Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR

Transkript

1 Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR

2 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID 1. Inledning 3 2. Idrottsrörelsens roll i FaR 4 3. Hälso- och sjukvårdens roll i FaR 5 4. Målgrupp 7 5. Aktiviteter 7 6. FaR -ledare 8 7. Ansvar, försäkring och sekretess 9 8. Ekonomi 9 9. Begrepp Referenser Litteraturtips Kontakter 12 Sammanfattning Fysisk aktivitet används i dag såväl i sjukvårdande behandling som i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar hälsan genom att bland annat minska total dödlighet och för tidig död samt motverka olika sjukdomsförlopp. Regelbunden fysisk aktivitet har även en viktig roll i att förbättra den mentala hälsan genom att bland annat öka välbefinnande och livskvalitet, minska oro/ängslan och depression samt höja humör och självkänsla. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept FaR inom hälso- och sjukvården representerar ett förändrat förhållningssätt där både personal och organisation på ett tydligare sätt integrerar förebyggande insatser i det dagliga arbetet. En annan grundläggande del i FaR -arbetet är den samverkan som sker mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer i samhället, till exempel idrottsrörelsen, som har lång erfarenhet av att arbeta med fysisk aktivitet, motion och träning. Syftet med detta vägledningsdokument för FaR är att övergripande och generellt presentera hur idrottsrörelsen kan arbeta med att vara den genomförande aktören. Dokumentet ska ses som vår uppföljning till den vägledning (2007:01) som Folkhälsoinstitutet tagit fram.

3 3 1 Inledning Syftet med skriften är att: beskriva vilken roll idrottsrörelsen kan spela i Fysisk aktivitet på recept (FaR ) förtydliga frågor rörande samverkan, rollfördelning, aktiviteter och ansvar. Målgrupp för skriften Den här skriften vänder sig till både föreningar och förbund inom idrottsrörelsen. Målgruppen är såväl aktivitets- som organisationsledare. Bakgrund Många vetenskapliga studier (Svantesson et al., 2007) visar att fysisk aktivitet har goda effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Framför allt har den gynnsam effekt när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Via konditionsträning avlastas hjärtat som därmed inte behöver jobba lika hårt för att pumpa runt blodet i kroppen, vilket innebär färre hjärtslag och därmed mindre slitage. Fysisk träning för personer med typ 2-diabetes har många positiva effekter. Vissa studier visar att insulinkänsligheten ökat hos dessa individer, en ökning som varar timmar efter genomförd träning. Fysisk aktivitet motverkar även övervikt och fetma, högt blodtryck, vissa typer av cancer och benskörhet. Stress, nedstämdhet och depression påverkas positivt. Fysisk träning vid lätt och måttlig depression har har klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. Stress, nedstämdhet och depression påverkas positivt. Fysisk träning vid lätt och måttlig depression har har klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. Med den nationella kampanjen Sätt Sverige i rörelse 2001 började Statens folkhälsoinstitut i bred samverkan med andra myndigheter och organisationer ett utvecklingsarbete för att få bättre stöd, genomslag och kontinuitet för att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR ). En pilotstudie med fyra landsting (Halland, Kalmar, Östergötland och Norrbotten) och en företagshälsovård i Stockholm genomfördes. Målet med studien var att finna arbetsformer för FaR och resultaten finns beskrivna i Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept FaR (Kallings & Leijon, 2003). En av studiens slutsatser är att samverkan i närområdet rekommenderas och att lokala nätverk bör bildas, där idrottsrörelsen kan spela en viktig roll. Sverige fick år 2003 en nationell folkhälsopolitik (Ågren, 2003) med det övergripande målet att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Föreningsidrotten har betydelse för folkhälsan och kan bidra till att uppnå de nationella folkhälsomålen. Idrottsrörelsen ses av samhället som en självklar part i folkhälsoarbetet och finns ofta med i planering och genomförande av strategiska folkhälsoinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Myndigheter och organisationers syn och förväntningar på idrotten som en arena för hälsofrämjande arbete stämmer väl överens med idrottens egna intentioner och uttrycks i styrdokument och verksamhetsinriktningar på olika sätt. Folkhälsopolitiken utgår från 11 målområden och i arbetet med FaR är det framför allt två målområden som är prioriterade: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (mål 6). Ökad fysisk aktivitet (mål 9).

