AV_XRafdd]Ve. AV_XRafdd]Ve. AV_XRafdd]Ve. Pengapusslet %N LITEN BOK OM ATT TËNKA PENGAR %N LITEN BOK OM ATT TËNKA PENGAR

Transkript

1 Pengapusslet AV_XRafdd]Ve en liten bok om att tänka pengar Lärarhandledning %N LITEN BOK OM ATT TËNKA PENGAR AV_XRafdd]Ve %N LITEN BOK OM ATT TËNKA PENGAR AV_XRafdd]Ve %N LITEN BOK OM ATT TËNKA PENGAR

2 Pengapusslet lärarhandledning Konsumentverket 2008 Projektledare/ansvarig utgivare: Niklas Eklöf, Konsumentverket Layout: Konsumentverkets webbredaktion

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Med hjärna eller hjärta 5 Tips från coachen 6 Spara och slösa 6 Cityakuten för panka 7 Smutsiga pengar 7 Bilbeslutet 9 Några klick bort 10 Henrik gör det själv 11 Drömmen om snabba pengar 12 Från hushållskassan 14 Extraknäck 15 Ett lönsamt fejs 15 Fröken Vanjas känsla 17 Med börsen på schemat 19 3

4 Till läraren - Inledning: Pengapusslet en liten bok om att tänka pengar är Konsumentverkets nya skolmaterial på temat privatekonomi. Målgruppen är främst elever på gymnasienivå, men texterna med tillhörande uppgifter kan även med fördel användas i grundskolans senare del. Skriften har tagits fram i nära samarbete med två avgångsklasser på Heleneholmsskolan i Malmö, och det är efter djupintervjuer med eleverna som redaktionen slagit fast vilka ämnen som ska speglas i artiklarna. Precis som fjolårets Shoppingracet en liten bok om ditt och mitt handlande är Pengapusslet en artikelantologi som förhoppningsvis ska fungera som en ingång till vidare diskussioner och reflektioner i klassrummet. Tanken är att du som lärare ska kunna använda materialet på just ditt sätt. Möjligheten att vara flexibel kommer sig av att inga texter är direkt sammankopplade, utan kan arbetas med var för sig, gärna ämnesövergripande. Tänk på att du kan få nyttiga tips eller pedagogisk draghjälp av din kommuns budget- och skuldrådgivare och/eller konsumentvägledare. Denna lärarhandledning är indelad efter kapitlen i boken och innehåller olika förslag på aktivitets- och diskussionsuppgifter. Direkt under varje uppgift finns en inramad kommentar riktad till läraren, därefter följer uppgiften riktad till eleven. Traditionella instuderingsfrågor har medvetet valts bort eftersom vi anser att eleverna lär sig mer och bättre genom diskussion och åsiktsutbyte. Har du synpunkter på uppgifterna eller tips om hur de kan vidareutvecklas, tveka inte att kontakta oss på Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp. Konsumentverket

5 Väljer du yrke med hjärna eller hjärta? (sid 4-9) 1. Mina och mina föräldrars jobbprioriteringar Samtliga uppgifter under denna rubrik kan med fördel genomföras i samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare. Låt eleverna arbeta enskilt inledningsvis, och gruppera dem därefter i mindre grupper så de kan bolla tankar och åsikter sinsemellan. Varje grupp redovisar därefter sina slutsatser inför resten av klassen. Övningen kan följas upp med en hemuppgift där eleverna får intervjua sina föräldrar eller mor/ farföräldrar om bakgrunden till just deras yrkesval. Eleverna får sedan relatera deras svar till sina egna tankar skriftligt. Gör en lista över dina fem favorityrken och rangordna dem. Fundera först själv, och sedan tillsammans med några av dina klasskamrater över varför ni valt just dessa. När detta är avklarat, ta med dig listan hem och låt dina föräldrar eller mor-/ farföräldrar göra samma sak. Skiljer sig era svar åt? Varför tror du? 2. Åsikter om arbete, utbildning och lön Dela in klassen i grupper om 2-4 elever. Varje grupp får resonera kring ett citat och gemensamt komma fram till huruvida det är vettigt eller rent av idiotiskt. Redovisningen sker i helklass där samtliga elever kan ventilera sina åsikter om samtliga citat/åsikter. Man kan även använda övningen som en enskild läxa/hemskrivning. Här följer en rad åsikter med koppling till arbete, utbildning och lön. Du och dina kamrater kommer nu att få ett citat att diskutera kring. Är det rätt eller fel, sunt tänkt eller rent av idiotiskt? Fundera högt i gruppen och utse en person som ska redovisa inför klassen vad ni kommit fram till. Citat: De som har de sämsta jobben borde ha bäst betalt Utbildning, oavsett vilken, ska löna sig Det ansvar som är kopplat till ditt arbete bör avgöra lönens storlek Arbetskraftsinvandring är bra för Sverige Egentligen borde alla ha samma lön oavsett arbete Jag blir rik på kunskap, pengar har inte gjort någon lycklig 5

