ARBETSRAPPORT. Laura Leden, Charlotta Johansson och Lars Leden

Transkript

1 2006:5 ARBETSRAPPORT Skolenkät och intervjuer om ombyggnaden av Tessins väg vid Fridhemsskolan i Malmö i maj ett underlag för att utvärdera effekten av ombyggnaden av Tessins väg Laura Leden, Charlotta Johansson och Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för arkitektur & infrastruktur Forskargruppen trafikteknik ISSN

2

3 Sammanfattning En skolenkät genomfördes våren 2006 vid Fridshemsskolan i Malmö med samtliga elever i årskurs 1-6 efter ombyggnaden av korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata, eller svängen vid kyrkan, som eleverna kallar den. Svarsprocenten blev ca 70 %. En motsvarande enkät hade genomförts våren 2003 före ombyggnaden. Största delen av eleverna går till och från skolan, men särskilt på lågstadiet skjutsas många med bil av sina föräldrar och denna andel har ökat. Våren 2003 var enligt eleverna de farligaste platserna på Tessins väg svängen vid kyrkan och cirkulationsplatsen i korsningen med Sergels väg. Så var det fortfarande Men andelen elever som tyckte att svängen vid kyrkan är farligast hade minskat kraftigt (från 58 % till 30 %). Eleverna i årskurs 5-6 tillfrågades direkt om effekten av ombyggnaden. De flesta (ca 70 %) elever i årskurs 5-6 ansåg att svängen utanför kyrkan har blivit säkrare. Efter ombyggnaden var det betydligt färre elever som tyckte att bilarna kör för fort speciellt i svängen vid kyrkan. Före ombyggnaden tyckte eleverna att det var för mycket trafik på hela Tessins väg, men efter ombyggnaden var det ingen som angav mycket trafik som orsak till att de ovannämnda platserna är farligast. Andelen elever som kände sig otrygga på grund av trafiken när de är ute och promenerar har också minskat, men den vanligaste orsaken till otrygghet är fortfarande rädsla för otrevliga människor. På fritiden trivs eleverna bäst på skolgården och i Rönneholmsparken, men en del elever nämner skolgården också som den sämsta platsen i omgivningen. Dessutom intervjuades barn, äldre och funktionshindrade i fält. Det var svårt för de flesta intervjuade barnen att veta om det kommer någon bil från svängen på Tessins väg, om det kommer någon bil så är det svårt att veta om bilisten ska stanna vid övergångstället, och att det är få bilister som stannar vid övergångstället. Barnen tyckte att bilisterna kör något saktare än förut efter ombyggnaden av Tessins väg. I cirkulationsplatsen i korsningen Tessins väg Sergels väg var det svårt att veta om bilisterna ska stanna vid övergångstället eller cykelöverfarten och det var få bilister som stannade vid övergångstället. Barnen tyckte att bilarna kör fort där. Drygt hälften av de tillfrågade äldre ansåg att korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata hade blivit säkrare efter ombyggnaden. Fyra representanter från De Handikappades Riksförbund, DHR i Malmö intervjuades. De menade att det var svårt att ta sig över korsningen före ombyggnaden, och att de nu kändes säkrare. Nyckelord children, traffic, safety, traffic environment i

4 ii

5 Förord Föreliggande undersökning har finansierats av Vägverket och Vägverkets skyltfond. Ett stort tack till lärare och elever vid Fridhemsskolan i Malmö för medverkan i enkäten, samt till intervjuade äldre och rörelsehindrade och särskilt till våra kontaktpersoner Karin Sindahl-Truedsson vid Fridhemsskolan och Lennart Andersson vid De Handikappades Riksförbund i Malmö. Arbetet har skett i gott samarbete med Malmö Gatukontor, ett stort tack till speciellt Olle Thor. Det är vår förhoppning att undersökningen skall vara ett nyttigt planeringsunderlag för barnens bästa. Laura Leden har kodat och sammanställt skolenkäten. Charlotta Johansson och Lars Leden har intervjuat skolbarnen och Charlotta Johansson har sammanställt intervjuerna. Lars Leden har genomfört och Laura Leden har sammanställt intervjuerna med de äldre och funktionshindrade. Lars Leden har redigerat arbetsrapporten. Författarna iii

6 iv

7 Innehåll SAMMANFATTNING...I FÖRORD...III 1 INLEDNING METOD OMBYGGNAD AV KORSNINGEN RESULTAT AV SKOLENKÄTEN SKOLVÄGAR FARLIGA PLATSER Effekten av ombyggnaden av korsningen BÄSTA OCH SÄMSTA PLATSER HUR UTEMILJÖN SKULLE KUNNA FÖRBÄTTRAS RESULTAT AV INTERVJUUNDERSÖKNINGARNA INTERVJUUNDERSÖKNINGAR MED BARN INTERVJUER MED ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE GRUPPINTERVJU MED REPRESENTANTER FÖR DHR LITTERATUR BILAGOR

8 2

9 1 Inledning För att få barnens åsikter och beskrivning av problem i grannskapet före Tessins väg byggdes om genomfördes en skolenkät vid Fridhemsskolan i maj 2003 (Leden, 2003). Genomförandet är ett exempel på hur barn kan medverka i processen om gatumiljöns förnyelse och i utvärdering av effekten av ombyggnaden. Enligt eleverna var de farligaste platserna på Tessins väg svängen vid kyrkan, dvs. korsningen med Henrik Wranérs gata, och cirkulationsplatsen i korsningen med Sergels väg. Malmö kommun påbörjade ombyggnaden av Tessins väg hösten 2005 genom att bygga om korsningen med Henrik Wranérs gata. För att fullt ut kunna utvärdera effekten av ombyggnaden genomfördes ytterligare en skolenkät även efter ombyggnaden. Resultaten presenteras i föreliggande rapport, tillsammans med resultat av intervjuer med barn, äldre och funktionshindrade. 3

