Koll på Cashen DVD-film och lärarhandledning Finansinspektionen Konsumentverket Kronofogden 2008 ISBN Projektledare/ansvarig

Transkript

1 h c o -film dning D V D dle n a rh lära 1

2 Koll på Cashen DVD-film och lärarhandledning Finansinspektionen Konsumentverket Kronofogden 2008 ISBN Projektledare/ansvarig utgivare: Niklas Eklöf, Konsumentverket Redaktion: Maria Fiskerud och Niklas Eklöf, Konsumentverket, Anna Wiberg, Jonas Gustafsson och Ann-Christin Svahn, Kronofogden och Therese Wieselqvist, Finansinspektionen Layout: Marilyn Produktionsbolag AB och Christina Wejrum, Konsumentverket Tryck: Hammarö Tryckeri, Karlstad 2

3 Hej! Kul att just du visar intresse för filmen Koll på Cashen, och funderar på att använda den i din undervisning. I denna lärarhandledning har vi samlat material kring de frågeställningar som förekommer i filmens fyra avsnitt. Dels finner du rena faktasvar, men även exempel på tänkbara diskussionsupplägg och såväl teoretiska som praktiska fördjupningsuppgifter. Hur du väljer att visa filmen är naturligtvis helt upp till dig själv. Vill man visa den i ett sträck och ta samtliga frågeställningar i ett svep efteråt funkar det, vill man bryta och arbeta avsnittsvis går det precis lika bra. Vår förhoppning är att eleverna genom att ta del av informationen och resonera kring sina egna ekonomiska prioriteringar på sikt gör smarta, eller kanske smartare, ekonomiska val. Under de olika avsnitten i lärarhandledningen finns tips på webbsidor där man kan hitta mer material. Ingen sida förekommer mer än en gång, men tänk på att du kan hitta matnyttigt som täcker över flera avsnitt på de flesta sidor. Har du frågor eller andra funderingar kring lärarhandledningen, eller kanske vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Niklas Eklöf, Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp niklas.eklof@konsumentverket.se 3

4 Dolda utgifter - första uppgiften Utgifter som bör finnas med i resonemanget: Försäkringar dyrare ju yngre och mer oerfaren du är (hem-, liv- och trafikförsäkring). Tänk på att om din lägenhet brinner ner på grund av grannens slarv så täcks inte du av hans/hennes försäkring (förutsatt att det finns en sådan). Enda sättet att vara säker på att komma undan dryga kostnader är att ha en egen försäkring. TV-licens är något alla som har en tv-mottagare måste betala. Bland tjejer är en obetald tv-licens en av de vanligaste första skulderna de drar på sig. Kan kännas som en dryg kostnad, men när pejlaren slår till blir det dyrt. Fasta telefonen ni kanske har koll på samtalskostnaderna, men tänk på att betala nätavgiften. El kanske du inte har behövt betala hemma. Det lär du göra nu, och det är inga snälla räkningar som dimper ner i postlådan (i den mån du faktiskt förstår vad som står). Även här finns en löpande del och en fast del (nätavgift). Dagstidning inget mer tjuvläsande på föräldrarnas bekostnad. På en ny ort är lokaltidningen det bästa sättet att få reda på vad, när och hur saker händer. Men det kostar, trots alla intro-erbjudanden. (NWT 1 795/helår, DN eller 2 500/ helår för studenter boende i eller nära Stockholm, respektive i övriga landet). Pappersprodukter/hushållsprodukter toa- och hushållspapper, kaffefilter, gladpack, pålägg (ost, skinka är svindyrt), skrivarpapper. Inredning till lägenheten Är en stor kostnad idag. Allt fler unga vill ha samma standard i sin nya lägenhet som de har hemma hos föräldrarna. Lösning: Köp allt på avbetalning... Det blir kostsamt i längden. En dålig investering. Tänk på att det tagit föräldrarna ett helt arbetsliv att få den standarden i hemmet. Varför inte låta eleverna rangordna dessa utgifter. Vilka är viktigast/klarar man sig inte utan? Finns några genvägar som att läsa tidningen gratis på nätet? Länktips (Under rubriken publikationer finner du Koll på pengarna, nyttig i sammanhanget) (Finansinspektionens samlingssida för pedagogiskt material om privatekonomi) (Objektiv information och vägledning kring elmarknaden) (Objektiv information och vägledning kring försäkringsmarknaden) (Objektiv information och vägledning kring tele- och Internetabonnemang) 4

