ARBETSRAPPORT. Lars Leden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRAPPORT. Lars Leden"

Transkript

1 2005:9 ARBETSRAPPORT Enkät med funktionshindrade 2003 samt skolbarn 2001 och 2002 i Borås Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för arkitektur & infrastruktur Forskargruppen trafikteknik ISSN

2 Förord Föreliggande delrapport ingår i Skyltfondsprojektet långtidseffekten av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid fyra korsningar i anslutning till skolor i Borås (Långtidseffekter av trafiksäkerhetsförhöjande åtgärder i Borås, EK50-A 02:5205). Projektet är en komplettering till de fältmätningar som utfördes kort tid efter byggandet av de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna inom projektet BARNVIS. Inom ramen för detta projekt utvecklades en metod för att samla in data som underlag för en syntes om hur trafikmiljön för barns bör utformas. Metodutvecklingen rapporterades i Charlotta Johanssons (2001) licentiatavhandling. Det övergripande syftet med föreliggande projekt har varit att insamla data från ytterligare platser för att skapa en databank, som grund för en syntes om hur trafikmiljön för barn ska utformas. Syntesen presenteras i Charlotta Johanssons (2004) doktorsavhandling. För att få en fullständigare bild av effekten av ombyggnaderna i Borås utfördes dessutom intervjuer med funktionshindrade, synskadade och skolelever. Resultatet redovisas i föreliggande arbetsrapport. Ett stort tack till Elmer Kärrman på Borås gatukontor som förmedlade kontakten med en rullstolsburen kvinna boende i grannskapet Sjöbo samt till handikappsamordnare Stig Dolk och till de representanter för funktionshindrade och synskadade som deltog i intervjuer om utformningen av gång- och cykelöverfarten över Hultagatan den 15 september Ett särskilt tack också Laura Leden som kodade och sammanställde enkätdata. 2

3 Sammanfattning Funktionshindrade och synskadade intervjuades om trafikmiljön på två platser i Borås och skolelever om trafikmiljön på dessa två och ytterligare två platser. Den första platsen var Sjöbotorggatan en bostadsgata med hastighetsbegränsningen 50 km/h som byggdes om först till 30-km/h gata och därefter till gårdsgata. Ungefär hälften av tolv tillfrågade funktionshindrade tyckte att Sjöbotorggatan hade blivit säkrare som gårdsgata än som 50-km/h gata. Endast en person tyckte att det blivit farligare. Vid den andra platsen, en gång- och cykelöverfart över en huvudgata, Hultagatan, anlades 70 mm höga busskuddar vårvintern Beroende på klagomål från bilisterna sänktes emellertid höjden på kuddarna till 55 mm i augusti En grupp med representanter för funktionshindrade och synskadade intervjuades i september 2003 på plats vid gång- och cykelöverfarten på Hultagatan, varvid framkom många problem med den nuvarande utformningen. Bl.a. konstaterades att kantstenen på ena sidan körbanan var för hög (40 mm utan avfasning) för den rullstolsburna gruppmedlemmen samt att särskild markering för synskadade helt saknades. Två av de studerade korsningarna ligger vid Trandaredsskolan. De hade byggts om med farthinder redan på slutet av 80-talet. Där studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av regeländringen 1 maj, 2000 som reglerar bilförares väjningsplikt mot gående vid övergångställe. 57 % av skoleleverna vid Trandaredsskolan bedömde att säkerheten hade förbättrats. Emellertid ansåg ännu större andel elever, 83% att säkerheten hade förbättrats vid de ombyggda platserna. 3

