antik historia, Uppsala Universitet
|
|
- Christian Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet
2 En modern bild över dagens jordbruk En stor del av världens befolkning lever av sitt eget jordbruk idag 1/3 del av jordens arbetskraft idag är engagerad i jordbruk, men i industriländer är endelen mkt mindre Det moderna jordbruket runt om i världen (inkluderande självhushåll i Afrika och Indien) ser mycket annorlunda ut mot hur det har sett ut historiskt Troligen har vi sedan 1800-talet globalt sett blivit allt mer beroende av jordbruksprodukter Tidigare var vilda resurser ett viktigare komplement och större del i ekonomin Även det svenska jordbruket har förändrats från små familje-jordbruk jordbruk till storindustrier sedan 50 talet En karta över dagens vanligaste odlingsväxter berättar också en historia Nästan alla dessa domesticerade växter och djur har rört på sig från kontinent till kontinent I olika tid och på olika sätt
3 Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
4 Exempel på tidiga domesticerade arter Många platser fkr (eller långt tidigare) hunden Främre Asien vete boskap korn Getter ärter Får Kina c fkr ris gris hirs silkesmask Mesoamerika 3500 fkr majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr potatis llama Amazonas cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum boskap? Hirs Tropiska västafrika 3000 fkr yams oljepalmen? Etiopien? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör banan Efter: Diamond J Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg
5 Karakteristika för domesticerbara arter växter & djur Det ska inte ta för lång tid! Morfologisk förändring Större storlek på fröer/frukter Domesticerade djur ser annorlunda ut än vilda föregångare Djur måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig mot en social hierarki Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang De domesticerade d djuren bör äta mat tfrån långt ner i pyramiden Helst inte samma mat som människor När vi idag ger våra djur säd att äta, kan man energimässigt säga att dagens djurhushållning har gjort många domesticerade djur (som tidigare var lämpliga) till olämpliga både ur hållbarhetssynpunkt och ekonomiskt
6 Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
7 Jordbruket som historisk förklaring Enligt Diamond (1997) förklaras Europas kolonisering av andra delar i världen redan med framväxten av: 1. Jordbruket i den bördiga halvmånen (dvs many suitable species, many domesticated plants and animals) och dess snabba spridning över Eurasien (ease of species spreading) 2. Underlättad av det faktum att stora delar av denna regionen har ett medelhavsklimat (east/west axis) och saknar geografiska barriärer (ex öknar, täta tropiska regnskogar) 3. Vilket gjorde att både jordbruket och andra uppfinningar spreds snabbare över den Eurasiatiska kontinententen än andra. 4. Och genom den långa samvaron med domesticerade djur utvecklades också en resistens mot sjukdomar Figur från Diamond, Jared (1999) Guns, Germs, and Steel: The Fates of Human Societes. New York, London: W.W. Norton & Companies s. 87
8 Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
9 Men! Diamond med många andra förutsätter en evolutionära utvecklingslinje där jordbrulet är ett steg i utvecklingen Vilket leder till formuleringar som varför lyckades inte dagen J&S grupper bli jordbrukare? Men när man faktiskt tittar på hur det sett ut historiskt i och idag visar det sig att det inte är så här enkelt! Det finns folkgrupper idag som lever huvudsakligen av jakt och insamling Trots kontakter med jordbrukare i 1000-tals år, man har alltså gjort ett aktivt val Grupper som har levt huvudsakligen på jakt och insamling har byggt städer/stora samhällen Många exempel på rena jordbruksstäder Historiska exempel på grupper som börjat med jordbruk men övergivit detta till förmån för jakt och insamling Tankemodellen på bilden innan är alltså ingen utvecklingslinje, det är inte frågan om utvecklingstadier dvs att jordbrukssamhällen automatiskt utvecklas till städer och stater Och det finns heller inget som säger att det är den bästa lösningen som vinner
10 Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
11 Jordbruket bra eller dåligt? Vissa (som ofta också har en evolutionär utvecklinsgsyn) menar att jordbruket är civilisationens moder, dvs det första steget i utvecklingen av den moderna världen och som sådant en revolution som var positiv Andra forskare menar att jordbruket var det största misstaget i människans historia Värderingsberoende Jordbruket gjorde att många fler människor kunde försörjas av några få Vilket ledde till en befolkningsökning Det lade grunden för senare uppfinningar Men med negativa effekter på både miljö och hälsa
12 Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R, Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an integrated history and future of people on earth.cambridge, MIT press, 347
13 Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? Befolkningen blev större Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? Bofasthet Medans J&S samhällen inte hade fasta boplatser, eller säsongsboplatser Blev man i och med jordbruket mer bofast Men vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Bofasthet-större befolkning skapade större press på miljön En stor mängd forskare menar att J&S samhällen i slutet av sista istiden (dvs c år sedan) var huvudsakligen ansvarig för försvinnandet av de stora däggdjuren på olika kontinenter, ex mammuten Men jordbruket tros ha skapat en ännu större press på miljön I många delar av världen så har jordbruket helt omskapat naturen, tex Greklands arkadiska landskap eller vår egen natur
