Kundtjflnsts tjiinster fiir vem?

Transkript

1 / F { E detta nummer Disk System - framtidens system? Kundtjflnsts tjiinster fiir vem? Stig Sundberg niist iildst i firman Hiint i Ange Minadens Rulle Personalens representanter Fciretagets information Nya jobb - och gamla Kort frin Malmri Pd sitt siitt tir ocksti kundtitinstpersonalen siiljare. Man stiljer goodwill och mjuka relationer mellan ldbben och kunderna. Fast som pd den hiirfesttiga bilden gdr det knappast till. Hos varje fiiretag uppstir di och di gnissel i produktionen. Det blir fel, saker kommer pi awiigar eller ftirsenas. Dl ir det viktigt att snabbt kunna liimna besked och lugna uppriirda sinnen. Deta iir en av kundtjiinsts uppgifter. En annan iir att bevaka att kunden bestiiller kuvert, annonsering med rnera i ritt tid, sa att han inte stir utan niir kampanjen drar iging. Att tiver huvud taget se tiil att kunden har nigon att viinda sig till med sina frigor - vare sig det giiller en "efterlysning", ftirfrigan om piskyndad leveranstid eller nagot annat. Forts. niista sida

2 Kundtjiinsten...(forts) Kundtiii nst- St ockholm Kundtjiinstavdelningar fi nns p6 alla tre labben. De bestir av 3-6 personer. Organisation och arbetsmetoder skiljer sig n6got mellan labben. februari var vi nere i Malmci och triiffade Walter Trcinndal och hans kundtjiinstpersonal. Deras siitt att cisasitt jobb fir tjiina som beskrivning {tir alla tre avdelningarna, iiven om som sagt lokala variationer ftirekom_ mer. Malmci bestdr arbetet av ftil_ jande huvudmoment: Utredning av kvalitetsfel. 2 Efterlysning av order som kommit pi awigar. 3 Piskyndande av enstaka leveranser diir si kan ske. 4 Rundringning till kunder inftr kampanjer, eller helt enkelt ftir att hcira att allt iir i sin ordning. 5 Statistikredovisning betrdffande reklamationer mm. 6 Tillhandahdllande av orderkuvert och kampanjmaterial. - Just vira rundringningar bedci_ Overst t.v. Lennart Attling mer vi synnerligenviktiga, s6gerkund_ (chef), t.h. Morianne Sico, tjiinstchef Walter Trcinndal. Utan dem neret.v. Eva Agnerling. hade vi knappast lyckats skapa de goda relationer vi idag har till de flesta kunder. Att sjiilvmant ringa upp iir att tirekomma. Dessutom dr det ett fint sdtt att slippa en rad smisamtal fr6n butikerna. Som det nu dr samlar de ofta sina frigor till vir veckopdringning. Genom att hilla regelbunden kontakt bli vi bekanta med kunden och eventuella smdfnurror behciver inte vdxa sig stora. Problemen lcises vanligen ndr de iir i sin linda. - Nigot som vi ocksi arbetar med 6r att noga notera eventuella labbfel. Pd sd siitt fir vi en intern civerblickoch kunden mdrker att vi har en bra kontroll <iverutvecklingen och minns datum och liknande frir diskussioner en l6ng tid bakdt. - Niir det giiller veckorundringningarna har vi som regel v6ra egna kunder. Men vi kan ocks6 tillftillist byta med varandra. Alla kunder koitaktas heller inte. Av praktiska skiil rikar och minskar virt kontaktregister allt efter behoven vdxlar. Som en sammanfattning vill vi som varit ute och trdffat kundtjiinstfolket framhdlla att kundtjiinsten inte bara iir till fcjr att gciraviira kunder tjiinster. Framfcir allt g<ir den oss sjdlva en tjdnst genom att {tir framtiden skapa overst t.v. walter Trdnndar(chef), t.h. sonja svedberg,nere t.v. sonja Nicktasson,t.h. goda relationer. Bo Hertler (deltid). Kundtjflnst-Malmii 2 0v ne 0m roi ell afi vil lab

