AKKA [ PROJEKT AKKA ] Projekt Akka användbara kvalitets- och kostnadsanalyser SLUTRAPPORT. Andreas Gremyr Carl Lago Leif Lundstedt Bengt André

Transkript

1 Projekt kka användbara kvalitets- och kostnadsanalyser KK SLUTRPPORT ndreas Gremyr arl Lago Leif Lundstedt engt ndré [ PROJEKT KK ] Vilka möjligheter uppkommer om man kan koppla data från kvalitetsregister och KPP (Kostnad per patient)?

2 Slutrapport Projekt kka Januari oktober

3 sammanfattning Trots att psykiatriska verksamheter har tillgång till mer data kring den vård man bedriver än någonsin tidigare är det svårt att skapa sig en bild av vårdens kostnadseffektivitet. Projekt kka har haft som ett syfte att skapa en modell för att koppla ihop information från kvalitetsregister och KPP (Kostnad per patient). rbetet har pågått under januari oktober 2013 i nära samarbete med psykiatriska verksamheter och register. Projektet syftar till att ta fram exempel på jämförande rapporter till grund för utveckling av vårdens kvalitet och har presenterats och presenteras i lämpliga forum under året. eltagande kliniker/enheter har valts ut för att de har relativt hög täckningsgrad i aktuella register och har KPP-redovisning. e jämförs i ett eller flera av registren Riksät, PsykosR och ipolär. eltagande kliniker/enheter är Ätstörningsmottagningarna inom Region Halland, Ätstörningsvården NU-sjukvården (Uddevalla, VGR), delar av Psykiatrin i Sunderbyn, Gällivare och Piteå (NLL), ffektiva I och II inom SU/VGR, psykosmottagningarna NåUt-teamet (SU/VGR), Skanstorget (SU/VGR) och jörkängen (SÄS/VGR). e har en stor geografisk spridning från Halmstad i söder till Gällivare i norr och klinikerna/enheterna omfattar cirka patienter med en total vårdkostnad på 412 miljoner kronor per år. Projektet har visat att det är juridiskt, tekniskt och administrativt möjligt att samköra kvalitets- och kostnadsdata och att detta kan ge värdefullt underlag till verksamheterna genom generella rapporter, men ger också möjlighet till fördjupade analyser av specifika frågeställningar. et finns goda möjligheter framöver att använda samma metoder som i projektet för att belysa, kartlägga och ta fram underlag för förbättringsarbete inom flera områden relaterade till God vård. en allt högre täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister gör det gynnsamt att framöver göra liknande jämförelser för fler vårdgivare och fler register för att förbättra vården för patientgrupper med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik. Likaså kan den ojämlika tillgången till adekvat somatisk vård för personer med psykiatrisk samsjuklighet kartläggas, analyseras och följas genom sammankoppling av kvalitetsregister- och KPP-data. Idealiskt för verksamheterna är om samkörning av kvalitetsregister- och KPP-data kan ske kontinuerligt och att återkoppling kan ske i realtid. Slutrapport Projekt kka Januari oktober

4 kka(m) kka(m) Läkaruppfölj Litium (typ I) Patientutb kka(m) ,3 3,9 4, , kka(m) kka(m) GF skillnad iagnosfri % 10 kka(m) ,8 0,7 16 0,9 0, , % 18% ljusgrå del). kka (m) kka (m) kka (m) kka (m) % 51% 29% 17% 15% 13% 12% 21% 4% 26% 1 4% 29% 71% 2,6 2,6 48% 3,1 3,3 54% 5 51% 68% 71% 4, % 91% 97% 98% Innehåll Sammanfattning 3 akgrund/syfte 5 rbetssätt/metoder 5 elaktiga 5 Resultat 5 Utmaningar och framgångsfaktorer 7 Framtiden/utvecklingsområden 7 ilagor 8 11 Projekt KK ipolär 2012/2011 Rapport för 2012 som visar den affektiva vården för tre kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och 0,0 2,0 4,0 6,0 8, kka(m) kka(m) Pat/1000inv 3,9 6,6 4,1 3,3 ntal Måttet visar antal patienter per 1000 invånare som har diagnos(-er) som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister. % kka(m) Täckningsgrad ntal ndel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året samt i tabellen även antal patienter per klinik. % kka(m) Läkaruppfölj Litium (typ I) Patientutb Här är tre av de kvalitetsindikatorer som bipolärregistret valt ut som viktiga; andel som fått