Festinbjudan. Den 31 december 2030*

Transkript

1 Festinbjudan Den 31 december 23* *Förutsätter att Sverige når målet 7% minskad klimatpåverkan från transportsektorn 2123; en fossiloberoende fordonsflotta.

2 Kära nyvalda politiker! Låt oss få gratulera dig till ditt ansvarsfulla uppdrag, bland det finaste man kan få - och i en tid då politiken verkligen behövs för att svara upp mot de utmaningar vi står inför. Låt oss också få presentera oss själva: Vi är ditt stöd, din bonussekreterare, din extra-utredare, ditt bollplank och din löftesleverantör i att hantera den klimatutmaning som är vår tids största fråga, och i att nå de klimatmål som sju av riksdagens partier står bakom. Vi fokuserar på transportsektorns omställning, det mest akuta målet, det kanske svåraste att uppnå men också det som kan ge störst genklang både internationellt och hemma vid middagsborden, på verkstadsgolven och i IT-labben. Med 23-sekretariatet samlar vi ett 8-tal partners från svensk industri, kommuner och branschorgan, med ett enda mål: Att ha en sjusärdeles fest i slutet av december 23, på temat Mission accomplished. Då ska fordonsflottan vara fossiloberoende, med 7% minskad klimatpåverkan jämfört med 21 - världens bästa, tuffaste och mest inspirerande mål. Vi ska klara det, vi ska fira klimatsegern och vi vill ha dig som hedersgäst - detta ska vi lösa tillsammans! 23-sekretariatet har tagit fram indikatorer som följer den svenska utvecklingen. Vi återger några av dem här, påminner om viktiga beslut som riksdag och regering tidigare tagit, och pekar på vad mer som behöver göras. Sammanfattat i en mening: Mycket är på rätt väg inom alla de tre delarna Bilen, Bränslet och Beteendet, men tempot måste höjas. Det påstås ibland att politiker lovar runt och håller tunt. Låt oss motbevisa det - låt oss gemensamt nå 23-målen. Din, er och allas sekreterare, utredare, påtryckare, bollplank och löftesleverantör för en fossiloberoende fordonsflotta Anna Lindén, Jakob Lagercrantz & Mattias Goldmann 23-sekretariatet

3 Bilen, Bränslet och Beteendet Det finns ingen enkel lösning för att nå klimatmålet för transportsektorn. Ingen teknisk lösning, inget magiskt drivmedel helt utan utsläpp, vi kan inte heller ändra vårt beteende så mycket att vi klarar målen. Men genom att agera på alla tre områdena samtidigt kan vi nå resultat. Nyligen visades i rapporten Exponential Climate Action Roadmap av Global Climate Action Summit att vi med existerande teknik kan minska utsläppen av koldioxid med 5% jämfört med idag till 23. I Sverige har vi antagit ett tuffare mål, som bland annat Kalifornien nu inspirerats av. Nedan beskriver vi viktiga områden inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Bilen övergripande Rubriken Bilen omfattar alla fordonsslag, från cykel till lastbil, buss, sjöfart och flyg. Omställningen till effektivare användning av dessa sorterar under Beteendet, omställningen till förnybara drivmedel (inkl el) i dessa sorterar under Bränslet. Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 7 % till år 23 jämfört med år 21 1 % 75 5 Totalt: 24 % Totalt Referensutveckling Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik) Utsläppen från inrikes transporter minskade under några år i den takt som krävs för att nå 23-målet. De senaste åren har dock minskningen planat ut. En orsak till detta är att nya fordon inte längre blir effektivare i samma takt; varken personbilar, bussar eller lastbilar. En annan orsak är det finns fler fordon på vägarna. Om transportarbetet fortsatt ökar, krävs därför särskilt snabba utsläppsminskningar per fordon för att klara målet. Ta därför fasta på följande: Sida 1/13