6 3. Är du krass nog? Uppgiften bygger på Ingrid Palmlunds enkätsvar på sidan nio. Låt eleverna fundera över vad hon egentligen menar med att tänka krasst. Kan kopplas till en mer allmän uppgift om situationen på dagens arbetsmarknad, gärna sett ur ett historiskt perspektiv. Nyttig statistik finns på SCB:s och Arbetsförmedlingens webbplatser. I enkäten på sidan nio säger Ingrid Palmlund följande: Ungdomar idag är nog lite mer krassa när de väljer jobb, och man behöver nog vara lite krass på dagens arbetsmarknad Vad menar hon med detta? Vad betyder egentligen krass? Har hon rätt i sin analys? Tips från coachen (sid 10-11) 1. Karriär bra, dåligt, en utmaning, streberaktigt? En utåtriktad övning där eleverna, enskilt eller i grupp, får ge sig i kast med begreppet karriär. Frågan är vilka värderingar, tankar och egenskaper som vävs in i begreppet. Ett kul sätt att avväpna ett för många laddat ord. Alla tänker och reagerar vi olika när vi hör ordet karriär, beroende på vilka värderingar vi lägger i detsamma. Nu ska du/ni gå ut på stan och ta reda på vad folk i allmänhet associerar med ordet i fråga, för att sedan koppla det till dina/era egna funderingar. Väl på stan söker du/ni upp fem personer och ber dem definiera karriär med tre ord. Var noga med att fråga både tjejer och killar i olika åldrar. Tillbaka i klassrummet redovisar du/ni era svar inför klassen. Stämmer de associationer ni fick på stan väl överens med era egna? Om inte, varför? Spara och Slösa (sid 12-13) Hur tänker egentligen våra elever kring sin privatekonomi generellt sett? Här får de en chans att reflektera utifrån två texter skrivna av elever i deras egen ålder. Kanske är det lättare att relatera till deras tankar än till lärobokstexter? Är du mest Spara eller Slösa, kanske rentav en kombination, lite av båda? Läs texterna på sidorna och tyck till. Vilken av tjejernas resonemang faller dig bäst i smaken? Varför? De har ganska olika åsikter om saker och ting, men här finns även några gemensamma beröringspunkter. Kan du peka på dessa? 6

7 Cityakuten för panka (sid 14) 1. Vårdbehovet bland unga i ditt län I den här övningen får eleverna på egen hand undersöka skuldsättningsgraden bland ungdomar i åldern år i det egna länet. De lär sig även vad det innebär att få en betalningsanmärkning. Övningen förutsätter tillgång till internet, alternativt att eleverna tar direktkontakt med representanter för Kronofogden i din region eller kommunens budget- och skuldrådgivare. Varför inte boka in en föreläsning av budget- och skuldtrådgivaren i samband med denna övning? Allt fler unga i åldern år hamnar i Kronofogdens register på grund av skulder. Nu ska du undersöka hur det ser ut i ditt län. Du får tre uppgifter: 1. Undersök hur skuldsättningen i åldersgruppen ovan har förändrats under den senaste femårsperioden i ditt län. Jämför ditt läns siffror med den genomsnittliga siffran för hela landet. Vilka slutsatser drar du? 2. Vilka skulder är vanligast i just ditt län, och kan man se någon skillnad mellan tjejer och killar? Försök förklarar varför just vissa tjänster/produkter ger upphov till högre skuldsättningsgrad bland unga än andra. För att kunna besvara dessa frågor bör du läsa valda delar av Kronofogdens rapport Redovisning av ungdomsindikatorer för 2007, som finns att hämta på Kronofogdens webbplats. Väl inne på webbplatsen klickar du på pressrum, därefter på statistik över kronofogdens verksamhet, därefter på barn- och ungdomar, och slutligen på länken till själva rapporten. 3. Förklara begreppet betalningsanmärkning och fundera över vilka problem en person med betalningsanmärkningar kan stöta på i sitt vardagliga liv. Ta gärna hjälp av din lokale kronofogde eller budget- och skuldrådgivaren i din kommun. Smutsiga pengar (sid 15-17) 1. Svartarbete kriminellt eller helt okej i din värld? (enkätundersökning) Detta är en praktisk övning som baseras kring två enkätundersökningar, dels en på skolan där eleverna gruppvis kartlägger sina anonyma skolkamraters inställning, dels ett antal slumpvis utvalda vuxnas åsikter. Resultaten från de båda undersökningarna ställs avslutningsvis mot varandra. Förhoppningsvis framkommer attitydskillnader mellan äldre och yngre som eleverna får resonera kring. Kombinera gärna denna övning med de nedanstående. 7