10 4

11 2 Metod Föreliggande undersökning är baserad på en skolenkät, som utfördes i Fridhemsskolan i årskurserna 1-6. Ett informationsmöte, där alla klasslärare i årskurs 1-6 deltog, ordnades den 27 april Eleverna fyllde i enkäten i maj månad Två olika enkätformulär användes, ett för årskurs 1-4 och ett annat för årskurs 5-6. Eleverna i årskurs 5-6 ombads direkt ange effekten av ombyggnaden av korsningen på säkerhet och framkomlighet. För att inte göra enkäten i årskurs 5-6 för omfattande ströks frågorna om bästa och sämsta platser och de om hur utemiljön skulle kunna förbättras. Eleverna i årskurs 1-3 skulle fylla i enkäten hemma med hjälp av sina föräldrar. I enkäten, se bilaga 3, utfrågades eleverna bland annat om sina skolvägar, gång- och cykelförflyttningar samt farliga och bästa platser i området kring skolan. För att analysera skolenkäten användes datorprogrammet SPSS, och för att kartlägga elevernas skolvägar och andra rörelsemönster samt farliga platser, användes datorprogrammet Mapinfo. Dessutom genomfördes intervjuer med barn, äldre och funktionshindrade på plats i fält. Barnen som skulle intervjuas valdes ut baserat på deras svar i skolenkäten som genomfördes vecka 18 och De barn som medverkade hade gett svar som ansågs särskilt intressanta att tala mer om på plats i fält. Det fanns medgivande från föräldrarna att barnen medverkade i intervjuerna och att de filmades. Ett antal äldre och funktionshindrade som korsade Tessins väg i försökskorsningen den april intervjuades enligt frågeformuläret i bilaga 4. Dessutom intervjuades fyra representanter från De Handikappades Förbund. 5

12 6

13 3 Ombyggnad av korsningen Gatukontoret i Malmö har utfört tillsammans med Luleå tekniska universitet och Vägverket en undersökning om effekten av ombyggnaden hösten 2005 av korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata. Refugerna förlängdes, s.k. vägkuddar placerades före övergångsställena för att få ned hastigheten på motorfordonen och cykelbanor byggdes i anslutning till korsningen, se figur 1. N fotopunkt Tessins väg fotopunkt Figur 1 Foton och ritningar på korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata före (till vänster) och efter (till höger) ombyggnad. 7

14 8

15 4 Resultat av skolenkäten Andelen som svarat var kring 70 %, se tabell 1. Svarsprocenten var låg särskilt i klasserna 1-2. Flera pojkar än flickor svarade. Tabell 1 Svarsfrekvens Årskurs Elever Flickor som svarat Pojkar som svarat Totalt antal som svarat Andel som svarat (%) Totalt Total andel: Skolvägar Att elever gått själv eller med kamrat till och från skolan ökar betydligt med åldern, se tabell 2-5. Det är mest elever i mellanstadiet som cyklat själv eller med kamrat. Att elever skjutsas i bil minskar med åldern. Föräldrar skjutsar elever med bil mera till än från skolan. Att elever gått själv eller med kamrat har ökat en aning efter ombyggnaden speciellt i klass sex. Mycket färre elever (på lågstadiet) har gått med förälder eller annan vuxen. Att elever cyklat själv eller med kamrat har ökat något i de högre klasserna, medan det i de lägre klasserna har ökat att elever cyklat med förälder eller annan vuxen. I lågstadiet har det även skett en stor ökning i hur många elever som skjutsats till och från skolan i bil. Efter ombyggnaden skjutsades 42 % av eleverna på lågstadiet till skolan och före ombyggnaden 26 %. Ökad skjutsning av elever i lågstadiet är en trend som pågått sedan ca Att ökningen varit så kraftig på tre år är anmärkningsvärt. 9

16 Tabell 2 Elevernas färdmedel till skolan. Andel svar (%) Andel elever Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Totalt som Gick själv eller Före med kamrat Efter Gick med förälder/vuxen Före Efter Cyklade själv Före eller med kamrat Efter Cyklade med Före förälder / vuxen Efter Buss Före Efter Någon vuxen Före körde mig i bil Efter Annat Före Efter Totalt antal Före elever Efter Tabell 3 Elevernas färdmedel till skolan. Andel svar (%) Andel elever som Lågstadium Mellan- Totalt stadium Före Efter Före Efter Före Efter Gick själv eller med kamrat Gick med förälder / vuxen Cyklade själv eller med kamrat Cyklade med förälder / vuxen Buss Någon vuxen körde mig i bil Annat Totalt antal elever

17 Tabell 4 Elevernas färdmedel från skolan. Andel svar (%) Andel elever som Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Totalt Gick själv eller Före med kamrat Efter Gick med förälder Före / vuxen Efter Cyklade själv Före eller med kamrat Efter Cyklade med Före förälder / vuxen Efter Buss Före Någon vuxen körde mig i bil Efter Före Efter Annat Före Efter Totalt antal Före elever Efter Tabell 5 Elevernas färdmedel från skolan. Andel svar (%) Andel elever som Lågstadium Mellanstadium Totalt Före Efter Före Efter Före Efter Gick själv eller med kamrat Gick med förälder / vuxen Cyklade själv eller med kamrat Cyklade med förälder / vuxen Buss Någon vuxen körde mig i bil Annat Totalt antal elever Farliga platser Eleverna fick ange dels den plats på Tessins väg som de ansåg farligast, dels en annan plats i grannskapet. Betydligt färre elever ansåg en plats på Tessins väg farligast efter ombyggnaden än före den, se tabell 6 och figur 1-12 i bilaga 1. Efter ombyggnaden ansåg bara 30 % av eleverna en plats på Tessins väg farligast, medan samma siffra före ombyggnaden var 58 %. Före ombyggnaden var den klart farligaste platsen i grannskapet svängen vid kyrkan, d.v.s. korsningen med Henrik Wranérs gata. Då ansåg 45 % 11

18 av eleverna platsen farligast, medan det efter ombyggnaden bara var 8 % av eleverna som ansåg den farligast. Den näst farligaste platsen på Tessins väg före ombyggnaden var cirkulationsplatsen i korsningen mellan Tessins väg och Sergels väg, se figur 2. Att elever ansåg denna plats farligast har minskat något (från 25 % till 15 %), se tabell 6. Både före och efter ombyggnaden var det mest elever i mellanstadiet som ansåg cirkulationsplatsen farligast. Eleverna tyckte att båda platserna är farligast när man färdas till fots, men en del tycker att de är farliga också när man färdas med cykel. Figur 2 Cirkulationsplatsen i korsningen mellan Tessins väg och Sergels väg. Tabell 6 Andel (%) elever som ansåg en viss plats farligast. Lågstadium Mellanstadium Hela skolan Före Efter Före Efter Före Efter Svängen Cirkulationsplatsen Plats på Tessins v Plats utanför Tessins v Totalt antal elever