14 Sveriges vegetationshistoria Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur.
15 Men Bondens landskap Är också ett landskap med hög biodiversitet
16 Och vad händer med jordbrukarnas hälsa? Kvinna med barn från 1920s depression i USA Epidemier Vår utbyte med de domesticerade djuren har skett också genom bakterier Många av våra svåraste epidemier har överförts från de domesticerade djuren, genom att bakteristammar specialiserade på tex boskap har anpassat sig till den mänskliga kroppen Bristsjukdomar Jordbrukare tenderar att få fler bristsjukdomar, då deras kost är mer ensidig Förslitningsskador Karies De blir kortare Kortare livslängd Hög barnadödlighet
17 Så varför blev man då jordbrukare? Gradvis process, som har gått olika till på olika platser dvs effekterna var inte synliga Olika kombinationer av faktorer (sociala, politiska, miljömässiga) Många olika förklaringar: Klimatförändring befolkningsökning bofasthet Klimatförändring, befolkningsökning, bofasthet, ökande skillnader i social status...
18 Den bördiga halvmånen Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för domesticering av grödor (cf Braidwood 1960, Diamond 1999). Förekomst av många domesticerbara arter Kombinationen av korn (=kolhydrater), vete (=kolhydrat+protein), ärtor (protein) + får, getter och kossor! Liknande klimat i ett stort område som gjorde att man kunde dels byta grödor med varandra och också föra grödor till nya områden Gradvis förändring: de första tecken på proto domesticering under Mesolitikum c f kr J & S samhällen samlade vilda växter och man kan ev se början till en morfologisk förändring (ärtor, linser och vete) Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får. Framväxt av städer Men det var inte förrens under neolitikum (från 9000 f kr) som man kan klart urskilja en samhällsförändring länkad till domesticering. Vill du veta mer? Läs: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson,
19 Förklaring 1: Optimal geografi & innovation Robert Braidwood d (1960) Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet geografiskt g område) ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs Mycket nederbörd Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter, gris och boskap Skapade unika förutsättningar för jordbruk! Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för experimentering var motorn för domesticering Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i samhället
20 Förklaring 2: Social komplexitet Barbara Bender (1978) Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki och handel, utbyte & allianser Skapar intresse för överproduktion och en delayed economy Jordbruksvaror som en status symbol Handel av föremål liksom naturresurser och mat
21 Mellanamerika Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt c ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring kompetent utnyttjande av resurser över säsonger. Stabil bas. c gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter som bönor, amaranth och MAJS! Majs spreds från en vild variant i Mexico-Guatemala efter 7000 MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev jordbruket viktigt i hela området Förklaras på olika sätt: Flannery (1973) har använt en sk systemekologisk processuell (evolutionär) förklaring på denna förändring: slumpen (i detta fall den lyckade med oavsiktliga domesticeringen av majs gör att man överger utnyttjandet av andra vilda växter till förmån för majsen detta leder i sin tur till att man blir alltmer beroende av majs Och att man så att säga blir mer eller mindre fastlåst i majsodlingen med resultat att man måste odla mer majs Vill du veta mer? läs: Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson,
22 Jordbruket i världen fkr X Karta modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
23 Föremål för debatt Oavsett hur och på vilket sätt (om) man blev jordbrukare har detta arbetskrävande och enrgimässigt lågavkastade sätt att försörja sig på varit föremål för en ständig debatt Vissa människor har valt än idag att inte bli bofasta, plantera eller hålla djur trots lång kontakt med jordbrukare Antropologiska studier visa att vissa av dessa grupper har mer fritid, bättre hälsa, lägre barnadödlighet osv, osv Men, de är också på vissa platser marginaliserade och har mer eller mindre tvingats att leva på ett traditionellt sätt av omvärlden andra håller djur och hföljer sina hjordar i landskapet men planterar inte andra har valt att ha storindustri jordbruk Andra har i historien ev testat jordbruk, ex gropkeramisk kultur i Skandinavien, men sedan valt att istället leva på jakt och insamling