8 Hur ser egentligen era skolkamrater på svartjobb, är det okej eller helt fel? Kan man se en skillnad i attityden till svartjobb beroende på hur gammal man är? Det ska ni ta reda på genom att genomföra två enkätundersökningar. Arbeta gärna i mindre grupper. Börja med att dela upp skolans samtliga klasser mellan grupperna i den egna klassen. Jobba sedan fram en snygg och innehållsrik enkät med ja- och nejsvar. Tänk på att formulera frågorna rätt, så ni får bra och användbara svar. Här bör ni formulera frågor som Har du någon gång jobbat svart? och Tycker du att det är försvarbart att jobba svart?. Bygg gärna på enkäten om ni vill ha svar på andra frågor som berör ämnet. Genomför enkäten på skolan och sammanställ svaren. Varje grupp får sedan i uppgift att genomföra enkäten på minst 10 vuxna. Även de ska vara anonyma. Sammanställ resultaten av vuxenenkäten. Jämför svaren i vuxenenkäten med svaren i ungdomsenkäten. Eftersom ni troligtvis har fler ungdomssvar än vuxensvar gör ni bäst i att förvandla siffrorna till procent. Be er lärare om hjälp om ni stöter på problem. Avslutningsvis, utvärdera svaren. Analysera skillnaden i svaren och försök förklara skillnaden. Varje elev redovisar sin analys på egen hand, muntligt eller skriftligt. 2. Konsekvenser av svart arbete Utifrån färsk statistik om värdet av svartarbete får eleverna på egen hand ta reda på konsekvenserna av svartarbete, både för egen del och för arbetsgivarens del. Tanken är att eleverna ska få minimal hjälp, utan tvingas leta och analysera fakta på egen hand. Enligt en artikel i DN från november 2007 har drygt svenskar någon gång jobbat svart (källa till uppgifterna i artikeln: Skatteverket). Skattefusket kostar varje år totalt 133 miljarder i uteblivna skatteintäkter, och av dessa utgörs 66 miljarder av utebliven skatt för svart arbete. Fundera över för- och nackdelarna med svartarbete, ur såväl arbetsgivaren som arbetstagarens synvinkel: Vad tjänar en restaurangägare på att du diskar svart istället för vitt? Vad tjänar du på att diska svart istället för vitt? Säg att du faktiskt har arbetat svart en sommar. Din så kallade polare som däremot inte fått något jobb är svartsjuk och anmäler dig och din högst tillfällige arbetsgivare till Skattemyndigheten. Vad händer då, och vilka kan de rättsliga följderna bli? Vilka slutsatser drar du av din nyvunna kunskap? 8

9 Här gäller det att hitta och analysera fakta på egen hand. Ring, läs, fråga och tänk. 3. Vem stjäl av vem? Uppgiften baseras på ett citat ur texten av Jonas Berg. Tanken är här att eleverna ska resonera kring åsikten att svartarbete i sig är okej, men i samband med a-kassa är det stöld. Hur går det ihop? Lämpar sig väl för en kort gruppövning med muntlig redovisning i helklass. Att svartjobba och samtidigt stämpla på a-kassan är för jävla fult. Då är du ju en tjuv, då stjäl du, säger Jonas på sidan 16. Har han rätt, eller är han inkonsekvent? Skulle inte bara svartjobb kunna klassas som stöld. Om så, ifrån vem stjäl man? Bilbeslutet (sid 18-20) 1. Bilen en kostnadsanalys I den här övningen ska eleverna ta reda på vilka av kringkostnaderna som gör bilen dyr att äga. De får förhoppningsvis även ett hum om vad bilägares utgifter för bland annat försäkringar och skatt finansierar, och varför det är så dyrt. Eleverna får själva agera detektiver och intervjua personal på Skatteverket, försäkringsbolagen, intresseorganisationer osv. Kanske kan det hela utmynna i en utställning. Extra intressant att utröna är om eleverna även efter avklarad uppgift anser att det är dyrt att äga bil. Kanske har man fått en ökad förståelse för de höga priserna och kan uppskatta den valuta man får för pengarna. Passar utmärkt som ämnesöverskridande projekt i ämnen som samhällskunskap, naturkunskap, svenska och estetiska ämnen. De flesta håller nog med om att det är kostsamt att äga en bil som är i drift. Men, vad är det egentligen som kostar, förutom själva bilen? Vad får vi för pengarna och varför är det så dyrt? Besvara frågorna här ovan. Svaren på frågorna får ni fram genom att leta information på webben, läsa i diverse böcker och foldrar, samt genom att intervjua folk med expertkunskaper. Lev er in i rollen som undersökande journalister. Börja med att granska tabellerna på sidan 18. Där får ni ett hum om vilka de tunga utgiftsposterna är, vid sidan av själva bilköpet förstås. I en andra fas ska ni fundera över om bilägandet är dyrare för yngre än för äldre, och i så fall ta reda på varför. Är detta verkligen rättvist med tanke på att äldre normalt sett har bättre ekonomi än unga? 2. Allt färre kör upp Uppföljning till uppgiften ovan som även kan göras oberoende av densamma. Det givna svaret på frågan är att körkortet blivit allt dyrare, 9

