Logopedins handbok för kandidatskribenter

Transkript

1 Logopedins handbok för kandidatskribenter Åbo Akademi Institutionen för psykologi och logopedi Logopedi (uppdaterad )

2 Innehållsförteckning 1 Guider för kandidatskribenter Kandidatseminarium och avhandling Tidtabell Vetenskaplig litteratur i olika databaser Stukturen för vetenskapliga artiklar Att beskriva undersökningar och forskningsresultat i sin text Kandidatavhandlingens struktur Avhandlingens titelsida Sammanfattningens struktur Innehållsförteckning Inledning Metod Genomgång av litteraturen (litteraturöversikt) Diskussion Att referera till andras texter och om APA-stil Referenser i löpande text Referenslista Praktiska instruktioner Handledning Språket och skrivhandledning Plagiatgranskning Mognadsprov Bedömning och språkgranskning Slutfasen: sammanfattning... 17

3 1 Guider för kandidatskribenter Lärcentret vid Åbo Akademi har publicerat en Guide för kandidatskribenter - Ett hjälpmedel i studierna (2012) ( Den innehåller viktig information och alla kandidatskribenter ska bekanta sig i den. Därtill har många ämnen sina egna tillämpningsbestämmelser för processen. Det har logopedin också och dessa presenteras i den här handboken. 2 Kandidatseminarium och avhandling Kandidatavhandlingen är ett examensarbete som behandlas inom kandidatseminariet. Enligt logopedins Minplan är innehållet i kursen Kandidatseminarium och avhandling (10 sp) att skriva en kandidatavhandling dvs. att söka, skriva, referera och presentera vetenskaplig text. Lärandemålen beskrivs med tre punkter. Efter ett avslutat seminarium och en färdig avhandling förväntas studerandena kunna a) använda databaser för litteratursökning b) kritiskt utvärdera vetenskaplig text c) producera och presentera vetenskaplig text Logopedins kandidatavhandling är en litteraturöversikt om ett valt ämne. Bildkälla: papunet.net Att skriva en kandidatavhandling ger kunskaper för studenten då hon/han senare skriver sin avhandling pro gradu som blir en empirisk studie med en forskningsrapport. Logopedistuderandena skriver sin kandidatavhandling under det tredje studieåret. Samtidigt går de en kurs i Vetenskapligt skrivande och deltar i ett kandidatseminarium. Under seminariet har bibliotekarien undervisning om hur man söker litteratur i olika databaser. Att skriva en kandidatavhandling är en process. Man läser sig in i ämnet med hjälp av vetenskaplig litteratur och skriver sin egen text utgående från innehållet i litteraturen. Man söker litteratur om ämnet för att hitta evidens för att kunna svara på forskningsfrågan. Man försöker hitta så mångsidig information om ämnet som möjligt i den vetenskapliga litteraturen för att kunna bilda sig en bred helhetsuppfattning av ämnet.

4 3 Tidtabell Processen börjar i maj under det andra studieåret med den första träffen med alla skribenter och handledare (tabell 1). Då börjar man fundera på sitt ämne. Det lönar sig att välja ett ämne som man själv är intresserad av eftersom det kräver energi och tid att gå igenom litteraturen och skriva sin text i många omgångar. Tabell 1. Tidtabell för processen Månad Avhandlingsarbete Seminarium Handledning Skrivhandledning 5 (andra Funderingar om ämnet Första träffen studieår) 9 (tredje studieår) Start Preliminär innehållsförteckning till handledaren - Seminarium startar - Ämnet bestäms - Handledaren utses - Bibliotekarien undervisar om informationssökning Handledning i smågrupp Handledarens kommentarer 10 Första 3 sidorna till båda handledarna Kursen Vetenskapligt skrivande. Feedback från skrivhandledaren Handledarens feedback 11 Intensivt arbete Individuell handledning 12 En nästan färdig version till båda handledarna Individuell handledning (diskussionen kan vara halvfärdig) 1 Intensivt arbete Handledarnas feedback 2 Individuell Opponering handledning Språkopponering 3 Intensivt arbete Individuell språkhandledning vid behov 4 - Ett färdigt arbete skickas in till Urkund - 2 exemplar lämnas in i pärm - Mognadsprov Sakgranskning Språkgranskning 5