24 Och städerna då?
25 Vad krävs för att en stad ska bli till? Hög befolkning Jordbruk, eller en stabil försörjningsbas: Som gör att vissa grupper i samhället kan ta på syssla med andra aktiviter än försörjning Hantverk Handel Prästerskap Administration och styrelse mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser Omfördelning av resurser Skatter, tribut Dokumentation Skrivkonst, eller andra former av dokumentation Ledarskap Ofta finns det i de tidiga städerna en stark social och politisk hierarki, med en överklass och ett ledarskap som ärvs
26 Jericho ( BC) Läs mer: Watkins T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia I Scarre Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s
27 Hodder, Çatalhöyük Stadsbildning i (c BC) 13 ha Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s Eller se
28 Tidiga stater i världen Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194
29 Skrivarkonsten Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 199
30 Varför städer? Säd Städer populationsinks i k Hälsoproblem Sanitetsproblem Stora ekologiska fotavtryck (dvs den yta som krävs för att försörja en person) Ex försaltning i Mesopotamien Ex Import av trä från Babylon i de Mesopotamiska och Egyptiska städerna EX Rom hade Egypten som kornbod
31 Gröna städer? Maya Befolkningstryck som vid dess höjdpunkt beräknas mostvara dagens Los Angeles eller tom Kina Byar och städer börjar växa fram c BC och större byggnader c. 500 BC, skriftspråk från 400 BC, klassiska perioden AD, när de först kungarna och dynastierna omskrivs, monumentbyggande, stark social & politisk hierarki Städerna var helt försörjda av jordbruksekonomin, dvs stadsborna var också jordbrukare Väst Afrika Utspridda städer (dvs byar som växt samman till att fylla en funktion av en stad men som med eftersom den inte var så centraliserad ev hade ett mindre ekologiskt fotavtryck Fattiga områden i dagens moderna städer?