10 men nöj er inte med det. Hur ligger det till med kunskapskraven? Har de blivit tuffare? Av vilken anledning då? Ledtråd: Tänk på att eleverna måste klara av teorin innan de tillåts köra upp. Enligt tabellen på sidan 20 har andelen unga som kör upp för B-kort minskat stadigt sedan Vad beror det på? Här nöjer vi oss inte med svaret, det har blivit allt dyrare. Nej, tänk lite längre än så. Hur du ska gå tillväga för att få svar på frågan? Det är upp till dig. Några klick bort (sid 21) 1. Shoppingnätet plus och minus En enkel uppgift där eleverna får sätta sig in i fördelarna och nackdelarna med internet i samband med shopping. Här räcker det inte att konstatera att allt är billigare på nätet, men att det finns lurendrejare. En viktig lärdom är att man kan utnyttja källorna på nätet i syfte att kunna pressa priserna hos den lokale handlaren, en väl så intressant kunskap för de som väljer att inte handla på nätet. På nätet kan du även få unik kunskap om produkter från andra användare (som du kan baserar ditt produktval på), men här bör man vara källkritisk och undersöka avsändaren väl. Många av er har säkert i likhet med miljoner andra ungdomar handlat kläder, elektronik och andra prylar på internet. Nu ska ni göra er egen guide över hur man på bästa sätt drar nytta av webben i samband med shopping. Tänk på att webben kan vara användbar både för den som väljer att shoppa direkt på internet och den som hellre vill handla hos sin lokale försäljare. Din guide ska innehålla såväl fördelar som nackdelar. Utgå från att läsaren av din guide har ringa kunskap om webben. 2. Bli en internationell prisjägare Här görs eleverna uppmärksamma på möjligheterna att jaga billiga priser tack vare internet. Fast, hur billig blir egentligen den USA-importerade mp3-spelaren i jämförelse med den svenskköpta när tullar, skatter och fraktkostnader är inräknade? Ska man ta hänsyn till miljökostnader i samband med frakten? Det är viktigt att du bestämmer vilken produkt som ska inköpas i samråd med eleverna. Elevernas inflytande gör uppgiften mer verklighetstrogen och får dem att tända bättre. Ett tips är att ta en elektronikprodukt eftersom samma modeller säljs över hela världen. Du kan även låta eleverna välja sin pryl individuellt. Kan bli än mer intressant att undersöka prisskillnaderna för olika produkter. Du väljer. Även här finns möjligheten för eleverna att arbeta i grupp, gärna ämnesöverskridande tillsammans med NOämnen eller bildämnet. Du är helt såld, bokstavligt talat. Den där produkten har du väntat på i ett år, och nu när du ser den för första gången råder det inga tvivel. Du måste bara ha den! Men inte till vilket pris som helst. Budgeten är naturligtvis begrän- 10

11 sad, så här krävs grundliga undersökningar för att komma över den så billigt som möjligt. Samtidigt vill du ha den nuuu... Det finns med andra ord både en prisaspekt och en tidsaspekt. Undersök och jämför priset på din pryl lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Ta förutom själva prislappen hänsyn till tiden det tar att få hem produkten, vilka risker som är förknippade med köpet, möjligheten till kundservice i efterhand och hur ditt köp påverkar miljön. Kort sagt, vilka positiva och negativa sidor kan kopplas till respektive köpalternativ? När du väl bestämt dig för var och hur du köper din pryl, motivera ditt handlande inför klassen och skriftligt till din lärare. Henrik gör det själv (sid 22-23) 1. Den egne företagaren ett personporträtt Vilka är egentligen fördelarna med att vara sin egen, i jämförelse med att vara vanlig anställd? Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att man ska ha en rimlig chans att lyckas? Hur tung är pappersexercisen, och i vilka lägen ångrar man sitt beslut att starta eget? Detta är några frågor som eleverna förväntas få besvarade inom ramen för detta personporträtt. Ta gärna hjälp av din lokala Tidningen i skolan-representant. Det är lika bra att du erkänner direkt, visst har även du haft en fundering på att starta eget. Oavsett om det gällt en boutique, bilverkstad, krukmakeri eller firma som sysslar med grafisk design, nog har du snuddat vid tanken? Frågan är vad det är som får vissa att gå från idéstadiet till att faktiskt förverkliga sin dröm? Det är det ni nu ska ta reda på, och presentera i form av ett personporträtt. Ni ska kort sagt intervjua en egen företagare på din ort och skriva en tidningsartikel om honom/henne. Välj gärna en företagare som har just ditt drömjobb? Porträttet ska innehållsmässigt utformas som i en vanlig dags- eller veckotidning, med rubrik, ingress, gärna bild och absolut med en tillhörande faktaruta. Titta gärna i någon av kvällstidningarnas söndagsbilagor för inspiration. Innehållmässigt ska du spegla din egne företagare, bland annat utifrån följande frågeställningar: Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med livet som egen företagare? Hur gick du från idé till verklighet? Var det ett svårt beslut att våga ta steget? Vilka var dina drivkrafter, pengar, frihet, både och eller något helt annat? Vilka krav ställs på dig som person för att du ska lyckas med ditt företag? 11