5 Konsekvenser av en betalningsanmärkning andra uppgiften Inled med att försäkra dig om att eleverna vet vad en betalningsanmärkning är/innebär. Att de förstår det är en förutsättning för vidare arbete. Betalningsanmärkningar sätts av kreditupplysningsföretag. En betalningsanmärkning är en notering i ett register som visar att du inte i tid har betalat en skuld. En betalningsanmärkning kan alltså ses som ett tecken på att du inte skött dina betalningar. Betalningsanmärkningar visas då exempelvis ett företag gör en så kallad kreditupplysning på en person. Betalningsanmärkningar kan komma från flera olika håll, så som privata företag, banker, statliga och kommunala myndigheter. En kreditupplysning utgörs av någon form av ekonomisk information om en person eller ett företag. Vilken information som ingår i en kreditupplysning varierar men har ofta till syfte att ge beställaren möjlighet att avgöra personens eller företagets kreditvärdighet, alltså förmågan att kunna betala sina skulder. Kreditupplysningar innehåller uppgifter, omdömen och ibland även råd gällande personens eller företagets kreditvärdighet. Länktips (Mer information om betalningsanmärkningar och kreditupplysning) Tänkbara svar på filmfrågorna Svårt att få lån, teckna telefonabonnemang, få bostad, i vissa fall få arbete, köpa på kredit osv. Normalt sett hänger betalningsanmärkningen med i tre år, och du kan inte häva anmärkningen i förtid genom att betala skulden efter det att den har registrerats i kronofogdemyndighetens register. Förslag på fördjupningsfrågor Varför tror ni att kreditupplysningsföretagen sätter betalningsanmärkningar på människor och företag? För företagen är det naturligtvis en affärsidé. De säljer uppgifter som gör att företag vågar sälja på kredit/avbetalning. Hur skulle det se ut om vi inte hade systemet med betalningsanmärkningar? Skulle det vara lättare eller svårare att få låna pengar? Varför? Förmodligen skulle det vara svårare att låna pengar eftersom företagen av vilket du handlar skulle ta en större risk. Man kan tänka sig att alternativet från företagens sida vore att ta en högre avgift av dig som kund. 5

6 Hur konsumerar du? tredje uppgiften Det här är en ganska öppen punkt där jag gissar att man når längst om eleverna får resonera kring nedanstående frågor. Diskussionen som följer i spåren av redovisningen kan bli rätt så intressant. Det är inte ovanligt att unga shoppar kläder och andra prylar trots att de egentligen inte har råd. Varför gör man det? Vad vill man uppnå? Här kan man förslagsvis göra en koppling mellan prylar och ungas självbild, kopplat till den bild av sig själv som man vill förmedla till andra. Problematisera detta. Hur gör folk utan pengar? De som inte ens får ta lån? Unga idag behöver inte prata med varandra, de får ändå en klar bild av vem de har att göra med genom att analysera folks kläder och prylar. Stämmer detta påstående, och vad säger i så fall mina Ecco-skor om mig? Här pratar vi livsstilsreklam och varumärkens makt. Ta gärna upp vilka mervärden som reklammakare vill koppla till olika varumärken, typ the Marlboro man som gör att cigaretter förknippas med manlighet, frihetskänsla, tuffhet och så vidare. Att Ecco-skor finns med beror på att jag har en 80-talsbild av Ecco som foträta, tråkiga, dyra men bekväma skor för medelålders. Men att man i dagens reklam gör allt för att tilltala en yngre målgrupp med sportiga och fräcka skor (se företagets hemsida). Tala om att vilja förändra sina mervärden (bilden av varumärket). Några polare har köpt biljetter till årets Arvikafestival, och nu undrar de om du vill hänga på. Naturligtvis vill du, hemskt gärna, men tyvärr äger du bara ett par hundra spänn. Bara biljetten kostar cirka 1000, sedan tillkommer utgifter för allt annat som hör en festival till (sura remmar, wokat vildsvin i pita och allehanda läskande drycker). Vad gör du nu? Här kommer tre alternativ. Tänk på att du ska kunna argumentera för ditt val. 1. Skit, jag har inte råd, och inte har jag några pengar på gång in. Jag vägrar att låna pengar till sånt här. Det får vara till nästa år. Förhoppningsvis är det lika bra artister då. 2. Jag bara måste med. Kanske kan jag låna av morsan, polarn eller ta ett litet oskyldigt sms-lån. Hur som helst, jag hänger på. 3. Jag ringer festivalkontoret och kollar om de behöver gratis arbetskraft. Okej om jag får tillbringa två av tre dagar som campingvärd ett par kilometer från festivalområdet, och riskerar att missa mina favoritartister, jag är i alla fall där. Eftersom målet med övningen är att få eleverna att reflektera över konsumtion och lån är naturligtvis alternativ 1 och 3 är att föredra. Fokus från ert-/lärarhåll bör vara på alternativ 2. Någon elev i klassen bör ha valt detta alternativ. Låt denna elev lägga ut texten och ta upp en diskussion om när och till vad det är okej att låna. Här släpper ni naturligtvis in åsikter från andra elever. Vill man mot förmodan låna (alt 2) vore det nog smartast att låna av morsan, men det kanske inte är helt lätt eftersom hon har koll på dig och känner ansvar. Absolut enklast är naturligtvis sms-lånet, men då kostar det en bra slant, och här lär du inte kunna förhandla om återbetalningstid. 6