19 Tabell 7 Elevers färdmedel då platsen ansågs farligast. Andel svar (%) Lågstadium Mellanstadium Totalt Före Efter Före Efter Före Efter Går Cyklar Bil Övrigt Totalt antal svar Före ombyggnaden var den vanligaste orsaken till att de ovan nämnda platserna ansågs farliga att bilarna kör för fort, se tabell 8. Efter ombyggnaden var det betydligt färre elever som tyckte att bilarna kör för fort speciellt i svängen vid kyrkan. En annan vanlig orsak både före och efter ombyggnaden var att sikten är dålig. Efter ombyggnaden har andelen elever som tyckte att sikten är dålig i svängen ökat, medan andelen elever som tyckte att sikten är dålig vid cirkulationsplatsen har minskat betydligt. Före ombyggnaden tyckte eleverna att det är för mycket trafik på hela Tessins väg, men efter ombyggnaden var det ingen som angav mycket trafik som orsak till att de ovannämnda platserna är farliga. Ett annat problem var att bilarna inte stannar, vilket gör att eleverna måste vänta länge för att komma över vägen. Andelen elever som ansåg att bilarna inte stannar i svängen vid kyrkan har minskat, medan andelen lågstadieelever som ansåg att bilarna inte stannar i cirkulationsplatsen har ökat efter ombyggnaden. Både före och efter ombyggnaden föreslog eleverna att man skulle sätta upp trafikljus för att få bilarna att stanna. Andelen elever som tycker att det borde finnas trafikljus i cirkulationsplatsen har ökat betydligt i enkäten efter ombyggnaden. I bilaga 2 ges exempel på hur eleverna har illustrerat hur de upplever korsningarna. 13

20 Tabell 8 Vanligaste orsaker till att platserna anses farliga. Andel svar (%) Lågstadium Svängen Mellanstadium Cirkulationsplatsen Lågstadum Mellanstadium Alla platser Lågstadium Mellanstadium Bilarna kör Före för fort Efter Ej trafiksignal Före Efter Dålig sikt Före Efter Borde finnas Före gupp Efter Mycket Före trafik Efter Bilarna Före stannar inte Efter Cykelbanor Före saknas Efter Inga stoppskyltar Före Efter Annat Före Efter Totalt antal svar Före Efter Totalt Av de platser som efter ombyggnaden ansågs farligast och inte låg på Tessins väg nämndes ofta hela Limhamnsvägen. Speciellt ofta nämndes korsningarna med Ribersborgsvägen och Sergels väg. Platser på Limhamns väg ansågs emellertid inte vara farligast av lika många elever som de som angett de två ovannämnda platserna på Tessins väg. Det var mest elever i mellanstadiet som tyckte att platserna på Limhamns väg är farliga. Den enda ytterligare platsen som ansågs farligast av förhållandevis många elever, är korsningen mellan Regementsgatan och Ribersborgsvägen, vilken ansågs farlig av förhållandevis många elever även före ombyggnaden av Tessins väg. Leden (1989) och Wilhelmsson (2000) har gjort liknande undersökningar som föreliggande. Wilhelmssons undersökning baseras på en skolenkät vid Ribersborgsskolan (före ombyggnaden av Regementsgatan) i samma område i Malmö, om varför platser är farliga. Wilhelmssons resultat stämmer bra överens med föreliggande undersökning både före och efter ombyggnaden av Tessins väg, medan Ledens (1989), som avser en större nordisk undersökning kommit fram till att skymd sikt är den mest avgörande faktorn enligt eleverna, se tabell 9. Andelen elever som ansett att bilisterna kör fort är störst i Wilhelmssons undersökning (34 %) och har minskat i skolenkäterna i Fridhemsskolan från 30 % till 20 %. 14

21 Tabell 9 Vanligaste orsaker till att plats anses farlig. Andel svar (%) Före 2003 Efter 2006 Wilhelmsson (00) Leden (89) Skymd sikt Mycket biltrafik Bilar kommer från flera håll Svängande biltrafik Bilisterna kör fort Trafiksignal saknas Mycket gc-trafik Bilisterna stannar inte vid övergångsställe Övergångsställe saknas Bred väg Man kan bli överkörd Bilar kör hit och dit Omkörning vid övergångsställe Övrigt Totalt antal svar Eleverna korsade Tessins väg oftast gående. Se tabell Att elever över huvudtaget korsat Tessins väg ökar med åldern. Det är också ytterst få elever som korsat Tessins väg ledande cykeln. De flesta eleverna som korsat Tessins väg, korsar den 1-2 gånger per dag. Antalet gånger en elev korsat Tessins väg har ökat efter ombyggnaden. Tabell 10 Antal elever som korsat Tessins väg gående på en dag. Antal gånger Lågstadium Mellanstadium Totalt antal Före Efter Före Efter Före Efter Totalt antal

22 Tabell 11 Antal elever som korsat Tessins väg cyklande på en dag. Antal gånger Lågstadium Mellanstadium Totalt antal Före Efter Före Efter Före Efter Totalt antal Tabell 12 Antal elever som korsat Tessins väg ledande cykel på en dag. Antal gånger Lågstadium Mellanstadium Totalt antal Före Efter Före Efter Före Efter Totalt antal Både före och efter ombyggnaden var den vanligaste orsaken till att elever känner sig otrygga när de är ute och promenerar att de är rädda för otrevliga människor, se tabell 13. Den näst vanligaste orsaken var trafiken. Andelen elever som känner sig otrygga beroende på trafiken har dock minskat något efter ombyggnaden. Däremot har andelen elever i lågstadiet som känner sig otrygga på grund av rädsla för otrevliga människor och elever i mellanstadiet som känner sig otrygga på grund av att de inte vet om de skulle få hjälp om det skulle behövas ökat något. I den föreliggande undersökningen genomförd efter ombyggnaden hade dock 27 % av eleverna lämnat frågan om varför de känner sig otrygga obesvarad, eftersom de inte känner sig otrygga alls. I undersökningen före ombyggnaden var motsvarande andel 32 %. Tabell 13 Varför elever känner sig otrygga. Andel svar (%) Lågstadium Mellanstadium Hela skolan Före Efter Före Efter Före Efter Beroende på trafiken Rädd för otrevliga människor Rädd att gå vilse Vet inte om jag skulle få hjälp om det skulle behövas Annat Total andel