12 Vad är skillnaden mellan att driva eget och vara anställd av någon annan? Kan man se egenföretagandet som ett risktagande? 2. Guider in i företagandet Ännu en undersökande uppgift där det gäller att ta reda på var man kan vända sig för att få ekonomiskt stöd, goda råd och annan stöttning i samband med sitt nyföretagande. Nu har du bestämt dig att satsa på ditt eget företag. För att få bäste möjliga start gäller det att tacksamt ta emot all hjälp man kan få. Och faktum är att det finns en del hjälp, både i form av goda råd, kurser, till och med av ekonomisk art. Din uppgift är att reda på var du kan vända dig för att få denna hjälp, samt att utröna om det finns några krav på motprestationer kopplade till stödet (i synnerhet det ekonomiska). Drömmen om snabba pengar (sid 26-27) 1. Vad säger pokerreklamen Övningen baseras på en enkel analys av såväl tryckt som tv-sänd pokerreklam. Frågan är vilken målgrupp reklamen vänder sig mot, och med vilka argument reklammakarna försöker övertyga oss att spela. När det gäller målgruppen kan man få vissa hintar i reklamen, men kanske ännu mer utifrån vilket medium som reklamen publiceras i. Vilka läser tidningen eller ser tv-programmen som reklamen visas i anslutning till? Endera ger du eleverna i uppdrag att själva leta pokerreklam att analysera i tidningar eller på tv, annars letar du själv fram en reklambild eller ett inspelat filmklipp för eleverna att analysera. Slitz och Café är tidningar som normalt sett är nerlusade med pokerreklam. En mer matnyttig guide till reklamanalys finns i Reklamfabriken, en webbapplikation som ni finner på Konsumentverkets webbplats. Pokerreklam stöter man på i stort sett överallt, i tidningar, på tv, överallt på stan Men har ni någon gång stannat upp och funderat över vad reklamen egentligen säger? Vem riktar den sig till, och med vilka argument försöker reklammakarna få oss att spela? Ni ska nu analysera en reklambild och/eller en reklamfilm från TV. Fundera över frågorna i grupp. Redovisa sedan inför klassen och kommentera varandras analyser. Alla kanske inte har fått samma reklam. 2. Varför spelar vi? Anledningen till varför vi spelar varierar. Vissa vill briljera med sina kunskaper (Svenska spels t-shirts med 13 rätt-tryck syftar på detta), andra med sin hjärnkapacitet (uttrycket mindgame används flitigt i viss 12

13 TV-reklam), några söker sällskap medan andra uteslutande är ute efter lättförtjänta pengar. Låt eleverna fundera över orsaken till spelandet, och om man kan koppla specifika spelformer till ålder och kön. Äldre, yngre, män och kvinnor. Jag vill påstå att olika människor spelar av olika anledningar, men att det även finns vissa gemensamma nämnare mellan t. ex. den äldre damen i bingohallen och 25-åringen framför on-line pokern på skärmen i hemmets lugna vrå. Fundera över varför folk spelar, och vilka gemensamma nämnare som finns mellan olika former av spel. Vilka spelare har störst chans att faktiskt uppnå syftet med sitt spelande? 3. När spelandet går överstyr vem har ansvaret? Syftet med övningen är att få eleverna att fundera över vem som bär ansvaret för att svenskar, i någon mån, anses vara spelberoende idag. Många olika aktörer har del i ansvaret, inte minst spelarna själva. Förhoppningsvis kan eleverna identifiera vilka aktörerna är, samt vilken form och grad av ansvar de har. Spelberoendes riksförbund uppger på sin hemsida att svenskar är spelberoende i någon mån idag. Vems fel är det? Är det spelarna själva som inte klarar av att hantera sitt spelande? Är det spelarnas kompisar och släktingar som inte agerade i tid trots att varningssignalerna fanns där? Är det spelbolagen vars marknadsföring syns snart sagt överallt i tv och tidningar? Är det massmedia som hakat på trenden och ägnar tidningssidor, hela bilagor och åtskilliga timmar sändningstid åt poker och andra spelformer? Kanske finns det andra aktörer som bär ansvar? Det finns inga självklara rätt och fel i den här uppgiften, bara dina egna åsikter som kan vara mer eller mindre väl underbyggda. Resonera dig fram till ett svar som känns rätt för just dig. Det kan vara en aktör som har hela ansvaret eller flera aktörer som tillsammans ha delansvar. Redovisa dina tankar skriftligt, och hänvisa till de källor på vilka du baserar dina tankar och ställningstaganden. Här följer några källtips som du bör titta på: Den tragiska historien om 21-årige Halmstadkillen Christian Sellergren ( De större spelbolagens hemsidor Spelberoendes riksförbund ( Folkhälsoinstitutet ( Tidningarna Aftonbladet och/eller Expressens pokersidor på webben Sök även i de större tidningarnas (DN, SvD, GP, Di) artikelarkiv på spelmissbruk 13