4 Bonus-malus för personbilar och lätta lastbilar. Premien för bilar med låga utsläpp finansieras av höjd skatt på bilar med höga utsläpp, klokt! Vi behöver dock kontrollstationer där målen skärps, och ev. överskott från systemet ska återinvesteras. Miljöbilsdefinitionen. Denna definition slår dels fast att statliga myndigheter ska köpa och leasa personbilar med vissa miljökrav, och den är också vägledande för inköpsbeslut på lokal och regional nivå, även i privata sektorn. Definitionen av miljöbil ska dock motsvara bonusbilar i bonus-malus för att öka tydligheten. Skrota Dagens förmånsbilsregler. Basbeloppet missgynnar bilar som kostar mer i inköp men är billigare i drift, t.ex. laddbara bilar. Premier som enbart går till en sorts teknik, t.ex. elbusspremien. Det kan skapa inlåsningseffekter, bättre att vara teknikneutral och ställa krav på miljöeffekten. Inför Bonus-malus för lastbilar, bussar, motorcyklar och fartyg. Det ger klimatstyrning även här utan nettokostnad för staten. Om bonus-malus används på fordonet/fartyget/ flygplanet, eller om bonus-malus tas ut på farleder och startavgifter är beroende på hur branschen är utformad. Principen är klar förorenaren betalar. Stöd för utveckling och marknadsintroduktion av fossilfria fartyg och flygplan. Här har utvecklingen släpat efter, men branschen har satt egna mål och med rätt styrmedel kan vi se en snabb utveckling. Sida 2/13

5 Bränslet övergripande Procentuell andel förnybar energi i vägtrafiken 5 % 4 3 Totalt: 21,2 % Totalt Referensutveckling Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 2), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis, SCB: Leveranser av fordonsgas Figuren beskriver andelen hållbara drivmedel i vägtrafiken. Det gröna området är en positiv utveckling. Energimyndigheten klassificerar varje år vilka drivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna. Sverige leder biobränsleanvändningen i Europa. En stor del av biodrivmedlet är HVO (hydrerade vegetabiliska oljor), ett dieselbränsle baserat på vegetabiliska oljor och avfall. En del av råvaran kommer från rester från palmoljeproduktionen det finns ett förslag att omdefiniera denna under 219. Detta lär medföra att den rapporterade klimatnyttan av biodiesel minskar. Reduktionsplikten. En långsikt styrmedel som gillas av industrin, och innebär ingen kostnad för statskassan. Klokt! Kommande regering behöver snarast sätta reduktionskrav för perioden 22 till 23. Rena biodrivmedel som biogas, E 85 ED 95, HVO 1, RME 1 och grön vätgas omfattas inte av reduktionsplikten. De är nödvändiga för att klara omställningen till 23, och denna industri är starkt representerad i Sverige. Industrin behöver långsiktiga villkor och tydliga spelregler. Skrota Ensidigt gynnande av enskilda drivmedel, inklusive el. Detta riskerar att skapa inlåsningseffekter, bättre fokusera på klimatnyttan och vara teknikneutral. Inför Säkra tillgången på hållbara biodrivmedel. Brist på biodrivmedel skulle kunna bli en allvarlig begränsning för den svenska transportomställningen. Inhemsk produktion behöver öka och globala volymer av hållbara biodrivmedel behöver säkras. Sida 3/13