32 Varför städer och stater forts.? Ekologisk k och politisk instabilitet t Ekonomiskt och socialt/politiskt förtryck? Varför överlämna en stor del av din produktion och självbestämmande till en ledare eller kung? Olika förkaringar (dra gärna paralleller med dagens urbanisering?) Beskydd Handel Arbete Stadens lockelser Militär expansion? Fler förslag??? Aztekernas sociala hierarki
33 Städer har genom sin historia brottats med hållbarhetsproblematik Stor befolkning= Sanitetsproblem Vattenförsörjning Sopor Föroreningar ( öppna eldstäder i en stad = blir dålig luft) Sjukdomar det ekologiska fotavtrycket Omlandet försörjer staden Innebär att man också i staden måste försäkra sig om omlandets långsiktiga hållbarhet Ex Skogsresurser Ex Venedig som genom sina vattenproblem kom att ha en väl utvecklad miljöpolicy Omlandet är mkt stort och staden har inte direkt kontroll eller översyn Organisations som krävs för att hantera dessa problem, kan i sig vara en förklaring till varför en stad växer (cf Tainter 2000, 2006) Dvs för att lösa försörjnings och hållbarhetsproblem krävs en större organisation en större organisation kräver en större försörjningsbas en större försörjningsbas ställer nya organisatoriska problem Vilket kräver en större organisation Vilket kräver en större försörjningsbas Vilket kräver en större organisation i Vilket kräver...osv, osv
34 Ex antikens Rom Rom var beroende av sina provinser Beskattning av provinser (Egypten var tex Roms kornbod) För naturresurser, ex trä Tainters förklaring: Detta gjorde att Rom var expansiv som stad För att försörja Rom var Rom tvunget att kolonisera nya områden Detta var till en början lönsamt, dvs det kom in mer till Rom än vad det gick ut Men efter e några år var man tvungen att bygga upp en administration och organisation också i de koloniserade områdena, dvs det gick nu ut mer ifrån Rom än vad det kom in För att finansiera detta var Rom tvunget att expandera till nya områden Osv, osv Rom: Växer fram från c. 500 f kr, reorganisation runt år 0 då Rom kom att bli centrum i Medelhavsvärlden, nådde sin höjdpunkt på 100-talet e kr Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3,
35 Imperialism och kolonisering Vasco da Gama och Ibn Majid Kontroll över importen från Indien, Sydostasien och Kina som tidigare skett genom mellanhänder Columbus 4 resor till mellan-amerika mellan
36 Imperialism och kolonialism En annan resurs som det fanns växande behov av i Europa var skog och trä, det var en av anledningarna till att England blev en så stor kolonialmakt
37 Slaveri & Imperialism
38 Slaveri Exporten av människor från Afrika beräknas till 10 miljoner c. 10% av befolkningen? Men 100% i vissa områden nådde sitt högsta antal på 1700 talet i Västafrika Men från Östafrika fortsatte exporten av människor fram till början av 1900-talet Slaveri ingen ny företeelse i Afrika Afrikanska handelsmän & ledare som möjliggjorde slavhandeln Ex det beräknas att kungen av Dahomey (Benin) 1700 talet tjänade c pund/år på slavhandeln Export av människor dokumenterad från mitten av första århundradet ex slavuppror av Zanj slavar i Basra (dagens Irak) på 800-talet Slavar togs som krigsbyte Eller pga av man sålde sig själv för beskydd (historiska källor) Den lokala slavhandeln hade en annan karaktär: Indentured labour Effekten av slavhandel för Afrikas samhällen Debatterat ämne! den inhemska ekonomi drabbades eller inte eftersom kapitalet stannade kvar i Afrika Men den stora exporten av människor från en kontinent (som redan innan hade en låg befolkning) hade en stor betydelse för Afrikas politiska och ekonomiska utveckling Som vi kanske ännu idag inte kan förstå Slaveriet kom också att forma Europas koloniala förståelse av kontinenten Afrika Dels genom ett kollektivt Dåligt samvete Dels genom en kollektiv glömska om att Afrika en gång g varit en politisk och ekonomisk maktfaktor
39 Imperialismen och kolonialismen Europas behov av naturresurser och arbetskraft Slaveriet upphörde också i samband med industrialiseringen då arbetskraftsbehovet kom att se annorlunda ut Men Afrika var också en möjlig exportmarknad ditt Europas länder kunde sälja sina producerade varor (dvs förbättra sin nationella handelsbalans) Tävlan och prestige mellan de Europeiska länderna om Afrika ( the scramble ) Berlin konferensen 1884 Nationella företag fick koncessioner i olika områden i Afrika Kolonisationen föregicks av ett årtionden av propaganda De tidiga upptäckarna, missionärer, antropologer osv osv En propaganda som fortfarande påverkar vår syn på Afrikas historia idag
40 Diskussion: kan man lära av historien? Många av de problem vi ihar idag är gamla som man genom historien har löst på olika sätt Kan vi få perspektiv på hållbar utveckling genom att bättre förstå historien? i Kan man lära av gamla lösningar på genom tiden aktuella problem? Kan vi genom att tex studera en stads historia få uppslag på ny-gamla lösningar på dessa problem?