14 Från hushållskassan (sid 30-32) 1. Tanten i snabbköpskassan varför bråka över en krona? Syftet med övningen är att utifrån ett talande exempel få eleverna att reflektera över vilket värde vi sätter på pengar, beroende på ålder och erfarenheter. Ni har säkert både upplevt och retat er på henne, den gamla tanten i butikskön som efter att ha lusläst kvittot påbörjar en femminutersdiskussion med kassörskan om de två och femtio för mycket hon slagit in. Herreguuud, hur orkar hon, tänker du och suckar. Sätter äldre i allmänhet ett större värde på pengar än unga? Vad beror det på i så fall? Kommer du någon gång i framtiden att förvandlas till tanten i fråga? 2. När blir man egentligen vuxen? Genom att sammanföra eleverna med någon ur den äldre generationen för ett öppenhjärtigt samtal kan vara mycket givande. Det är bakgrunden till denna uppgift som kretsar kring vuxen-begreppet kopplat till ekonomi. En väsentlig faktor som man bör ta upp i samband med redovisningen är det faktum att arbetsmarknaden har förändrats och att utbildningstiden är betydligt längre idag. I texten på sidan pratar Elise och hennes mormor om att känna sig vuxen, mogen och hur man handskas med pengar. Du och en kompis ska nu intervjua någon ur den äldre generationen (mor- eller farföräldrar) om hur de såg på pengar när de var i er ålder, när man egentligen blir vuxen och om detta alls kan kopplas till ekonomi. Om era äldre släktingar har gått ur tiden eller inte vill ställa upp, slå en signal till ert lokala servicehem. Prata med personalen och fråga om de känner till någon som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. 3. Om pengar och framtidstro Finns det ett samband mellan elevernas framtidstro och deras sätt att sköta sin egen privatekonomi? Låt eleverna spekulera kring denna fråga i form av en krönika. Ta gärna hjälp av din lokala Tidningen i skolan-representant om du är osäker på krönikeformatet. Det finns även bra material att ta del av på Tidningen i skolans webbplats. Hur ser du på din framtid utifrån hur du hanterar dina pengar idag? Har du anledning att vara förhoppningsfull, eller finns det tvärtom anledning att fundera på en del förändringar? Rannsaka dig själv och skriv ner dina tankar i form av en krönika. Här gäller det att vara realistisk. Bygg inte era krönikor på att ni vinner 40 14

15 miljoner på Bingolotto, utan försök att vara så nära en tänkbar verklighet som möjligt. Extraknäck (sid 33) 1. Har du råd med principer? En övning med moraliska undertoner där eleverna får lägga sina övertygelser/värderingar i ena vågskålen och möjligheten till hett eftertraktade extrainkomster i den andra. Vilket väger tyngst? Lämpar sig bra för en gruppövning. Det är tydligt att Karin (i texten på sidan 33) styrs av vissa värderingar som gör att hon inte automatiskt kan tänka sig att jobba med vad som helst. Även hon, den principfasta vegetarianen, kände sig dock tvingad att ge avkall på sina övertygelser för att få ett sommarjobb, som hamburgerkock. Har du några principer eller värderingar som verkar hämmande på dina chanser att ta ett extraknäck? Vad kan du i så fall inte tänka dig att jobba med, och varför? Har du råd att låta principer gå före extrainkomster? 2. Fördelar med extraknäck Hur ser man från skolans sida på elevernas extraknäckande, bra, dåligt eller en glidande skala beroende på extraknäckets omfattning? Här kan du som lärare komma med värdefull input. Varför inte ta in rektorn och studie- och yrkesvägledaren i klassen under övningen? Vid en första eftertanke skulle man kunna tro att lärare och rektorer enbart ser nackdelar med ditt extraknäck. Det tar ju trots allt en del tid som skulle kunna ägnas åt skolarbete. Så behöver det inte alls vara. Ta reda på vad dina skolledare tycker genom ett antal intervjuer. Vad har du att vinna på extraknäcket, vid sidan av inkomsterna? Har du ett lönsamt fejs? (sid 36-39) 1. Kvotera eller inte en debattövning Syftet med övningen är att eleverna, genom att debattera kvotering som en väg att öka jämställdheten, ska få ökade insikter i en intressant och kontroversiell frågeställning. De lär sig även att söka material på egen hand, argumentera och inte minst att samarbeta. För att ytterligare höja temperaturen på debatten kan ni kalla in en reporter från skoltidningen som bevakar debatten i ord och bild. Kontakta gärna även er lokalpress fälldes Uppsala universitet i Högsta Domstolen för att ha gjort sig skyldig till olaglig etnisk diskriminering, sedan man 2003 öronmärkt 30 av 15

16 300 platser på juristprogrammet för sökande med båda föräldrarna födda utomlands. Den bakomliggande orsaken var att man ville öka den etniska mångfalden bland de juridikstuderande vid universitetet. Under en följd av år har frågan om kvotering i syfte att nå ökad jämställdhet på arbetsplatser och i utbildningsväsendet debatterats flitigt. Vissa ser det som en nödvändighet för att komma till rätta med snedrekryteringen i fråga om kön och etnisk tillhörighet, andra ser det som ett brott mot grundläggande demokratiska rättsprinciper om likabehandling. Nu ska ni sätta er in i problematiken och argumentationen kring fenomenet kvotering, och slutligen redovisa era nyvunna kunskaper i form av en debatt. Ni kommer gruppvis att arbeta med könskvotering (skulle kunna syfta till att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser, i riksdagen eller som doktorander/professorer i utbildningsväsendet) och etnisk kvotering (skulle kunna syfta till att få in fler män och kvinnor med utländsk bakgrund i polisen). Inledningsvis delas klassen in i fyra grupper, två som arbetar med könskvotering och två som arbetar med etnisk kvotering. Två av grupperna kommer att samla argument för kvotering, övriga två samlar argument mot kvotering. Varje grupp utser en talesman som kommer att framföra gruppens argument och åsikter i samband med debatten. Under debatten kommer övriga gruppdeltagare att sitta bakom sin talespersonen och förse honom/henne med ytterligare argument (om det behövs). När instuderingstiden är över kommer samtliga grupper att samlas i en lokal för att hålla den stora debatten. Under tiden som könskvoteringsgrupperna debatterar utgör övriga två grupper publik och antecknar noggrant argumenten från såväl ja- och nej-sida. När debatten är över röstar publiken om vilken sida som har vunnit, ja eller nej. Röstningen baseras på hur väl grupperna har klarat av att ta fram bra och vettiga argument för sin sak, samt hur skickligt man har debatterat för sin sak. Därefter byter debattörer och publik plats, varefter en ny debatt hålls på temat etnisk kvotering. 2. Om jämställdhetsarbete på kommunal nivå Här utgår vi från texten i en kommunal jämställdhetsplan. Bland alla goda intentioner finns en del intressanta att jobba vidare med, som andelen anställda kvinnor kontra andelen kvinnliga chefer. Varför ser det ut så? Det ska eleverna fundera över. Det här är anställningsstatistik hämtad ur jämställdhetsplanen för Hällefors kommun I Sverige är det lagstadgat att alla arbetsgivare med minst tio anställda måste göra en årlig jämställdhetsplan. Kvinnorna är i majoritet i kommunen, 82 procent av de anställda är kvinnor och 18 procent är män. Ett led i att komma tillrätta med kvinnodominansen inom många av kommunens befattningar är att särskilt uppmärksamma kvinnor som riskerar att bli kvar i arbetsuppgifter med få möjligheter till vidareutveckling. 16