6 Beteendet övergripande Procentuell uppfyllelse av målet att andelen färdsträcka med gång, cykel eller landbaserad kollektivtrafik ska öka från 2 % år 21 till 25 % år 225. % Diagrammen visar måluppfyllelsen för ökningen av gång, cykel, kollektivtrafik och moped. Det gröna området är en positiv utveckling. 25 Totalt: 11 % Totalt Referensutveckling Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2- Kollektivtrafiken har ökat något men inte alls i den omfattning som krävs för att nå målet. Det är positivt att flera regionala kollektivtrafikbolag har lyckats öka resandet markant. Detta visar att viljan till ökat resande finns bland både trafikoperatörer och resenärer - en vilja som ska främjas. Cykelanvändningen viker något men bilpoolsanvändningen ökar. Vi behöver följa en lång rad indikatorer i detta viktiga område. 218 blir det första året med Sveriges unika klimatlag, som bland annat innebär ett årligt klimatbokslut i statsbudgeten samt att vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan för klimatmålen. För att lyckas krävs bland annat mer frekvent statistik inom transportområdet, t ex för uppföljningen av flera av styrmedlen. Fyrstegsprincipen för trafikplanering. Den hjälper er att välja effektiva åtgärder som nyttjar befintlig infrastruktur och ändrade transportmönster framför nybyggnation, som ofta är ett dyrare sätt att uppnå samma sak. Förmånsbeskattning. Följ upp förmånsbeskattningen för parkeringsplatser och förändra förmånsbeskattningen för kollektivtrafikkort så att arbetsgivare kan underlätta klimatsmart resande för sina anställda utan att de anställda missgynnas ekonomiskt. Skrota Reseavdraget i sin nuvarande form. Reseavdraget gynnar bilen som transportmedel. En pågående utredning ska föreslå hur ett avståndsbaserat reseavdrag kan se ut. Inför Ett system som gynnar bilpooler och andra fordonsdelningstjänster. Delade fordon är ofta bättre utnyttjade fordon, vare sig det är taxi, hyrbilar som används av flera eller bilpooler. Samma gäller cykelpooler. Sida 4/13

7 Bilen mer detaljerat Utsläpp från olika fordonstyper i vägtrafiken Fördelning av växthusgasutsläppen på olika fordonstyper i vägtrafiken Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Moped och MC Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik), SCB: Befolkningsstatistik Personbilarna står för den största delen av vägtrafikens klimatpåverkan. Det är därför rimligt att en stor del av insatserna fokuserar på att minska dessa utsläpp - men också att inse att personbilar inte är liktydigt med nybilsförsäljning. Den absoluta merparten av utsläppen sker från bilar som redan rullar, och en stor del av bilparken som rullar nu kommer att finnas kvar 23. Men det finns tekniklösningar, inte minst el, som kan bidra till snabb utveckling på personbilssidan. Men glöm inte beteendet! Tunga fordon, bussar och fartyg har färre tekniska valmöjligheter. Därmed är bränslebytet en viktig del i omställningen. Därtill är beteendeskiftet viktigt; stimulansen att välja bil för sina tjänsteresor och resor till och från jobbet bidrar till en onödigt stor och onödigt bränsleslukande fordonsflotta. Sida 5/13

8 Utsläpp per person från personbilstrafiken Växthusgasutsläpp per capita från personbilstrafiken (Ton CO2ekv/capita) 1,5 ton CO2ekv/inv 1,25 Riket:,99 ton 1,75,5, Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik), Nationella emissionsdatabasen/rus, SCB: Befolkningsstatistik Utsläppen per invånare minskar, men samtidigt har vi fler bilar i trafik, vilket gör att totalutsläppen inte längre minskar. Vi måste bli betydligt bättre på att effektivisera, och se över vårt bilkörande. Vi förespråkar i första hand generella styrmedel som bidrar till en hållbar omställning av hela sektorn. Fordonsslag för fordonsslag ser vi vikten av ett antal åtgärder under mandatperioden : Personbilar Bonus malus-verktygets styrka visade sig omedelbart, genom en påskyndad omställning till laddbara bilar och gasfordon. Styrmedlet bör stegvis skärpas för att säkerställa att utsläppskurvan följs, men också så att systemet för varje treårsperiod är neutralt för statskassan. Därtill bör en översyn ske, så att bilparken får tillgodoräkna sig klimatvinster av en ökad andel förnybara drivmedel, t.ex. om E85 återkommer eller HVO1 blir vanligt förekommande. Vi vill också öppna för en diskussion om malus-beskattningen verkligen helt ska avskaffas efter tre år, eftersom den styrande effekten på andrahandsmarknaden då uteblir. Mijöbilsdefinitionen, som formellt reglerar vilka bilar som statliga myndigheter köper, leasar och långtidshyr, behöver skyndsamt uppdateras så att miljöbil motsvarar bonusbil enligt bonus malus-beskattningen. Liksom idag bör det finnas möjlighet att begära och få undantag där inget lämpligt fordon finns, vilket framför allt är troligt för lätta lastbilar, men ett generaliserat undantag är inte lämpligt. Definitionen bör genom ägardirektiv också gälla statliga bolag, utöver att den frivilligt används av många kommuner och företag. Tjänstebilsreglerna bör revideras så att förmånsvärdet efter 22, när de nuvarande reglerna löper ut, är fullt ut baserat på klimatpåverkan istället för (som idag) på namngivna teknikval. Basbeloppsregler bör ses över så att det inte missgynnar fordon som kostar mer i inköp men mindre i drift, t.ex. laddbara bilar. Sida 6/13