5 I september börjar det egenliga kandidatseminariet. Ända till februari fortsätter skrivprocessen och i februari ska allas arbete opponeras. Opponeringen sker parvis så att alla opponerar en avhandling och allas avhandlingar blir opponerade. Det finns instruktioner för opponeringen på Moodle. Avhandlingstexter som ska opponeras laddas upp i Moodle så att de är tillgängliga för alla deltagare en vecka före opponeringsperioden börjar. Alla deltagare ska läsa de andras arbeten och ge en halv till en sida skriftliga kommentarer. Efter logopedins opponering arrangerar skrivhandledaren en språkopponering som också sker parvis. Efter opponeringarna kan man göra ändringar innan man lämnar in sin färdiga avhandling. 4 Vetenskaplig litteratur i olika databaser Den logopediska forskningen är tvärvetenskaplig, vilket betyder att de vetenskapliga artiklarna som vanligen används har publicerats i tidskrifter inom olika vetenskapsområden: logopedi, psykologi, medicin etc. De kan hittas via olika databaser som bibliotekarien berättar om. En del artiklar är tillgängliga både elektroniskt och i pappersform, en del bara i pappersform och en del bara i elektroniskt format. De vetenskapliga tidskrifter som logopedin prenumererar på i pappersform finns på logopedivinden. Eftersom Åbo Akademi inte har någon medicinskt fakultet kan man också hämta artiklar vid Turun yliopistos bibliotek. Systematiska litteraturöversikter och review -artiklar är mycket nyttiga. Annars lönar det sig att börja med de nyaste artiklarna. Det lönar sig också att bekanta sig med referenslistorna i de nyaste artiklarna för att hitta relevant information. Man kan också använda en del vetenskapliga böcker som referens. 5 Stukturen för vetenskapliga artiklar De vetenskapliga artiklarna inom logopedi, psykologi och medicin har oftast följande struktur: Abstrakt Introduktion (litteraturöversikt) Metod Resultat Diskussion Referenslista

6 Abstraktet beskriver undersökningens motivering, forskningsfråga, metod, resultat och slutledning i sin korthet. I introduktionen beskrivs bakgrunden för undersökningen och motiveringen för den ifrågavarande undersökningen. Författarna sammanfattar det man redan vet om ämnet men kommer till slut till det man borde veta mera om. I slutet av introduktionen kommer syftet med undersökningen eller kanske en hypotes som baserar sig på tidigare evidens om ämnet. Inom metoden beskrivs hur undersökningen gjordes; vem som var deltagare, hur datan samlades in och hur den analyserades. I resultaten skrivs allt som upptäcktes. I diskussionen sammanfattas de viktigaste resultaten, svaras på forskningsfrågan och resultaten jämförs med de tidigare forskningsresultaten. Betydelsen av resultaten diskuteras. Till sist kommer referenslistan. När studien beskrivs i en kandidatavhandling täcker beskrivningen studiens metod, resultat och diskussion. Man beskriver hur undersökningen har gjorts och vilka resultaten är. I de vetenskapliga artiklarnas introduktion beskrivs bakgrunden för den ifrågavarande undersökningen med hjälp av tidigare forskning. Kandidatskribenten ska således inte hänvisa till texten som finns i artikelns inledning. Då blir det en andrahandskälla. Artikelförfattaren har läst andras forskningsresultat och hänvisar till dem, liksom det görs i en litteraturöversikt som blir en kandidatavhandling. Förstås kan man gå och söka fram den ursprungliga källan som författaren har använt och använda den i sin egen avhandling. 6 Att beskriva undersökningar och forskningsresultat i sin text Efter att man har hittat litteratur om sitt ämne börjar man beskriva hurdana undersökningar det har gjorts och hurdana resultat man fått i dessa. Först kan man skriva vem som har gjort undersökningen (referenserna enligt APA stil, se sid 9), hurdan undersökningsmetoden var och hurdana resultaten var. När man beskriver undersökningen skriver man allt som är betydelsefullt för att läsaren kan bedöma undersökningens pålitlighet. När man till exempel beskriver deltagarna skrivs det hur många de var, i vilken ålder de var (om det är en viktig information som till exempel i vårt exempel) etc. Deltagarna var barn med svår hörselskada (N = 50). Trettio av dem var pojkar och tjugo var flickor. Under den här processen skapar man en helhetsbild om ämnet för att kunna svara på sin forskningsfråga.