17 Organisatoriska eller andra hinder som begränsar kvinnors möjlighet till inflytande på verksamhetens utveckling skall undanröjas. I kategorin förvaltningschefer är samtliga tre män, medan kvinnorna dominerar i kategorin chefer/arbetsledare på mellannivå. Denna könssegregation mellan verksamhetschefer och mellanchefer är otillfredsställande och bör brytas. Förhållandena i Hällefors kommun, där en stor majoritet av de anställda är kvinnor men de högsta cheferna män, är inte ovanlig. Din uppgift är att försöka fundera ut varför det ser ut som det gör. Sök på webben, JämOs hemsida och väv in dina egna tankar och funderingar. Fundera gärna över vem/vilka det är som anställer cheferna. 3. Analys av två rättsfall Eleverna får ta del av två rättsfall från Arbetsdomstolen, ett kopplat till könsdiskriminering, ett till etnisk diskriminering. Tanken är att de ska reflektera över domslutet utifrån de paragrafer i lagtexten som rätten har baserat sitt beslut på. Här nedan finner ni länkar till två rättsfall som behandlats i Arbetsdomstolen. Er uppgift är först och främst att läsa en eller båda läsa. Sedan ska ni tycka till om domslutet/domsluten utifrån de paragrafer i de aktuella lagarna som rätten har hänvisat till i domsluten. Kort sagt, har Arbetsdomstolen kommit fram till rätt slutsats/slutsatser enligt din uppfattning? Om inte, hur borde man ha resonerat? Ett biltillverkningsföretag har nekat en kvinna anställning med hänvisning till att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd. Fråga är om företaget härigenom gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskriminering. En kommun har annonserat ut en ledig anställning vid miljöförvaltningen. Fråga om en man av jugoslavisk härkomst blivit utsatt för etnisk diskriminering genom att han inte blev kallad till anställningsintervju. I målet råder delade meningar om vilket underlag som kommunen haft tillgång till för bedömningen av hans kvalifikationer. Fröken Vanjas känsla (sid 40-41) 1. En budget med överraskningsmoment En praktisk uppgift där eleverna i grupp får göra en välfungerande hushållsbudget utifrån realistiska förhållanden. Förhoppningsvis får de en mer realistisk bild över vilka dolda kostnader och utgiftsposter de kan komma att stöta på när de sätter eget bo. Att övningen genomförs i grupp innebär att eleverna tvingas bolla åsikter och resonera kring varandras prioriteringar för att komma fram till en kalkyl som samtliga kan ställa sig bakom. Samtliga grupp- 17

18 medlemmar ska kunna argumentera för just sin grupps prioriteringar. Läraren har möjlighet att påverka förutsättningarna genom att skjuta in små överraskningar som påverkar arbetets förutsättningar under resans gång: Din mamma fyller jämt, och syrrans presentförslag blir aningen dyrare än du hade tänkt. Att backa ur presenten är inget alternativ, det skulle sabotera planeringen och göra folk griniga. Dra bort 600 spänn ur budgeten för den här månaden. (-600 kronor) Företaget du arbetat extra åt har visat sig vara en bra arbetsgivare. Du har nämligen kommit med i vinstandelssystemet, trots att du bara jobbat någon kväll i veckan. Lägg till spänn i budgeten för den här månaden. ( kronor) Ditt marsvin gnager av sladden på hårtorken. Djuret i fråga överlever, det gör inte hårtorken, och du vill absolut inte riskera en dålig hårdag på lördag när du planerar att lägga in storstöten på din hemliga darling. Dra bort 350 spänn ur budgeten den här månaden. (-350 kronor) En polisman gör dig uppmärksam på att det är förbjudet att cykla i mörkret utan lyse. Han tar 500 kronor för besväret. Dra bort 500 spänn ur budgeten den här månaden. (-500 kronor) Tomten, för omväxlings skull i faster Gertruds skepnad, kommer tidigt i år. Trots sin gnidna natur sticker hon åt dig en femhundring som tack för helgens flytthjälp. Lika oväntat som välkommet. Lägg till 500 spänn i budgeten för den här månaden. (+500 kronor) När eleverna räknat färdigt sker en gruppvis redovisning där en företrädare för varje grupp får redogöra för sina beräkningar. Här är det naturligtvis intressant att få veta om eleverna fick budgeten att gå ihop. Ge även utrymme för kommentarer från andra grupper i samband med redovisningen. Denna övning finns även med i lärarhandledningen till filmen Koll på Cashen (gjord i samarbete med Kronofogden och Finansinspektionen). Nu ska ni ge er i kast med pengapusslet på allvar, kort sagt göra en realistisk månadsbudget utifrån fullt studiebidrag eller ingångslön. Ni genomför uppgiften i grupper om tre elever i varje. Tänk på att ni ska vara eniga, och vem som helst i gruppen ska kunna redovisa era tankar och prioriteringar inför resten av klassen. I den mån ni är osäkra över kostnaderna får ni undersöka dem på lämpligt sätt, till exempel genom att titta på hemsidor, ringa eller lusläsa Konsumentverkets skrift Koll på pengarna (som finns för nedladdning på Konsumentverkets hemsida). 18