4 4 Rekommendation för fysisk aktivitet En nationell rekommendation, antagen av Svenska Läkaresällskapet, anger att alla vuxna individer helst varje dag bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara måttlig, exempelvis rask promenad. Ytterligare hälsovinster kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) FaR är en metod för att arbeta förebyggande, där man på ett effektivt sätt når personer som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Hälso- och sjukvården ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Recept på fysisk aktivitet förskrivs för att ersätta eller komplettera övrig läkemedelsbehandling. FaR är lämpligt både i förebyggande och behandlande syfte och kan skrivas ut till såväl friska som sjuka personer. Varje ordination görs i dialog med patienten och är individuellt anpassad till vars och ens förmåga, intresse och hälsotillstånd. Patienten ska med stöd från hälsooch sjukvården samt idrottsrörelen öka sin fysiska aktivitetsnivå genom egenaktiviteter och/eller organiserade aktiviteter inom föreningslivet. 2 Idrottsrörelsens roll i FaR Idrottsrörelsen med sina mer än tre miljoner medlemmar, över frivilligt verksamma ledare och idrottsföreningar är Sveriges största och mest livskraftiga folkrörelse. Utgångspunkten för idrottsverksamheten är Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten Vill. Utifrån Idrotten Vill fattar specialförbunden (68 stycken) sina verksamhetsbeslut, som delvis styr föreningsverksamheten inom respektive idrott. Breddverksamheten är den till omfattningen största delen av idrottsrörelsen där alla åldrar och inriktningar finns representerade. I den här verksamheten är trivsel och välbefinnande det viktigaste motivet för att delta. Utifrån Idrotten Vill ses idrottsrörelsens medverkan i FaR -arbetet positivt och bör utvecklas vidare, men det är viktigt betona att det är en verksamhet byggd på överenskommelser mellan de olika parterna. Här är det viktigt att man på lokal nivå är tydlig med vem som ansvarar för de olika delarna i FaR -modellen. Idrottsrörelsen är en viktig aktör i arbetet med FaR. Rollen är att ta emot individer som blivit ordinerade fysisk aktivitet. Det kan ske antingen genom att dessa deltar i ordinarie aktivitetsgrupper eller att nya skapas speciellt för FaR -deltagare. Det är viktigt att idrottsrörelsen tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar fram hur samverkan ska ske. Självklart är arbetet med FaR en angelägen insats för folkhälsan, men är samtidigt också värdefullt för föreningen. Det kan generera nya medlemmar, och på sikt kanske också ledare, samtidigt som det stärker föreningens profil och kan bidra till att ett bredare utbud erbjuds i föreningen. I en enkätundersökning 2005 (Mellquist, 2006) svarade 90 procent av Sveriges distriktsförbund (21 stycken) att det då, i viss utsträckning eller i hög grad, bedrevs någon form av FaR -verksamhet inom distrikten. Idrottens roll och betydelse i folkhälsoarbetet angavs som det viktigaste motivet för medverkan i FaR. Det framkom även att föreningarna når en helt ny kategori individer som normalt inte är aktiva inom idrottsrörelsen.