23 4.2.1 Effekten av ombyggnaden av korsningen Eleverna i årskurs 5-6 tillfrågades även direkt om vad de ansåg om effekten av ombyggnaden av korsningen med Henrik Wranérs gata och hur säkerhet och framkomlighet påverkats. Eleverna bads först beskriva på vilket sätt korsningen byggts om. Detta visade sig svårt. 80 % av eleverna hade lämnat frågan obesvarad eller gett en felaktig beskrivning av ombyggnaden. I tabellerna nedan redovisas resultaten dels för samtliga elever som svarat, dels separat för de elever som gett en i stort sett eller helt rätt beskrivning av ombyggnaden. Största delen av eleverna ansåg att korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata hade blivit säkrare efter ombyggnaden. 17 % ansåg att den har blivit dubbelt så säker. Av eleverna som hade gett en i stort sett (eller helt) rätt beskrivning av ombyggnaden av korsningen var denna andel ännu större (21 %). Ca 70 % av eleverna ansåg att det blivit något säkrare eller dubbelt så säkert, se tabell 14. Endast några enstaka elever ansåg att korsningen blivit farligare. En stor andel av eleverna ansåg däremot att framkomligheten i korsningen inte hade förbättrats eller var ungefär den samma efter ombyggnaden. Detta gällde särskilt bland dem som gett en i stort sett rätt beskrivning av ombyggnaden. Bara en tredjedel ansåg att framkomligheten förbättrats, se tabell 15. Största delen av eleverna upplevde inga problem när de går eller cyklar över gatan i korsningen. En del nämnde dock att bilarna inte stannar och kör för fort. Tabell 14 Säkerhet i svängen vid kyrkan. Andel svar (%) Elever med i stort Årskurs 5 och 6 sett rätt beskrivning av ombyggnaden Dubbelt så säkert Något säkrare än tidigare Ungefär like farligt/säkert som tidigare Något farligare än tidigare 0 0 Dubbelt så farligt 3 0 Vet ej 16 0 Totalt antal elever Tabell 15 Framkomlighet i svängen vid kyrkan. Andel svar (%) Elever med i stort Årskurs 5 och 6 sett rätt beskrivning av korsningen Dubbelt så lätt 6 7 Något lättare än tidigare Ungefär lika framkomligt som tidigare Något svårare än tidigare 3 7 Dubbelt så svårt 4 0 Vet ej 25 7 Totalt antal elever

24 4.3 Bästa och sämsta platser På vilka platser elever tyckte bäst och sämst om att leka och promenera undersöktes i klasserna 1-6 före ombyggnaden, och i klasserna 1-4 efter ombyggnaden. På vilka platser eleverna tyckte bäst om att leka och promenera på har inte förändrats mycket efter ombyggnaden av Tessins väg. De populäraste platserna var fortfarande Rönneholmsparken, skolgården, Ribersborgsstranden samt kvarteret öster om skolan (se figur 14 och 16 1 i bilaga 1). I enkäten efter ombyggnaden angav något flera elever i klasserna 1-4 Rönneholmsparken som den bästa platsen efter jämfört med i enkäten före ombyggnaden. Efter ombyggnaden var det dessutom flera pojkar än flickor som angav Rönneholmsparken som bästa platsen. Den enda platsen som många elever före ombyggnaden nämnde som den sämsta platsen och som inte är en gata var Rönneholmsparken, eftersom där fanns fullgubbar och andra otrevliga människor. I undersökningen efter ombyggnaden var det endast en elev som nämnde Rönneholmsparken som den sämsta platsen. Viss upprustning av Rönneholmsparken har skett sedan enkäten 2003 och det tycks ha uppskattats av eleverna. Efter ombyggnaden var skolgården platsen som flest elever nämnde som den sämsta platsen. Alla andra platser som många elever nämnde som sämsta platser var korsningar eller hela gator. Både före och efter ombyggnaden var de mest nämnda korsningarna svängen utanför kyrkan och cirkulationsplatsen i korsningen med Sergels väg. Efter ombyggnaden var det bara enstaka personer som nämnde några andra korsningar, och det fanns nästan inga skillnader mellan vad flickor och pojkar tyckte. 4.4 Hur utemiljön skulle kunna förbättras Hur eleverna tycker att utemiljön skulle kunna förbättras och vad eleverna tycker om att göra utomhus undersöktes i klasserna 1-6 före ombyggnaden, och i klasserna 1-4 efter ombyggnaden. Både före och efter ombyggnaden tyckte de flesta eleverna att utemiljön skulle kunna förbättras genom att inte skräpa ner för mycket, och genom mera grönt, alltså träd, buskar, gräs och blommor. Efter ombyggnaden ökade andelen elever som tyckte att det inte borde skräpas ner så mycket och andelen elever som tyckte att det borde finnas mera grönt minskade, se tabell 17. Särskilt i lågstadiet tyckte många elever före ombyggnaden att utemiljön skulle bli trevligare om det skulle finnas mera och roligare lekplatser med mera lekredskap, men efter ombyggnaden hade denna andel minskat. Också andelen elever som önskar mera ställen att spela fotboll på hade minskat. Ett nytt förslag i undersökningen efter ombyggnaden till hur utemiljön skulle kunna förbättras är ibruktagande av miljövänliga bilar. 1 Lägg märke till att svaren efter ombyggnaden gäller enbart klass 4 18

25 Hur eleverna skulle vilja förbättra utemiljön har ganska mycket att göra med vad de tycker om att göra utomhus. Största delen av eleverna i lågstadiet tyckte om att leka, och många önskade sig bättre lekplatser, och många pojkar tyckte om att spela fotboll, och önskar sig flera fotbollsplaner. Många elever tyckte också om att cykla, och därför önskade de sig flera cykelbanor. Andelen elever som angav att de tycker om att cykla har dock minskat något efter ombyggnaden, se tabell 16. Tabell 16 Vad elever tycker om att göra utomhus. Antal Andel Före Efter Före Efter Leka Spela fotboll Cykla Vara med kompisar Gå omkring Bada Åka rullskridskor Spela king Spela korgboll Spela bandy Klättra Annat Totalt antal Total andel:100 Total andel:100 Tabell 17 Hur utemiljön skulle kunna förbättras. Antal Andel Före Efter Före Efter Inget skräp Mera grönt Mera lekredskap Mera lekplatser Flera fotbollsplaner Sänkt hastighet Mera cykelvägar Mera trafikljus Mindre avgaser Miljövändliga bilar Annat Totalt antal Total andel:100 Total andel:100 19

26 20

27 5 Resultat av intervjuundersökningarna 5.1 Intervjuundersökningar med barn Den 24 april 2006 intervjuades följande barn från Fridhemsskolan, indelningen visar gruppindelningen: Amanda, klass 4 Oliver, klass 4 Josefin, klass 3 Alexandra klass 4 Alexander, klass 4 Susanna, klass 6 Sofie, klass 6 Ingrid, klass 6 Intervjuerna med barnen genomfördes på förmiddagen den 24 april 2006 i försökskorsningen (Tessins väg - Henrik Wranérs gata), samt även vid cirkulationsplatsen, korsningen Tessins väg Sergels väg. Intervjuer genomfördes även med några av barnen vid övergångstället på Regementsgatan vid Dragonstigen. Korsningen med Regementsgatan valdes för att den är asymmetrisk i förhållande till guppens placering före övergångsstället, se figur 3, och vi försökte bilda oss en uppfattning om detta påverkat barnens säkerhet och bilisternas beteende. Samtliga deltagare utom en bodde i närområdet åtminstone med ena föräldern under del av tiden och passerade platserna ofta och vanligtvis till fots eller cykel. En del av barnen bodde med andra föräldern något längre bort från skolan under del av tiden. 21