19 Ekonomiska förutsättningar: Förutsättningar om du väljer att läsa vidare efter studenten: Varje elevgrupp har en månadsbudget om skr (motsvarande fullt studielån inkl. bidragsdelen skr/vecka x 4 = skr/mån, samt kronor efter skatt från arbete vid sidan av studierna). Sammanlagd budget: skr/mån Förutsättningar om du väljer att jobba efter studenten: Varje elevgrupp har en månadsbudget om skr (motsvarande skr i månaden brutto minus 24 procent i skatt = skr netto). Sammanlagd budget: skr/mån Du använder budgetmallen som finns på sidan Kort eller cash? En enkel fråga för eleverna att fundera över. Intressant om de lyckas koppla sitt resonemang till konkreta vardagshändelser. Vilket värde har pengar vi rent fysiskt inte kan ta på? Den gradvisa övergången från att betala med kontanter (pengar vi faktiskt kan ta på) till att betala med kort (pengar vi aldrig ser) har pågått under en följd av år. Frågan är om det har påverkat vår syn på pengar och hur vi använder dem? Kan det till exempel vara så att vi har lättare för att spendera pengar vi inte ser? Utgå gärna från era egna vardagsexempel. Med börsen på schemat (sid 43-45) 1. Privatekonomi ett måste för vem? En övning där eleverna ges tillfälle att fundera kring nyttan med undervisning i privatekonomi i allmänhet och värdepapper i synnerhet. Tanken är att slå hål på de fördomar som eventuellt finns kring vilka och varför man läser aktiekunskap, och få eleverna att inse vilken betydelse börsen har fått för vår privatekonomi. Allt fler unga hamnar i kronofogdens register på grund av betalningssvårigheter. Samtidigt visar undersökningar gjorda av såväl banker som statliga myndigheter och verk att ungas kunskaper i privatekonomi lämnar en del i övrigt att önska. Fundera över vad som inryms i begreppet privatekonomi, och vilka kunskaper du själv har i ämnet. Hur har du fått denna kunskap, genom skolan, föräldrarna, kompisar, tagit reda på själv? Vems ansvar är det att ungdomar lär sig de nödvändiga grunderna i privatekonomi/vardagsekonomi? Borde skolan ta ett större ansvar, eller ligger det på föräldrarna? Under senare år har man på vissa gymnasier inrättat lokala kurser med inriktning mot privatekonomi och/eller aktiekunskap. Varför skulle just du läsa 19

20 aktiekunskap idag? Har det blivit mer angeläget att läsa privatekonomi och aktiekunskap idag än för 20 år sedan? 2. Bygg din egen kurs i vardagsekonomi Eleverna får agera kursförfattare på det privatekonomiska området utifrån sina egna preferenser. Vad upplever de som viktigt att ha med i den nya 50-poängskursen Vardagsekonomi, och vad baserar de sina val på? Varför inte låta eleverna pröva på ditt jobb och timplanera varje moment? Efter en lång och kostsam utbildning har du nu äntligen fått ditt första fasta arbete, på Skolverket av alla ställen. Din första arbetsuppgift blir att skapa en kursplan för den nya kursen Vardagsekonomi, 50 poäng. Arbetet går ut på att välja vilka moment som bör ingå i kursen, samt att prioritera bland dessa genom att fördela de 50 undervisningstimmarna mellan momenten. Det moment som du anser vara viktigast får mest tid, det minst viktiga minst tid osv. Utgå från vad du själv tycker är viktigt att ha med sig för kunskaper när du lämnar gymnasiet. Vill du ha exempel på moment som kan ingå i kursen? Läs texterna på sidorna i Pengapusslet eller sök på olika gymnasieskolors hemsidor. Där kan du finna redan färdiga kursplaner som du kan låta dig inspireras av. Tänk på att du måste ange samtliga källor du använt, annars får du omedelbart sparken. Om du vill arbeta själv eller tillsammans med någon eller några av dina kollegor avgör du själv. 20