Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom
|
|
- Åke Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom
2 Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den passar sig som nyttogröda eller nyttodjur för människan aktivt eller passivt 2. Den process när samhällen blir alltmer ekonomiskt och försörjningsmässigt beroende av domesticerade arter 3. Den process varmed samhället/individer kommer att identifiera sig som jordbrukare
3
4 En falsk dikotomi? Inget stadium, steg och ingen avslutat process! Inga snäva kategorier (ex keramik=jordbruk) Problem att förstå blandekonomier Jägare och samlar grupper som brukar jorden Jordbrukare som jagar och samlar Skillnad mellan ekonomiska mönster, sociala organisation och självidentifiering
5 Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den passar sig som nyttogröda eller nyttodjur för människan aktivt eller passivt 2. Den process när samhällen blir alltmer ekonomiskt och försörjningsmässigt beroende av domesticerade arter 3. Den process varmed samhället/individer kommer att identifiera sig som jordbrukare
6 Sam-evolution Bellwood and Diamond 2005
7 Förutsättning för domesticering 1. Människan har kanske alltid experimenterat med vilda växter och djur 2. Lämpliga arter 3. Isolering från vilda varianter Skiljer mellan primära centra vs sekundära centra för domesticering. VAD MENAS MED DETTA TROR NI!? Olika förklaringsmodeller kring varför domesticering i primära & sekundära områden
8 Primära centra Regioner där inhemska vilda växter och djur har domesticerats Sekundära centra Regioner där domesticerade växter och djur inte är inhemska utan på ett eller annat sätt transporterats från en annan region
9 Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
10 Karakteristika för domesticerade växter Förutsägbar och synkron groddtid En tendens för mogna fröer att stanna på plantan Reducerade fysiska och kemiska försvarsmekanismer Högre produktivitet Högre antal plantor som groddar sig Större storlek på fröer/frukter Förändrad fördelning av biomassa (mer frukter, mer rötter, eller stammar beroende på hur plantan används)
11 Karakteristika för domesticerade djur (enl. Diamond 1997) Flexibel diet Mat från långt ner I pyramiden Helst inte mänsklig mat Snabb tillväxt (kort livslängd) För domesticering krävs en rel kort livslängd Förmåga att hållas i fångenskap Ex de ska kunna föröka sig i fångenskap De kan inte vara agressiva De måste ha ett stabilt temperament Nervösa djur är svåra att hålla i fångenskap De måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig mot en social hierarki Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang
12 Exempel på domesticerade djurarter Många platser fkr (eller långt tidigare) hunden Främre Asien vete boskap Kina c fkr ris gris korn ärter hirs Getter Får silkesmask Mesoamerika 3500 fkr majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr potatis llama Amazonas cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum boskap Tropiska västafrika 3000 fkr yams Hirs oljepalmen? Etiopien? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör Efter: Diamond J Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg banan
13 Olika förklaringar Primära centra Oasis teorin (Gordon Childe) Geografi i kombination med innovation (Braidwood 1960) Populationsbomben (Ester Boserup 1965) Bofasthet, befolkningsökning och lämpade ekosystem (Lewis Binford 1968) Slumpen (co-evolution) (David Rindos 1984) Föranpassning (Kent Flannery 1973) Systemisk förändring (Kent Flannery 1973) Social förändring (Barbara Bender 1978, Brian Hayden 2003) Läs mer i Human past s ; eller !
14 Oasis teorin Gordon Childe (1963) (Sahara & Sw Asien) Myntade begreppet den neolitiska revolutionen Jordbruket uppstod som en konsekvens av Klimat förändringar: Vid slutet av istiden (c BC) blev det allt torrare klimat Människor, djur och växter kom att samlas vid floder och oaser (=oasis teorin) Denna nära kontakten mellan människa-djur-växter ledde till en domesticering Med domesticeringen kom en ökande befolkning, bofasthet, anv av malstenar, keramik och en ny typ av social organisation Läs mer i Human past s ; !