5 5 3 Hälso- och sjukvårdens roll i FaR Hälso- och sjukvården har en viktig roll i det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbetet, bland annat genom att nå de grupper i samhället som är mest inaktiva. En stor majoritet av befolkningen har årlig kontakt med hälso- och sjukvården och vid dessa besök är det viktigt att ta upp frågan om fysisk aktivitet med patienterna. För att öka den fysiska aktivitetsnivån kan personalen arbeta på olika sätt; ge muntliga råd, förskriva FaR eller remiss till andra aktörer inom hälsooch sjukvården. Förskrivarens roll är mycket viktig för att patienterna ska känna motivation till förändring och vara intresserade av FaR eller muntliga råd. Nedan finns en tankemodell (Faskunger et al., 2007) som placerar FaR i ett sammanhang för att klargöra roller och åtaganden för olika aktörer eller arenor. Nivå/hälsotillstånd Ordinationsform Aktivitetsform Arena/aktivitetsarrangör 1 Sjuk individ hög risk. Remiss (ej FaR ). Sjukgymnastik. Hälso/sjukvården. 2 Sjuk individ förhöjd risk. FaR. Skriftligt Speciellt anpassade Frivilligorganisationer etcetera. med hänvisning. FaR -aktiviteter. Oftast lågintensiv träning. 3 Fysiskt inaktiv person eller FaR. Skriftligt Ordinarie Frivilligorganisationer. person som behöver öka med eller utan aktivitetsutbud. fysisk aktivitet. Kapabel till hänvisning. normal träning. Preferens för gruppaktiviteter. 4 Fysiskt inaktiv person eller Skriftligt FaR Egenaktiviteter. Närområdet, bostadsområdet, person som behöver öka eller muntligt Vardagsmotion, t.ex. hemmet. fysisk aktivitet. Kapabel till (ej FaR ). promenad, cykling, normal träning. Preferens Utan hänvisning. friluftsliv, trädgårdsför egenaktiviteter. arbete. Figur 1. Tankemodell som beskriver olika nivåer av främjande av fysisk aktivitet, inklusive FaR, inom hälso- och sjukvården och frivilligorganisationerna. Nivå 1: Används för personer som har sjukdom/skada eller förhöjd risk som gör det olämpligt att delta i aktiviteter utanför hälso- och sjukvården. Nivå 2: Recept på fysisk aktivitet skrivs till patienter för deltagande i speciellt anpassade FaR - program eller aktiviteter, framför allt lågintensiva aktiviteter i grupp. Idrottsrörelsen kan på denna nivå fungera som mottagarenhet.

6 6 Nivå 3: Skrivs ut om patienten bedömer att hon eller han kan medverka i föreningars ordinarie verksamhet. Nivå 4: Skrivs ut om patienten kan genomföra aktiviteter på egen hand (promenader, stavgång, simning med mera). På nivå 2 och 3 har hälso- och sjukvården ett aktivt samarbete med olika aktivitetsarrangörer, exempelvis idrottsföreningar, vilket medför ett gemensamt ansvar för att utveckla samverkan, utbud, kvalitet, rollfördelning och arbetsformer. På lokal nivå är det viktigt att vara tydlig med vem som ansvarar för vad, vilket kan förtydligas i någon form av flödesschema. Flödesschema Flödet inom nivå 2, 3 och 4 kan se ut enligt nedan: Förskrivare: Hälso- och sjukvården, företagshälsovård Fysisk aktivitet på recept Egenaktiviteter (nivå 4) Ordinarie aktivitetsutbud (nivå 3) Speciellt anpassade FaR -aktiviteter (nivå 2) Vilka yrkesgrupper får ordinera FaR? Ordination av FaR är ingen regelstyrd arbetsuppgift och kan därför utföras av vem som helst av den legitimerade personalen, förutsatt att personen har den kunskap som behövs för att utföra uppgiften på ett korrekt sätt. Skriftlig ordination Utformningen av den skriftliga ordinationen (FaR ) skiljer sig över landet. På receptet anger förskrivaren typ av aktivitet, hur ofta (frekvens), hur länge, intensitet och eventuellt om några speciella försiktighetsmått (försiktig start eller att vissa aktiviteter ska undvikas) behöver iakttas. Beroende på vilken modell som används kan uppgifter om samarbetspart, aktivitetsdagbok med mera, finnas med. Uppföljning Uppföljning av ordination av fysisk aktivitet skiljer sig inte från uppföljning av annan behandling inom hälso- och sjukvården, som även har till uppgift att säkerställa att det finns rutiner för detta. Uppföljningen kan ske genom återbesök hos förskrivaren, telefonsamtal eller enkätundersökning.