3 Kundtjflnst-Ange Attling rc Sics, t8. Overstfr.v. Sdren Granhotm (chef), SivBackstr\m, Korin Hult, nerefr.v. ngegtird Svensson, Ann-Mari Ntisdn,Ann Wiklund (deltiil. Nigot som jag betraktar som mycket intressant,som tyder pi vira labbs vidareutveckling, publicerades nyligen i den amerikanska tidningen Photo Marketing. ngen mindre iin Kodak iir pappa (mamma) till systemet.man pipekar dock att en publicering inte innebir att man n<idviindigtvis kommer att fortsiitta utvecklingen av systemet. Atminstone inte nu. Vad har dd publicerats? Jo, information om ny kamera, nytt bildformat och ny labb-hantering. Det vi sysslar med allts6, frin b<lrjan till slut. Kameran dr en liten flat sak. Formatet l0x7,5x2cm, med optiken pa ena kortsidan. Filmen ir en bildskiva, en disk, c:a 6,5 cm i diameter. Den ir inte olik vir (min) barndoms Viewmaster-skiva, fast mindre. Labhanteringen, photofinish, iir i princip fiiljande: Alla diskar tr6s pi spett, spindles, d6r de sitter kvar i samtliga moment i labbet. Filmdiskarna framkallas pi sin spindle i hiingmaskin. Kopieringen sker automatiskt frin nlshsv5ten framtidens system? n, t.h. Hur kommerv6r branschatt se ut om106r?kommerdirektbilder,polaroid och Kodak nstant att dominera, eller kommer filmerna fortfarande att vara negativa for att kopieras i vira labb pi papper?kommer vira labb att uvecklasvidare? Chef far hela kundtjansfierksamheten: Pelle Pettersson(ej medpd bild). diskarna pa spindlen. Aven omkopieringarna sker frin disken pi spindlen. Varftir har Kodak nu utvecklat ett siidant system?det skulle kunna vara fiiljande: - fotograferandet blir mer attraktivt, - konventionell fotografering behiller sin ledning civer direkt-bilder, - biittre iignat fiir "amatcir-proffs" iin 110, - mcijlighet till utveckling for fotolabb som tir framit - t ex Kungsfoto. Vilka skulle frirdelarna vara med bilddisk-systemet? - Biittre bildkvalitet - Mtijlighet till 3-D bilder (stereoeffekt) - Battre / mindre filmkassett (bilddisk) - Automatiserad labb-hantering - Mindre risk ftir damm och oskdrpa - Enklare identifieringssystem - Billigare f6r konsument,/ amatorfotograf. Christer Persson

4 Stig Sundberg nflst iitdst i firman Somliga mdnniskor finns ingenstans och civerallt pd en ging. Stig Sundberg dr en sidan. Fiirsta gingen jag sig honom stod han i garaget pi HK ftir att laga strdlkastarna pi en av firmabilarna. Niista gdng hade han byggt ett pannrum i Ange. Ddremellan passerade han frirbi i form av repliker: "Tala med Stig Sundberg om han inte kan fixa det..." eller "nger Sundberg pi liinekontoret du vet. Stig Sundbergs dotter..." Misstanken vixte fram, att Stig miste vara en man med brett register. 56 kom 6rets julfester med hemliga paket och jubilarer. Di visade sig Stig vara snudd pri iildst i firman - slagen med en nosldngd av d"garna Curt och Rune. Trettio 5r pi ett ftiretag som dr ungefrr lika gammalt iir inte deligt! mitten av februari blev det dags att sli sig ned tillsammans med Stig fiir att htira hur det varit under 30 6r pi jobbet. Pisen blev sprdngfull Stig har ett giingligt yttre och en livlig mimik, snar till skratt. Om hur det iir att jobba idag och "igir" berdttar han gdrna, med m6nga och mustiga beskrivningar. akttagelseftirmiigan har det uppenbarligen inte varit nigot fel p6 under 6ren, och minnet verkar knappast att svika. P6sen vi tog med ftir att stoppa "eventuella" minnen i blev tiverfull pi tio minuter. Lika varierat som Stig Sundbergs arbete iir idag har det tydligen alltid varit. Den specialisering som Stig hiinfallit 6t kan mcijligen vara en 4 ntervju ov O. Nilson specialiserad allmiin duglighet inom diverse omriden. Mer senare om detta... dag arbetar Stig som kombinerad resemontiir, verkmistare, byggmdstare, byggnadsarbetare, byggnadsingenjcir, arkitekt och lokalvirdare, elektriker, snickare, VVS-montiir och murare, instruktcir, arbetsledare och hantlangare. Allt i en och samma person, med tonvikt pi ombyggnad