7 Polaren är knivig. Det vill till att kompisen har pengar, samtidigt är det viktigt att kunna betala tillbaka i tid för att inte skada den nära relationen. Tänk om du inte kan betala, och kompisen sprider ryktet att du inte är att lita på bland dina bekanta? Länktips (Konsument Malmös ambitiösa skolprojekt om reklam och konsumtion. Här finns en rad intressanta övningar att använda i klassrummet) (Institutet för reklam- och mediestatistik publicerar statistik och omvärldsbevakning på reklamområdet) Att spara eller inte spara fjärde uppgiften Tänkbara svar till filmfrågorna Bankkonto (finns olika slag), aktier, fonder, madrassen, bosparande, investera i föremål som på sikt förväntas öka i värde. Resonera kring risker kontra förväntad utkomst. Relatera även till vad du sparar till, hur lång tid du kan avvara pengarna. Förslag till fördjupningsfrågor Även här blir det en kombination av diskussionsuppgifter och ren inlärning. Tror att man måste bygga upp ett scenario här för att få diskussionen mer levande, annars riskerar det hela att kännas tungt, mossigt och tråkigt. Spela gärna på att eleverna fått i gåva av farmor. Första frågan är given spara eller slösa? Du, farmor levde medvetet snålt för att få ihop slantarna, tänk dig för noga innan du gör av med dem, säger pappa med ett förmanande ögonkast. Själv vet du varken ut eller in, spara pengarna eller köpa den där råfräcka datorn du dreglat över i ett år. Hur hanterar du pengarna, och påverkas ditt beslut av hur du fått dem (gåva eller eget arbete)? Efter många om och men beslutar du sig för att spara pengarna minst ett år. Ny teknik är på gång och datorn du en gång köper kommer att vara betydligt snabbare. Hur ska du då spara? Vilka sparformer finns, och vilken lämpar sig bäst i det här fallet? Hade du valt en annan sparform om du istället sparat till drömkåken 2020? På många gymnasier har privatekonomi med fokus på värdepappershandel visat sig vara en poppis kurs på individuella valet. Hur kommer det sig? Här kan man tänka sig att du får en rad olika argument som med fördel skrivs upp på tavlan. Tillåt inte att någon elev blir vag, utan kräv i så fall ett förtydligande. Respons du kan få är till exempel: snabba pengar för lätt arbete det känns vuxet 7

8 spännande ett spel som kräver viss intelligens man måste lära sig eftersom pensionssystemet numera är avhängigt börsen unga aktiesparare är ju ganska på det är fräckt Ge respons på kommentarerna, och glöm inte att poängtera skillnaden mellan aktier och fonder, där du även tar upp riskerna med aktiehandel. Poängtera även på vilka sätt banker och andra finansinstitut gör pengar på din värdepappershandel, oavsett om du själv gör vinst eller förlust (courtage och avgifter). Vill du provocera kan du alltid göra jämförelsen mellan poker och aktiehandel. Likheter är naturligtvis att framgång kräver stor kunskap och erfarenhet, men att du även är beroende av tur (faktorer du inte råder över). Å andra sidan blir du genom aktieköpet delägare i företaget i fråga. Kanske kan börshandel i sällsynta fall leda till spelberoende, precis som poker? Länktips (Objektiv information om finansiella tjänster) (Information om värdepappershandel) (Fondbolagens förenings webbplats om fonder) 8