7 7 Kandidatavhandlingens struktur Logopedins kandidatavhandling följer samma struktur som de vetenskapliga artiklarna. Skillnaden är att kandidatavhandlingen också innehåller en titelsida och innehållsförteckning. Avhandlingens titelsida Sammanfattning (abstrakt) Innehållsförteckning Inledning Metod Genomgång av litteraturen (litteraturöversikt) Diskussion Referenser 7.1 Avhandlingens titelsida

8 7.2 Sammanfattningens struktur I sammanfattningen berättas för läsaren i korthet vad avhandlingen handlar om, hurdana resultaten är och vilken slutsatsen är. Sammanfattningen skriver man så att läsaren blir intresserad av att läsa mera, hela avhandlingen. Sammanfattningen ska vara högst 250 ord. Tempuset är imperfekt och radavståndet är enkelt. Bakgrund till avhandlingens tema Syftet med avhandlingen (forskningsfrågan/forskningsfrågorna) Resultat (svar på forskningsfrågan/forskningsfrågorna enligt litteraturen) Slutsats Nyckelord (max 5-7 och helst i alfabetisk ordning) 7.3 Innehållsförteckning Använd funktionen som automatiskt skapar innehållsförteckningen och kom ihåg att uppdatera den innan du skickar din avhandling till granskning. Det garanterar att rubrikerna i innehållsförteckningen överensstämmer med rubrikerna i texten. Obs. Ingen punkt efter sista siffran. 7.4 Inledning Strukturen och längden av inledningen kan variera beroende på ämnet. Inledningen kan vara kort eller innehålla flera kapitel enligt behov. I inledningen ska man referera till tidigare litteratur som har använts som källa. Inledningen presenterar bakgrunden till forskningsfrågan och de viktigaste begreppen som används i arbetet. Den leder läsaren in i ämnet och i den motiveras varför just den här forskningsfrågan måste utredas. I slutet av inledningen skriver man syftet med avhandlingen, som till exempel Syftet med den här avhandlingen var att utreda om det finns skillnader i barnens språkutveckling beroende på i vilken ålder de med en svår hörselskada får ett cochleaimplantat. Avhandlingens syfte kommer fram i arbetet tre gånger. En gång i sammanfattningen, en gång efter inledningen och en gång i början av diskussionen. Tempus på dessa är alltid imperfekt, var. Bildkälla: papunet.net