och maskininstallationer. Med obegrdnsad tillgdng till resdagar, gott humcir och initiativlust. Hotellproblem och blommor Hur minga dagar reste du fiirra iret, frd,gar vi Stig. - Jag tror det var 148 dagar. Men det finns iir ndr jag varit uppe i 240. N6gon miijlighet att planera tandliikarbescik och liknande finns knappast. ngen planerad fritid heller. Men trivs giir jag... Stig beriittar om stdndiga resor till Ange, Malm<i och Giiteborg och beskriver ett myller av hdndelser. Hur han en lcirdageftermiddag stod utanftir en minimal kiillarglugg med en prosser pi ndgra ton och tvi tomma hdnder. Om hur han gick pi caf6 och slog sig i slang med ett giing l6ngtradarchaufftirer, och till slut fick dem att anta utmaningen att lyfta in prossern genom gluggen och ned p6 golvet, likaledes med sina "bata" hiinder. Betalningen, en fika, stod Stig fiir! Hur dr det att jiimt v?ixla bostad, undrar vi. - Jag kdnner mig alltid jiitteviilkommen ute pi labben och stortrivs civerallt. Malmii har jag tillging till en ldgenhet pi Nobelviigen ett par kvarter frin labbet. Ange bor jag pi sjiilva labbet nu ndr hotellet bytt dgare. Han berdttar om dagens hotellproblem diiruppe i Ange med trikigt bem<itande och allmiin otrivsel. Annat var det ftirr. P6 det gamla hotellet hade jag stiende rum med egen nyckel till kitk och spritkiillare! Tala om fiirtroende... Det hiinde till och med att jag sk<jtte hotellet medan dgaren reste till Stockholm. Han visste inte riktigt vem han skulle anftirtro kassan et. De kom han att tiinka pd mig som en av hotellets iildsta och trognaste ftirbindelser. pri si siitt blev jag byggmdstare pd dagarna och tillftirordnad kiillarmiistare p6 kvdllarna. Och till mig kom sedan personalen och redovisade dagens inkomster. En riktig Yiktoria Att bli sjuk i ett ensamt rum l6ngt hemifrdn kan ha sina bekymmer. pa

5 ffi $ rg rd golvet, ' hdnder. Stig ftir! a bostad, t jdtteviilr stortrivs llging till n ett par ror jag pd ellet bytt otellprob:igtbemiilet gamla rum med :itkiillare! [iinde till Letmedan lm. Han rn skulle r han att hotellets lelser.pi pd dagar.dstarepi rm sedan agensin- um Lingt mmer. Niir Stig ftir ndgra 6r sedandrabbades av Viktoria-influensa hcill det pi att gi alldeles pi tok. - Niir dom viil fick iviig mig till sjukhuset i Sundsvall hade jag 41,6 grader. Men viil tillbaka efter en veckavar det full uppvaktning medblommor och vackra flickor. Man hade tydligen varit oroliga. Sdnt vdrmer... Finns det nigon skillnad pi labben ndr man dr ute och reser? -Ja, det tycker jag nog. Varje labb har sin sdrart. Och man hiller gdrna pd det man tycker iir sitt. Men si har det alltid varit. Precis som mdnniskor har labben olika kynne och charm. Utan att ftir den skull "ara biittre eller sdmre. &; Efter en stund ldnkas samtalet in pi gamla tider, dvs 6ren runt Hur bcirjade det hela ftir Stigs del? Stig drar in andan ett rigonblick. Ddrefter biirjar han skissera upp ett ftirflutet, som ftir tanken tillbaka till Fritiof Piratens fdrgstarka figurer. Lit ossbiirja frin biirjan. Eller itminstone en bra bit bak i tiden. Det b<irjar med en ingdende skildring av en dridgrdvaresvedermcidor.vi filr uppleva hur dcidgriivaren ftirvandlas till hovmdstare. Och diirifrin till chokladblandare. Ja, du liiste faktiskt riitt: just "chokladblandare", pi en konfektyrfabrik. Diirefter blev det ftir Stig att skola om sig till framkallare med specialiteten cykelbudning och fakturainkassering. Och ddrefter som installationsingenjiir med avbrott ftir telefonistjobb, chaufftirsyssla och kundtjiinsttjiinst. Hiir g<ir vi en paus och bliiddrar i anteckningarna. nget gliimt? Jo, hir st6r nigra noteringar om skogshuggare, timmerflottare, folkhiigskolevaktmdstare, violinist i Heimdalsorkestern hos NTO och barn- och ungdomsledare hos OGT. -Skriver du om det iir det iindi ingen som tror dig, ftirsdkrar Stickan....Fortsiittning ndsta sida