9 Begagnade el- och gasbilar bör stimuleras, så att de inte lämnar landet efter ett par år - då blir vi aldrig fossilfria. Parkeringsvillkor, reducerad trängselavgift etc är verktyg för detta, men också mer övergripande styrmedel som att sänka förmånsvärdet för den som väljer en ett par år gammal förmånsbil, och kanske att ha en bonus även för begagnade bilar med låga utsläpp. Eftersom fokus inte har varit på begagnatsidan, behöver detta utredas. Konvertering till gas- eller etanoldrift bör gynnas eftersom befintliga bensinbilar behöver ställas om för att 23-målet ska nås. Samma premier enligt bonus malus bör gälla också för fordon som konverterats, vilket också ställer krav på att bilarna ska uppfylla modern avgasrening och därmed utesluter stöd till konvertering av äldre bilar som av bl.a. trafiksäkerhetsskäl inte bör gynnas. Miljözoner bör på kommunal nivå införas av städer som inte uppfyller luftkvalitet för kväveoxid och/eller partiklar, och längre fram bör kommuner kunna ges denna möjlighet också för zoner där man önskar minskat buller, respektive för att minska hela kommunens klimatpåverkan från transporter. Parkeringsavgifter bör kunna differentieras utifrån klimatnytta och kommuner bör kunna reservera p-platser för miljöbilar, bilpoolsbilar och andra typer av fordon man önskar gynna. Lastbilar och bussar Ev vägslitageavgift/kilometerskatt bör utformas så att det tydligt gynnar lastbilar som framförs på el eller med förnybara drivmedel. Utsläppsvärden för lastbilar och bussar på EU-nivå bör snarast antas och ligga till grund för en differentierad fordonsbeskattning, med bonus malus-inriktning på sikt. Allt fler kategorier bör successivt införas, med långfärds- och stadsbussar som prioriterade, och den faktiska klimatnyttan från biodrivmedel och eldrift inräknad. Elbusspremie bör ersättas med en premie för bussar med mycket låg klimatpåverkan, där även biogas, E95 och HVO/RME bör ingå - klimatnytta, inte teknik, ska vara styrande. Självkörande fordon bör fortsatt vara centralt för svensk teknikutveckling, men med minst lika starkt fokus på tunga fordon som på personbilar. Att fordonen ska drivas med mycket låg klimatpåverkan bör vara självklart för att kunna få statligt stöd. Elvägar bör börja byggas under mandatperioden, med fokus på tunga lastbilar längs de största vägarna samt sträckor där samma typ av gods transporteras regelbundet (t.ex. från gruvan till hamnen). Teknikvalet bör möjliggöra att också andra fordon på sikt kan använda elvägarna. Sida 7/13