9 7.5 Metod Metoddelen är kort. Där beskrivs det hur man har sökt litteratur, vilka databaser och vilka sökord man har använt. 7.6 Genomgång av litteraturen (litteraturöversikt) Litteraturöversikt betyder att man får en helhetsbild av den nuvarande situationen inom ett valt ämne enligt evidensen i den vetenskapliga litteraturen. Forskningsresultaten från den vetenskapliga litteraturen används för att resonera kring ämnet och för att hitta på svar på forskningsfrågan. Ämnet ska behandlas från olika synvinklar vilket gör att det lönar sig att dela texten i flera kapitel. Med hjälp av en helhetsbild i ämnet kan man svara på sin forskningsfråga. Ett exempel kunde vara Finns det ett samband mellan barnets ålder när hon/han får ett cochleaimplantat och barnets tal- och språkutveckling efter operationen? Man söker i olika databaser vetenskapliga artiklar som rapporterar resultaten av språkutvecklingen hos barn som har fått cochleaimplantat i olika åldrar. Den vetenskapliga texten är exakt och neutral, utan egna värderingar. Först i diskussionen kan man skriva sina egna tankar och slutledningar som baserar sig på den mångsidiga informationen man har samlat om ämnet. I inledningen beskrivs bara andras resultat och slutledningar. Egna tankar ska sparas till diskussionen. 7.7 Diskussion I diskussionen svarar man på forskningsfrågan. Det lönar sig att läsa syftet med avhandlingen på nytt så att det är lättare att skriva svar på det. Man ska påminna läsaren om avhandlingens syfte och skriva det på nytt i början av diskussionen. I diskussionen sammanfattar man de viktigaste sakerna som har kommit upp. I vårt exempel kan man i diskussionen skriva om barnets ålder borde tas i beaktande när man planerar om barnet ska få ett cochleaimplantat och i vilken ålder det i så fall borde operaras in om man tänker på barnets tal- och språkutveckling. Svaret får man fram på basis av resultaten av olika undersökningar som man har bekantat sig med. I diskussionen kan man göra tolkningar och dra slutsatser av resultaten, skriva sina egna tankar, slutledningar o.d.

10 Man skriver om olika fenomen som har kommit fram i vetenskapliga artiklar som man har använt. Man kommenterar om det finns likheter eller olikheter i jämförelse med tidigare erhållna forskningsresultat eller slutledningar. Ifall resultaten är olika varför tror du de är det? Du kan skriva till exempel att Resultaten från olika undersökningar tyder på att... (källa; källa; källa). Det finns också motstridiga resultat nämligen att saken är så här... (källa; källa). Skillnaderna kan bero på att...(dina egna tankar här). Dra egna slutledningar och skriv till sist förslag för fortsatt forskning. Vad skulle vara viktigt eller intressant att veta i framtiden? 8 Att referera till andras texter och om APA-stil Eftersom man i sin text refererar till andras forskningsresultat är det mycket viktigt att alltid hänvisa till den ursprungliga författaren. Det ska göras genast efter den första meningen och om man fortsätter med innehållet från den samma källan skriver man så att läsaren vet att det kommer från samma källa. Speciellt om man skriver ett påstående ( Barn med hörselskada har... ) måste läsaren få veta vilken källa påståendet baserar sig på. Men man ska inte plagiera. Det som man har läst beskrivs med egna ord. Det finns formella regler om det hur man refererar till tidigare undersökningar och andras forskningsresultat i löpande text. Logopedin använder APA-stil i sina vetenskapliga texter och hur man hänvisar till andras texter samt skriver referenser in i referenslistan. APA är en förkortning av American Psychological Association. Det finns en handbok om APA-stil i studerandenas förvarande i en hylla på logopedivinden. Svar på vissa frågor om APA stilen kan också hittas på nätet ( och ( Det är viktigt att läsaren får tillräckligt med information så att hon eller han kan hitta närmare information från referenslistan. Därför ska det i referensen som finns i den löpande texten framgå författarens/författarnas efternamn och publiceringsår.

11 8.1 Referenser i löpande text En eller två författare: - Det fonologiska arbetsminnet är ett korttidsminnessystem som upprätthåller och lagrar fonologisk information (Baddeley, 2007). - Baddeley (2007) definierar... - Med fonologisk representation avses en individs inre föreställningar om ord och deras uppbyggnad (Lundberg & Wolff, 2003). - Lundberg och Wolff (2003) avser... Om författarna är två, skriver man alltid dem båda. Observera att &-tecken används inom parentes men i den löpande texten skriver man ut ordet och. Tre till fem författare: När man refererar första gången skrivs samtligas namn ut: - Det finns undersökningar om språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, men ofta har de här barnen lärt sig det ena språket hemma och det andra språket utanför hemmet (Bialystok, Luk, Peets, & Yang, 2009). OBSERVERA att punkten placeras först efter parentesen. - Bialystok, Luk, Peets och Yang (2009) upptäckte att... När man refererar källan på nytt räcker det med att skriva: - Bialystok med flera (2009) beskriver hur... - Hur tvåspråkiga barn har lärt sig de två språken varierar (Bialystok m.fl., 2009). Om källan har tre till fem författare skriver man första gången alla men följande gång när man hänvisar till samma källa skriver man bara namnet på den första författaren och med flera. Inne i parentesen använder man alltid en förkortning m.fl. (Bialystok m.fl., 2009) men i löpande text kan man välja om man skriver ut med flera eller om man använder förkortningen m.fl.. Viktigast är att man är konsekvent med detta genom hela texten. Sex eller fler författare: Om författarna är sex eller flera skriver man redan från början bara namnet på den första författaren och publikationsåret och hänvisar till de andra med med flera eller m.fl.. - Kagan med flera (2008) beskriver en ny metod.

12 - Med en ny metod kan man bedöma hurdan effekt en intervention har i det vardagliga livet hos personer med afasi (Kagan m.fl., 2008). Flera referenser i samma parentes: Referenserna ska vara i alfabetisk ordning. Resultaten av två undersökningar visar att antalet barn med språkstörningar har ökat i Finland under de senaste årtiondena (Asikainen, 2005; Hannus, Kauppila, & Launonen, 2009). Olika källor skrivs i alfabetisk ordning och skiljs åt med semikolon. Flera referenser till samma författare skrivs i kronologisk ordning och skiljs åt med kommatecken (Rautakoski 2011a, 2011b, 2014). Om författaren har publicerat flera artiklar under samma år ska man markera det med a, b, c etc. OBS! Samma gäller referenslistan. Andrahandsreferens och personlig kommunikation: Principen är att man bara använder förstahandsreferenser men någon viktig källa kan vara svårtillgänglig. Då kan man referera till en sekundärkälla som också skrivs som en källa i referenslistan. I Kagans studie (citerad i SimmonsMackie, 2001) kommer det fram... Om man vill referera till samtal, anteckningar eller dylikt ska man skriva personlig kommunikation och datum när man har haft diskussionen eller lyssnat på föredraget etc. - U. Nettelbladt (personlig kommunikation, 6 maj, 2013) ansåg att... Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, men längre citat återges i fristående block. Användning av citat är ändå inte vanligt. Vi rekommenderar att om det är viktigt att ha ett citat men det är skrivet på ett främmande språk ska det inte översättas till svenska. 8.2 Referenslista Alla dokument som omnämns i texten ska finnas med i referenslistan för att man ska kunna gå tillbaka till källan. Referenser ska finnas i alfabetisk ordning. Sättet hur man skriver referensen beror på om det är fråga om en artikel i en tidskrift eller i en bok, hur många författare artikeln har och på många andra saker. Därför ges det nedan flera exempel. Det är praktiskt att hantera referenser med något referensverktyg som till exempel RefWorks eller Mendeley.

13 En artikel i en vetenskaplig tidskrift: Bialystok, E., Luk, G., Peets, K. F., & Yang, S. (2009). Receptive vocabulary differences in monolingual and bilingual children. Bilingualism: Language and Cognition, 13, Rautakoski, P. (2011a). Training total communication. Aphasiology, 25, doi: / Rautakoski, P. (2011b). Partners self-perceptions of the use of different communication strategies during total communication intervention. Aphasiology, 25, doi: / Rautakoski, P. (2014). Communication style before and after aphasia: A study among Finnish population. Aphasiology, 28, OM författarna är fler än sju, skriver man först de sex första, fortsätter med punkter och lägger till den sista författaren: Kagan, A., Simmons-Mackie, N., Rowland, A., Huijbregts, M., Shumway, E., McEwen, S.,.. Sharp, S. (2008). Counting what counts: A framework for capturing real-life outcomes of aphasia intervention. Aphasiology, 22, En artikel i en bok: Brunswick, N. (2010). Unimpaired reading development and dyslexia across different languages. I N. Brunswick, S. McDougall & P. de Mornay Davies (Red.), Reading and dyslexia in different orthographies (s ). Hove: Psychology Press. Frith, U. (2002). Culture, the brain and dyslexia. I E. Hjelmquist & C. von Euler (Red.), Dyslexia & Literacy (s ). London: Whurr Publishers Ltd. En bok: Høien, T., & Lundberg, I. (2004). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

14 9 Praktiska instruktioner - Avhandlingen ska vara cirka sidor lång. Längden beror på ämnet. Det kan hända att vissa ämnen har forskats mycket i jämfört med andra och man hittar olika mängder litteratur om dem - Fontens storlek är 12 (Times New Roman) och radavståndet 1,5 - Den vänstra marginalen ska vara 3-4 centimeter bred så att det blir lätt att läsa även då avhandlingen läggs i pärm - Höger, övre och nedre marginaler ska vara cirka 2,5 centimeter - Texten på den högra sidan ska vara ojämn. Använd ingen avstavning. - Sidnumreringen börjar efter innehållsförteckningen. Sidnumrorna ska stå i övre delen av sidan, i det högra hörnet. 10 Handledning Att skriva en kandidatavhandling är ett självständigt examensarbete för den studerande men hon/han får handledning under skrivprocessen. Först sker handledningen i grupp och senare individuellt eftersom alla skriver i lite olika takt. Handledaren läser texten flera gånger under processen och ger kommentarer. Kom överens om handledningstider med din handledare och skicka din text till henne eller honom i god tid innan träffen så att hon eller han hinner läsa den. Skriv först en preliminär innehållsförteckning till din handledare för att få kommentarer. Skriv inte hela avhandlingen färdig före du skickar den nästa gång. Det är bra att få de första kommentarerna i god tid för att undvika eventuella missförstånd. 11 Språket och skrivhandledning Oftast är de vetenskapliga artiklarna på engelska. Det är viktigt att undvika att skriva översättniska eller svengelska. Det är bäst att först läsa artikeln och beskriva innehållet med egna ord. Man borde först tänka på vad innehållet betyder eller berätta det högt till någon annan med sina egna ord. Då blir det bra. Det går inte heller att översätta direkt eftersom språken är olika och en direkt översättning blir plagiat. Vetenskaplig text är lätt att läsa och förstå. Den behöver inte vara krånglig eller komplex. Man ska vara så förståelig som möjligt och undvika långa och invecklade meningar. Sakerna borde stå i logisk ordning och alla kapitel borde ha en beskrivande titel. Det förekommer

15 många siffror i en vetenskaplig text men man ska inte börja en mening med en siffra. Om man är tvungen att börja med något antal ska man ange det med ett skrivet ord ( Tjugofyra personer... ). Under skrivprocessen får man skrivhandledning vid Centret för språk och kommunikation. I oktober skickar man cirka 3 sidor samtidigt till handledaren och skrivhandledaren. I ett seminarietillfälle får man feedback från skrivhandledaren. I december ska man skicka samma version av texten som man skickar till handledaren också till skrivhandledaren. I januari får alla individuell feedback om sin text från handledaren och skrivhandledaren på en gemensam träff. Efter opponeringen i februari anordnas också språkopponeringen. Efter det kan man också få individuell skrivhandledning om man behöver. Språkhjälp Svenska Akademiens ordlista ( Boken: Svenska skrivregler (finns även i elektroniskt format). 12 Plagiatgranskning Det hör till forskningsetik att man inte använder andras texter direkt och får dem låta som sin egen. Det är också viktigt att man alltid hänvisar till källan man har använt. Läsaren måste veta när hon eller han läser din text (dina tankar) och när någon annans tankar och slutsatser refereras. Åbo Akademi använder programvaran Urkund för att granska plagiat. Programvaran Urkund jämför texterna man skickar in med alla andra artiklar och informerar om precis samma text finns i en annan källa. Efter att du och din handledare tycker att texten är färdig ska du skicka den per e-post till Urkund med din handledares Urkund-adress. Urkund skickar en rapport till handledaren (tar cirka 24 timmar) som hon/han analyserar och skriver ett intyg över genomförd plagiatkontroll. Efter godkänd plagiatkontroll skickar handledaren avhandlingen till sakgranskning.