4 Abstract Physically disabled and visually impaired people were interviewed about the traffic environment at two locations in Borås. Children of school age were also interviewed about these two locations and two other places. The first location was Sjöbotorggatan, a residential street with a speed limit of 50 km/h which was first reconstructed into a 30-km/h street and then into a walking speed street (in Swedish gårdsgata), the Swedish-style traffic-calmed street similar to the Dutch Woonerven. Roughly half of the twelve people interviewed disabled or visually impaired people thought that Sjöbotorggatan had become safer as a walking speed street than as a 50-km/h street. Only one person thought it had become less safe. At the second location, 70-mm raised bus cushions were installed near a pedestrian and bicycle crossing across Hultagatan, an arterial street, in the early spring of The cushions were lowered to 55 mm in August 2000 as a result of complaints from motorists. People representing the physically disabled and visually impaired were interviewed at the location in September It was made clear that there were numerous problems with the current layout. For example, it was concluded that the curb on one side of the street was too high (40 mm vertical edge) for people in wheelchairs and that there were no features (markings) for the visually impaired. Two of the studied intersections are located near the Trandareds School. These intersections had been traffic calmed already in the late 1980 s. Here, the effect on safety and mobility of the May 1, 2000 change of code was studied. This code change concerns yield responsibilities for automobile drivers at crosswalks. Fifty-seven percent of the pupils at the Trandareds School assessed that the code change had reduced the risk by 50% or more. However, a higher percentage, 83%, expressed the view that the safety had improved at the two sites that were reconstructed. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract Bakgrund och syfte Ombyggnaderna Intervjuundersökningar med funktionshindrade och synskadade Sjöbotorggatan Hultagatan Skolenkäter Metod Resultat Referenser BILAGA 1 Enkätundersökning till funktionshindrade om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 2 Enkätundersökning till synskadade om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 3 Enkätundersökning till äldre om ombyggnaden av Sjöbotorggatan BILAGA 4 Enkätundersökning till synskadade om ombyggnaden av Hultagatan BILAGA 5 Intervjublanketter 2001 Sjöboskolan och Ekarängsskolan BILAGA 6 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsggatan - Trandareds ring) BILAGA 7 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan Söderkullagatan) BILAGA 8 Intervjublanketter 2002 Sjöboskolan BILAGA 9 Intervjublanketter 2002 Ekarängsskolan BILAGA 10 Intervjublanketter 2002 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan - Trandareds ring) BILAGA 11 Intervjublanketter 2002 Trandaredsskolan (Trandaredsgatan Söderkullagatan) 5

6 1 Bakgrund och syfte Föreliggande arbetsrapport presenterar intervjuer med funktionshindrade och synskadade på två platser i Borås och skolelever om trafikmiljön på dessa två och ytterligare två platser. Platserna ligger i närheten av låg- och mellanstadieskolor: Sjöbotorggatan alldeles vid Sjöboskolan, gång- och cykelöverfarten över Hultagatan i närheten av Ekarängsskolan och de två korsningarna på Trandaredsgatan vid Trandaredsskolan. Korsningarna på Trandaredsgatan hade byggts om med farthinder redan på 80-talet och där studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av lagändringen 1 maj, 2000, om mera skärpt väjningsplikt för bilförare mot gående vid övergångställe. På Sjöbotorggatan och Hultagatan studerades effekten på trafiksäkerhet och framkomlighet av ombyggnader i två olika etapper. Vid de tre skolorna gjordes skolenkäter efter bägge ombyggnaderna. Arbetsrapporten ingår i ett större projekt med det övergripande syftet att insamla data som grund för en syntes om hur trafikmiljön för barn ska utformas. Utformningen ska tillåta att barn, äldre och funktionshindrade beter sig på ett oväntat sätt, t.ex. förorsakat av att en boll far ut i gatan, att en bekant dyker upp på andra sidan gatan eller att den gående inte ser och hör. Dessa designprinciper har presenterats i Charlotta Johanssons doktorsavhandling (2004). 2 Ombyggnaderna I undersökningen om funktionshindrades och synskadades trafikmiljö har två platser ingått. Sjöbotorggatan en bostadsgata med omkring 3000 fordon per dag, se figur 1 samt en gångoch cykelöverfart på en förhållandevis trafikerad huvudgata Hultagatan, se figur 2. Hultagatan byggdes om hösten 1999 och Sjöbotorggatan tidigt på våren 2000 före lagändringen första maj 2000 om skärpt väjningsplikt för gående vid markerade övergångsställen. Båda platserna byggdes om en andra gång hösten Därför var det inte möjligt att studera långtidseffekten, såsom ursprungligen planerats utan istället studerades effekten av den andra ombyggnaden. Sjöbotorggatan var före ombyggnaderna en vanlig 50-km/h gata. På södra sidan av gatan ligger Sjöbo torg och på den norra sidan Sjöboskolan. T-korsningen mellan torget och Sjöboskolan förhöjdes, ett av de två övergångsställena över Sjöbotorggatan togs bort och gatusträckan hastighetsbegränsades till 30 km/h. Hösten 2000 förlängdes förhöjningen, det resterande övergångsstället togs bort och gatusträckan skyltades som gårdsgata, dvs. fordonsförare skulle köra på de gåendes villkor. Tre respektive åtta meter före övergångsstället vid Hultagatan anlades 70 mm höga busskuddar vårvintern 2000, se figur 3. Beroende på klagomål från bilisterna sänktes emellertid höjden på kuddarna till 55 mm i augusti Övergångställena på Trandaredsgatan hade förhöjts redan på 80-talet, se figur 4. 6

7 Figur 1. Sjöbotorggatan före och efter ombyggnaden till gårdsgata. Figur 2. Hultagatan före och efter ombyggnaden. (m) Figur 3. Busskuddarnas placering vid gång- och cykelöverfarten över Hultagatan Figur 4. De två korsningarna på Trandaredsgatan sommar- och vinterhalvår. 7