15 Populationsbomben Ester Boserup (1965) Befolkningsökning (uppstår oberoende av andra faktorer) Befolkningsökning ökat uttag av vilda grödor Ökad behov av energi (dvs mer arbetskraft behövs till jordbruket minskad återbäring behov av större befolkning Denna populationsbomb är en huvudorsak till förändring i markutnyttjande (ex intensifiering & expansion), ny teknologi (ex hackor och plogar), system för ägande av land och nya bosättningsmönster (sedentism) Läs mer i Human past s ; !
16 Bofasthet Binford (1968) (SW Asien och andra områden med en hög biodiversitet och natur anpassad till säsonger) Miljöförändring i slutet av istiden (c BC) Gjorde att J & S samhällena blev alltmer beroende av säsongsbaserade resurser gjorde att man blev mer bofast bofastheten gjorde att man inte reglerade barnafödande befolkningsökning expansion till nya områden odling som ett resultat av befolkningstryck Läs mer i Human past s ; !
17 Huvudteman i dessa förklaringar Många teorier fokuserar på frågan om vad som kom först befolkningsökning eller jordbruk/bofasthet? Notera att bofasthet jämställs med jordbruk Många teorier förklarar jordbrukets framväxt som ett resultat av tvingade externa faktorer Klimat Geografi De förutsätter att jordbruk är en optimal lösning Men! studier av moderna J & S samhällen på 70-talet visade att J & S lägger ned mindre/lika mkt tid på insamling av mat som bönder på produktion av mat Och är låsta vid en modell där man är antingen J & S med associerad social struktur och bosättningsmönster ELLER Jordbrukare med en annan associerad social struktur och bosättning Men! social komplexitet också bland J & S samhällen (se Bender 1978, jmfr KL föreläsning)
18 Nya frågeställningar På de senaste c. 20 åren har man kommit att ställa nya frågor: Den gamla frågeställningen: varför inte jordbruk på alla platser? Förutsätter (oftast) att det finns ett funktionellt (ekonomiskt eller miljömässigt) motiv bakom domesticering Och att domesticering är en optimering av resursutnyttjande och energi Och att det ökar ett samhälles stabiltet Till: varför jordbruk överhuvudtaget? Ifrågasätter att motiven bakom domesticering var funktionella Jordbruket är inte en optimering av resursutnyttjande och ger inte nödvändigtvis högre avkastning i förhållande till nedlagd tid Ingen hälsovinst Ökar ett samhälles sårbarhet Menar att funktionella faktorer inte är nog för att förklara varför man börjar med jordbruk Många J & S samhällen har känt till jordbruket men har valt jakt och insamling som ekonomisk bas Långt ifrån alla samhällen löser effekt av t ex en klimat förändring genom att bli jordbrukare
19 Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den passar sig som nyttogröda eller nyttodjur för människan aktivt eller passivt 2. Den process när samhällen blir alltmer ekonomiskt och försörjningsmässigt beroende av domesticerade arter 3. Den process varmed samhället/individer kommer att identifiera sig som jordbrukare
20 Den sociala människan Barbara Bender, Brain Hayden Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki Bofasthet Handel, utbyte & allianser Jordbruk som en följd av social komplexitet (se också Hayden 2003) Läs mer i Bender 1978, Hayden 2003
21 Den bördiga halvmånen Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för domesticering av grödor (cf Braidwood 1960). Torrt sommar klimat Stor variation I höjdförhållande skapade stor artrikedom ( möh) Blandade miljöer av gräsmark och skogslandskap Förekomst av domesticerbara arter De först tecken på proto domesticering under Mesolitikum c f kr J & S samhällen samlade vilda växter och man kan ev se början till en morfologisk förändring (ärtor, linser och vete) Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får.