10 Lätta fordon Elcykelpremien bör utvärderas och dess faktiska effekter vara avgörande för fortsättningen, där vi som utgångspunkt föredrar generell stimulans för klimatsmarta, hållbara transportval och ogärna ser att cykel utan motor missgynnas jämfört med cykel med motor (se figurer nedan). Antal sålda elcyklar per 1 invånare Antal sålda cyklar per 1 invånare 8 Antal/1 inv Totalt: 6,75 st 7 6 Antal/1 inv Totalt: 55,1 st Datakälla: Cykelbranschen (tidigare Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningen): Personlig kommunikation Mopedvillkoren bör ändras, så att elmopeder kan hålla samma fart som andra fordon på vägarna i innerstaden, och så att parkering inte sker på samma villkor och pris som bilar. Fartyg Farledsavgifter och andra avgifter behöver ställas om så att de gynnar - inte missgynnar - förnybara drivmedel och batteridrift. Upphandling av klimatsmarta fartyg behöver särskilt stimuleras eftersom driften i nuläget ofta är dyrare än på skattebefriad diesel. Flyg Flygets skatter och avgifter bör differentieras så att flyg på förnybara drivmedel gynnas. Sida 8/13

11 Bränslet mer detaljerat Mängd förnybara drivmedel i transportsektorn Den sammanlagda energimängden alternativa drivmedel som använts (TWh) 25 TWh Totalt: 22,25 TWh El Etanol Biogas Naturgas FAME HVO Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik) Sverige använder mest biodrivmedel i Europa. HVO dominerar, men det finns en mångfald av biodrivmedel att ta till. Den goda tillgången på HVO till ett pris i nivå med konventionell fossil diesel har gjort att HVO tagit över en stor del av biodrivmedelsimporten. Regeringen har föreslagit att den viktiga råvaran PFAD (Palmoljedestillat) skall omdefinieras 1 januari 219. Detta lär innebära brist eller högre pris. Den svenska produktionen av biodrivmedel är ännu begränsad, och behöver stöttas. Det finns planer på en betydande produktion från 222. Biodrivmedel till flyget diskuteras allt mer, och Marias Wetterstrand har utsetts till utredare av villkoren för biodrivmedel till flyget. Här har Sverige spetskompetens och råvaror, och kan ta en ledande position. Utredaren ska presentera sin rapport senast 1 mars 219. Inför Säkra utbudet av biodrivmedel för de företag som vill ligga i framkant. Gynna inhemsk produktion men även import av hållbara biodrivmedel. Inrätta en kommission som följer utvecklingen på nära håll. Sida 9/13

12 Andel svenska biodrivmedel Procentuell andel av de svensksålda biodrivmedlen som tillverkats av svensk råvara 4 Energi-% 3 2 Totalt: 11,3 % Datakälla: Energimyndigheten: Hållbara biodrivmedel och biobränslen, Drivmedel och biobränslen, Energimyndigheten: Personlig kommunikation Sverige importerar idag majoriteten av biodrivmedlen som används nationellt. Det är en orimlig utveckling; Sverige bör på sikt säkra ett eget resursuttag av biodrivmedel och därmed bli både importoberoende och få arbetsmarknadspolitiska fördelar. Det finns en inhemsk produktion av etanol och biogas, men den svenska produktionen av biodrivmedel är överlag begränsad. Av de ca 1 miljoner ton oljeekvivalenter som konsumeras i Sverige motsvarar den inhemska produktionen en bråkdel. Det finns planer på en betydande produktion på närmare två miljoner ton 222. Det är mycket bra. Rena biodrivmedel. Biogas, E 85, ED 95, HVO 1, RME 1 och grön vätgas är rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikten. De är nödvändiga för att klara omställningen till 23, och denna industri är starkt representerade i Sverige, Industrin behöver långsiktiga villkor. Märkning på pumpen. Från 22 ska en märkning på pumpen ange klimatnytta, råvaror och ursprung på alla bränslen. Detta hjälper konsumenten, privatperson som företag, att göra informerade val. Reduktionsplikten är bra, men den saknar mål från 22. Inför dessa skyndsamt. Sida 1/13