8 3 Intervjuundersökningar med funktionshindrade 3.1 Sjöbotorggatan En rullstolsburen kvinna, som var representant för de funktionshindrade i stadsdelen, intervjuades 17 september, 2002 enligt formuläret i bilaga 1. Hon ansåg att gårdsgatan hade förbättrat säkerheten dubbelt upp jämfört med den tidigare utformningen då fartgränsen var 50 km/h, trots att en del tung trafik fortfarande trafikerar gatan och området. Framkomligheten var något bättre än tidigare. Emellertid var hon kritisk till valet av ytmaterial på själva torget där gatsten satte ner framkomligheten. Hon påpekade också att torget skulle kunna göras betydligt mera levande genom t.ex. torghandel och café. Vid detta tillfälle gjordes ett särskilt reportage om trafiksäkerhet och framkomlighet för rullstolsburna i Sjöbo som sändes i den finska lokalradion i Borås. Måndagen den 15 september 2003 intervjuades funktionshindrade, synskadade och äldre som passerade över Sjöbotorggatan genom att de svarade på frågor enligt frågeformulären i bilaga 1-3. De funktionshindrade, synskadade och äldre som passerade gatusträckan (se figur 5) under några timmar mitt på dagen tillfrågades om förändring i säkerhet och framkomlighet efter ombyggnaden till gårdsgata i förhållande till utformningen då den skyltade hastigheten var 50 km/h, dvs. före första ombyggnaden och före regeländringen. Intervjuformuläret framgår av bilaga 1. Totalt deltog elva äldre eller funktionshindrade, varav sex var kvinnor och fem män. Sex av dem som svarat, färdades i Sjöbo gående utan hjälpmedel. Fyra använde hjälpmedel, en rollator, en hade kryckor, två var rullstolsburna och en med ledsyn vit käpp som hjälpmedel. Tre av de fem som färdades gående med hjälpmedel var kvinnor. Svaren redovisas i tabell 1 och 2. Figur 5. Gatusträckan mellan Sjöboskolan och Sjöbotorg 8

9 Risken hälften eller mindre Åtminstone dubbelt så farligt Totalt antal Går utan hjälpmedel Går med 2 2 hjälpmedel Rullstol 2 2 Synskadad 1 1 Samtliga Tabell 1. Antal personer som uppskattat en viss effekt på säkerheten av ombyggnaderna. Funktionshinder Något säkrare Oförändrat Något farligare Vet ej Tabell 2. Antal personer som uppskattat en vis effekt på framkomligheten av ombyggnaderna. Funktionshinder Dubbelt så framkomligt Något mera framkomligt Oförändrat Hälften så framkomligt Vet ej Något mindre framkomligt Totalt antal Går utan hjälpmedel Går med 2 2 hjälpmedel Rullstol Synskadad 1 1 Samtliga Ungefär hälften av de tillfrågade tyckte att Sjöbotorggatan hade blivit säkrare som gårdsgata än som 50-km/h gata, se tabell 1. Av dessa var tre män och två kvinnor. Endast en person tyckte att det blivit farligare. Det var kvinnan med ledsyn. Hon tyckte att det blivit något farligare än tidigare, för bilarna får vända på trottoaren, eftersom det saknas en vändplats vid apoteket. I allmänhet uppfattas gatan som framkomligare än tidigare, se tabell 2. Alla utom en av dem som svarat på enkäten, har också haft övriga kommentarer gällande ombyggnaden. Många kommentarer gäller gårdsgatuskyltarna. För många var det oklart vad dessa skyltar betyder. Åsikterna om det är bra att gatan är en gårdsgata gick isär. En kvinna tyckte att det var bra att barnen får leka på gatan, medan en annan tyckte att det skulle ha varit bättre om gatan skulle ha varit en 30-km/h gata. Även kantstenarna upplevdes som ett problem, liksom gatstenarna på själva torget, eftersom det är så ojämnt där att det är lätt att ramla med rullator. Gatstenarna förorsakade även problem för synskadade. En äldre man tyckte att det var problem att övergångsställe saknas. Han visste inte var han skulle gå över. 9