läkarbesök under året, andel av patienterna som erhållit patientutbildning de senaste 10 åren samt hur stor andel av patienter med bipolär typ 1 som får LItium. kr kka(m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd. % kka(m) ndel SV ndel ÖV Projekt kka 2013 NLL VGR ipolär Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del). Projekt KK Riksät 2012/2011 Rapport för 2012 som visar ätstörningsvård för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/ ,0 0,5 1,0 1, % 83% 25% 17% 61% 67% 39% 33% kka(m) kka(m) Pat/1000inv 0,8 0,7 1,2 0,9 0,8 ntal Måttet visar antal patienter med diagnos någon gång under året som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister, per 1000 invånare. % kka(m) Täckning ntal ndel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året. kka(m) GF skillnad iagnosfri % Här är två av de kvalitetsindikatorer som riksät valt ut som viktiga; hur patientens GF-värde har förändrats till uppföljningsregistrering samt hur stor andel av patienterna som vid uppföljningsregistrering inte längre uppfyller någon ätstörningsdiagnos. kr kka(m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd. % kka(m) ndel SV 25% 17% 39% 33% 18% ndel ÖV 75% 83% 61% 67% 82% Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; Projekt KK PsykosR 2012/2011 Rapport för 2012 som visar psykosvården för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/ ,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5, % 62% 54% 46% 38% 46% kka (m) Se jämförande rapporter. Finns som bilagor i slutet av denna slutrapport. kka (m) Pat/1000inv 3,1 4,6 3,3 2,6 2,6 ntal Måttet visar antal patienter per 1000 invånare som har diagnos(- er) som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister. % kka (m) Täckning % 68% 54% 5 29% ntal ndel patienter av dem som utifrån diagnos kan inkluderas i kvalitetsregister, som har haft läkarbesök underåret och som även registrerats i aktuellt kvalitetsregister under året. % kka (m) Läkaruppfölj 88% 71% 91% 97% 98% Sysselsättning 17% 13% 21% 26% 1 Patientutb 15% 12% 4% 51% 4% Här är tre av de kvalitetsindikatorer som psykosregistret valt ut som viktiga; vilken andel av patienterna som har fått läkarbesök under året, har meningsfull sysselsättning och erhållit patientutbildning vartannat år. kr kka (m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel) och för de som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd. % kka (m) ndel SV 51% 71% 46% 38% 46% ndel ÖV 49% 29% 54% 62% 54% Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del). Spridningsaktiviteter 2013 Presentation på konferensen ättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring, Växjö maj. Presentation, monter och posterutställning på Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Stockholm 9 10 oktober. Presentation på Nätverksträff för KPP-psykiatri, Högberga, Stockholm, oktober. Presentation på ledningsgrupper/sektorsråd hos de deltagande vårdgivarna, oktober november. Information om projektet med nedladdningsbara rapporter finns på projektets hemsida: är hittar du också mer information och röster om projektet. Scanna symbolen med qr-läsaren i din telefon eller läsplatta så kommer du direkt till Projekt kkas hemsida. Slutrapport Projekt kka Januari oktober

5 akgrund/syfte Trots att psykiatriska verksamheter har tillgång till mer data kring vården man bedriver än någonsin tidigare är det svårt att skapa sig en bild av vårdens kostnadseffektivitet. ata samlas, struktureras och distribueras till diverse intressenter (SoS, SKL, KPP, Kvalitetsregister, NYSM m fl) och verksamheterna får tillgång till en mängd rapporter som innehåller resultat av jämförande analyser som skulle kunna visa i vilken riktning verksamhetsutvecklingen kan bedrivas regionalt/lokalt. et kan vara ett komplicerat arbete att samla, sålla, analysera och rapportera data så att resultatet blir användbart till största nytta för patienterna och vårdverksamheterna. Inom hälso- och sjukvårdsområdet