6 Klockringning och eldvakt Det var i Borldnge som det blev dags ftir Sundbergs grabb att som trettoniring b<irja griiva gravar p6 en djuptjiilad kyrkogird. Sliigga fick inte anvdndas,di stiirde man de diida, f6r vi veta. stiillet jobbade man med spett ner till ftireskrivet djup. P6 ndtterna fick man h6lla pannvakt. Det var under s6dana ndtter i kapellet Stig liirde sig spelaorgel omgiven av stumma 6hiirare. Liinen var blygsam. Aven efter ddtidens miitt. En krona om dan plus 6tta ftir en sommargrav och tolv fiir en vintergrav. Men di ingick ocksiklockringning, igenskottning och eventuell eldvakt. Ddrefter blev det skogshuggning pi vintern och flottning p6 sommaren. Vid 19 6rs 6lder b<irjade sd Stig pi musiklinjen hos folkhtigskolan. Ddr fick han anvdndning ftir sin musikaliska erfarenhet frin kapellet. nstrument blev fiol och det hela slutade med.{fl'$# trpj cri i$trse.$#,:i,#f## :S]{Fli Grii lltril tf,:cl :t$a{ 'i.r's-# rffli en tjinst som vaktmdstare vid sidan av musicerandet. Efter en sejourhoschokladfabriken Thule biirjade han slutgiltigt hos Curt och Rune. Hovmiistare i uniform lumpen, som utspelades i Vaxholm hos kustartilleriet blev det tjdnstgriring pi officersmdssen.befattning: hovmdstare! Ddr triiffade stig sin hovmdstare! Diir triiffade Stig sina blivande arbetsgivare Curt Ulle och Rune Ricknert. Aven Curt hade ett minst sagt besynnerligtjobb. Han var motorb6tsfiirare hos flyget i Barkarby! Ofta fiirde honom bitf?irderna till vaxholm. Rune hade ocksi ett aningen udda jobb, dtminstone efter militiira ftirhillanden. Han var fotograf och ftirlagd pi ftistningen. Naturligtvis rivertalades han av Stig att hjiilpa till med disken. Som betalning fick han snylta pi mdssens matforrid. Diir biirjade anknytningen till det blivande Kungsfoto Under helgerna bodde Stighemmahos Rune Ricknert, med Curt Ulle i grannskapet. Sd var det dags att mucka frdn hovmdsteriet. ett skyddsrum Hur var det att biirja framkalla film i ett skyddsrum 1949 pd Viilundsga. tan? - Det var tring pi sommaren. Pi vintern 6kte vi skridskor.??? - Filmen soppade vi under eftermiddagarna i stora kar inne i skydds. rummet. Mellan viggarna hade vi spiint upp tvittlinor. Tdtt som ett spindelniit civer hela lokalen. Mot kvdllen b6rjade vi hiinga lzingst inne i rummet. Allt eftersom det blev fullt drog vi oss ndrmare och nirmare utgingen, diir kliiderna hiingde. Niir allt var klart stod vi praktiskt taget p6 triiskeln med ryggen tryckt mot dtirren. framftir oss hade vi en ogenomtrlnglig djungel av droppande filmremsor. Pi morgonen gick det sedan till pd samma sdtt, fast tvdrtom. Vi tog av oss ytterkliiderna utanftir diirren. nnanftir fanns det inte plats. Sedan avance. rade vi ldngre och liigre in i rummet genom att plocka ned. Utan att plocka kom man inte fram till sk<iljkaren. Men det var tyst pi vintern? - Visst, egentliga fotoblixtar exi sterade inte och filmen var mycket l6ngsam. Niir det miirknade pi himlen avstannade fotograferandet fiir gott, Dd fick vi iigna oss 6t att stiida och 6ka skridskor. Vinterutflykterna var ett vdlkommet avbrott i det eljest vanliga dygnet-runt-jobbet. Men det ftirekom ocksi skiina utflykter och pic-nics i det griina sommartid. Stig plockar fram gulnade fotografier med kaffekorgar och gam. la arbetskamrater. Allt var transportskadat! Arbetsftirdelningen pd den tiden var enkel och effektiv. Curt giorde ftirstoringar, Rune kontaktkopior och Stig framkallade, sorterade och klippte.