7 7 4 Målgrupp Alla friska personer har nytta av att vara fysiskt aktiva. Mest samhällsnytta, i form av minskad sjuklighet, fås genom att öka den fysiska aktiviteten hos de minst fysiskt aktiva grupperna, exempelvis socioekonomiskt svaga grupper och äldre. Individer med riskfaktorer, som ännu inte utvecklat sjukdom, är också en viktig målgrupp, exempelvis personer med ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, överviktiga eller rökare. Personer med olika sjukdomar. Den vanligaste diagnosen eller orsaken till att patienter ordineras fysisk aktivitet är övervikt, problem i rörelseorganen (rygg, nacke och axlar), högt blodtryck, hjärt-kärlbesvär, diabetes och psykisk ohälsa. Det är hälso- och sjukvården som gör den medicinska bedömningen om det är lämpligt att ordinera fysisk aktivitet. Det är viktigt att hälso- och sjukvården och idrottsrörelsen kommer överens om vad som ska gälla beträffande prestationsförmågan hos individer som ska delta i aktiviteten. 5 Aktiviteter I första hand ska föreningarnas ordinarie aktivitetsutbud användas i FaR -arbetet och då framför allt aktiviteter med låg intensitet. Det ska finnas en tydlig beskrivning av aktiviteterna. Promenader, vattengymnastik, styrketräning och lättgymnastik är exempel på de vanligast förekommande gruppaktiviteterna. Riksidrottsförbundet har på uppdrag av Folkhälsoinstitutet och Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) tagit fram ett förslag till revidering av kapitlet i FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som berör träningsformer (aerobics, bollspel, cykling, dans, gång, jogging, motionsgymnastik, precisionsidrotter, racketsporter, skidor, stavgång med mera). Förslagen kan laddas ner från RF:s hemsida Stockholms FaR -ledarnätverk har tagit följande definition av FaR -aktivitet: En FaR -aktivitet ligger på en intensitet för den som vill komma igång på ett skonsamt och lustfyllt sätt. Även deltagare som inte fått fysisk aktivitet på recept är välkomna, till exempel otränade och rörelseovana. Aktiviteten är enkelt utformad och leds på ett lättsamt och informativt sätt. Ett annat exempel är Svenska Gymnastikförbundets beskrivning av sin Komigång-gympa: Gympa för dig som har fått ett recept, är väldigt otränad, överviktig eller liknande. Vi arbetar med uppvärmning, kondition, styrka, rörlighet, balans och avslappning. Gympan är fri från hopp och löpning och har enkla övningar. För att hitta rätt ansträngningsgrad och lämplig intensitet på aktiviteter i arbetet med FaR är Borg-RPE-skalan användbar (RPE-skalan efter engelskans Ratings of Perceived Exertion). Detta gäller speciellt anpassade FaR -aktiviteter där ansträngningsgraden bör vara enligt Borgs skala. Skalans konstruktion med en siffervariation från 6 till 20 gör den lätt att tolka, eftersom detta mycket grovt motsvarar en pulsfrekvens från ungefär slag per minut.

8 8 Tabell 1. Borg-RPE-skalan. Grad Ansträngningsgrad Beskrivning av upplevd ansträngning 6 Ingen ansträngning alls Betyder att du inte rör på dig alls, bara ligger och vilar 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt Som att ta en kortare promenad i sin egen takt Lätt Något ansträngande Du kan fortsätta utan större besvär Ansträngande Du är trött men kan ändå fortsätta Mycket ansträngande En mycket stark påfrestning. Du kan fortsätta men måste ta i mycket kraftigt och känner dig mycket trött Extremt ansträngande För de flesta människor motsvarar detta den allra största ansträngning de någonsin upplevt. 20 Maximal ansträngning 6 FaR -ledare Utbildning Ledare med en gedigen grundutbildning inom sin specialidrott kan utses som FaR -ledare. Dessutom bör ledaren vara rutinerad och van att leda lågintensiv motion. Respektive specialidrottsförbund (SF), exempelvis Svenska Simförbundet, svarar för ledarutbildningen och anger i sina utbildningsplaner (motsvarande) vilka krav som gäller. Utöver grundutbildning i sin egen idrott eller motionsform bör ledaren ha genomgått en särskild utbildning för FaR -ledare. Denna utbildning kan arrangeras av SISU Idrottsutbildarna, distriktsförbunden (DF), landstingen eller regionerna. Ledarskap Att vara ledare för en FaR -grupp ställer lite speciella krav på ledarskapet eftersom deltagarna som regel är mycket ovana vid motion både enskilt och i grupp. Det gäller därför att kunna motivera deltagarna och få dem att uppleva glädjen och det positiva i att vara fysiskt aktiv allt utifrån den enskildas förutsättning. Uppföljning Ledare som genomför anpassade aktiviteter (nivå 2) bör få en uppföljning av sitt program och ledarskap. Den uppföljningen kan ske såväl lokalt, regionalt som centralt från berörd idrottsorganisation och gärna i samverkan med hälso- och sjukvården.