10 3.2 Hultagatan Måndagen den 15 september 2003 intervjuades några representanter för funktionshindrade och synskadade om utformningen av gång- och cykelöverfarten vid Hultagatan. Intervjuerna vid Hultagatan spelades in på video. Kommentarerna på videobandet sammanfattas nedan. Under intervjuerna framkom många problem med den nuvarande utformningen. Särskild markering för synskadade saknades. Stolparna som markerar övergångsstället var placerade för långt från gatan. De borde stå precis invid gatan (eller vid någon ledlinje) för att synskadade ska veta var övergångsstället börjar. För synskadade skulle det även vara bra om det skulle finnas en zebramarkering redan på trottoaren före kantstenen vid övergångsstället, för att de synskadade skulle varnas i förväg innan körbanan kommer. I de fall att det finns en cykelbana längs gatan bör en sådan markering sträcka sig tvärs hela cykelbanan för att varna synskadade för cyklister. Och det bör finnas en upphöjd markering eller kantsten mellan cykelbanan och gångbanan, så att synskadade kan känna kanten med käppen och inte går över på cykelbanan. Vidare konstaterades det att kantstenen på ena sidan körbanan var för hög (40 mm utan avfasning) för den rullstolsburna gruppmedlemmen. Kantstenarna mellan körbana och trottoar bör vara avfasade, för om de är för höga, fastnar rullstolen eller rullatorn. Detta framkom direkt när den rullstolsburna kvinnan försökte ta sig över gatan. Problemet var särskilt markant eftersom hjulen på rullstolen var små (ca 1 dm i diameter). Gruppen menade att den högsta kanten som en rullstol kan komma över 40 mm om den är avfasad, annars 20 mm. En avfasad kant är emellertid inte så bra för synskadade. De behöver en kant på mm för att märka att trottoaren tar slut. Därför behöver en kompromiss göras. Övergångsstället borde delas i två delar, av vilka den ena är anpassad för funktionshindrade och den andra för synskadade. Dessa delar behöver vara åtminstone 90 cm breda. Avslutningsvis föreslogs att man skulle göra en sådan demokorsning centralt i Borås. Dessutom delades enkäter ut till gruppmedlemmarna där nuvarande utformning jämfördes med den tidigare då busskudden var 15 mm högre, se bilaga 4. Ett skriftligt svar erhölls från en blind kvinna. Hon menade att korsningen blivit något farligare än tidigare efter det att busskuddarna hyvlats ned med 15 mm från den ursprungliga höjden på 70 mm. Ledlinje saknades på platsen och hon tyckte det var svårt att skilja mellan övergångsstället och cykelöverfarten. 10

11 4 Skolenkäter 4.1 Metod Skolbarnens åsikter om ombyggnaderna och regeländringen kartlades genom enkäter. Rektorerna i de skolor som låg nära försöksplatserna kontaktades, dvs. rektorerna på Sjöboskolan, Ekarängsskolan och Trandaredsskolan. Tidigare forskning av Leden (1988) hade gett vid handen att skolelever i åldern år var de mest lämpliga för att bedöma effekter av trafiksäkerhetsåtgärder och denna åldersgrupp valdes därför. I en pilotstudie intervjuades några elever i Ekarängsskolan och elever i en klass i Sjöboskolan i januari 2001 ett år efter ombyggnaden (och åtta månader efter regeländringen). Enkätformulären framgår av bilaga 5. Ekarängsskolan ligger nära försöksplatsen på Hultagatan, men förhållandevis få elever korsar ändå där. Därför valdes endast de elever för intervju som passerar Hultagatan regelbundet. Enkätformuläret fungerade tillfredställande och samma formulär användes därför för de återstående klasserna vid Sjöboskolan och ett motsvarande för Trandaredsskolans elever, se bilaga 6 och 7. Lärarna för elever i åldern år på Sjöboskolan och Trandaredskolan kontaktades och eleverna fyllde i enkätformulären under skoltid efter att ha fått instruktioner av lärarna. Eleverna vid Ekarängsskolan intervjuades individuellt. Som beskrivits ovan byggdes försöksplatserna om igen år 2002 två år och fyra månader efter regeländringen, Sjöbotorggatan till gårdsgata och busskuddarna vid gång- och cykelöverfarten på Hultagatan sänktes från 70 mm till 55 mm. I september 2002 genomfördes nya skolenkäter. De nya frågeformulären framgår av bilaga Syftet var att undersöka hur skoleleverna bedömde säkerheten och framkomligheten efter den nya ombyggnaden i förhållande till den ursprungliga utformningen som 50-km/h gata och jämföra med motsvarande undersökningsresultat efter första ombyggnaden. Eleverna vid Trandaredsskolan bedömde endast effekterna av regeländringen, eftersom ingen ombyggnad skett Trandaredsgatan. I tabell 3 redovisas antalet elever som svarat på enkäten. Tabell 3. Antal skolelever som svarade på enkäten. Plats Sjöbo Hulta 6 9 Trandared övre Trandared lägre Totalt Trandaredsgatan Trandareds ring 2 Trandaredsgatan - Söderkullagatan 11