finns förenklat fyra dataområden: ekonomi, processvariabler, patientvariabler och behandlingsutfall. För att kunna jämföra över landet behövs standardiserade format. Kvalitetsregister och KPP-redovisning är två nationella arbeten som verkar för att utveckla möjligheterna till verksamhetsutveckling. essa två omfattar alla de fyra dataområdena. Genom att göra gemensamma analyser av KPP och kvalitetsregisterdata kan man göra jämförande analyser som kan ligga till grund för verksamhetsutveckling med hänsyn till kvalitet, produktion och ekonomi. kka-projektets mål är att bidra till ökad användning och nytta med kvalitetsregister- och KPP-data, genom att: Skapa en modell för att koppla kvalitetregister-, konsumtions- och kostnadsdata på individnivå. Skapa exempel på jämförande rapporter som innehåller kvalitetsindikatorer, täckningsgrad och medelkostnader per patient. Ge återkoppling till deltagande verksamheter kring kvalitet och kostnader. Presentera och diskutera möjligheterna med samkörning och komplexa jämförelser i lämpliga forum. rbetssätt/metoder I och med den beviljade ansökan inom ramen för kansliet för Nationella Kvalitetsregisters satsning nvändbara data började arbetet med att välja ut kliniker/enheter som lämpade sig för jämförande analyser. Enheter som historiskt sett haft god kvalitet på KPP-data, relativt hög täckningsgrad i aktuella kvalitetsregister och låg geografiskt samlat hos några vårdgivare bjöds in för att delta. En arbetsplan skapades för att säkra att datainsamling, samkörning och beräkningar kunde ske. Parallellt pågick arbetet med att specificera frågeställningar och utforma återkoppling. Juridiken klargjordes och personuppgiftsbiträdesavtal upprättades med de utvalda vårdgivarna. KPP- och kvalitetsregisterdata för 2011 samlades in för de deltagande verksamheterna. Samkörning och frågeställningar testades på data från 2011 och exempel på jämförande rapporter återkopplades och diskuterades med vårdgivar- och registerrepresentanter. När 2012 data fanns att tillgå samlades denna in för samkörning och uppdatering av rapporter utifrån verksamheternas önskemål. Resultatet återkopplades till verksamhets- och registerföreträdare. Synpunkter på projektet samlades in. Projektet och möjligheterna med samkörning av kvalitets- och kostnadsdata presenterades och kommer att presenteras under året i olika forum. elaktiga Verksamhetsföreträdare Martin Rödholm, ffektiva II SU, VGR Pia Ram, Psykosvården SU, VGR Eva lixt, NU-sjukvården, VGR nette Nilsson, Ätstörningsmottagningen, Uddevalla, VGR Lennart Fällberg, SÄS, VGR Inga-Lill Modig, Psykiatrin Gällivare, NLL Gunilla Larsson, NLL avid Säker, Ätstörningsvården Region Halland Eva Osvald Gustafsson, Psykiatrin, Region Halland Lise-Lotte Risö ergerlind, Kunskapscentrum för psykisk hälsa VGR Registerföreträdare ndreas irgegård, Riksät laes Norring, Riksät Mathias Kardell, ipolär Ulrika Lundberg, ipolär Rickard Färdig, PsykosR Projektgruppen Leif Lundstedt, SKL engt ndré, SKL arl Lago, KP ndreas Gremyr, projektledare, Region Halland dministration/stöd Harald ergengren, kommunikatör Jonas Erlandsson, statistiker Resultat Verksamheternas konsumtions- och ekonomidata i KPPformat kopplades till något/några av registren Riksät, PsykosR och ipolär. e kliniker/enheter som valdes ut och bjöds in till projektet var Ätstörningsmottagningarna inom Region Halland, Ätstörningsvården NU-sjukvården (Uddevalla, VGR), Psykiatrin i Sunderbyn, Gällivare och Piteå (NLL), ffektiva I och II inom SU/VGR, psykosmottagningarna NåUt-teamet (SU/VGR), Skans torget (SU/VGR) och jörkängen (SÄS/VGR). Slutrapport Projekt kka Januari oktober