28 Figur 3 Korsningen Regementsgatan/Dragonstigen med måttsatta avstånd mellan busskudde och övergångställe. Intervjun började i den korsningen där vi ville att barnen skulle fylla på sin beskrivning från skolenkäten och barnen berättade vad de ansåg om platsen. Detta gjordes i grupp eller enskilt i ena hörnet av korsningen och kommentarerna spelades in på video. Deltagarna bads även i några tillfällen att korsa gatan och berätta vad de tyckte om korsningen då, och kommentera inför videokameran. Barnen utvecklade de svar de lämnat i enkäten under intervjun. Övriga frågor som behandlades under intervjun var: Minns man hur det såg ut tidigare Kommer man ihåg vilka åtgärder som genomförts Har det blivit någon förändring jämfört med tidigare Hur är sikten i korsningen Stannar fordonsförare för barnen när de vill korsa gatan Vad tycker man om fordonens hastighet Betydelsen av placeringen av guppen, kortare eller längre avstånd, påverkar det fordonsförarnas beteende gentemot barnen. Inledningsvis diskuterades om säkerheten 22

29 var olika i de två riktningarna (detta uttrycktes inte alltid tydligt av intervjuarna, i stället fick barnen jämföra säkerheten beroende på från vilket håll fordonet kom och sedan diskuterades vad det kunde bero på om säkerheten upplevdes olika i de två riktningarna). Nedan sammanfattas de intervjuade skolbarnens kommentarer från de tre korsningarna. Tessins väg - Henrik Wranérs gata I det övergångsställe som finns på Henrik Wranérs gata i korsningen nära parkeringen till kyrkan är det dålig sikt för barnen eftersom det står parkerade bilar nära övergångstället. Man måste kliva ganska långt ut i gatan när man är på väg till skolan för att se om det kommer fordon från höger, och då har man klivit ut så långt att man står i körbanan för fordonen som kommer från vänster. Det känns otryggt. (Amanda) När man ska korsa Tessins väg i svängen på det övre västra övergångstället (mot Fridhemstorget) på väg mot skolan är det svårt att se om det kommer fordon från vänster och hur fort de kör pga. svängen och de parkerade bilar som står i svängen. (Oliver, Josefin) Det nedre övergångstället gillar man bättre eftersom man ser allmänt bättre och även om det kommer fordon från svängen. Det nedre gillade man således bättre än det övre, och man väljer helst att gå över på det nedre övergångstället. (Oliver, Josefin) Man minns hur det såg ut tidigare i korsningen, innan ombyggnaden, och tycker att det har blivit lite bättre efter ombyggnad, fordonsförarna kör lite saktare och stannar oftare (Amanda, Oliver, Josefine). Sikten i korsningen Tessins väg Sergels väg ansågs vara bättre än i den aktuella korsningen. (Amanda) Det är svårt att veta om fordonsförarna ska stanna även om det är gupp. Ibland när man har gått ut halvvägs så börjar de köra. Och detta anses inte vara oberoende från vilket håll fordonen kommer ifrån. (Josefin) Ett annat barn sade liknande kommentar; Ombyggnationen har inte hjälp särskilt mycket, ibland när man vill gå över så tror man att bilen ska stanna men så fortsätter den att köra och man får hoppa tillbaka. Det är lite svårare när man ska gå hem för då är det fler bilar, och det är ingen skillnad mellan de två övergångställena på Tessins väg. (Susanna) Avståndet till andra övergångstället, dvs. till det övergångsställe som ligger i utfarten av korsningen, är så pass långt att fordonen har hunnit få upp hastigheten vilket märks i följande resonemang: Fordonsförarna saktar ner bara för guppet och sedan ökar de farten igen, vid det andra övergångstället kör de snabbt igen (Sofie). Fordonsförarna ser inte om man vill gå över på övergångstället vid svängen när de kommer från väster och 23

30 stannar inte därför, men de stannar inte heller när de kommer från öster, (Malmöhushållet), även om sikten är mycket bättre därifrån. (Ingrid) Det är för smalt att cykla på vägen på Tessins väg, det är en cykelbana på ena sidan genom korsningen, men på andra sidan är det cykelbana bara på ena halvan. Vid kyrkan är det för smalt att cykla på vägen om det kommer fordon samtidigt, därför cyklar man på trottoaren vid kyrkan. (Sofie) Tessins väg Sergels väg Det kommer många bilar och bussar i korsningen och de stannar sällan, och de kör även fort. Detta gäller när man cyklar. Fordonsförarna beter sig som om de är tveksamma till om de ska stanna och det är svårt att veta om de ska stanna. Det är på det nedre övergångstället med fordon österifrån (närmast Malmöhus) det är mest problem tyckte ett barn, men de övriga riktningarna är också svåra tyckte man. Sikten är ganska bra i korsningen, men ibland göms/skyms bilarna bland de parkerade bilarna. Som lösning på problemen i korsningen föreslås trafikljus och gupp så att fordonsförarna inte kan köra så snabbt. På fråga blev svaret att en större rondell i korsningen som gör så att fordonen måste köra saktare nog kan vara bra. På fråga blev svaret att de kör fortare i den här korsningen än i den ombyggda korsningen Tessins väg - Henrik Wranérs gata och på Regementsgatan. Den här platsen ansågs sämre än de två andra. (Alexandra, Alexander) Regementsgatan Dragonstigen Det kör ganska många fordon i den här korsningen. Det händer att det kör upp bilar på trottoaren vid lampaffären för att parkera, och det är inte bra. Det är en smalare gata (än Tessins väg) och det påverkar fordonsförarna att köra saktare. Det är ganska bra sikt i korsningen. Vissa fordon stannar när man ska gå över men det kan vara ett problem att de börjar köra när man har hunnit gå över en bit och då vill man hoppa tillbaka till trottoarkanten. Det är bilisten som ska ge företräde när man ska gå över gatan på övergångställe, men man som går ska också se efter att det inte kommer någon bil. (Alexandra, Sofie) Fordon som kör mot Kronprinsen (österut) kör snabbare än dem som kör från Kronprinsen (västerut), det kan bero på att de är på väg till Kronprinsen där det finns mycket att göra, dvs. det är mer trafik in till centrum. Det beror nog på tiden på dygnet också. (Alexandra, Alexander, Susanna och Sofie) Det gäller både när man går och cyklar. Det är därför lättare att gå över på den halvan av gatan som är närmast skolan, där fordonen kör västerut. Det kan bero på att guppet är längre bort från övergångstället på den sidan, men det beror nog på att det är färre som kör västerut och därför blir det lugnare att gå över gatan där. (Alexandra) 24