12 4.2 Resultat För att förbättra resultatens relevans analyserades endast de svar där eleverna hade uppgett att de gått och cyklat på försöksplatsen under flera månader, dvs. de hade kryssat i det första eller andra alternativet i fråga 3, se bilaga 9. I tabell 4 har svaren aggregerats till tre alternativ. 57 % 3 av skoleleverna vid Trandaredsskolan bedömde att säkerheten hade förbättrats, se tabell 4 och 5. Emellertid ansåg ännu större andel elever att säkerheten hade förbättrats vid de ombyggda platserna, 83 % 4. Det framgår också att eleverna år 2001 ansåg att korsningarna på Trandaredsgatan blivit säkrare efter regeländringen, medan endast 53 % ansåg det år 2002, vilket kan tolkas så att eleverna anser att trafikbeteendet utvecklats negativt under de ett och ett halvt åren mellan de två enkäterna. I tabell 5 redovisas resultatet explicit för samtliga fem svarsalternativ. Tabell 4. Andel skolelever som bedömt en viss effekt på säkerheten av ombyggnad och regeländring Plats År Säkrare Lika farligt eller Farligare Totalt säkert som antal tidigare Sjöbo Hulta Hulta och Sjöbo totalt Trandared Trandared totalt Tabell 5. Andel skolbarn som uppskattat en vis effekt på säkerheten av ombyggnaderna och regeländringen (%). Plats År Risken Något Ungefär lika Något Åtminstone Totalt hälften säkrare farligt/säkert farligare dubbelt så antal eller mindre som tidigare farligt Sjöbo Hulta Trandared nedre Trandared övre De flesta skoleleverna ansåg att ombyggnaden och regeländringen hade ungefär samma inverkan på säkerheten, se tabell % 2001 och 53% % på Sjöbotorggatan och 100% på Hultagatan; % på Sjöbotorggatan och 100% på Hultagatan. 12

13 Tabell 6. Antal elever som bedömde om en riskändring förorsakats av ombyggnaden eller regeländringen eller en kombination v de båda. Plats År Endast beroende på ombyggnaden Till största delen beroende på ombyggnaden Lika inverkan Till största delen beroende på regeländringen Endast beroende på regeländringen Totalt antal Sjöbo Hulta Totalt De flesta eleverna ansåg att det blivit lättare att ta sig över gatan efter regeländring och ombyggnad, se tabell 7. Andelen var större på de ombyggda platserna (61%) än på de ej ombyggda (45%) i Trandared. Tabell 7. Andel skolelever som bedömde en viss effekt på framkomligheten av ombyggnad och regeländring Plats År Svårare Lika Lättare Totalt antal Sjöbo Hulta Hulta och Sjöbo totalt Trandared Trandared totalt Skoleleverna ombads åskådliggöra problemen de hade haft före och efter ombyggnaderna. Före ombyggnaden var det vanligaste problemet enligt eleverna att bilarna inte stannade och efter ombyggnaderna och regeländringen att alla bilarna inte stannade. Denna kommentar var även vanlig på gårdsgatan i Sjöbo. Emellertid ansåg skoleleverna att den angränsande huvudgatan Fristadsgatan var den klart farligaste gatan i grannskapet. 20 elever hade angett sträckan, 26 hade angett korsningen med Sjöbotorggatan och 27 korsningen med Sjöbogatan, se figur 6. Dessutom ombads eleverna ge förslag till hur säkerheten kunde förbättras ytterligare på försöksplatserna. Det vanligaste förslaget var att signalreglera övergångsställena. Avslutningsvis fick eleverna ange vilken miljö i grannskapet som de tyckte var bäst. De populäraste miljöerna var Sjöboskolans skolgård (15 förslag) och Sjöbovallen (11 förslag), se figur 7. 13

14 Figur 6. Farliga platser i grannskapet enligt eleverna i Sjöboskolan. 14

15 Figur 7. Bästa platser i grannskapet enligt eleverna i Sjöboskolan. Blå markering enligt 1-3, turkost enligt 4, grönt enligt 7, brunt enligt 9 elever. 15

16 Referenser Johansson, C., Towards a Method to Improve Road Safety for Pedestrians and Cyclists Especially in Child Pedestrian Environments. A Case Study in Borås, Sweden. Luleå University of Technology. Division of Traffic Engineering. Licentiate Thesis 2001:29. Johansson, C., Safety and Mobility of Children Crossing Streets as Pedestrians and Bicyclists. Luleå University of Technology. Division of Traffic Engineering. Doctoral Thesis 2001:29. 16

17 BILAGA 1 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL FUNKTIONSHINDRADE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol Cyklar 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Rörelsehinder: Födelseår: Man Kvinna

18 BILAGA 2 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SYNSKADADE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Typ av synskadad: Födelseår: Man Kvinna

19 BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL ÄLDRE OM OMBYGGNADEN AV SJÖBOTORGGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen i Sjöbo (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol Cyklar 2. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Sjöbotorggatan som gårdsgata med den tidigare som 50-km/h gata, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så framkomligt. 2. Något mer framkomligt än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något mindre framkomligt än tidigare 5. Hälften så framkomligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Rörelsehinder: Födelseår: Man Kvinna