7 fabriken hoscurt Nir det var dags ftir liin plockades cykeln fram - en halvracer. Sedan for man runt stan och kasseradein betalning ftir rikningarna. Stiirsta kund var Nerliens foto pd Kungsgatan. Annars var det mest tobaksaffdrerden ftirsta tiden. Namnetpri firman varieradeocks6. Ftirst Focus Fotografiskt Laboratorium, ddrefter Foto kona och till slut Kungsfoto. alla film undsgalren. PA :r efterskyddshade vi som ett n. Mot st inne i lev fullt rdrmare Sedankom utlokaliseringarna och automatiseringen. de' raktiskt Curt och Rune for till USA fiir att n tryckt inhandla maskiner. - Nu skulle vi aldrig mer behiiva le vi en rppande jobba tivertid, ftirsikrades det. Men den ftirsta tivertidenblev att laga alla n till pd maskinerna. Samtliga som kom var rgavoss transportskadade! - Det var vdl di den byggtekniska nnanavance- delen av mitt jobb biirjade, avslutar rummet Stig Sundberg, 30 6Lri firman. t plocka ikaren. :n? tar eximycket Jagfir ingenbdttre tillvaro ihimlen av att ayundasandra. lir gott. somredanhar det bra... ochrika Yar ett vanliga dna utla somgulnade :h gam- Lt (\z/ l3s-96 denvar ftirstoch Stig lippte. Mamma till Milnadens Rulle dr AnnMari Niis6n, Ange. ;-,r Maj-Lis Svensson(t.v.) och Gullon Edh. Man dammsiig,sydde, stiidadeoch putsade niir vattnet triit En stiirre vattenldcka uppstod den l5/2i centrala Ange och orsakade att K-foto blev helt utan vatten till fram pd eftermiddagen. Nigra st6rre leveransftirseningaruppstod trots allt inte, men filmmaskiner och prossrar stod stilla under en stor del av dagen. Dom problem lickan medftirde kunde lcisas,som tex morgonfikat och igingktirning av dia-prossern. Sonja Elverstig (husmor) fixade kaffe- och tekokning genom att ika hem och hiimta vatten, likasri lunchmaten fanns ddr precis som vanligt. Lite besvirligare hade Leif Neuman det med pigiende dia-kampanj och massor med arbete. Han sig ganska stressad ut ett tag innan dia-prossern kom igdng. Efter kort ridslag anlitades brandk6ren (liis Lennart Berggren) som 6kte och hiimtade en av kommunens tillftilliga vattentransportcirer. Efter att ha fyllt samtliga blandningsk?irl p6 kemiavdelningen med vatten (drygt 7 kbm) och kopplat in en extra pump kunde dia-prossern kiiras igdng genom manuell pifyllning av prosserns skiiljtankar. Pi andra avdelningar ddr man blev lidande av att ingen film kunde framkallas stiidades det. Man dammstig och torkade och putsade. Eller s6 klippte man ner foto-stik i innerficksliingder. En Kungsfoto?igd symaskin hade ockuperats av Gullan Edh som lagade trasiga rockar. Mittemot henne satt Majlis Svenssonoch sydde i bortslitna knappar. Det var ftirmodligen ganska ldnge sedan ingelabbet blev si noggrant stidat och si minga rockar blev lagade. Si sant som det ir sagt, inget ont som inte har nigot gott med sig. Owe

8 Personalens representanter : ))Yi borde vara, bnftre fitrberedda" Nya ansikten har kommit och gamla ltirsvunnit i bolagets styrelse. Som vi berdttat i Lill-Kopian dr nu ocks6 SF representerat i det organ som i sista hand beslutar om Kungsfotos verksamhet. styrelsen eller bolagsstdmman (som irsmcitet kallas) fattas beslut i viktiga civergripande frigor som dessfcirinnan fcirberetts i ledningsgruppen,eller p6 annat sdtt. Bolagsstyrelsen dr allts6' det organ diir det beslutas hur VD ska gruppera sina "styrkor" och leda deras arbete. Att sitta med i styrelsen dr ddrftir ett mycket ansvarsfullt uppdrag. Ledamoten har en personlig rcist fcir den hdndelse det skulle bli tal om omrtistning. Ddrmed har han eller hon en sjundedels inflytande pn bolagets 2 E. Riirt lom.ng6! tillkommct aiv rrtigan(lc fcm rniljoner lrrtnor. 