9 9 7 Ansvar, försäkring och sekretess Ansvar Vid FaR är det förskrivarna som har det medicinska ansvaret och ansvar för att patienten/deltagaren slussas till rätt aktivitet och nivå utifrån diagnosen. Personen deltar i aktiviteterna på eget ansvar. Försäkring För aktivitet inom landstingsvård gäller patientförsäkringen. Om en patient som ordinerats fysisk aktivitet på recept skadar sig under en aktivitet utanför landstingets inrättningar gäller patientförsäkringen i fall som direkt kan relateras till ordinationen i fråga. För närmare information, se Förening som tar emot deltagare med recept bör i förväg kontrollera vilka krav/förväntningar hälso- och sjukvården har på försäkringsskyddet. Specialförbunden (SF) har olika regler för sina försäkringar och det finns inte någon generell försäkring för deltagarna i idrottsföreningarnas verksamhet med FaR. Föreningarna har, genom Riksidrottsförbundets försorg, en grundförsäkring i Folksam med en särskild ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen gäller under idrottslig verksamhet och omfattar den skadeståndsskyldighet som kan uppstå enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler och gäller för både person- och sakskada. Högsta ersättningsbelopp är tio miljoner kronor. Sekretess Om fysisk aktivitet på recept skickas till en organisation utanför sjukvården, ska patienten först ha samtyckt till detta. Sekretesslagen är inte tillämplig utanför det allmännas verksamhet. Aktivitetsledare och andra inom idrottsrörelsen som hanterar recept bör därför underteckna en särskild förbindelse om tystnadsplikt. 8 Ekonomi En ordination på fysisk aktivitet räknas inte som en sjukvårdande behandling och omfattas därför inte av högkostnadsskyddet, vilket innebär att patienten/deltagaren får själv stå för kostnader som medlemsavgift, deltagaravgift eller annat. För aktiviteter på nivå 2 är det dock lämpligt att upprätta ett avtal med hälso- och sjukvården. Avtalet kan reglera aktivitetsomfattning, ledarkompetens, recepthantering, försäkring, sekretess, avgifter, ersättning till föreningen, avtalstid med mera. Ersättningen varierar i olika delar av landet, bland annat beroende på verksamhetens upplägg och finansiering. Om avtalet upprättas av en idrottsförening kan idrottens distriktsförbund (DF) eller SISU-distrikt vara behjälpliga i det arbetet.