20 BILAGA 4 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL SYNSKADADE OM OMBYGGNADEN AV HULTAGATAN I BORÅS 1. Hur färdas Du vanligen över Hultagatan (som oskyddad trafikant, ej motorfordon)? Går utan hjälpmedel Går med hjälpmedel: Rullstol 2. Om Du jämför dagens utformning av Hultagatan med den tidigare då busskudden var 15 mm högre (dvs 70 mm), anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 3. Om Du jämför dagens utformning av Hultagatan med utformningen då det varken fanns busskudde eller mittrefug, anser Du då att det för Dig blivit: 1. Dubbelt så säkert. 2. Något säkrare än tidigare. 3. Oförändrat 4. Något farligare än tidigare 5. Dubbelt så farligt. Vet ej. Kommentar: 4. Övriga kommentarer rörande ombyggnaden. 5. Övrig information: Typ av synskada: Födelseår: Man Kvinna

21 BILAGA 5 Intervjublanketter 2001 Sjöboskolan och Ekarängsskolan SKOLINTERVJU om korsningen... i Borås. Intervju i...skolan. Klass Ålder... Pojke Flicka i Borås dagen den../ klockan Visa eleven var korsningen ligger på en karta och foto på utformningen före! 1. Korsningen byggdes om för knappt ett år sedan. Minns Du hur den såg ut tidigare och kan Du beskriva på vad sätt den byggdes om? Rita gärna! i Visa eleven foto på korsningen efter ombyggnad! 2. Minns du den nya trafikregeln 1:maj 2000, som trädde i kraft ungefär samtidigt som korsningen byggdes om? Vad innebar förändringen ii?

22 3. Hur ofta har Du gått över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 4. Hur ofta har Du cyklat över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 5. Sedan hur lång tid tillbaka har du gått/cyklat över gatan i korsningen? sen minst två år sedan.....månader sällan aldrig tidigare 6. Om du jämför dagens utformning med den tidigare, anser Du att det för Dig när Du går/cyklar över gatan i korsningen blivit (sätt ett kryss): 1. Hälften så farligt, eller ännu mindre farligt 2. Något säkrare än tidigare 3. Ungefär lika farligt/säkert som tidigare 4. Något farligare än tidigare 5. Minst dubbelt så farligt Vet ej Beror förändringen på ombyggnaden eller regeländringen eller både och? 1. Bara på ombyggnaden 2. Mest på ombyggnaden och lite på regeländringen 3. Lika mycket på båda 4. Mest på regeländringen och lite på ombyggnaden 5. Bara på regeländringen 7. Hur anser Du att det är att gå/cykla över gatan numera jämfört med före ombyggnaden (sätt ett kryss): 1. Dubbelt så svårt, eller ännu svårare 2. Något svårare än tidigare 3. Ungefär lika lätt/framkomligt som tidigare 4. Något lättare än tidigare 5. Minst dubbelt så lätt Vet ej

23 8. Vilka problem upplevde Du före ombyggnaden när du gick/cyklade över gatan i korsningen? Du får gärna rita! 9. Vilka problem upplever Du numera när du går/cyklar över gatan i korsningen? Du får gärna rita!

24 10. Är det något ytterligare man borde göra för att förbättra säkerheten/ framkomligheten i korsningen? Finns det någon annan åtgärd som Du anser vara effektivare för att höja gående/cyklisters säkerhet i korsningen. Du får gärna rita!

25 BILAGA 6 Intervjublanketter 2001 Trandaredsskolan (Trandaredsg. - Trandareds ring) SKOLINTERVJU om korsningen Trandaredsg. Trandareds ring i Borås. Intervju i...skolan. Klass..... Ålder... Pojke Flicka i Borås dagen den../ klockan 1. Minns du den nya trafikregeln 1:maj 2000? Vad innebär förändringen iii?

26 2. Hur ofta har Du gått över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 3. Hur ofta har Du cyklat över gatan i korsningen under de senaste månaderna? nästan dagligen vid minst 10 tillfällen ett fåtal gånger aldrig tidigare 4. Sedan hur lång tid tillbaka har du gått/cyklat över gatan i korsningen? sen minst två år sedan... månader sällan aldrig tidigare 5. Om du jämför att gå/cykla över gatan i korsningen före och efter lagändringen, så har det blivit (sätt ett kryss): 1. Hälften så farligt, eller ännu mindre farligt 2. Något säkrare än tidigare 3. Ungefär lika farligt/säkert som tidigare 4. Något farligare än tidigare 5. Minst dubbelt så farligt Vet ej 6. Om du jämför att gå/cykla över gatan före och efter lagändringen, så har det blivit (sätt ett kryss): 1. Dubbelt så svårt, eller ännu svårare 2. Något svårare än tidigare 3. Ungefär lika lätt/framkomligt som tidigare 4. Något lättare än tidigare 5. Minst dubbelt så lätt Vet ej

27 7. Vilka problem upplevde Du före lagändringen när du gick/cyklade över gatan i korsningen? Du får gärna rita! 8. Vilka problem upplever Du numera när du går/cyklar över gatan i korsningen? Du får gärna rita!