41 Forts. diskussion Vilka dagsaktuella frågor kan vi ställa till det historiska materialet? Hur ska vi kunna besvara dem?
42 Referenser & vidare lästips Bender, Barbara (1975). Gatherer-Hunter to Farmer: A Social Perspective. World Archaeology 10, (Finns som e- journal) Braidwood, R. J. (1960) The agricultural revolution. Scientific American 203, Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, Diamond J Guns, germs, and steel. Norton, NY. Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions. Science 300, (Finns som e- journal) Flannery, Kent V The Origins of Agriculture. Annual review of Anthropology 2, (finns som e-journal) Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, (finns som E-journal) Tainter, J. (2000). Global change, history and sustainability. I McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds). The way the wind blows: Climate, history and human action. The historical ecology series. New York, Columbia University Press, Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, För en bra och kortfattad sammanfattning över det som tas upp på denna föreläsning läs: Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson,
antik historia, Uppsala Universitet
Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet En modern bild över dagens jordbruk
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different
Läs merKan vi lära av historien? antik historia, Uppsala Universitet,
Kan vi lära av historien? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2011 Easter Island 2 Olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merVad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012
Vad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012 Easter Island 2 olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merand the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):
LÄS-SCHEMA LITTERATUR ATT LÄSA VECKA 41 7/10 10-12, H. Martinsson-Wallin (CG) och R. Wulff Krabbenhöft (UU): Introduktion: Global arkeologi Scarre, C., "Introduction: The Study of the Human Past", Kap.
Läs merJordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom
Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merUpplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom KAN vi lära av historien? Det finns många fenomen i vår samhd som kräver en förståelse av hur de formats Många av de problem vi har
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merIndustri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merKan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merMålbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001
Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merDe första städerna. Mesopotamien
De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merDen industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion
Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merLärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merPeter Savolainen Docent. Det började med hund- kriminalteknik. Min forskning om hundhistoria. DNA- analys från hundhår!
-0-0 Hundens ursprung, historia och evolution Peter Savolainen Docent Kungl Tekniska Högskolan Stockholm Skolan för Bioteknologi Storskalig DNA- analys, främst: - Hundens ursprung och Ediga historia -
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs merNågra orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna
Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna Varför var det just européerna som genomförde upptäcktsresorna? Det är de europeiska upptäcktsresorna som blivit mest kända av eftervärlden. Men européerna
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merDen romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
Läs merTriangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln
Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs mer- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Läs merFilmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia
Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merSKOGSHISTORIA I MAlNE, NEW ENGLAND ANDERS ÖCKERMAN
~--_.~------------------~------------------------------------- 37 Skogsvetenskap1ig faku1tet Sveriges Lantbruksuniversitet 90l. 87 umeå SKOGSHISTORIA I MAlNE, NEW ENGLAND ANDERS ÖCKERMAN JK 90/94 Skogshistoria
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merEtik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Var? England När? Slutet av 1700-talet DET BEHÖVS KAPITAL! Var kommer kapitalet ifrån? Arbetare, för vem skall jobba i fabriken? Kapitalismen tar över Liberalismen växer INDUSTRIELLA
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merDAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A
Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merHinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om
Läs merKonstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Läs mer~6% Globala skiften, framtidsutmaningar, T-samhället och kommunen. En ljusnande framtid? FUTURE& Researchbased& STRATEGY& Future-& based&& strategy&
Globala skiften, framtidsutmaningar, T-samhället och kommunen UMEÅ KOMMUN, 31 mars 2014 - Daniel Lindén FUTURE& Researchbased& foresight& STRATEGY& Future-& based&& strategy& ACTION& Strategy& enforcement&!
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs merUppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder
Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer
Läs merUppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder
Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merIntroduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merDen globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15
Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merVad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?
Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merEvolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse
Evolution och coevolution i bondens förädling En filosofisk betraktelse Nästan all den odlade biologiska mångfalden är framställd av bönder Sedan jordbrukets begynnelse har miljontals bönder i tusentals
Läs mer