6 Totalt har patienter studerats från de utvalda klinikerna och enheterna, vilket motsvarar vård för totalt 412 miljoner kr i kostnader. Kopplandet av data har resulterat både i att frågeställningar av en mer generell karaktär besvaras, till exempel jämförande rapport med centrala kvalitets- och kostnadsparametrar och av specifik karaktär i form av fördjupning kring skillnader av enskilda faktorer. Till de generella exempelrapporterna har fem områden valts ut att belysas och jämföras mellan kliniker/en heter som har data i samma kvalitetsregister. et finns tre rapporter (se bilaga 1), en per register, som alla är uppbyggda kring dessa fem jämförelseområden. Ett önskemål från de deltagande verksamheterna var att rapporterna skulle vara avidentifierade, för att fokus skulle hamna på möjligheterna med samkörning och jämförelser snarare än vilken klinik/enhet som har avvikande resultat. e tre exempelrapporterna tar upp följande områden: 1. Patientprevalens enna avser att jämföra antal patienter per 1000 invånare som under året uppfyllt diagnos som möjliggör inkluderande i aktuellt register. Förutsatt att psykiatriska besvär är jämt spritt geografiskt kan denna indikator ge en bild av hur hög/låg tröskeln är för att få kontakt med psykiatrin för sin psykiatriska problematik. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, kka (m). ild 1: Exempel på diagram som visar skillnad i antal patienter per 1000 invånare. 3. Kvalitetsindikatorer Några centrala kvalitetsindikatorer från registren som visar på åtgärder/utfall har valts ut och andel av registrerade patienter som ingår redovisas. PsykosR (se bilden). Årlig läkaruppföljning, meningsfull sysselsättning och patientutbildning vartannat år ipolär. Årlig läkaruppföljning, Litiumbehandling (vid typ I) och patientutbildning de senaste tio åren. Riksät. GF-förändring samt andel diagnosfri vid uppföljning. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, kka (m). ild 3: Exempel på diagram som visar skillnader i andel patienter som erhåller/ger utslag på utvalda kvalitetsindikatorer. 4. Medelkostnad per patient Medelkostnaden per patient visas. enna är en summa av alla patientens samlade kostnader inom psykiatrin inom vårdgivaren och därför inte enbart enhetens/klinikens kostnad för patienten. Medelkostnaden per patient jämförs med medelkostnaden för registrerade patienter. et kan då ge en bild av hur de registrerade patienterna representerar alla patienter på enheten/kliniken i termer av vårdkonsumtion. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, kka (m). 2. Täckningsgrad v alla patienter på enheten/kliniken som under året fått en diagnos som möjliggör inkluderande i aktuellt register och hur stor andel har inkluderats? lternativa täckningsgradsdefinitioner har även testats. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, kka (m). ild 4: Exempel på diagram som visar medelkostnad per patient samt medelkostnad för patienter i kvalitetsregister. ild 2: Exempel på diagram som visar skillnad i täckningsgrad för aktuellt register. Slutrapport Projekt kka Januari oktober

7 5. Fördelning av vårdens kostnader mellan öppen- och heldygnsvård Kostnadsfördelningen mellan öppen- och heldygnsvård för kostnader vid en klinik/enhetkan ge en bild av hur mycket akutvård som ges och hur mycket öppenvårdsinsatser som konsumeras. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, kka (m). ild 5: Exempel på diagram som visar fördelningen av kostnader mellan öppenvård och slutenvård. Kopplingen mellan kvalitet och kostnader möjliggör även analys kring specifika frågeställningar. En sådan kan till exempel vara analys av ytterfall. e fem procent kostsammaste i respektive diagnosgrupp som projektet omfattar drar mellan 25 och 40 procent av den totala kostnaden. Projektet har belyst möjligheten att fokusera dessa särskilt utsatta och resurskrävande grupper genom att man via den detaljerade information kvalitetsregistren erbjuder kan hitta förbättringsområden i vården för dessa patienter. Förutom att möjliggöra och exemplifiera hur koppling mellan kvalitets- och kostnadsdata kan ske har projektet även haft som mål att presentera och diskutera i lämpliga forum under året. Här nedan följer en lista på olika spridningsaktiviteter. Presentation på konferensen ättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring, Växjö, maj Presentation, monter och posterutställning på Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Stockholm, 9 10 oktober Presentation på Nätverksträff för KPP-psykiatri, Högberga, Stockholm, oktober Presentation på ledningsgrupper/sektorsråd hos de deltagande vårdgivarna, oktober november Information om projektet med nedladdningsbara rapporter på hemsida: Sammantaget visar projektet att det är juridiskt, tekniskt och administrativt möjligt att samköra kvalitets- och kostnadsdata för att få konsumtion, kostnader och kvalitetsmått på individnivå. et möjliggör jämförelser utifrån en stor mängd parametrar och karaktäristika. etta har legat till grund för jämförande rapporter som tagits fram tillsammans med verksamheterna. Via återkoppling och utvärdering som gjorts har det framkommit att dessa jämförelser är värdefulla och användbara. Några citat från deltagare om projektet: e stora framgångsfaktorer som vi ser är just att både kostnad och kvalitet kan presenteras tillsammans. etta är värt att arbeta vidare med. Om man fortsätter visa utdata kommer datakvaliteten att bli bättre. Ett bra projekt där vi jobbat över gränser i Sverige, på många sätt! Utmaningar och framgångsfaktorer Projektformatet i sig har många fördelar och även utmaningar. en totala tiden från att ansökan lämnats in till att projektet slutredovisats är cirka ett år. etta inbegriper då även förberedelser inför projektstarten den 1 januari Projektets syfte har krävt ett brett engagemang både geografiskt och kunskapsmässigt, oftast på flera nivåer hos vårdgivarna, vilket har visat på ett varierat engagemang och stort behov av information och delaktiggörande. en juridiska processen har möjliggjorts av god service från SKL:s jurist medan processen med att få personuppgiftsbiträdesavtalen undertecknade har varit omständlig och tidsödande. et har hos några vårdgivare funnits uppenbara svårigheter att leverera data som utlovat med tillräcklig kvalitet och i tid. etta tillsammans med den ojämna tillgången till statistik- och databearbetningskompetens har bidragit till svårigheter att planera arbetet. Trots detta har målen för projektet kunnat uppfyllas. etta mycket tack vare projektets breda kulturkompetens med förankring i kvalitetsregister, KPP-arbete och psykiatriska verksamheter samt tillgång till olika nätverk i vård-sverige. En modell för samkörning av kvalitetsoch kostnadsdata har kunnat skapas tillsammans med verksamheternas engagerade representanter. elaktighet och engagemang har kunnat tas tillvara tack vare en genomtänkt kommunikationsplan med flera olika sätt att återkoppla och föra dialog kring innehåll och syfte med projektet. Framtiden/utvecklingsområden Kvalitetsregisterdata samlas in kontinuerligt i samband med patientbesök. Parallellt sker landstingens/regionernas arbete med KPP kring konsumtion och kostnader. etta innebär att de grundläggande förutsättningarna finns för en att skapa rapporter baserade på dessa data. För att detta ska bli meningsfullt behövs ett arbete där verksamhetsföreträdare, kvalitetsregistermedarbetare och ekonomer gemensamt skapar rapporter som illustrerar det som upplevs som relevanta indikatorer för att identifiera förbättringsområden och tjäna som mätare på framgång i förbättringsarbete. Projektet ger exempel på hur detta kan ske. Vid presentationer av projektresultat inför deltagande enheter, vid Kvalitetsregisterdagarna och vid möte med det nationella nätverket för KPP inom psykiatrin, har projektet väckt stort intresse och många Slutrapport Projekt kka Januari oktober

8 synpunkter har framkommit kring hur fortsatt arbete kan ske i den riktning som projektet ger exempel på. et finns flera intressanta och möjliga vägar att skapa god återkoppling för att underlätta vårdgivarnas arbete med att optimera kvalitet, i psykiatrin såväl som inom den övriga vården. Idealiskt för verksamheterna är om samkörning av kvalitetsregister- och KPP-data kan ske kontinuerligt och att återkoppling sker i realtid. Genom att koppla kvalitetsregister- och KPP-data kan man belysa samtliga aspekter av begreppet God vård. Några exempel på möjliga tillämpningsområden: I och med statens Prio satsning under de närmaste åren, för personer med komplicerad/omfattande psykiatrisk problematik, är det gynnsamt att ta tillvara den ökande täckningsgraden i registren för att, genom att koppla kvalitets- och kostnadsdata, återkoppla hur resurserna används för patienternas bästa. En ny fristående fortsättning med samma metod som detta projekt med fler vårdgivare och fler kvalitetsregister skulle möjliggöra detta. Ett annat angeläget område som kan belysas med hjälp av dessa metoder är den ojämlika somatiska vården för personer med psykiatrisk sjukdom. Genom att koppla KPP-data, kvalitetsregisterdata och eventuellt Socialstyrelsens patientregister skulle den somatiska vårdkonsumtionen för personer med och utan psykiatrisk problematik, samt dess kostnader, kunna kartläggas. I framtiden kan det också bli möjligt att: Få klarhet i hur den kommunala omsorgen och hälso- och sjukvården tillsammans hanterar patienter utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv, genom att använda KPP och KP (kostnad per brukare) samt relevanta kvalitetsregister i psykiatri, primärvård och kommun. Genom att skapa strukturer på landstings/regionnivå så att man kan koppla kvalitetsregister- och KPP-data för sina patienter kan ledningsinformationen förbättras. Möjligheter finns att ta fram en generell modell som är tillämpningsbar inom alla landsting/regioner. Psykiatriledningen kan genom regelbundet uppdaterade rapporter, eller on-linerapporter, gällande kostnader och kvalitetsutveckling få stöd för framtida resursallokering baserat på aktuell utvärdering av verksamhetsresultat. ilaga 1 På följande sidor finns rapporter för Riksät, PsykosR och ipolär. (RH). atauttag omfattar från NLL (2012), Region Halland (2012) och VGR (2011). Kostnad per patient (KPP) och Kostnad per patient för kvalitetsregistrerade patienter (KPP kvalreg) innehåller alla de kostnader patienten genererat inom psykiatrin hos vårdgivaren och är inte begränsat till klinikens/enhetens kostnader. ock är inte patientens kostnader på enheten väsentligt lägre än de som genereras totalt av patienten i psykiatrin. Om PsykosR-rapporten Klinik/enhet har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan, och i huvudsak är subspecialiserade på psykossjukdomar. Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i psykosregistret dividerat med antal patienter som fått läkarbesök på kliniken/enheten och har diagnos relevant för inklusion i PsykosR. Kvalitetsindikatorn Läkemedelsuppföljning av läkare senaste 12 månader kom med i psykosregistret under våren 2013 (som del i Priosatsningen 2013). Indikatorn läkaruppföljning visar därför andel av patienterna i PsykosR som haft kontakt med kliniken/enheten med relevant diagnos som varit på läkarbesök under samma år. Hämtas ur KPP-data och PsykosR. Kvalitetsindikatorerna Sysselsättning och Patientutbildning hämtas ur PsykosR. Om Riksät-rapporten Klinik/enhet och har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan och är subspecialiserade på ätstörningsvård. Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i Riksät dividerat med antal patienter som har diagnos relevant för inklusion i Riksät. Kvalitetsindikatorerna GF-förändring och iagnosfri hämtas ur Riksät. Om ipolär-rapporten Klinik/enhet och har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan delvis är subspecialiserat på affektiv vård. Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i ipolär dividerat med antal patienter som har diagnos relevant för inklusion i ipolär. Kvalitetsindikatorn Läkemedelsuppföljning av läkare senaste 12 månader kom med i bipolärregistret under våren 2013 (som del i Prio-satsningen 2013). Indikatorn läkaruppföljning visar därför andel av patienterna i ipolär som haft kontakt med kliniken/enheten med relevant diagnos som varit på läkarbesök under samma år. Hämtas ur KPP-data och ipolär. Kvalitetsindikatorerna Litium (typ I) och Patientutbildning hämtas ur ipolär. Noter till de tre rapporterna Rapporterna jämför kvalitetsregister- och KPP-data för utvalda enheter från Norrbottens läns landsting (NLL), Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland Slutrapport Projekt kka Januari oktober