28 9. Finns det någon annan åtgärd som Du anser vara effektivare för att höja gående/cyklisters säkerhet i korsningen. Du får gärna rita! 1 Om du kör: Låt de gående passera innan du korsar Om du går: Gå inte ut i gatan före fordonen stannat

Lars Leden*, Charlotta Johansson**

Lars Leden*, Charlotta Johansson** RISKEN ATT SKADAS ÖKADE EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE INFÖRDES - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD SÄKERHET PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Lars Leden*, Charlotta Johansson** * VTT Bygg och transport,

Läs mer

**Avdelningen för trafikteknik, Luleå tekniska universitet, SE 971 87 Luleå, Sverige. Tel: +46 920 491867 Fax: +46 920 492345, E-post:

**Avdelningen för trafikteknik, Luleå tekniska universitet, SE 971 87 Luleå, Sverige. Tel: +46 920 491867 Fax: +46 920 492345, E-post: RISKEN ATT SKADAS ÖKADE PÅ MARKERADE ÖVERGÅNGSSTÄLLEN EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE VID ÖVERGÅNGSSTÄLLE I SVERIGE INFÖRDES FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Lars Leden*, Charlotta Johansson**

Läs mer

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Charlotta Johansson, Per Gårder**, Lars Leden*** *Luleå tekniska universitet, ** University of Maine, Orono, Maine, *** Luleå

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Laura Leden, Charlotta Johansson och Lars Leden

ARBETSRAPPORT. Laura Leden, Charlotta Johansson och Lars Leden 2006:5 ARBETSRAPPORT Skolenkät och intervjuer om ombyggnaden av Tessins väg vid Fridhemsskolan i Malmö i maj 2006 - ett underlag för att utvärdera effekten av ombyggnaden av Tessins väg Laura Leden, Charlotta

Läs mer

Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn

Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn Studier i Borås Charlotta Johansson Trafikteknik, Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå, Tel: 0920-491867,

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man?

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Charlotta Johansson och Lars Leden Trafikteknik, Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå T: 0920-491867, F: 0920-492345, E-post: chjo@sb.luth.se,

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan. -trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre. Charlotta Johansson

ARBETSRAPPORT. Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan. -trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre. Charlotta Johansson 2005:2 ARBETSRAPPORT Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan -trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre Charlotta Johansson Forskningsprojekt Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Arbetsrapport 2002:4 Nollvisionsslinga i Trollhättan - före- och efterstudier av trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre. Charlotta Johansson

Arbetsrapport 2002:4 Nollvisionsslinga i Trollhättan - före- och efterstudier av trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre. Charlotta Johansson Arbetsrapport 2002:4 Nollvisionsslinga i Trollhättan - före- och efterstudier av trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre Charlotta Johansson 1. Hjortmos seskolan 30 ingår i slingan 30 ingår i slingan

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

Sammanfattning. Nyckelord children, traffic, safety, mobility, pedestrian, bicycles, childrens rights

Sammanfattning. Nyckelord children, traffic, safety, mobility, pedestrian, bicycles, childrens rights 2006:6 ARBETSRAPPORT Skolenkäter vid Munksundsskolan i Piteå före och efter ombyggnaden av Munksundsvägen Laura Leden, Lars Leden och Peter Rosander Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008 Luleå 2005-04-14 PM Slutrapportering av forskningsprojektet Tessins väg, Malmö ett exempel på hur barn medverkar i processen om gatumiljöns förnyelse och i utvärderingen av effekten av ombyggnaden Ett

Läs mer

TEKNISK RAPPORT 2008:1. Hur trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister påverkas av avstånd mellan vägkudde och övergångsställe

TEKNISK RAPPORT 2008:1. Hur trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister påverkas av avstånd mellan vägkudde och övergångsställe TEKNISK RAPPORT 2008:1 Hur trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister påverkas av avstånd mellan vägkudde och övergångsställe 5.07 m N 8.78 m Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet?