22 Föranpassning? Epipaleolithic (c f kr) Natufian-Levanten bäst undersökt (men indikationer på liknande förändring i tex Kurdistan & Turkiet) Ökad bofasthet materiell kultur begravningsplatser Stora bosättningar ( pers) Handel/utbyte Ökat utnyttjande av vilda växter (både skördning och lagring) malstenar, mortlar, skäror Förrådsgropar Tecken på social hierarki? Ex olika utstyrsel i gravar Läs mer i Human past s
23 Tell Abu Hureyra x Syrien, vid Euphrat flodens strand ,600 BC: jägar-samlar by arkeobotaniker hittade vilt korn, linser, råg, pistage tillsammans med flertal malstenar. Osteologerna hittade stora mängder gasellben Fördelningen av olika vilda växter visar att man har levt i Abu Huryra året om 8, en jordbrukarby. Odling av vete, korn, ärtor och linser. Ben av getter istället för gasell.osteologerna hittar tecken på stor belastning i människoskeletten speciellt hos kvinnorna Läs mer i Human past s
24 Jordbrukare och dess effekter Social hierarki Pga av högre bofasthet och större befolkning Förvaring och processande av grödor skedde intialt på bynivå Sedan på hushållsnivå Men troligen krävdes en tredje nivå av organisering Gradvis framväxande av större jordbruksbyar Jericho ( BC) Çatalhöyük, Turkiet ( BC) Läs mer i Human past s
25 Jericho ( BC)
26 Hodder, Çatalhöyük Stadsbildning (c BC) 13 ha Läs mer i Human past s
27 Förklaring 1: Optimal geografi & innovation Robert Braidwood (1960) Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet geografiskt område) ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs Mycket nederbörd Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter, gris och boskap Skapade unika förutsättningar för jordbruk! Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för experimentering var motorn för domesticering Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i samhället
28 Förklaring 2: Social komplexitet Barbara Bender (1978) Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki och handel, utbyte & allianser Skapar intresse för överproduktion och en delayed economy Jordbruksvaror som en status symbol (se också Hayden 1995) Handel av föremål liksom naturresurser och mat förklarar kanske den snabba framväxten av städer i området?
29 Mesoamerica Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt c ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring kompetent utnyttjande av resurser över säsonger. Stabil bas. c gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter som bönor, amaranth och MAJS! Majs spreds från en vild variant i Mexico- Guatemala efter 7000 MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev jordbruket viktigt i hela området.
30 Guilá Naquitz Mexico, Oaxaca dalen 8,750-6,670 BC: Pollen, makrofossil, osteologi visade att man levde på höst-vinter och att man samlade en stor! mängd olika vilda växter och djur. Domesticering av majs och melon BC Läs mer i Renfrew and Bahn s
31 Flannery, Oxaca dalen Systemteoretiskt ramverk (processuell) för att förklara stabilitet och förändring Många försörjningsysten indikeras i J&S samhällena mellan f kr Denna bredd fungerade som negativ feedback accidental initial kick - Modifikation av den vilda majsen vilket gör att man väljer att samla majs istället för andra resurser Detta val fungerar som positiv feedback - dvs förändringen I försörjningsmönster skapar en förändring i social organisation Alltså drivs en ny samhällsorganisation fram bysamhället. När väl bysamhället vuxit fram är denna samhällsorganisation avhänging odling för sin fortsatta överlevnad majsodling har nu kommit att fungera som en negativ feedback - eftersom den håller samhället stabilt. Jordbruket leder till befolkningsökning som leder till ett ännu större beroende av jordbrukssprodukter (en teori han också använder på den bördiga halvmånen området)