9 Projekt KK PsykosR 2012/2011 Rapport för 2012 som visar psykosvården för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/2011. kka (m) kka (m) 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 29% 2,6 2,6 48% 3,1 3,3 54% 5 68% 4, kka (m) Pat/1000inv 3,1 4,6 3,3 2,6 2,6 ntal Måttet visar antal patienter per 1000 invånare som har diagnos(- er) som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister. % kka (m) Täckning % 68% 54% 5 29% ntal ndel patienter av dem som utifrån diagnos kan inkluderas i kvalitetsregister, som har haft läkarbesök underåret och som även registrerats i aktuellt kvalitetsregister under året. kka (m) % 17% 15% 13% 12% 1 4% 21% 26% 51% 71% 88% 91% 97% 98% % kka (m) Läkaruppfölj 88% 71% 91% 97% 98% Sysselsättning 17% 13% 21% 26% 1 Patientutb 15% 12% 4% 51% 4% Här är tre av de kvalitetsindikatorer som psykosregistret valt ut som viktiga; vilken andel av patienterna som har fått läkarbesök under året, har meningsfull sysselsättning och erhållit patientutbildning vartannat år kka (m) kr kka (m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel) och för de som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd % 29% 54% 62% 54% 51% 71% 46% 38% 46% kka (m) % kka (m) ndel SV 51% 71% 46% 38% 46% ndel ÖV 49% 29% 54% 62% 54% Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del).

10 Projekt KK Riksät 2012/2011 Rapport för 2012 som visar ätstörningsvård för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/ ,0 0,5 1,0 1,5 kka(m) 0,8 0,7 1,2 0,9 0,8 kka(m) Pat/1000inv 0,8 0,7 1,2 0,9 0,8 ntal Måttet visar antal patienter med diagnos någon gång under året som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister, per 1000 invånare. kka(m) % kka(m) Täckning ntal ndel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året. GF skillnad iagnosfri % kka(m) GF skillnad iagnosfri % Här är två av de kvalitetsindikatorer som riksät valt ut som viktiga; hur patientens GF-värde har förändrats till uppföljningsregistrering samt hur stor andel av patienterna som vid uppföljningsregistrering inte längre uppfyller någon ätstörningsdiagnos kka(m) kr kka(m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd % 83% 61% 67% 82% 25% 17% 39% 33% 18% kka(m) % kka(m) ndel SV 25% 17% 39% 33% 18% ndel ÖV 75% 83% 61% 67% 82% Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del).

11 Projekt KK ipolär 2012/2011 Rapport för 2012 som visar den affektiva vården för tre kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, kka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. ll data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och kka(m) 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 3,3 3,9 4,1 6,6 kka(m) Pat/1000inv 3,9 6,6 4,1 3,3 ntal Måttet visar antal patienter per 1000 invånare som har diagnos(-er) som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister. kka(m) % kka(m) Täckningsgrad ntal ndel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året samt i tabellen även antal patienter per klinik. Läkaruppfölj Litium (typ I) Patientutb % kka(m) Läkaruppfölj Litium (typ I) Patientutb Här är tre av de kvalitetsindikatorer som bipolärregistret valt ut som viktiga; andel som fått läkarbesök under året, andel av patienterna som erhållit patientutbildning de senaste 10 åren samt hur stor andel av patienter med bipolär typ 1 som får LItium kka(m) kr kka(m) KPP KPP kvalreg Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd kka(m) % kka(m) ndel SV ndel ÖV Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del).