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet? Säkra vägar Sidan Innehåll 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet? 6-7 Dämpa farten Ju högre hastighet desto svårare skador. Ibland bygger vi om för att försöka sänka

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad

Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad Tekniska nämnden 2012 08 30 85 233 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 08 16 94 240 Dnr 2011/1034.008 Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad Bilaga:

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm VTI notat 39-2004 VTI notat 39 2004 Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm Foto: VTI Författare FoU-enhet Sonja Forward, Inger Forsberg och Catharina Lewin Trafikanters

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Bilisters beteende vid övergångsställe

Bilisters beteende vid övergångsställe Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel Tekniska nämnden 2008 12 11 147 376 Tekniska nämndens arbetsutskott 2008 11 27 218 495 Dnr 2008/457.30 Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel Bilagor: Yttrande, Polismyndigheten Yttrande,

Läs mer

Information om utplacering av blomlådor

Information om utplacering av blomlådor Information om utplacering av blomlådor Arvidsjaurs kommun Uppdaterad: 2016-06-07 Arvidsjaurs kommun Information om utplacering av blomlådor För att öka uppmärksamheten och minska hastigheten finns möjlighet

Läs mer

för alla Peter trafikanter

för alla Peter trafikanter Förhöjda övergångsställen för alla trafikanter TEKNISK en studie om RAPPORT farthinder 2007:08 Förhöjda övergångsställen för alla Peter trafikanter Rosander Mikael Lyckman en Charlotta studie om Johansson

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

Länk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:

Länk till presentationen som hölls:  content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp: Väg 798 genom Esarp Denna rapport är framtagen av Esarps Bygdelags väggrupp baserat på det bymöte som hölls 2010-12- 14 i Esarps Skola med anledning av samrådshandlingen från Trafikverket daterad 2010-11-

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

Trafiksäkerhetssatsning i bostadsområde

Trafiksäkerhetssatsning i bostadsområde Thesis 116 Trafiksäkerhetssatsning i bostadsområde - Effekter av trafiksäkerhetsåtgärder i Nyvångsområdet i Dalby Matilda Brogård 2003 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Avdelning

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S). Lotten Backström Trafikplanering 08-508 262 15 lotten.backstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

Människors beteende vid gång- och cykelöverfarter - en enkätundersökning

Människors beteende vid gång- och cykelöverfarter - en enkätundersökning Människors beteende vid gång- och cykelöverfarter - en enkätundersökning Pedestrian, Car Driver and bicyclist behaviour at cycle and pedestrian crossings Johanna Pellny Vatten, Miljö och Transport CHALMERS

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet 1(6) Blomlådor för ökad trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Cykelkurs. övning och teori. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon:

Cykelkurs. övning och teori. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon: Cykelkurs övning och teori Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 www.trollhattan.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Teoridel: Skyltar & regler...4-5 Teoridel: Vad säger lagen om...6

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22

Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22 Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22 En trygghetsvandring är en metod för att skapa bättre närmiljöer med fokus på trygghet, tillgänglighet, och trivsel. Vandringarna kan också ses som ett demokratiskt

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-

Läs mer

Människors beteende vid övergångsställen 14 år efter Zebralagens införande

Människors beteende vid övergångsställen 14 år efter Zebralagens införande Människors beteende vid övergångsställen 14 år efter Zebralagens införande En studie om förares och fotgängares agerande vid obevakade övergångsställen i Tyresö kommun Författare: Uppdragsgivare: Handledare:

Läs mer

Utformning av separering av gående och cyklande

Utformning av separering av gående och cyklande Utformning av separering av gående och cyklande Lisa Jonsson Christer Hydén 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Arbetsrapport CODEN:LUTVDG/(TVTT-7205)1-125/2005

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016

Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016 Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016 En trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre närmiljö med trygghet, tillgänglighet och trivsel i fokus. Metoden bygger på att det är de som bor och är

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-04-13 Dnr 50/2010.30 Gatu- och parkenheten Birgitta Ejderfelt Trafiksäkerhetsutskottet Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta Sammanfattning

Läs mer

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...

Läs mer

Växjö Cykelväginventering

Växjö Cykelväginventering Växjö Cykelväginventering 2013 TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen Växjö kommun Colin Hale cahale@gmail.com 0729 33 53 63 22-01-14 Bakgrund och innehåll Den här rapporten är ett komplement

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut. 1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar

Läs mer

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Projektets bakgrund: Emmabodavägen är planerad att ändra karaktär från industrigata till stadsmässig gata. Trafiksäkerhetsåtgärd för att skydda oskyddade trafikanter,

Läs mer

Självklar parkering 2.0

Självklar parkering 2.0 Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi

Läs mer

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station Bakgrund I samband med den politiska behandlingen av ny detaljplan för Sickla Köpkvarter, projekt nummer 9145, har frågor om den övergripande trafikstrukturen ställts. Möjligheten till framtida nya tillfarter

Läs mer

Tekniska förvaltningen

Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Mark- och gatuavdelningen Till er som vill ha blomlådor Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Mark- och gatuavdelningen har fått klartecken från kommunstyrelsen att på försök godkänna

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer