Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare?

Transkript

1 Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare?

2 Turistnäringens Företagarindex 2012 Hur ser utvecklingen ut för svenska turistföretagare? Sammanfattning Antalet turistföretag växer i Sverige. Nyföretagandet inom turistnäringen ökar med nio procent under Under 2011 tillkom nya turistföretag och det finns idag omkring turistföretag i Sverige. Flest nya turistföretag bildas i Stockholm där det startas 310 bolag under 2011 vilket utgör en fjärdedel av samtliga turismetableringar. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för hälften av etableringarna. Sett till antal nya företag per invånare är det dock Jämtlands län som har den starkaste utvecklingen under 2011 med 41 nya turistföretag. Jämfört med antal turistföretag per invånare för riket i snitt år 2010 ökar antalet nya företag i Jämtland med 124 procent under Flest turistföretag bildas inom fritids- och nöjesverksamhet med 338 nya bolag totalt. Mäss- och kongressföretag har ökat mest procentuellt sett. Under 2011 etableras totalt 133 nya företag inom mässor och kongresser vilket motsvarar en ökning med 13 procent med Under den senaste tioårsperioden har antalet mäss- och kongressföretag mer än fördubblats. Turistnäringens Företagarindex visar också att den optimistiska synen på framtiden bland företagarna inom turistnäringen är fortsatt hög, men har dämpats något jämfört med fjolårets undersökning. I år anger närmare 60 procent av landets turistföretagare att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen, jämfört med 80 procent i fjolårets undersökning. Optimismen är störst hos turistföretagare i Norra Sverige och lägst i Södra Sverige. Undersökningen visar också att företag i rese- och turistnäringen vill fortsätta att växa, om än i något mer begränsad omfattning än tidigare. I år visar undersökningen att närmare var femte turistföretagare planerar att nyanställa jämfört med fjolårets undersökning där över en fjärdedel av turistföretagarna angav att de planerade för nyanställningar. De senaste siffrorna från Tillväxtverket visar att turistnäringen under 2011 omsatte 262 miljarder kronor. För att uppnå visionen om en fördubblad omsättning år 2020 innebär det att det nu kommer att krävas en årlig tillväxttakt om 7,5 procent. Den begränsade tillgången till kapital ses av turistföretagarna som det största hindret för tillväxt. För att öka tillväxten anser turistföretagarna att de viktigaste frågorna är ökad samverkan med andra näringar och en ökad investeringsvilja i branschen. Hela 36 procent av turistföretagarna anser att ett strategiskt samarbete med mötesindustrin skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Trots att idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen ser knappt tio procent av turistföretagarna idrotten som en strategisk samarbetspartner. OM TURISTNÄRINGENS FÖRETAGARINDEX Turistnäringens Företagarindex (f.d Konjunkturbarometern) presenteras årligen och är framtagen av Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter, i samarbete med turistnäringens regionala turistorganisationer. 2

3 Turistnäringens Företagarindex 2012 Turistnäringens Företagarindex Sedan 2009 mäter RTS (Rese- & Turistnäringen i Sverige) kontinuerligt klimatet bland turistföretagarna i Sverige genom en årlig enkätundersökning som har presenterats under namnet Konjunkturbarometern. Konjunkturbarometern byter i år namn till Turistnäringens Företagarindex och har vidareutvecklas och kompletterats med två nya områden: Nyföretagande och Framtidens företagande. Nyföretagande kartlägger nya turistföretag i Sverige under perioden nedbrutet per region för att kartlägga inom vilka sektorer och i vilken del av Sverige turistföretagandet utvecklas starkast Framtidens företagande: Den befintliga enkätundersökningen om utvecklingen för turistföretagen kompletteras med ett antal frågor kopplade till näringens gemensamma vision om fördubblad omsättning Fokus ligger på turistföretagarnas arbete mot vision 2020, vilka åtgärder som ses som avgörande för att höja tillväxten och vad som turistföretagen behöver för sin framtida utveckling. 1. Nyföretagande 2. Befintligt företagande 3. Framtidens företagande Kartläggning nyföretagande i Tidsperiod: Länsnivå i Sverige Hur många nya turistföretag som har etablerats under perioden Ökning och minskning Inom vilka län etableras det flest nya företag Inom vilka företagskategorier Transport Boende Aktiviteter/ upplevelser Enkätundersökning Tidsperiod: Regionnivå i Sverige Hur ser turistföretagarna på: Tillväxtmöjligheter Ekonomi Sysselsättning/ anställningar Investeringar Enkätundersökning Tidsperiod: Regionnivå i Sverige Svar på frågor kopplade till vision 2020 Viktigaste frågan för att stimulera tillväxt framöver Syn på samverkan med andra näringar som till exempel Möten, Idrott, Kultur, Natur Vanligaste samarbetsform Vilka hinder/möjligheter finns för framtidens företagande BAKGRUND Målet med undersökningen är att kartlägga nuläge samt framtida behov av kompetens, nätverk, samverkan, utveckling och stöd. Det övergripande målet med Företagarindex är att bidra till att skapa goda och självförsörjande turistföretag runtom i Sverige. BESKRIVNING Turistnäringens Företagarindex baseras på en kvantitativ enkätundersökning hos landets turistföretagare. Undersökningen syftar till att följa och stimulera utvecklingen av näringens företagare. Företagarindex ger en situationsanalys av olika förhållanden, i relation till tid och samhälleliga förändringar. I år kompletteras företagarindex med ett index som kartlägger nyföretagandet inom turistbranschen. Detta index baseras på data från Bolagsverket och UC som tillhandahåller information om alla registrerade bolag och ekonomiska verksamheter i Sverige. 3

4 Nyföretagande Utveckling turistföretag turistföretag i Sverige I Sverige finns det idag drygt ¹ turistföretag. Definitionen för dessa inkluderar de företag som anses tillhöra resekedjan, företag som utgör/är del av reseanledningen eller anses underlätta denna. Definitionen inkluderar inte alla de företag som får del av besökarens (turistens) totala omsättning, som till exempel renodlad restaurang och varuhandel, och är alltså inte densamma som den definition som till exempel Tillväxtverket använder vid de så kallade satellitkontoberäkningarna². Restauranger och varuhandelsföretag utgör 40 procent av omsättningen inom turistnäringen, men är alltså inte inkluderade i efterföljande statistiska redovisningar då rapporten syfte är att mäta turistföretagandet och inte omsättning (för vidare information kring definition för denna rapport se sid 16) Antal företag per företagskategori 2011 Föredelning per segment Enligt definitionen använd i denna rapport ser huvudindelningen av turistföretagen ut på följande sätt och baseras på de aktuella SNI-koderna för företagskategorisering 2012: Företag som utgör/är del av reseanledningen: drygt Logiföretag - hotell, vandrarhem och camping: drygt Turistbyrå, resebyrå & researrangörer: närmare Transportföretag: närmare Företag som utgör eller är del av reseanledningen är den absolut största kategorin och uppgår till 37 procent. Därefter kommer företag inom boende och logi som utgör 28 procent. Resebyråer och arrangörer samt transport motsvarar 21 och 14 procent vardera. Turistföretagen ökar med nio procent under 2011 Under 2011 registrerades totalt nya företag i Sverige³. Av dessa var närmare turistföretag. Jämfört med 2010 ökar antalet turistföretag med nio procent, vilket ligger över snittet för nyetablerade företag i Sverige generellt där ökningen var 6,5 procent⁴. Flest nya företag inom reseanledningar De flesta nya turistföretagen etableras inom företagsgruppen fritids- & nöjesverksamheter vilket innefattar en bred variation av företag som till exempel äventyrs-, aktivitets-, kultur-, och eventbolag. Totalt ökar gruppen med 388 nya företag under Många av dessa är småföretag och inte sällan ett av flera registrerade bolag på en och samma person, något som relativt väl speglar det typiska företagandet inom turistnäringen där verksamheten ofta är en av flera bisysslor. Majoriteten av företagen har också en relativt kort livslängd, drygt två tredjedelar är yngre än 10 år. Fördelning företag per segment (procent) 21% 14% 28% 37% Reseanledningar Logi Resebyrå & researrangörer Transport ¹ Statistik hämtad från Bolagsverket UC ² Sedan 2000 är satellitkontoberäkningarna det sätt som turismens effekter på ekonommin, exporten och sysselsättningen mäts. Metoden, Tourism Satellite Account (TSA), är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och näringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB). ³ Statistik hämtad från UC. Enligt Nyföretagarbarometern/Bolagsverket uppgår antalet nya företag i Sverige stycken. ⁴ Data ej 10 jämförbara då ökningen på 6,5% gäller för bolag registrerade hos Bolagsverket vilka inte redovisar verksamheter som endast registerat F-skattsedel. I UC:s dataregister ingår även verksamheter som lämnat in F-skattesedel men ej nödvändigtvis registerat sitt företag hos Bolagsverket. 4

5 Nyföretagande Utveckling turistföretag Mässor och kongresser ökar med 13 procent Mäss- och kongressföretag är den företagstyp som ökar mest procentuellt sett. Under 2011 etableras totalt 133 nya företag inom mässor och kongresser vilket motsvarar en ökning med 13 procent jämfört med I en jämförelse mellan antalet nyregistrerade mäss- och kongressföretag under 2010 och 2011 var ökningen hela 37 procent. Privatiseringen inom sektorn kan antas vara en av anledningarna till den starka ökningen av mäss- & kongressföretag. Av turistföretagen totalt utgör mässor och kongresser drygt sju procent och är på stark frammarsch. Under den senaste tioårsperioden har antalet mäss- och kongressföretag mer än fördubblats Utveckling antal företag totalt Turist- och bokningsservice ökar med sju procent Även turist- och bokningsserviceföretag visar på en klar uppgång under 2011 och ökar med 11 procent jämfört med Turist- & bokningsservice är den tredje största företagstypen, efter hotell och övriga fritids- & nöjesverksamhetsföretag, varför den starka ökningen får stor betydelse för branschen som helhet. Totalt tillkommer 130 nya turist- och bokningsserviceföretag under 2011 vilket motsvarar en ökning på sju procent jämfört med de 122 företag som etablerades under Minskad tillväxttakt för hotell och stugbyar Även antalet hotell fortsätter att öka, men tillväxttakten bromsar in väsentligt under Totalt etableras 126 nya hotell i Sverige under 2011 att jämföra med 143 under 2010 vilket innebär en minskning med 12 procent. Totalt ökar ändå hotellen i Sverige med sex procent och uppgår i juni 2012 till drygt stycken. Även stugbyar uppvisar samma förhållande. Även om antalet stugbyar fortfarande växer så minskar tillväxttakten. Totalt ökade antalet registrerade stugbyar med nio procent, medan tillväxttakten samtidigt minskade med åtta procent. I absoluta tal betyder det att 107 nya stugbyar startades under 2011 jämfört med 116 stycken under Antal nyetablerade företag per år Transportföretag dämpad tillväxttakt Transportföretagen visar alla upp en minskad tillväxttakt under Inga nya järnvägtranportföretag registrerades under 2011 och under 2010 registrerades bara ett nytt företag, Botniatåg. I dagsläget finns knappt 25 stycken registrereade järnvägsbolag i Sverige och majoriteten av dessa registrerades under åren Vad gäller lufttransport ökade antalet registrerade bolag med 11 procent under 2011 samtidigt som antalet nyregistrerade företag minskade med 17 procent från 30 till 25 i en jämförelse mellan 2010 och Övrig landtransport av passagerare ökar med 26 nya företag under 2011 jämfört med 30 året innan. Främst är det bussbolag som registerats som en reaktion på den nu avreglerade linjetrafikmarknaden från 1:a januari Antal nyetablerade företag per län

6 Nyföretagande Utveckling turistföretag Flest nya företag i Stockholm Flest turistföretag bildas i Stockholms län under 2011, med 310 nya bolag. Det utgör en fjärdedel av samtliga turismetableringar under året. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för hälften av företagsetableringarna. Flest nya företag i förhållande till folkmängd i Jämtland Sett till antal nya företag per invånare är Jämtland det län som har den starkaste utvecklingen under 2011 och ligger 142 procent över riksgenomsnittet för I Jämtlands län bor drygt människor och under 2011 startades 41 nya turistföretag. Jämtland är också landets mest turistföretagstäta län sett i förhållande företag totalt jämfört med turistföretag. I genomsnitt utgör turistföretagen runt två procent av företagen totalt i Sverige medan de i Jämtland utgör fyra procent. Samtidigt visar dock de senaste siffrorna från Tillväxtverket att turismen till Jämtlands län minskar De utländska besökarna har visserligen blivit fler, och de gör av med mer pengar än tidigare men det är de svenska skidturisterna i fjällvärlden som inte bokat in sig. Svagast nyföretagande i Gävleborg Rakt sydost, i grannlänet Gävleborg, hittar man istället det lägsta nyföretagandet i landet i förhållande till folkmängd. I Gävleborgs län bor det mer än dubbelt så många människor ( ) som i Jämtland men det startades knappt hälften så många turistföretag, endast 21 stycken under Det låga nyföretagandet i Gävleborg kan delvis förklaras av den pågående strukturomvandlingen från brukssamhälle till tjänstesamhälle. Många brukssamhällen i Sverige har inte hunnit med i tjänsteutvecklingen. Det skapas inte tillräcklig många företag för att sysselsätta dem som har varit i industrin. Samtidigt blev i dagarna Hälsingegårdarna inskrivna på UNESCOs världsarvslista vilket förhoppningsvis kommer att få en positiv inverkan på turistnäringen i länet. Företagare i regionen: Ett av de nya företagen i Gävleborgs län är Fors och Hav AB i Gävle. Fors och Hav är ett eventbolag som samverkar med flera närliggande hotell under vår och höst. De letar efter expansionsmöjligheter med fler aktiviteter inom området och/eller forsaktiviteter på andra platser i Sverige eller internationellt. Bolaget kan bara bedriva verksamhet under mars och juni när det finns tillräckligt med vatten i älven och de båda grundarna har en annan huvudnäring. Det blir nästan som en ideell verksamhet idag - Fors och Hav AB Nyföretagaranda skapar framtidstro Ju längre söderut i landet man kommer desto färre turistföretag startas det i snitt per invånare, med undantag av Hallands, Kalmar och Gotlands län. Resultatet avspeglas relativt väl i enkätundersökningen om turistföretagarnas syn på den Utveckling antal nya turistföretag i förhållande till folkmängd per län (Index: Riket 2010) Jämtland 143% Gotland 83% Västerbotten 3 Halland 27% Kalmar 22% Norrbotten 18% Uppsala 17% Västernorrland 14% Stockholm 11% Värmland 2% Dalarna -2% Skåne -3% Västra Götaland -5% Kronoberg -7% Örebro -1 Södermanland -18% Västmanland -26% Östergötland -27% Blekinge -31% Jönköping -4 Gävleborg -43% ekonomiska utvecklingen för den egna verksamheten (se sid 7.) I norra Sverige ser turistföretagarna mer positivt på framtiden än i den södra delen av landet. Nyföretagare söderut Kalmar, Hallands och Gotlands län sticker ut som de mest nyföretagartäta länen i södra Sverige. Gotland ligger 83 procent över riksgenomsnittet för De största näringarna på Gotland är jordbruk och turism. På Gotland bor det knappt människor och under 2011 startades 14 nya turistföretag på Gotland (under 2010 statades 25 stycken). I Kalmar län startades 38 nya turistföretag under 2011 och i Halland startades det hela 51 nya turistföretag. Företagare i regionen: Ett av de nystartade företagen i Kalmar län är Hultsfred Lekland AB som är under konstruktion och siktar på att öppna i augusti Leklandet ska öppna i en gammal möbelfabrik i Hultsfred. Kommunen ställer sig mycket positiva till företaget och supportar med allt utom pengar. Har ett starkt stöd från kommunen men får stå för hela risken själv med eget kapital - Hultsfred Lekland AB < 41% Indexet mäter antalet nya företag relaterat till befolkning. Index 100 (basåret) utgår ifrån det totala antalet nya turistföretag i riket 2010 i relation till den totala folkmängden. Samma beräkning görs sedan länsvis både för 2010 och Resultatet för varje län jämförs sedan med basåret för att räkna fram den relativa ökningen eller minskningen för varje län gentemot index > -41% 6

7 Enkätundersökning Ekonomiska framtidsutsikter Ekonomisk utveckling inom turistnäringen Enligt de senaste siffrorna från Tillväxtverket omsatte turismen i Sverige 264 miljarder kronor under 2011 och sysselsatte personer. De senaste åren har dock uppvisat en ojämn utveckling. År 2010 minskade den totala omsättningen för turistnäringen och landade på ett resultat om minus en procent medan den 2011 vände kraftigt uppåt igen och ökade med totalt sex procent.¹ Fortsatt optimism bland turistföretagarna Trots en orolig omvärld är turistföretagarnas optimistiska syn på framtiden fortsatt stark vad gäller ekonomisk utveckling. I årets undersökning anger närmare 60 procent av landets turistföretagare att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen för branschen. Jämfört med fjolårets undersökning sjunker dock siffran trodde 80 procent av turistföretagarna på en positiv ekonomisk utveckling för branschen som helhet. Turistföretagarna i Stockholm både positiva och negativa Synen på utvecklingen för den egna verksamheten är något mer återhållen än vad man tror om utvecklingen för näringen i stort och 57 procent av turistföretagarna tror på en positiv utveckling. Den starkaste framtidstron för det egna företaget finns i Stockholms län. Hela 69 procent av företagen i Stockholmsregionen ser positivt på utvecklingen för det egna företaget. Stockholm utmärker sig samtidigt som den region där det finns störst andel företagare som ser negativt på den ekonomiska utvecklingen, 14 procent av företagen tror på en negativ utveckling. Anledningen till detta något ovanliga förhållande är att Stockholm har den klart lägsta andelen företagare som tror på en neutral, det vill säga varken positiv eller negativ utveckling. Endast 16 procent av företagen i Stockholmsregionen tror på en neutral utveckling jämfört med 30 procent för riket i snitt. Turistföretagarna i Norrland mest positiva Turistföretagen i Övre- och Mellersta Norrland har en mer odelat positiv syn på framtiden. Där förutspår 61 respektive 63 procent av företagarna en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget och har rikets lägsta andel företag som tror på en negativ utveckling med bara sex respektive fem procent. Försiktigare framtidsyn längre söderut i landet Ju längre söderut i landet man kommer desto mer försiktiga blir landets turistföretagare i sin bedömning av den ekonomiska utvecklingen av det egna företaget. Medan över 60 procent av turistföretagarna i Norra Sverige ser positivt på framtiden tror bara 50 procent av företagen i de mer sydliga delarna av landet på en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget i framtiden Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling i rese- och turisnäringen som helhet de kommande 12 månaderna? 7 84% 6 7% 4% 3% 21% 1 3 ¹ Tillväxtverket, Fakta om Svensk turism % 3% 3% Optimistisk Pessimistisk Varken eller Vet ej Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling för det egna företaget de kommande 12 månaderna? Över 65 procent positiva procent positiva procent positiva procent positiva Under 50 procent positiva

8 Enkätundersökning Nyanställningar och ekonomisk utveckling En knapp femtedel planerar att nyanställa Planerna på nyanställningar har minskat något jämfört med föregående år. I fjolårets undersökning planerade 26 procent av turistföretagarna för nyanställningar medan bara 18 procent anger att de gör det i år. Det innebär en minskning med åtta procentenheter jämfört med ökningen 2011 och ligger i linje med 2010 års nivåer. Hotell nyanställer, kulturverksamheter är mer tveksamma Den sektor som framförallt ser ljust på framtiden i underökningen vad gäller nyanställningar är hotell & restaurang där hela 25 procent av företagen anger att de har planer att öka antalet heltidsanställda. En av förklaringarna till detta kan antas vara den sänkta restaurangmomsen. Verksamhet med inriktning mot kultur är den företagskategori som är mest tveksam till huruvida nyanställningar kan bli aktuella inom de närmaste tolv månaderna. Detta var fallet även i 2010 och 2011 års undersökningar och visar tydligt att företag verksamma inom kultur generellt upplever det som svårare att skapa en stabil ekonomisk utveckling. Stora företag mer benägna att nyanställa Det är framförallt de större företagen som uppger att de kommer att nyanställa inom de närmaste tolv månaderna. Tillväxtviljan är som störst bland företag med över 20 anställda. Ju större företaget är desto mer benäget är företaget att växa i antal anställda. Samtidigt som företag med över 50 anställda har den högsta procentuella andelen företag som anger att de planerar att nyanställa är också denna grupp den som i störst utsträckning anger att de planerar att minska antalet anställda. Precis som tidigare år visar undersökningen också att det framförallt är verksamheter med stor omsättning som planerar att nyanställa. Nära 50 procent av de företag och verksamheter som omsätter 50 miljoner kronor eller mer per år uppger att de planerar att nyanställa under de närmaste tolvmånaderna. Svagare ekonomisk utveckling Jämfört med 2010 års siffror minskar andelen företagare som uppger att den senaste 12 månadernas konjunkturutveckling haft en positiv påverkan på försäljningsintäkterna kraftigt uppgav 30 procent av turistföretagarna att konjunkturen haft en positiv påverkan på företagsintäkterna mot bara 17 procent i år. I årets undersökning uppger cirka 50 procent att det inte har haft någon nämnvärd påverkan på företagets försäljningsintäkter medan 28 procent uppger att det haft en negativ påverkan Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 19% 26% 18% 6% 8% 6% 69% 58% 69% 7% 8% 7% Ökning Minskning Oförändrat Vet ej 69% 76% 59% 58% 54% 4 29% 32% 3 24% 18% 13% 13% 1 9% 6% 7% 7% 7% 1 4% 4% 1% Antal Total 1 till 4 5 till Över 50 anställda 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 4% 2% Minskning Oförändrat Vet ej Ökning 26% 15% 34% 47% 24% 25% 8% 6% 6% 3% Hur har det rådande konjunkturläget påverkat försäljningsintäkterna i din verksamhet under de senaste 12 månaderna? Mycket positivt Ganska positivt Ingen Ganska påverkan negativt alls Mycket negativt Vet ej * 2012 * 2011 i/u ¹ Tillväxtverket, Fakta om Svensk turism

9 Enkätundersökning Nyanställningar och ekonomisk utveckling Manliga företagsledare planerar nyanställa i högre grad Sett till manligt och kvinnligt företagade är företag med en manlig företrädare mer benägna att växa genom nyanställning. Enligt en undersökning från Tillväxtverket tidigare i år ville 77 procent av företagen som drivs av kvinnor vill växa, jämfört med 72 procent av företagen som drivs av män. Men färre av de företag som drivs av kvinnor vill växa genom att anställa personal. Detta bekräftas även av Företagsindex som visar att 20 procent av företagen med en manlig företagsledare planerar att nyanställa jämfört med endast 16 procent av företagen med en kvinnlig företagsledare. Storföretagen har oftare en manlig företagsledare Detta hänger ihop med att de ofta är de större företagen som planerar att nyanställa och att dessa företag i mycket högre utsträckning har en manligt företagsledare. För företagen generellt är fördelningen 56 procent manliga företagsledare och 44 procent kvinnliga. Tittar man däremot endast på företag med mer än 50 anställda är fördelningen istället 74 procent manliga och 26 procent kvinnliga. Oförändrad investeringsvilja för företagarna Andelen företagare som tänker investera i sin rörelse har legat på en relativt oförändrad nivå under de senaste tre årens mätningar, där lite drygt hälften av turistföretagarna planerar att investera inom de kommande tolv månaderna. Investeringsplanerna berör främst fastigheter och/eller anläggning (28%). Även marknadsföring/försäljning (24%) samt ny utrustning/fordon/inventarier (23%) ligger högt. 71 procent av storföretagen planerar att investera i verksamheten Precis som för nyanställningar är investeringsviljan beroende av verksamhetens storlek och omsättning. Ju större företag och högre omsättning desto mer benäget att investera. 86 procent av storföreagen med över 50 anställda och 71 procent av företagen med en omsättning över 50 miljoner om året anger att de planerar att investera i verksamheten. För företag med en omsättning upp till två miljoner om året uppger 40 procent att de planerar investeringar. För företag med en omsättning upp till 50 miljoner om året uppger omkring 55 procent att de planerar att investera i verksamheten Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste tolv månaderna? 18% Planerar du investeringar för ditt företag de kommande 12 månaderna? 53% 69% 16% 71% 48% 67% 6% 7% 6% 7% 7% 6% Total Kvinna Man 56% Ökning Oförändrat Minskning Vet ej Planerar du investeringar för ditt företag de kommande 12 månaderna? 53% 55% 54% 33% 32% 29% 18% 14% 13% Ja Nej Vet ej Män mer benägna att investera i verksamheten Detta får effekter även på manligt och kvinnligt företagande. Företagarindex visar att 56 procent av de företag som drivs av en manlig företagsledare planerar att investera i verksamheten medan bara 48 procent av företagen med en kvinnlig företagsledare planerar att investera i verksamheten inom de kommande 12 månaderna % Total 28% 19% 31% Kvinnlig företagsledare 17% 26% Manlig företagsledare Ja Nej Kanske 9

10 Enkätundersökning Viktigaste frågan för att skapa tillväxt Vad krävs för att nå vision 2020? Den svenska besöksnäringens vision är att fördubbla turismens omsättning till 500 miljarder till 2020¹. Omsättningssiffrorna för 2011 innebär att målet om en fördubblad omsättning till 2020 nu kommer att kräva en årlig tillväxttakt om 7,5 procent. För att företagen inom turistnäringen ska klara av att nå en den tillväxttakten krävs insatser från flera håll. I årets undersökning har turistföretagarna tillfrågats om vilka frågor de ser som de viktigaste för att stimulera tillväxten inom näringen. Ökad samverkan och investeringsvilja den viktigaste frågan Generellt rankar turistföretagen ökad samverkan och ökad investeringsvilja i branschen som de viktigaste frågorna. 21 procent av företagen ser samverkan som den viktigaste frågan för att skapa tillväxt medan 20 procent ser investeringsviljan i branschen som den viktigaste. Även övriga frågor rankas högt vilket visar att det är summan av alla frågorna tillsammans som anses avgörande för att skapa tillväxt. Genom att förbättra och förstärka samtliga områden uppstår synergieffekter som blir nyckeln för att nå den önskade tillväxttakten. Att besöksnäringen ökar kraftigt i Sverige är ingen tvekan om. För att öka tillväxten och bibehålla den är det viktigt att få industrin, politiker, med flera att förstå vikten av vad den betyder och omsätter. [ ] Med större förståelse är det lättare att få till stånd infrastukturfrågor som då ger ett ökat antal internationella besökare och även nationella till vår region [ ] Om detta sker kommer naturligtvis investeringsviljan per automatik hos turistnäringen att öka. Infrastruktur och samverkan viktigast för aktivitetsbolagen Vad som rankas som den viktigaste frågan för att stimulera tillväxt skiljer sig mellan de olika företagskategorierna. Aktivitets-, sport, rekreationsföretag menar att infrastrukturfrågan är den viktigaste för att stimulera tillväxt. De efterfrågar bland annat långsiktiga transportlösningar, bättre flyg och tågförbindelser, enklare flygförbindelser till norra Sverige från Europa, förbättrade anknytningsflyg till inlandet, punktlig och förbättrad järnväg och tågtrafik. Även ökad samverkan med andra näringar rankas högt av aktivitets-, sport-, och rekreationsföretag. Riktig samverkan- inte bara en massa dyra träffar/ dyr kompetensutveckling - Affärsträffar där man har ansträngt sig att matcha företag och organisationer som vill något. Det är många viktiga faktorer som måste förstärkas. Ökat antal internationella är jätteviktigt men samverkan områdesvis med övriga näringsidkare är oerhört viktigt för att göra regionerna starka 25% 15% 1 5% Vilken fråga anser du är den viktigaste för att skapa tillväxt inom turistnäringen just nu? 21% 19% 18% A: Ökad samverkan med andra näringar B: Investeringsviljan inom turistnäringen C: Innovationer/nytänkande D: Infrastrukturfrågor E: Ökat antal internationella besökare F: Lagar & regler kring miljö 17% A B C D E F Hoppas finna någon att dela flygplan med för att slippa ta hela risken själv. Chartrar idag egna maskiner men det blir dyrare och svårare vartefter branschen effektiviseras och saneras. Råkade illa ut när Sterling gick i konkurs likaså när askmolnet från Island stoppade all flygtrafik. Ökad internationell turism viktigast för logiverksamheter Verksamheter inom logi och inkvartering tycker istället att ökad internationell turism är den viktigaste frågan för att skapa tillväxt inom turistnäringen. 25 procent av logiverksamheterna rankar detta som den viktigaste frågan. Jämfört med företagen totalt är detta en klar överrepresentation. Generellt tycker 17 procent att ökad internationell turism är den viktigaste frågan Innovation och nytänktande Den företagskategori som ser innovation som den viktigaste frågan är främst verksamheter med inriktning på kultur och resebyråer och researrangörer. Många av de som lyfter innovation och nytänkande som den viktigaste frågan menar att nytänkande och innovation kan leda till bättre villkor inom de andra områdena som till exempel investeringsvilja och ökad samverkan. Vi i Bohusläns inland har länge önskat samarbete med kustens turistföretagare men inte lyckats på grund av detta bland annat gamla strukturer och föreställningar. Därför nytänkande för att få till stånd detta. 3% ¹ Svensk Turism AB, Nationell strategi för svensk besöksnäring,

11 Enkätundersökning Hinder för tillväxt Begränsad tillgång till kapital Om man istället vänder på frågan och ser vad företagen tycker är de största hindren för tillväxt så upplevs begränsad tillgång till kapital fortsatt som det största hindret. Nästan en femtedel av alla verksamheter som deltog i undersökningen angav detta som det främsta hindret. Det finns idag en avsaknad av investeringsvilligt kapital i turistnäringen som har flera orsaker. Det saknas en tydlig trappstegsmodell för investeringsprocessen och det är idag svårt att se skalbarhet i affärsmodellen. Det finns heller ingen tydligt definierad avyttringspotential och förmågan hos företagen att attrahera kapital är låg. Turistnäringen uppvisar få goda exempel på företag som är noterade på en publik aktielista, därmed blir det svårt att värdera företagen. Till detta behövs en ökad kompetens hos riskkapitalbolagen om turistnäringen. Vi behöver en "turistbank" som förstår potentialen i vår industriverksamhet 25% 15% 1 5% Vad upplever du är det största hindret för tillväxt i din verksamhet? A B C D E F G H I A: Hård konkurrens B: Bristande efterfrågan C: Dålig lönsamhet D: Begränsad tillgång till kapital E: Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft F: Kompetensbrist inom egna företaget G: Myndighetsregler H: Dålig infrastruktur I: Brist på egen tid Även storföretagen lyfter problemet med kapitalbristen Till skillnad från tidigare undersökningar så har begränsad tillgång till kapital bara något lägre betydelse för större företag med hög omsättning jämfört med småföretagen. I tidigare undersökningar har storföretagen snarare sett dålig lönsamhet som det största hindret för tillväxt medan årets undersökning visar att begränsad tillgång till kapital är den högst rankade frågan även för storföretagen. Camping och vandrarhem vill ha bättre tillgång till kapital Sett till verksamhetstyp är camping och vandrarhem den företagsgrupp som oftast anger bristande tillgång till kapital som det största hindret för tillväxt. En fjärdedel av företagen inom denna kategori angav brist på tillgång till kapital som det största hindret för tillväxt. Aktivitetsföretag, sport, rekreation och persontransport är däremot underrepresenterade här. Dålig tillgänglighet problem för aktivitet, sport & rekreationsföretag Aktivitet- sport och rekreationsverksamheter upplever istället dålig tillgänglighet och infrastruktur som det största hindret för tillväxt. Drygt 20 procent av dessa verksamheter tycker att detta är det största hindret jämfört med genomsnittet för turistföretagarna som ligger på 14 procent. Jämfört med 2011 ökar den totala andelen företag som upplever dålig infrastruktur som det störta hindret för tillväxt med närmare fem procentenheter. Kan inte våra gäster komma till oss med rimlig insats av tid och pengar är marknaden begränsad. Det ger bristande efterfrågan trots en unik, bra produkt Utan en tillgänglig (ekonomisk och frekvensanpassad) färjetrafik existerar inte Gotland mer än som ett natur- och kulturreservat i Östersjöns utkant Småföretag upplever brist på egen tid Brist på egen tid ses fortsatt som ett stort hinder för ökad tillväxt för småföretagen som här är kraftigt överrepresenterade bland de företag som rankat denna fråga högst. Omkring två tredjedelar av turistnäringen utgörs av små företag med färre än fem anställda. Det innebär att branschen blir särskilt sårbar för faktorer som till exempel sjukdom eller andra orsaker av mer personlig karaktär som påverkar småföretagandet. Finns så mycket att ta tag i så att allt blir akututryckningar Hård konkurrens Hård konkurrens upplevs som det fjärde största hindret för tillväxt och ökar kraftigt från föregående år. Närmare 11 procent av turistföretagarna uppger detta som det största hindret. Framförallt är det konferens/kongressföretag, transport, resebyråer/arrangörer och hotell/restaurang som upplever hård konkurrens som ett tillväxthinder. Dessa är också några av de företagskategorier med den starkaste företagstillväxten i landet. Mässor och kongresser ökar till exempel med 13 procent jämfört med

12 Enkätundersökning Samverkansfrågan Samverkan med andra näringar för ökad tillväxttakt I Turistnäringens Trendanalys 2012 konstaterades att turistnäringen behöver kroka arm med andra stora näringsgrenar som skapar reseanledningar som till exempel möten, kultur, idrott och natur för att öka tillväxttakten. I årets undersökning har turistföretagarna tillfrågats hur de ser på samverkan med dessa näringar. Turistföretagarna tror på samverkan med mötesindustrin 37 procent av turistföretagarna uppger att samverkan med aktörer inom mötesindustrin skulle kunna ha störst positiv påverkan på utvecklingen av det egna företaget. Framförallt är det hotellen som ser en utökad samverkan med mötesindustrin som en möjlighet, närmare 50 procent av de som deltog i undersökningen angav detta som den viktigaste aktören för samverkan. Aktivitetsföretagen vill samverka med likande företag Aktivitets-, sport-, rekreationsverksamheterna anser att samverkan med andra aktörer inom natur skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Även vandrarhem och campingar rankar samverkan med aktörer inom natur högst. Redan i undersökningen 2011 framhöll aktivitetsföretagen bland annat vikten av att skapa fler besöksanledningar i regionen för att ge den egna verksamheten bättre möjlighet att växa. De små verksamheterna är i högre grad beroende av ett fungerande affärsnätverk för att kunna växa och vidareutvecklas jämfört med större verksamheter. Har för närvarande cirka 20 samarbetspartners för att kunna erbjuda ett brett produktutbud inom paketerade naturupplevelser Idrotten outnyttjad potential som samarbetspartner Idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen. Varje år arrangerar Riksidrottsförbundet och andra idrottsföreningar 1000-tals reseanledningar till Sverige i form av regionala, nationella och internationella mästerskap.¹ Att jobba mer strategiskt med samverkan mellan svensk turistnäring och de svenska idrottsförbunden borde därför vara ytterligare en självklar väg att gå för att öka tillväxten inom näringen. Trots det är idrotten det området som rankas lägst och knappt tio procent av turistföretagarna ser detta som en strategisk samarbetspartner. Hur utbrett är samarbetet idag? Två tredjedelar av turistföretagarna uppger att de idag redan har en aktiv samverkan med någon av aktörerna inom dessa näringar. Mötesindustrin är den vanligaste samarbetspartnern och hela 75 procent av turistföretagarna uppger att de i någon form samarbetar med mötesindustrin idag. Mest utbrett är 4 35% 3 25% 15% % 0 Inom vilket område anser du att samverkan med andra aktörer kan ha störst positiv påverkan på din verksamhets utveckling? 37% Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer inom dessa områden är idag? ¹ Turistnäringens Trendanalys % 17% Möten Natur Kultur Inget av alternativen Möten Idrott Kultur Natur Mycket Lite Inte alls 9% Idrott samarbetet för verksamheter inom kultur och persontransport där över 80 procent av företagarna anger att de har ett samarbete med mötesindustrin. Möten ska blandas med upplevelser för att ge gästerna mest behållning 12

13 Enkätundersökning Företagsutveckling Företag skapar attraktiva destinationer Den absoluta majoriteten av turistföretagare ser sig som en bidragande faktor till ortens attraktivitet som besöksmål. Framförallt är det aktivitet-, sport- & rekreationsföretag samt företag inom kulturutbudet som svarar att de ser sig som en mycket viktig del. Vi är för små för att göra skillnad när det gäller hela orten, men får mycket bekräftelse på attraktiv miljö av gäster som gärna återkommer. Det är ortens största attraktion Extremt mycket. Sitter som ägare till bolaget som driver [ ) ett kulturhistoriskt monument mitt i city Viktigt med samverkan för marknadsföring Precis som tidigare års undersökningar visat är det behovet av affärsnätverk gällande marknadsföring som företagen värderar högst bland affärsnätverk för samverkan. Redan i förra årets undersökning konstaterades att en stor del av arbetet med destinationsutveckling handlar om marknadsföring och försäljning av de turistrelaterade tjänster och produkter som produceras i ett område eller region. Behovet av samverkan kring såväl marknadsföring och produktutveckling förutspåddes att komma att öka ytterligare framöver vilket bekräftas i årets undersökning. Vi är en destination med uppdrag att samverka för alla 150 delägare 35% 3 25% 15% 1 5% Hur mycket anser du att din verksamhet bidrar till ortens attraktivitet som besöksmål? 63% 3 28% 27% 6% % 22% 21% 21% 19% 18% 18% 16% 13% Inte alls Lite Mycket Inom vilka områden saknar du affärsnätverk för samverkan? 18% 16% 14% Företagen vill bli bättre på marknadsföring och försäljning Marknadsföring/försäljning är också den typ av affärskunskap som företag oftast uppger att de saknar i den egna verksamheten och hänger tydligt ihop med frågan om vilka områden man anser att man främst saknar nätverk för samverkan för. Kategorin ökar kraftigt från föregående år och mer än en tredjedel av turistföretagarna anger detta som det område som man främst skulle behöva förbättra. Affärsutveckling och strategier Affärsutveckling och strategier i den egna verksamheten är det andra högst rankade området där företagen anser att de skulle behöva förbättra sin affärskunskap. Som konstaterats i tidigare undersökningar är behovet av kunskap inom just affärsutveckling och strategier en av turistnäringens största utmaningar för att näringen ska uppnå högre effektivitet, professionalitet och lönsamhet. Strategi för samverkan med offentlig sektor; etableringsincitament, markfrågor som stöttar visionära satsningar som kommer att generera arbetstillfällen, tillväxt och attraktionskraft 4 35% 3 25% 15% 1 5% Vilken typ av affärskunskap anser du skulle behöva förbättras i din verksamhet? % 27% 23% 13% 11% 7% 23% 21% 6% 27% 25% 24% 8% 9% 9% 9% 9% A B C D E F A: Marknadsföring/Försäljning B:Ekonomi C: Juridik 13% D:Affärsutveckling/Strategier E: HR/Personal F: Verksamhetsspecifik kunskap 13