32 Hayden s sociala förklaring Baserad på etnografiska och antropologiska studier av bla Indianstammar i Nw USA Rituellt festande Socialt komplexa J & S grupper, samlades årligen i enorma möten där mat var en stor del i umgänget Stora män befäste sin sociala ställning genom att bjuda på mat Odlingsgrödorna hade då en hög social status
33 Kina Risodling i Yangzi dalen och hirs odling på Huang he platån ( f kr) Tidigaste fyndet av ris 9000 år sedan i Yangtzeflodens dalgång Protodomesticering av hirs? Vid Huang he f kr J & S samhällen vid sjöar med bred resursbas, experimentering med växter Bofasta samhällen baserat på insamling av ris i början av Holocene, pga av miljömässig stress eller befolkningsökning uppmuntran och manipulation Higham menar att klimatförändring drev fram risodlingen vid Yangtxe floden men utvecklar inte resonemanget Tecken på folkförflyttning 8500 till flodplan och lågliggande områden som ev. kan relateras till odling Parallell domesticering på många platser 7000 tecken på jordbruk från många platser domesticering av hund, buffel och gris. Jakt på ett stort antal olika djur Samtida framväxt av byar, ex Banpo Läs mer i Higham, Charles (2005) Human past.,
34 Yangshao kulturen, hirs, ris, jams kyckling, anka, gris, boskap Banpo byn å sedan
35 Odlingscentra i Afrika
36 10000 years ago, hunter & gathers hunting of barbary sheep (Ammotragus lervia). Shift to broader subsistence, plants remians, sedentarianism and herding of barbary sheep Uan Afuda cave, Libya the domestication that did not happen
37 Sahara och centrala Afrika Näringsfångspecialisering år sedan Ökande bofasthet Broad spectrum revolution Regelbundet utnyttjande av vissa vilda gräs & frukter och vilda djur- protodomesticering? Förrådsgropar och tecken på specialisering Gradvis domesticering från år sedan första tecknen på domesticerade djur (dvs boskap & getter) år sedan Och de första odlingsgrödorna (hirs och durra) år sedan i central Afrika Bälte av jordbrukare från västra Afrika till Östra Afrika för 3000 år sedan Som även kunde metallhantering Connah 2005 human Past
38 Sekundära områden
39 Sekundära områden för domesticering: olika förklaringar Diffusion/migration Jordbruket sprids i Europa/Asien med de Indoeuropeiska språken (Renfrew 1990, Diamond kritisk diskussion i Zvelebil 1995) Jordbruket sprids i Afrika (söder om Sahara) med Bantuspråken/Bantutalande folk Inhemska interna förändringar Jordbruket känt sedan längre tid men lokala samhällen börjar med jordbruk pga Miljöförändring Befolkningsökning Som en del av handel och allianser (cf Jennbert 1984) Frontteori Wave and advance model (Ammerman och Rowley-Conwy) Integration av J & S och jordbrukarsamhällen (cf Zvelebil 1984)
40 Språkfamiljer och jordbruk? Från Diamond, Jared och Bellwood Peter (2003).
41 Frontteori Tre steg (Process där J & S ges delaktighet) 1. Kontakt mellan jordbrukare och JS (handel och utbyte) 2. Ökat intresse i JS samhället för handel och utbyte (konkurrens om resurser) 3. Konsolidering (förändring av sociala mönster)
42 Försök till sammanfattning
43 Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? Befolkningen blev större Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? Bofasthet I många delar av världen var J&S samhällena bofasta innan jordbruket Blev man i och med jordbruket mer bofast? Vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Social komplexitet Många forskare menar att jordbruket skapar grogunden för social komplexitet Medans andra forskare (Bender, Hayden) menar att det är social komplexitet, sociala hierarkier och status som driver fram intresset för odlingsgrödor och domesticerade djur
44 Olika teorier beroende på vad man tror kom först? Exempel Befolkningstillväxt eller domesticering? Social komplexitet eller domesticering? Bofasthet eller domesticering? Specialisering/diversifiering & domesticering? Jordbrukarmentalitet eller grödor? Läs kapitlen i Human Past och resonera kring vilken förklaring som fungerar bäst på de olika regionerna av primära centra eller om det finns andra/samverkande förklaringar?