31 Att det är svårare att gå över på den andra halvan där fordonen kör österut in mot centrum och avståndet från övergångstället till guppet är kortare beror nog på att det är fler bilar som kör där. (Alexandra) Det är också svårare att cykla över på den andra halvan där fordonen kör österut. Det beror nog också på att det är fler bilar som kör där (Susanna, Sofie och Ingrid). Avståndet från övergångstället till guppet är kortare där men avståndet till cykelöverfarten är längre. I en tidigare beteendestudie gav längre avstånd högre väjningsfrekvens mot gående och cyklister, men skillnaden var inte signifikant för gående. Dessa resultat från beteendestudierna stämmer med vad barnen sade i intervjuerna. Men mera data behövs för fortsatta analyser. Fordonsförare stannar och ger företräde mycket oftare i korsningen Regementsgatan Dragonstigen än på Tessins väg när man cyklar, och det är också bra sikt när man cyklar. (Alexander) Man stannar sällan i refugen själv, man stannar bara på trottoarkant själv, det är läskigt att stå och vänta på refugen (Sofie). Refugen är 2 m bred. Det är allmänt svårt att veta om fordonsförare ska stanna när man cyklar på övergångställen eller cykelöverfarter, speciellt vid rondeller. Värst är det när man leder cykeln, då stannar inte bilister alls. (Ingrid) En gång på eftermiddagen körde en bil så fort att däcket sprängdes, berättade en flicka, hon bor alldeles vid korsningen och hörde smällen. Fordonen kör bara lite saktare i korsningen Regementsgatan Dragonstigen efter ombyggnad (Josefin). Allmänt så är det sällan fordonsförare stannar för barn vid övergångställen, men har man en vuxen med sig så stannar bilarna oftare. Fordonsförarna tänker nog strunt samma, det är bara barn. (Josefin) Man vet inte riktigt vad som gäller när man cyklar och ska cykla över vägen på cykelöverfart, vem som ska ge företräde. (Alexander, Josefin, Ingrid och Sofie) Det borde alltid vara fordonsföraren som ska stanna när man ska korsa på övergångställe eller cykelöverfart, eftersom de kör fortast. Men cyklister och gående måste ändå se sig om. (Josefin, Ingrid och Sofie) 25

32 5.2 Intervjuer med äldre och funktionshindrade Den april 2006 intervjuades äldre gående som korsade Tessins väg på övergångsställena i anslutning till Henrik Wranérs gata. De tillfrågades bl.a. om förändringen i säkerhet och framkomlighet efter ombyggnaden av korsningen. Totalt svarade 28 personer, varav 23 var kvinnor och 5 män, på frågorna. Sex av de tillfrågade använde hjälpmedel, fyra hade käpp och två hade rullator. Fem av dem som färdades med hjälpmedel var kvinnor. Två personer uppgav att de även färdades på Tessins väg med cykel. 14 av personerna hade den senaste månaden korsat Tessins väg i korsningen med Henrik Wranérs gata dagligen, fem vid minst tio tillfällen, och åtta endast ett fåtal gånger. Drygt hälften (54 % 2 ) av de tillfrågade ansåg att korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata hade blivit säkrare efter ombyggnaden, se tabell 18. En ansåg att den hade blivit farligare. Tre personer påpekade dock att det fortfarande körs för fort i korsningen, och en att sikten är dålig på grund av parkerade bilar. Knappt 70 % 3 av de tillfrågade ansåg att korsningen hade blivit mer framkomlig efter ombyggnaden, se tabell 19. Två personer påpekade att de flesta bilarna brukar stanna för gående i korsningen. Sammanlagt fyra personer kom med mycket positiva kommentarer om ombyggnaden. Två av intervjupersonerna som gick utan hjälpmedel hade angett att de ibland cyklar genom korsningen och en av dem ansåg att korsningen hade blivit mindre framkomlig. Personen i fråga påpekade att det är svårt att veta var man ska cykla efter ombyggnaden. Den andra personen som färdades cyklande ansåg att korsningen hade blivit säkrare och dubbelt så framkomlig, men berättade att han hållit på att bli påkörd där cykelbanan slutar och man ska cykla ut i körbanan tvärt, se figur 4 b. Han ansåg också att körbanan är för smal efter korsningen när man cyklar mot Fridhemstorget och cyklisten väljer därför ofta att cykla upp på trottoaren, se figur 1 vänstra bilden. Att det överhuvudtaget har blivit en cykelbana ses dock som något positivt. Liknande åsikter om utformningen av cykelbanan framfördes av funktionshindrade och av skolbarnen i Fridhemsskolan x (6+9)/ x (8+11)/28 26

33 Den 27 april gav också en boende i huset närmast korsningen (Tessins väg 21) en kommentar om ombyggnaden. Hon påpekade att vägkuddarna är fel utformade och att en av dem förmodligen har spruckit, så att det ger från sig ett ljud när ett tungt fordon passerar som stör de omkringboende. Hon påpekade dessutom att det inte längre går att göra u- sväng med bil på Tessins väg eftersom vägen blivit smalare. Dessutom tog även hon upp problemet med att cykelbanan slutar tvärt på västra sidan så att de flesta cyklisterna väljer att cykla upp på trottoaren över Fridhemstorget. Tabell 18 Antal intervjupersoner (ip) som uppskattat en viss effekt på säkerheten av ombyggnaderna och regeländringen. Minst dubbelt så säkert Något säkrare Oförändrat Något farligare Minst dubbelt så farligt Vet ej Totalt antal Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel Rullstol 0 Synskadad Totalt antal Tabell 19 Antal intervjupersoner som uppskattat en viss effekt på framkomligheten av ombyggnaderna och regeländringen. Dubbelt så framkomligt Något mera framkomligt Oförändrat Något mindre framkomligt Hälften så framkomligt Vet ej Totalt antal Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel Rullstol 0 Synskadad Totalt antal

34 Figur 4 a. Cykelbanan på västra sidan slutar i korsningen Figur 4 b. Cykelbanan på östra sidan slutar i en snäv sväng beroende på parkeringsplatser 5.3 Gruppintervju med representanter för DHR Den 26 april 2006 intervjuades följande fyra representanter från De Handikappades Riksförbund, DHR i Malmö: Margit Möller, elrullstol Kerstin Grankvist, elrullstol Johanna Manz-Sabo samt Lennart Andersson. Lennart Andersson hade förmedlat kontakten med gruppen. Tyvärr hade ingen synskadad boende i området möjlighet att delta i intervjun. Intervjun genomfördes i försökskorsningen (mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata). Två av deltagarna färdades med elrullstol och en med käpp. Samtliga deltagare utom en bodde i närområdet och passerade korsningen ofta till fots. Intervjun började med att deltagarna berättade vilka åtgärder de ansåg ha skett på den ombyggda platsen. Detta gjordes i grupp i ena hörnet av korsningen och kommentarerna spelades in på video. Mot slutet av intervjun bads de rullstolsburna att göra en runda runt korsningen och kommentera inför videokameran. 28

35 Intervjupersonerna menade att det var svårt att ta sig över korsningen före ombyggnaden, och att de nu kändes säkrare. De menade att bilisterna var bra på att lämna företräde generellt i Malmö. Deltagarna menade att det är bra med gatumarkeringar och vägmärken som varnar bilisterna för korsningen och vägkuddarna, och att de gör att det känns tryggare även för funktionshindrade. Intervjupersonerna var medvetna om att trottoarkanterna var avfasade på en del av övergångsstället för att underlätta för rullstolsburna att ta sig över gatan, att gathörnet hade vidgats (trottoaren hade blivit större i hörnet), att refugerna förlängts, och att en kort cykelbana byggts på vardera sidan av Tessins väg i anslutning till korsningen. Viss tveksamhet rådde dock i gruppen om det fanns refuger före ombyggnaden. Vissa problem kvarstår dock fortfarande. Sikten är skymd i svängen, och bilarna kör fortfarande i hög hastighet. Deltagarna påpekade att det känns tryggare om bilarna saktar ned på långt avstånd från övergångsstället. Därför är det bättre att guppet ligger längre ifrån övergångsstället. Deltagarna sa dock att bilisterna är bra på att lämna företräde generellt i Malmö. Ett annat problem som nämndes var att det är svårt att upptäcka cykelbanan, särskilt på östra sidan av korsningen, när man kommer gåendes över gatan på övergångsstället. Dessutom är sikten skymd, särskilt för barn och rullstolsburna, på övergångsstället över tvärgatan på Henrik Wranérs gata på grund av parkerade bilar efter övergångsstället. Eftersom gatan är så smal påverkar det sikten mot fordon som ankommer från båda hållen. Man pratade också om ombyggnaden av Regementsgatan. En av de rullstolsburna berättade att det tidigare varit ett problem att kantstenen inte varit avfasad på övergångsställena på Regementsgatan och att hon då fått köra på cykelöverfarterna för att kunna ta sig över sidogatorna. Man menade också att vägkuddarna numera förorsakade mindre obehag när man åkte med färdtjänst än vad det gjort strax efter ombyggnaden. Man menade att antingen hade färdtjänsten anpassat körsättet eller så hade vägkuddarna satt sig. Det nämndes också att en elrullstol har en räckvidd på 2-3 mil, vilket t.ex. kan utnyttjas för att ta sig från Slottsstaden till centrum och tillbaks igen. 29

36 30

37 Litteratur Leden, Lars (1989). The safety of cycling children. Effect of the street environment. Espoo, Technical Research Centre of Finland. Publications 55. Leden, Laura (2003). Skolenkät vid Fridhemsskolan i Malmö i maj 2003 ett underlag för att planera ombyggnaden av Tessins väg. VTT Bygg och Transport Forskningsrapport RTE2741/03. Wilhelmsson, O. (2000). Metoder för analys av gåendes och cyklisters korsningsbeteende, rörelsemönster och interaktion med bilister. Förstudie på Regementsgatan i Malmö. Luleå tekniska universitet. 2000:056 CIV 31

38

39 BILAGOR BILAGA 1: ÅRSKURS FARLIGA PLATSER... 4 BÄSTA OCH SÄMSTA PLATSER BILAGA 2: TECKNINGAR SVÄNGEN TESSINS VÄG CIRKULATIONSPLATSEN TESSINS VÄG BÄSTA PLATSER FÖRBÄTTRA UTEMILJÖN TYCKER OM ATT GÖRA BILAGA 3: SKOLENKÄTER BILAGA 4: ENKÄTUNDERSÖKNING TILL ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE OM OMBYGGNADEN AV TESSINS VÄG I MALMÖ... 46

40 2

41 BILAGA 1: Årskurs 1-6 3

42 Farliga platser Figur 1 Farliga platser enligt årskurs 1-3 före ombyggnaden Figur 2 Farliga platser enligt årskurs 1-3 efter ombyggnaden 4

43 Figur 3 Farliga platser enligt årskurs 4-6 före ombyggnaden Figur 4 Farliga platser enligt årskurs 4-6 efter ombyggnaden 5

44 Figur 5 Farliga platser enligt flickor i årskurs 1-3 före ombyggnaden Figur 6 Farliga platser enligt flickor i årskurs 1-3 efter ombyggnaden 6

45 Figur 7 Farliga platser enligt pojkar i årskurs 1-3 före ombyggnaden Figur 8 Farliga platser enligt pojkar i årskurs 1-3 efter ombyggnaden 7

46 Figur 9 Farliga platser enligt flickor i årskurs 4-6 före ombyggnaden Figur 10 Farliga platser enligt flickor i årskurs 4-6 efter ombyggnaden 8

47 Figur 11 Farliga platser enligt pojkar i årskurs 4-6 före ombyggnaden Figur 12 Farliga platser enligt pojkar i årskurs 4-6 efter ombyggnaden 9

48 Bästa och sämsta platser Figur 13 Bästa platser enligt elever i årskurs 1-3 före ombyggnaden Figur 14 Bästa platser enligt elever i årskurs 1-3 efter ombyggnaden 10

49 Figur 15 Bästa platser enligt elever i årskurs 4-6 före ombyggnaden Figur 16 Bästa platser enligt elever i årskurs 4 efter ombyggnaden 11

50 Figur 17 Sämsta platser enligt elever i årskurs 1-3 före ombyggnaden Figur 18 Sämsta platser enligt elever i årskurs 1-3 efter ombyggnaden 12

51 Figur 19 Sämsta platser enligt elever i årskurs 4-6 före ombyggnaden Figur 20 Sämsta platser enligt elever i årskurs 4 efter ombyggnaden 13