13 Beteendet mer detaljerat Fördubblingsmålet i kollektivtrafiken Procentuell uppfyllelse av målet att fördubbla resesträckan per capita i landbaserad kollektivtrafik till år 23 jämfört med år 21 1 % Riket: 5 % Riket Referensutveckling Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2-, Trafikanalys: Lokal och regional kollektivtrafik, Regional linjetrafik, SCB: Befolkningsstatistik Figuren visar den totala resesträckan i kollektivtrafiken per capita, räknat i antalet påstigningar. Resandet ökar något, men inte alls så snabbt och mycket som krävs. Störst är resandet i Stockholms län och lägst på Gotland, och i flera län har kollektivtrafikbolagen lyckats med markanta ökningar i resandet. Detta är hoppingivande. Reseavdraget är en faktor som påverkar pendlingsresorna och gynnar idag bilburna resor. Redan 28 kartlade Skattemyndigheten att reseavdraget också är det avdrag som missbrukas mest. Hela 1,8 miljarder per år, av 4 miljarder totalt, är enligt Skatteverkets utredning från 25 fel utbetalt. Det är hög tid att revidera detta avdrag och även dess administration. Reseavdragsutredningen. Utforma ett avståndsbaserat avdrag som gynnar kollektiva och andra klimatsmarta arbetsresor. Inför Ekonomisk stimulans för multimodala resor som underlättar bytet mellan olika färdsätt. Sida 11/13

14 Antal bilar i bilpooler Uppskattat sammanlagt antal bilar i de större svenska bilpoolerna 2 Antal Totalt: st Datakälla: Bilcoop, Moveabout, SAMBIL, Sunfleet Bilpool är ett alternativ till bilägande som ökar både i omfång och variation. Bilpooler ger tid över till annat när bilpoolsleverantören ofta sköter allt från service och underhåll till parkeringsytor och tankning/laddning. Ett hinder som kan motverka denna utveckling är bristen på parkeringsplatser, vilket talar för att kommuner bör ges rätt att fatta beslut om att upplåta platser åt bildelningsbilar. Genomför förslagen i utredningen om främjande av bilpoolstjänster (SOU : 22). Ge kommunerna rätt att upplåta parkeringsplatser specifikt åt bilpoolsbilar på alla typer av mark och påbörja en skatteväxling för att gynna bildelningstjänster ekonomiskt. Utredning (218: 93) om åtgärder för att främja bil-, motorcykel och mopedpoolcykeltjänster. Förutom att ge förslag på hur dessa kan främja delningstjänsterna inom ramen för skattesystemet, ska utredningen ge förslag på en juridisk definition på denna typ av fordonsdelning. Det underlättar för att utforma stödsystemen och för utvecklingen av affärsmodeller hos kommersiella aktörer såsom taxi, bilproducenter, hyrbilsfirmor och befintliga bilpoolsföretag. Inför Stimulans till ökad samordning mellan bilpoolstjänster och kollektivtrafik. Detta gynnar byte mellan färdsätt vilket underlättar för resenärer att nyttja kollektiva färdsätt i vardagen. Sida 12/13

15 Fördelning av gods på olika transportslag Procentuella andelar av godstransportarbetet i Sverige i olika transportslag Vägtrafik Inrikes flyg Bantrafik Inrikes sjöfart Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2-, SCB: Befolkningsstatistik Diagrammet visar fördelningen av gods på olika transportslag. Klimatmålen kräver en omfördelning av gods från väg till järnväg och sjöfart, vilket också pekas ut i regeringens nya godsstrategi. Kapaciteten i sjöfart och järnväg finns, men trafikslagen behöver samordnas för att detta ska lyckas. Regeringens nationella godsstrategi (N218.21) presenterades i juni 218. Utveckla denna strategi, och låt strategins fokus på samordning mellan transportslagen för att optimera godstransporterna vara vägledande för omflyttningen från väg till järnväg och sjöfart. Inför incitament för transportkedjor med låg klimatpåverkan, där hela kedjan från leverantör till kund inkluderas. Detta blir ett viktigt verktyg för att styra den snabbt växande e-handeln i rätt riktning. Sida 13/13