antik historia, Uppsala Universitet
Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet En modern bild över dagens jordbruk
Läs merantik historia, Uppsala Universitet
Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet En modern bild över dagens jordbruk
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merBefolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merVad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012
Vad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012 Easter Island 2 olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merKan vi lära av historien? antik historia, Uppsala Universitet,
Kan vi lära av historien? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2011 Easter Island 2 Olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merVAD ÄR DET ETNOARKEOLOGISKA PERSPEKTIVET? Paul Wallin Docent, Campus Gotland
VAD ÄR DET ETNOARKEOLOGISKA PERSPEKTIVET? Paul Wallin Docent, Campus Gotland VAD ÄR ETNOARKEOLOGI? Analogier baserade på levande traditionella samhällen Tvärkulturella studier (Antropologi) Experimentell
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs merARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom
ARKEOLOGI SOM MILJÖKUNSKAP MILJÖHISTORIA OCH (KULTUR) MILJÖ VÅRD A:1, Introduktion till Arkeologi: Ht 2012, Anneli Ekblom Arkeologins olika källmaterial Materiell kultur (saker) Landskap Bilder (tex hällristningar)
Läs merand the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):
LÄS-SCHEMA LITTERATUR ATT LÄSA VECKA 41 7/10 10-12, H. Martinsson-Wallin (CG) och R. Wulff Krabbenhöft (UU): Introduktion: Global arkeologi Scarre, C., "Introduction: The Study of the Human Past", Kap.
Läs merPeter Savolainen Docent. Det började med hund- kriminalteknik. Min forskning om hundhistoria. DNA- analys från hundhår!
-0-0 Hundens ursprung, historia och evolution Peter Savolainen Docent Kungl Tekniska Högskolan Stockholm Skolan för Bioteknologi Storskalig DNA- analys, främst: - Hundens ursprung och Ediga historia -
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs mer- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Läs merRegionalgeografi. Världen i regioner
Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merTänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa
Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar
Läs merKonstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merHUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS?
HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS? Ett klassrumsmaterial från Naturhistoriska riksmuseet Materialet inehåller: Lärarsidor med lärarhandledning, fakta om förhistoriska människor och vanliga missuppfattningar
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merEnsetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Läs merDet förflutna människan i ett långtidsperspektiv
en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till
Läs merVi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.
"Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merUpplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Människors miljöer Samhällen förr och nu. Tidslinje. Jägar- och samlarsamhället. Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud
Bild 1 Människors miljöer Samhällen förr och nu Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Tidslinje Jägaroch samlarsamhälle 200.000 f.kr. Industrisamhälle 1850 Jordbrukssamhälle Nomadsamhälle 12.000
Läs mern 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.
1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen
Läs merDomesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution
Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution Mija Jansson Domesticering Processen där vilda djur anpassas till ett liv där
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merMål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merRisken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna
Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is
Läs merLÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...
Läs merRistningar. Höglandets Fornminnesförening. Redaktionen. Lennart Spång har producerat en artikel
Ristningar H U V U D - A R T I K L A R Lennart Spång har producerat en artikel om Människan och maten S P E C I A L N U M M E R Höglandets Fornminnesförening Detta nummer av ristningar är ett specialnummer
Läs merAgrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa
Läs merMänniskans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna
Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merFörändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..
Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merNaturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte
Naturfolk lever av vad naturen ger Något annat slags folk finns inte Problem 1. Underpresterande ekosystem 2. Resursslöseri Klimatförändringar är ett symptom 100 Regenerativt Lantbruk definition
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merSorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merVärldens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merRäcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merDELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT
DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT FEM GODA SKÄL 1. Projektet stärker dina elevers självkänsla kring global gemenskap. 2. Dina elever kommer nära ursprungsbefolkningen shipibo-conibo i Peru och får en
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merFrån Troja till Mykene 7,5 hp VT-15. Kursansvarig: Michael Lindblom
Från Troja till Mykene 7,5 hp VT-15 Kursansvarig: Michael Lindblom Antikens kultur och samhällsliv A 30 hp VT-15 Från Troja till Mykene - denna kurs Det klassiska Grekland - den grekiska kulturvärlden
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merBIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala
Läs mer