52 BILAGA 2: Teckningar 14

53 Svängen Tessins väg 15

54 16

55 17

56 18

57 Cirkulationsplatsen Tessins väg 19

58 Bästa platser 20

59 Förbättra utemiljön 21

60 Tycker om att göra 22

61 BILAGA 3: Skolenkäter 23

62 Enkät om farliga platser till elever i år 1-4 Namn. Löpnr 1 Fridhemsskolan 2 Klass Pojke Flicka Hur kom du till skolan idag? Gick själv eller med kamrat Gick med förälder / vuxen Cyklade själv eller med kamrat Cyklade med förälder / vuxen Buss Någon vuxen körde mig i bil Annat 24

63 5 Hur tog du dig från skolan i går? Gick själv eller med kamrat Gick med förälder / vuxen Cyklade själv eller med kamrat Cyklade med förälder / vuxen Buss Någon vuxen körde mig i bil Annat 6 Hur många gånger korsade du Tessins väg i går: Till fots... gånger. Cyklande gånger. Ledande cykeln... gånger. 7 Hur många gånger har du korsat Tessins väg i korsningen vid Henrik Wranérsgatan den senaste månaden: Nästan dagligen Vid minst 10 tillfällen Ett fåtal gånger Inte alls 25

64 8 Finns det någon plats på Tessins väg där du tycker att trafiken är farlig? 1 2 Ja Nej Om du svarat Ja. Beskriv var den platsen ligger som du tycker är farligast. Ange bara en plats Korsningen mellan. och.. (ange korsande gators namn) På utanför. Fyll i namnet på gatan och skriv gatunummer eller annat kännemärke som affär, post eller lekpark. På en gård. Ange var:. På en parkeringsplats. Ange var: På en gång/cykelväg. Ange var:.... På annan plats

65 Markera var platsen ligger på karta 2 med F Platsen är farlig när jag färdas till fots på cykel i bil annat.. Berätta varför du tycker platsen är farlig. Hur skulle man kunna göra den säker? Du får gärna rita! 27

66 9 Finns det någon annan plats där du tycker att trafiken är farlig? 1 2 Ja Nej Om du svarat Ja. Beskriv var den platsen ligger som du tycker är farligast. Ange bara en plats Korsningen mellan. och.. (ange korsande gators namn) På utanför. Fyll i namnet på gatan och skriv gatunummer eller annat kännemärke som affär, post eller lekpark. På en gård. Ange var:. På en parkeringsplats. Ange var: På en gång/cykelväg. Ange var:.... På annan plats

67 Markera var platsen ligger på karta 1 med F Platsen är farlig när jag färdas till fots på cykel i bil annat.. Berätta varför du tycker platsen är farlig. Hur skulle man kunna göra den säker? Du får gärna rita! 29

68 10 Om/när du känner dig otrygg, varför? Beroende på trafiken Jag är rädd för otrevliga människor Jag är rädd att gå vilse Jag vet inte om jag skulle få hjälp om det skulle behövas Annat. 11 I vilken plats i omgivningen tycker du bäst om att promenera eller leka? Förklara varför! Rita gärna en skiss! Markera var platsen ligger på karta 1 med * 30

69 12 Vilken plats i omgivningen tycker du minst om? Förklara varför! Rita gärna! Markera var platsen ligger på karta 1 med z! 13 Vad tycker du om att göra när du är utomhus? Rita gärna! 14 Hur skulle du vilja förbättra utemiljön? Rita gärna! 31

70 Enkäter om farliga platser på Tessins väg Till läraren Gatukontoret i Malmö utför tillsammans med Luleå tekniska universitet och Vägverket en undersökning om effekten av ombyggnaden hösten 2006 av korsningen mellan Tessins väg och Henrik Wranérs gata. S.k. vägkuddar placerades före övergångsställena för att få ned hastigheten på motorfordonen, se fotot till höger nedan. Korsningen på Tessins väg före (till vänster) och efter (till höger) ombyggnad. Till vänster går Henrik Wranérs gata. fotopunkt Tessins väg fotopunkt Ritningar på korsningen på Tessins väg före (till vänster) och efter (till höger) ombyggnad. Man ser hur den högra bilden bl.a. fått långa refuger, cykelbana i nederkant samt vägkuddar för att minska fordonshastigheten. 32

71 Undersökningens resultat kommer att utgöra ett underlag i kommunens planering för säkra trafikmiljöer för skolbarn och är en del av arbetet som pågår för att göra Tessins väg säkrare. Tanken är att låta barn komma till tals. Enkäten kommer att sammanställas och resultaten presenteras för skola, kommun och vägverk. Vi hoppas att resultaten skall ge ett bättre underlag vid det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och att även skolan skall kunna använda det i sin trafiksäkerhetsundervisning. Två enkäter har utarbetats, enkät 1 för elever i år 1-4 och enkät 2 för elever i år 5 och 6. Elever i år 1-3 fyller i enkäten hemma tillsammans med sina föräldrar. Elever i år 4-6 fylls i enkäten i skolan under ledning av dig. Enkäterna får inte fyllas i dag efter ledig dag. Välj gärna dagar då inte regnat. Utöver denna information har du fått: Enkät om farliga platser till elever i år 1-4. Enkät om farliga platser till elever i år Följebrev till föräldrar till skolbarnen i klass 1 3 Svarsfrekvens en blankett för varje klass Anonymitet Barnen skall skriva sitt namn på enkäten. Det är i första hand för att vi skall kunna ha möjlighet att komplettera då någon fråga saknas eller något svar är så intressant, att vi vill kontakta skolan i efterhand för att intervjua eleven för att söka ytterligare kunskap om hur trafikmiljön ska utformas för barn. Enkäten kommer att sammanställas på ett sådant sätt att uppgifterna inte skall kunna kopplas till någon individ. Även uppgifter med felaktiga beteenden eller trafikbrottsliga handlingar kan lämnas utan någon risk. Informera inte barnen i förväg om enkäten. De kan leda till att svaren blir annorlunda. Vi vill ha reda på var barnen verkligen tycker, inte vad lärare och föräldrar vill att de skall tycka (förutom i år 1 3 där åsikterna representerar både barn och föräldrar). Barn har visat att de mycket väl är medvetna om farliga platser i trafiken och varför de tycker så. Checklista Informera barnen om syftet med enkäten Förklara att samtliga uppgifter är anonymitetsskyddade Dela ut enkäten Hjälp barnen att orientera sig på kartorna Fyll själv i blankett 3 över svars- och närvarofrekvensen i klassen Lämna in allt material till Karin Sindahl-Truedsson 33