10 10 9 Begrepp Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör är de som arrangerar eller genomför fysisk aktivitet för deltagare som fått FaR. Arrangörer finns inom idrottsrörelsen, bland andra frivilligorganisationer, privata aktörer och kommuner. Deltagare Patient som ordinerats fysisk aktivitet på recept och deltar i fysisk aktivitet i föreningsregi eller utför egenaktivitet. FaR Fysisk aktivitet på recept FaR står för fysisk aktivitet på recept och beskriver hur hälso- och sjukvården i samverkan med andra aktörer kan arbeta med att främja fysisk aktivitet. FaR är lämpligt både i förebyggande och behandlande syfte och kan skrivas ut till såväl friska som sjuka personer. FaR har alltid sin utgångspunkt i hälso- och sjukvården. Utifrån ett skriftligt råd ska patienten öka sin fysiska aktivitetsnivå genom egenaktiviteter och/eller organiserade aktiviteter inom föreningslivet. Med stöd från hälso- och sjukvården och idrottsrörelsen ska patienten försöka få en mer fysiskt aktiv livsstil. FaR -ledare Aktivitetsledare från idrottsrörelsen, andra frivilligorganisationer, privata aktörer eller kommuner. Vissa FaR -ledare har genomgått en speciellt anpassad utbildning för att kunna erbjuda lämpliga aktiviteter till deltagare som ordineras FaR. FaR -samordnare Den person som samordnar det interna arbetet med FaR inom respektive organisation och fungerar som kontaktperson med övriga samverkansparter. Fysisk aktivitet, motion och träning Med fysisk aktivitet menas generellt alla former av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktivitet som exempelvis promenader, hushålls- och trädgårdsarbete, fysisk belastning, friluftsliv, motion och träning. Motion är planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, exempelvis att ge ökat välbefinnande, framtida bättre hälsa med mera, och innebär oftast ombyte till träningskläder. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika former av fysisk aktivitet, företrädesvis inom idrotten. FYSS FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling och är en informationsbank som ger vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om effekterna av fysisk aktivitet. Den innehåller en sammanfattning av dagens kunskapsläge kring hur olika sjukdomstillstånd kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet. Även andra grupper berörs, till exempel lämplig fysisk aktivitet för gravida och äldre. FYSS är ett samarbetsprojekt mellan Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) och Statens folkhälsoinstitut. Den finns i bokform men även i en nätversion, som uppdateras allteftersom det kommer nya forskningsrön. FYSS för alla På Apoteket säljs en populärversion, FYSS för alla, som på ett mer kortfattat och lättförståeligt sätt förklarar sambanden mellan fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom.

11 11 Förskrivare Den hälso- och sjukvårdspersonal som ordinerar fysisk aktivitet. Idrottsrörelsen Idrottsrörelsen består av 68 specialidrottsförbund (SF) med cirka föreningar. Idrottsrörelsen är samlad under Riksidrottsförbundet (RF) och företräds regionalt av distriktsidrottsförbunden (DF). SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studie- och utbildningsorganisation. Ordination Förskrivning av fysisk aktivitet som komplement till, eller som ersättning för, läkemedel eller behandling. Receptmottagare Patienten som får en ordination av fysisk aktivitet. Det är således inte aktivitetsarrangören som är receptmottagare, även om receptet i vissa fall skickas till denna. Begreppsförklaringarna är till viss del tagna ur Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering. 10 Referenser Faskunger J, Leijon M, Ståhle A & Lamming P. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering. Rapport nr 2007:1. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Kallings LV & Leijon M. Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept FaR. Rapport nr 2003:53. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Mellquist A. Fysisk aktivitet på recept (FaR ). Perspektiv från idrottsrörelsen regionalt och lokalt. FoU-rapport 2006:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Riksidrottsförbundet. Idrotten Vill. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Riksidrottsförbundet. Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottsrörelsens roll i folkhälsoarbetet. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Svantesson U, Cider Å, Jonsdottir IH, Stene-Victorin E & Wellén C. Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU Idrottsböcker; Ågren G. Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Rapport nr 2003:31. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.

12 12 11 Litteraturtips Brehm BA. Fysisk aktivitet för alla. Stockholm: SISU Idrottsböcker; Faskunger J. Motivation för motion hälsovägledning steg för steg. Stockholm: SISU Idrottsböcker; FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Rapport nr 2003:44. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Hassmén P & Hassmén N. Hälsosam motion. Stockholm: SISU Idrottsböcker; Leijon M & Fornander L. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) i Östergötland Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan. Rapport 2006:11. Linköping: Folkhälsovetenskapligt Centrum i Östergötland; Leijon M & Jacobsson M. Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Rapport 2006:2. Linköping: Folkhälsovetenskapligt Centrum i Östergötland; Utvärderingar och uppsatser om FaR, se förteckning aspx 12 Kontakter Riksidrottsförbundet (RF), tel , SISU Idrottsutbildarna, tel , Distriktsförbunden och/eller SISU-distrikten kan lämna upplysningar om föreningarnas arbete med FaR. Några distrikt bedriver ett omfattande arbete och har fått ett särskilt ansvar från landstinget/regionen för samordningen av FaR i samarbete med respektive landsting eller region aspx Statens folkhälsoinstitut, tel , YFA, Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, 2008