9 Praktisk fördjupningsuppgift i mån av tid Koll på cashen, på riktigt! Detta är en praktisk övning där eleverna arbetar gruppvis i syfte att ta fram en väl fungerande hushållsbudget. Förhoppningsvis får de även en mer realistisk bild över vilka dolda kostnader och utgiftsposter de kan komma att stöta på när de sätter eget bo. Att övningen genomförs i grupp innebär att eleverna tvingas bolla åsikter och resonera kring varandras prioriteringar för att komma fram till en kalkyl som samtliga gruppmedlemmar kan acceptera. Samtliga gruppmedlemmar ska kunna argumentera för just deras grupps prioriteringar. Förutsättningar om du väljer att läsa vidare efter studenten: Varje elevgrupp har en månadsbudget motsvarande fullt studielån inkl. bidragsdelen (1 873 skr/vecka x 4 = skr/mån, samt kronor efter skatt från arbete vid sidan av studierna. Sammanlagd budget: skr/mån Förutsättningar om du väljer att jobba efter studenten: Varje elevgrupp har en månadsbudget motsvarande skr/månaden ( skr i månaden brutto minus 24 procent i skatt = skr netto). Sammanlagd budget: skr/mån Uppgiften Elevgrupperna ska nu på ett realistiskt sätt fördela sin månadsbudget på de poster som finns i den bifogade budgettabellen. Till sin hjälp har de prisstatistiken i Konsumentverkets skrift Koll på pengarna (varje elevgrupp utrustas med ett exemplar av skriften). Här får de hjälp med information om realistiska kostnader. Under tiden som eleverna räknar och prioriterar utgifter kan läraren/övningsledaren bryta in med små överraskningar som påverkar utfallet, till exempel: Din mamma fyller jämt, och syrrans presentförslag blir aningen dyrare än du hade tänkt. Att backa ur presenten är inget alternativ, det skulle sabotera planeringen och göra folk griniga. Dra bort 600 spänn ur budgeten för den här månaden. (-600 kronor) Företaget du arbetat extra åt har visat sig vara en bra arbetsgivare. Du har nämligen kommit med i vinstandelssystemet, trots att du bara jobbat någon kväll i veckan. Lägg till spänn i budgeten för den här månaden. ( kronor) Ditt marsvin gnager av sladden på hårtorken. Djuret i fråga överlever, det gör inte hårtorken, och du vill absolut inte riskera en dålig hårdag på lördag när du planerar att lägga in storstöten på din hemliga darling. Dra bort 350 spänn ur budgeten den här månaden. (-350 kronor) En polisman gör dig uppmärksam på att det är förbjudet att cykla i mörkret utan lyse. Han tar 500 kronor för besväret. Dra bort 500 spänn ur budgeten den här månaden. (-500 kronor) Tomten, för omväxlings skull i faster Gertruds skepnad, kommer tidigt i år. Trots sin gnidna natur sticker hon åt dig en femhundring som tack för helgens flytthjälp. Lika oväntat som välkommet. Lägg till 500 spänn i budgeten för den här månaden. (+500 kronor) 9

10 När eleverna räknat färdigt sker en gruppvis redovisning där en företrädare för varje grupp får redogöra för sina beräkningar. Här är det naturligtvis intressant att få veta om eleverna fick budgeten att gå ihop. Ge även utrymme för kommentarer från andra grupper i samband med redovisningen. Frågor som kan vara intressanta att få svar på Är uppskattningen av inkomsten realistisk i ert fall? Vilka var de största utgiftsposterna? Finns det möjlighet att påverka storleken på dessa? Kunde man identifiera några potentiella svarta utgiftshål som man behöver vara extra vaksam på? Är det viktigt att skapa utrymme i budgeten för sparande? Varför? 10

11 Inkomster och utgifter per månad Inkomster Studiemedel/lön Extrajobb Gåvor Bostadsbidrag Övrigt t ex andra bidrag, stipendier, A-kassa etc Sammanlagda inkomster Utgifter Mat t ex frukt, grönsaker, snabbmat Hyra eget boende el. betala hemma Telefon fast och mobil Kollektivtrafik buss, t-bana, spårvagn, bensin Kläder och skor Hygien och smink Tidningar dags- och veckotidningar Dator inklusive kostnader för internet, spel Fritidsintressen bio, konserter, cd-köp, inträden Idrott utrustning samt årsavgifter Fika kaffe, läsk, fikabröd Cykel/Moped/Vespa/Bil t ex service, reparation, drivmedel Försäkringar t ex hem, liv, trafik Sparande spargris, bankkonto, fonder, aktier Välgörenhet Rädda Barnen, Cancerfonden, Greenpeace, Amnesty eller annat Tobak och alkohol Godis Övrigt Sammanlagda utgifter Nuvarande ekonomi Budget Går det ihop? Inkomster - utgifter = 11

12 12