3 $. Re6eringcn berltlter onl rtyrclkr clorronrirkl liir'cflin8ar u h io atiftcls'r lll { $. ()tlcntlig rtlrclsclcrlltnot rkall rirrlilt 5 ()nr l. ej.nnrt litlicr,lv dcnne lag. al tictxrlagrlagrn (1975: llttl5) dlcr lagcn (l pl offrntlig rtlrclsclshtrl(tt o(h rupplcanl lttr 6!. Drrtinrrnct$crnr 2 kep. { $ li rtt tagen (1951: 308) om clonomirke faircningat lcdamot, 7!. trppkommer frlga om nrlttandc av rnmodan skyldis att till regclngen iircrljrn tom bestd,rnmer stiflelsc:rrs Ycrksamhct cllcr Anmodan $m avss ldrsaa rtycket fir 8 g. Offentlig styrelseledamot mh supplcar 9 $. Offentlig styrclseledamot far.nirvara evgdias av styrelsen, fiirberedc av dirtill sirsll lo g. net lligger bolag, ftirening och sti stlrelseledamot o(h suppleant fiir sadan ledanl 'UtgAr arvodc till ledamot cller suppleantl cller suppleant ritt till samma arvode. an rtelt l btda fell fdr ledanrot utgitre litpt lgst 3 0o0 kronor och hllsst kronor. tlig drift. Undantagna tir de si kallade suppleanterna, men l6t oss iterkomma till detta senare. Hur ofta hills styrelsemiitena? Det brukar rcira sig om upp till tio ginger om 6ret, berdttar ngegiird Svensson som dr HAF:s ordinarie personalrepresentant. Alltsi i praktiken varje minad om man riknar bort semesteruppehill. 6r har det till exempel varit tre mciten hittills: 3/l extramcite med anledning av Apportaff,dren samt ordinarie styrelsemciten den l7/l och 28/2. Den 28:e var ftir <ivrigt Hans Kimsjci med fcir ftirsta gingen. Hans valdes in som personalens andra representant genom SF. Ddrmed drvi inne pd frigan om fcirhillandet ftiretaget-facket och vem som personalrepresentanterna egentligen fciretrdder. Ar ni till fiir att bevaka fackets eller de anstiilldas intressen utan hiinsyn till klubbtillhiirighet? Nigot helt entydigt svar fir vi inte pi frigan. Bide Hans och ngegiird betonar att f'ackets intressen naturligtvis sammanfaller med personalens. N6gra speciellt fackliga frigor dr man knappast satta att bevaka. Biigge ser sig diirfcir som personalens ombud. Men samtidigt miiste man ju beakta det faktum att man enligt civerenskomna lagar och regler tillsiitts av respektive fackklubb, och ddrmed dven har rapporteringsplikt till dem. Vad som sedan ska offentliggciras fdr en bredare allmdnhet om vad som behandlats bestdms gemensamt av ftiretaget och facket. Avhandlas frigor som aldrig redovisas utanfiir styrelsen? - Till fackklubbarna rapporteras allt, sdger ngrid. Men diirifrin och till personalen sker en viss sovring. Pi {tiretagets styrelsemcite gcirs diirftir ett protokoll <iver det som kan oftentliggdras om fackklubben finner liimpligt. Uppgifter som inte bcir spridas vidare dr sidana som kan skada ftiretaget och ddrmed dven personalen om de offentligg<irs okontrollerat, tex konkurrensfiirhdllanden, produktplaner mm. Ett normalt styrelsemcite brukar bcirja vid 9 och strdcka sig en bit in p6 eftermiddagen. Stdmningen dr okonventionell och diskussionen lciper fritt. denna deltar samliga, dven de tvi personalsuppleanterna ngeborg Kronstedt och Sven-Erik Wahlstrtim. Dessa tvi saknar dock rcistriitt vid eventuella voteringar. Sidana omr<ist- te k

9 :: Det cirvi som representeror iij.:#.n Kimsjd, Naturligtvis krdnglade kameran niir vi skulle pldta personalrepresentonterns.ltingst till viinster som en skugga sitter ngeborg Kronstedt. Ddrefter fdljer ngegtird Svensson, HonsKimsjd och Sven-Erik Wahlstrdm. LlsT.nknapr ser sig rd. Men rkta det skomna spektive :lar rapad som r bredarandlats rgetoch ig redo- )orteras rochtill ing. Pi irftir ett Tentligmpligt. ; vidare Lgetoch offenturrensmm. brukar it in p6 r okon,erfritt. de tvi rgeborg rlstrcim. 'iitt vid cmrdst- ningar brukar knappast ltirekomma eftersomalla beslut hittills varit eniga. styrelsendr man naturligtvis jiimb<irdiga,alla har en riist (utom suppleanterna) och ett intresse - att se till att ftiretagef p6 sikt blir en liinsam afftir fcir alla parter. Alla parter? Fciretagetbestir ju inte enbart av [gare och anstdllda. ntressegrupperna dr lsngt fler dn si. Diir finns kunder, leverantiirer, ldngivare, kommuner, stat, hyresvdrdar och alla andra som 6r intresseradeav att Kungsfoto blir framgingsrikt. styrelsen bildar man i realiteten ett lag med ett mil. Att tala om parter i detta sammanhang iir diirfcir