16 13 Mognadsprov Den som ska avlägga en akademisk examen skriver ett mognadsprov när avhandlingen har lämnats in för granskning. Avsikten med mognadsprovet är att studenten ska visa dels självständiga kunskaper i avhandlingens problemområde, dels språklig mognad ( Efter att studenten har lämnat in två exemplar av sin kandidatavhandling i pärm kan hon/han komma överens om en tid för mognadsprov med sin handledare. I provet får man tre ämnen/frågor som handlar om avhandlingens innehåll. Man väljer ett av ämnena och skriver om det. I den texten behöver man inte använda källhänvisningar. Mognadsprovet skrivs i regel för hand och ska omfatta ord (ungefär ett konceptpapper), varannan rad. Provet sakgranskas först av handledaren och språkgranskas sedan av en lärare i det språk mognadsprovet är skrivet på. 14 Bedömning och språkgranskning Kandidatavhandlingen sakgranskas och bedöms med skalan 0-5. Det är vanligt att handledaren bedömer kandidatavhandlingen och ger ett vitsord men vid logopedin är det en utomstående person som bedömer kandidatavhandlingarna. Handledaren kan, på basis av studentens aktivitet och prestation under skrivprocessen, ändå bestämma att vitsordet blir ett vitsord högre eller lägre än vad den externa bedömaren har föreslagit. Bedömaren skriver inte något utlåtande men använder i bedömningen en blankett och fäster uppmärksamhet på följande saker: 1. Inledning och problemställning (t.ex. presentation och användning av relevant tidigare forskning; motivering av problemställningen) 2. Resultat (adekvata svar på frågeställningen; framställningens klarhet och följdriktighet) 3. Diskussion (t.ex. sammanfattning och tolkning, integrering av resultaten; granskning av litteraturöversikten, relevans till den egna frågeställningen) 4. Helhetsintryck av avhandlingen (t.ex. vetenskapligt tänkande och angreppssätt, utnyttjande av kunskaper inom ämnesområdet; vetenskaplig skrivstil; språkdräkt)

17 Efter att avhandlingen har sakgranskas och bedömts ska den också språkgranskas. Handledaren tar hand om att den förs till Centret för språk och kommunikation för granskning. Centret för språk och kommunikation har en tidtabell för granskningarna så att det lönar sig att kolla den sista inlämningsdagen om man vill ansöka om betyget vid en viss tidpunkt. Efter språkgranskningen registreras prestationen i studiekansliet och först då får studeranden veta sitt vitsord. Studerandena kan få tillbaka den version av avhandlingen som har språkgranskats och kan också bekanta sig med kommentarerna i mognadsprovet. Det andra exemplaret blir vid ämnet och förvaras i amanuensrummet vid logopedin och de är tillgängliga för allmänheten. 15 Slutfasen: sammanfattning - Efter att avhandlingen har skickats till Urkund och handledaren har svarat att analysen är ok ska man lämna in två exemplar i pärm till handledaren - Plastpärmar går bra att ha. - Dent ena exemplaret går till bedömaren och det andra blir kvar i ämnet - Bedömaren har fyra veckor på sig att läsa och ge vitsord - Efter att bedömaren har gett sitt vitsord går avhandlingen med mognadsprovssvar till språkgranskningen - Efter godkänd bedömning och språkgranskning registrerar studiekansliet prestationen in i Sture - Studeranden kan få tillbaka den version av sin avhandling som har språkgranskats. Bildkälla: papunet.net