inte riktigt riittvisande. Sedan kan det naturligtvis finnas frigor som fcir stunden dr av strirreeller mindre intresseltir de olika medlemmarna.alla kan inte engagera sig lika i alla frdgor. Om ni nu skulle s?itta betyg pi er sjiilva som personalrepresentanter... Tycker ni att ni lyckats? - Detta ankommer naturligtvisinte p6 oss att bedcjma. Det fir arbetskamrater och facket avgcira.en sak dr dock att vi skulle kunna utfcira ett mer meningsfullt arbete om vi fick ett ordentligt fcirhandsmaterialatt studera i i god tid fcirestyrelsemcitet.som det nu iir fir vi tex sillan en dagordning diir vi kan bed<imavilka frigor vi bcir {tirbereda- Atminstoneei i sidan form och tid att den underldttar vdrt arbete. Denna friga rndste f6 sin liisning, betonar ngegiird och Hans. Pi hur ling tid viljs ni? - Mandatperioden rekommenderas att vara l-4 ir. Ftir viir del dr vi valda pi tvi 6r, vilket fir anses vara ritt normalt. Ftirslag om liimpligt namn kommer fr6n facket och beslutet spikas i bolagsstyrelsen.misskriter vi v6rt styrelseuppdrag eller skulle andra viktiga fiirdndringar intrdffa kan vi frintas v6rt personliga uppdrag under mandattiden till f<irmin fcir nigot annat namn. Om nigon anstiilld nu vill ha en friga dragen i bolagsstyrelsen, hur biir han sig da 6t? - Fiir det ltirsta kan inte vilken "struntfriiga" som helst ltireldggas styrelsenfcir bedcimning och beslut. si fall skulle ett meningsfullt arbete g<irasomiijligt. Man fir alltsd ha klart f<ir sig att varje fr6ga har sin "beslutsnivii". Har ddremot nigon anstdlld en, som han eller hon bedcimerviktig fr5ga, kan han vdnda sig till nigon av oss fyra personalrepresentanter eller till sin fackklubb ftir att fe emnet bedcimt. Det 6r i sista hand fackklubben som prioriierar bland <inskemilen. ngegiird (HAF) Svensson, nge' ngeborg Kronstedt, Ange, suppl. (HAF) Sven-Erik lvahlstrdm,. Malm6, suppl. (SF)

10 D Fii retaget s i nf orm ation isi Arr Ro sva mti Nr me kor r termer och begrepp" presenterade av TonVq me det tar intr me alh kal dve i bn Lite till mans anviinder vi drfloch di uttrycken "kommunikationt' och "io., formationtt utan att giira nigon stiine rfltskillnad mellan dem. Ska man vare rilttgt noga si betyder dock inte uttqrcken exalit samma sak. aq 61 pa ] bur Ka md Ftirst nigra begrepp NE her Kommunikation ir en process,som en iir till fiir att iiverftira information. nformation kallas sjilva innehillet i kommunikationsprocessen. Kommunikationsmedier kallas de kanaler genom vilka kommunikationen sker,tex via tal eller skrift. TV dr alltsi ett medium - andra medier dr dagstidningen,grammofonskivaneller blindskriften. Masskommunikation dr det fall ndr ett meddelandegrir ut till ett stort antal mottagarespriddaiiver ett stiirre omride. Lit oss nu se pi n6gra olika s6 kallade modeller. EKEL KOMMUNKATON En information, somgir ut i enbart en riktning, dvs man vdntar sig inget direkt svar frin mottagaren.det kan giilla ett "envdgs-meddelande"om extrapriseri ett varuhuseller information om ett kommande program i radion. N] MT En kor drt pi che Ro OF N E. H( Ro me gar upt

11 L- Lr Fi DT]BBEL KOMMT]NKA'TON Hiir riir det sig om ett dubbelriktat iisiktsutbyte. Det kan till exempel vara Arne som betiittar ftir Kad att herr Roland kommer med 7.tiget. Karl svarar di att han ska se till att nigon miiter herr Roland i riitt tid. NGEN KOMMT]NKATON Arne har helt enkelt gltimt att imeddela Karl om herr Rolands an- ]komst med 7-tiget. ngen miiter vid istationen. NFORMAONEN RKTAS V TLL FEL MoT'TAGARE.,, Det blir Emil, som fir glddjen att lmed internposten mottaga meddelanidet som egentligen borde ha adresserats till Karl. Emil ftirstir egentligen iinte vad han har med saken att gtira men tror att det riir sig om en oniidig allm?inupplysning (s k tiverkommuni- ]kation). Resultatet blir naturligtvis idven i detta fall att herr Roland fir lbiira sina viiskor sjlilv. hdi ttinliire vara inte som on. 6llet lde rtio- Vdr :r iir r el- ndr $ort rirre NT'ORMATO\EN KOMMER BORT PA VAGEN Det interna brevet liiggs av internbudet bland alla pappershiigar pd Karls skrivbord, diir det ftirsvinner i mdngden av obehandlade irenden. Ndr det s6 sminingom upptiicks iir herr Rolands ankomst en historia frin en svunnen tid. NFORMATON GES MEN MSSTOLKAS Arne fir ej tag p6 Karl. Siiger di till Emil att meddela Karl att herr Roland kommer med 7-tiget i morgon. Emil dr osiker pi huruvida Arne menat sju pi morgonen eller kviillen. Han tar en chans och viiljer fel. ngen mtiter Roland. Fiiretagens behov av information inte direkt har nytta av. Hdr blir vir egen ftirmiga, att silla vad vi tar del av, virdefull. ett ftiretagmed minga anstiillda 6r det klart att inte alla personer kan fi all information. nformationen miste ftirdelas efter de anstiilldas behov. Varje medarbetare i ftiretaget behdver sin speciella information. Man skulle diirfiir kunna uppstiilla Formellt och informellt nformationen i ett ftiretag kan uppdelas i en formell och en informell del. Den formella delen kan vidare ftiljande krav: uppdelas i sidan som ir dirckt niidviindig ftir att kunna utftira arbetsupp- - Riitt infomatlon, dvs rdtt innehill i rntt tid anpassatill den aktuella gifter och sidan som ir av mer situationen. orienterande natur. - i r6tt form, dvs ftir det aktuella nformell information kallas meddelande av typen "Har du hiirt att..." dndamilet, - til riitt person, dvs endast till (djungeltelegrafen). vissa fall kan den eller de personer, som har nytta av sidan information vara viirdefull. just denna information. andra fall stiker man fiirhindra att den Att uppfylla dessa krav konsekvent skulle dock ge en mycket formell och stel organisation, vilken ingen eir betjdnt av. Dessutom blir en sadan skriiddarsydd information alldeles fiir uppstir, di den inte sillan ger upphov till misstolkningar och ryktesspridning. Fiiretagen har diirftir insett att det dr av strirsta vikt att informationssystem utvecklas, tex i form av personaltidning mfl kanaler. dyr. Diirfiir miste vi acceptera att di och di matas med information. som vi Tonv ffiffi nllriii rsi bart nget kan om 'mami OFULLSTANDG NFOrsrvra'TlON ELLER BRSTER HOS MOTTAGAREN Arne berdttar ftir Karl att herr Roland kommer kl 7 men gliimmer att lmeddela dag. Bristen kan ocksi ligga hos mottaigaren Karl, som helt enkelt inte hiir upp.

12 Nya jobb - och gamla ntroduktionen av prismiirkningssystemet CX fortltiper som planerat. Som du kunnat lisa om i LillKopian provkrir vi just nu systemet p6 en rad butiker, anslutna till Skiirholmenlabbet. Skiirholmen trycker man ocksi kuvert ftir brinnande livet p6 vira nya tryckpressar. Tryckarenheter Shimpei Takahashi. nnan kuverten gir till tryckning hos "Taka" miste kundens kuvertsymbol faststiillas och gnuggas upp med s.k. gnuggisar. Skdrholmen har Hans Kimsjii plitat JaneNord, som p6 gnuggar trianglar, bilden overst streck och rundlar ftir brinnande livet. Tisdagen den 6 mars var det dags ftirde ftirsta "riktiga" fotokuverten av ny typ att 96 in i produktionen. Den dan var 6ter Hans framme och plitade Jane vid den ftirsta riktiga prismiirkningen, (neret. hdger). Orderna kom den gdngen frin Facil i Skirholmen och pi Sveavdgeni Stockholm. Hur ser di jobben ut som si smiiningom ftirsvinner? Kopian var nere i Malmii och triiffade dlr YvonneEriksson, som satt halvt dold bakom travar av stimplar och trddkorgar. Det iir lite av dggsortering 6ver bilden nere till vinster. T Post-&-Photofrin Malmii Kungsfotos personaltidning Adress: Box 3060, Bromma Sistamanusdag: varje m6nadsskifte Ansv. utgivare: Folke Sahlin Redaktcir: Olof Nilson Kontaktpersoner ;",lt4.' Malmri: Olimpia Colceriu tel Skdrholmen: KjellWallman tel Den 26/2 damp ett vykort ned hos red. Aystindare var Wolter Trdnndal pd Malmdlabbet. "Vdr bil pd vtig till Sjdbo", l6d texten. Ja, vintern har verkligen varit svdr. nte minstfdr skdningarna. Ange: Owe Lagerstrcim tel RENTnYCK HudoinF