14 Enkätundersökning Finansiellt stöd Bättre kunskap om stöd och finansiellt stöd 2011 års undersökning visade att kunskapen om var man kan få stöd, både gällande företagsutveckling och olika typer av finansiellt stöd, hade ökat markant jämfört med Närmare 70 procent av företagarna visste var de får stöd gällande företagsutveckling, både offentligt finansieringsstöd och privat finansiering. Den kraftigt ökade kunskapen om detta antogs delvis bero på de initiativ som tagits av olika aktörer inom turistnäringen under senare år. Hur har de finansierat starten av företaget? I årets undersökning har frågan ställts huruvida företagen har fått offentligt stöd eller privat finansiering under det senaste året. Undersökningen visar att 14 procent har fått stöd från det offentliga medan fyra procent uppger att de har ordnat privat finansiering och fyra procent en mix av de två finansieringsformerna. Har ditt företag fått stöd/finansiering för företagsutveckling de senaste 12 månaderna? Om ja, vilken typ av stöd/finansiering 78% 14% 4% 4% Offentligt stöd Offentligt stöd & Privat finansiering Privat finansiering Inget stöd/finansiering 14

15 På väg mot 2020 Sammanfattning Den framtida utvecklingen i förhållande till siffrorna för 2011 Omsättningssiffrorna för turistnäringen under 2011 uppgick till 264 miljarder vilket innebär en ökning med 6 procent jämfört med Årets siffror innebär att målet om en fördubblad omsättning till 2020 kommer att kräva en årlig tillväxttakt om 7,5 procent för att nå visionen om en fördubblad omsättning till Det betyder att turistnäringen behöver öka tillväxttakten för att nå dit. Arbetet mot vision procent av turistföretagarna som deltog i undersökningen uppger att de känner till Vision Av dessa 60 procent uppger 67 procent att de tycker visionen om en fördubblad omsättning stämmer väl överens med hur det egna företaget utvecklas. För att uppnå visionen är det viktigt att aktivt arbeta för att stärka kunskapen om visionen bland landets turistföretagare och skapa de förutsättningar som krävs för att få alla landets turistföretagare att känna till visionen och tycka att det stämmer överens med utvecklingen i det egna företaget. Tillgång till kapital avgörande för att nå visionen Det främsta hindret för tillväxt anser företagarna är den begränsade tillgången till kapital inom turistnäringen. En av utmaningarna i det framtida arbetet med att nå vision 2020 kommer således handla om att hjälpa företagen att bli bättre på attrahera kapital för investeringar. Det pågår idag flera projekt med fokus på detta, bland annat genom kompetenshöjande projekt för turistnäringen, både nationellt samt ute i regionerna med syfte att stärka professionaliteten vilket i slutänden kan leda till ett bättre investeringsklimat. Ökad samverkan med andra reseanledningar Turistföretagarna ser också ökad samverkan med andra näringar som en av de viktigaste frågorna för att öka tillväxten i näringen. I Turistnäringens Trendanalys 2012 konstaterades att turistnäringen behöver kroka arm med andra stora reseanledningar som möten, kultur, idrott och natur för att öka tillväxttakten. Insatser måste göras på reseanledningar som inte turistnäringen själva äger. Undersökningen visar att turistföretagaren främst ser att ett strategiskt samarbete med mötesindustrin skulle ha störst positiv påverkan på utvecklingen av den egna verksamheten. Trots att idrotten är ett område där det finns stor utvecklingspotential för turistnäringen uppfattar endast tio procent av turistföretagarna idrotten som en strategisk samarbetspartner för att öka tillväxten. 15

16 Definitioner Definition turistföretag Företagarindex mäter turistföretagandet i Sverige. Urvalet baseras på data hämtat från Bolagsverket och UC:s företagsregister. De företag som inkluderats i definitionen av turistföretag i rapporten är företag som anses tillhöra resekedjan och företag som huvudsakligen utgör eller är del av reseanledningen eller anses underlätta denna. Definitionen inkluderar inte renodlad restaurangverksamhet eller varuhandel, vilka däremot delvis är inkluderade i Tillväxtverkets satellitkontoberäkningar¹ som mäter turistnäringens totala omsättning där restaurang och varuhandel står för cirka 40 procent. Då rapporten syfte är att mäta turistföretagandet och inte dess omsättning har dessa branscher inte inkluderats. Majoriteten av restauranger och varuhandelsföretag inte utgör någon reseanledning i sig och endast en begränsad del av både varuhandelns och restaurangbranschens omsättning kommer från turistnäringen. Inkluderas dessa företag i mätningen av turistföretag ger det en alldeles för hög felmarginal av företag som inte främst riktar sig mot turister. Följande branscher (enligt de aktuella SNI-koderna för respektive bransch) har inkluderats i definitionen av turistföretag: Järnvägstransport, passagerartrafik Annan landtransport av passagerare Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik Sjöfart på inre vattenvägar, passagerartrafik Lufttransport Hotell- och logiverksamhet Uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon Resetjänster Turist- och bokningsservice Arrangemang av kongresser och mässor Drift av teatrar, konserthus o.d Museiverksamhet Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat Drift av skidsportanläggningar Nöjes- och temaparksverksamhet Övrig fritids- och nöjesverksamhet NUTS-indelningen NUTS1 NUTS2 NUTS3 Stockholm Stockholms län Uppsala län Södermanlands Östra Östra län Sverige Mellansverige Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Södra Sverige Norra Sverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Felmarginal registrerade bolag 2011 En viss felmarginal för antalet registrerade bolag under 2011 kan förekomma då tidsfristen för att lämna in sin första momsdeklaration (vilket är avgörande fört att bolaget registreras i UC:s dataregister på vilken statistiken baseras) är 18 månader från dagen då bolaget officiellt registrats hos Bolagsverket. Det innebär i praktiken att företag som bildats i december 2011 har till maj 2013 på sig att lämna in sin första momsdeklaration och dessa kommer således inte finnas med i statistiken. Upphörda bolag Även upphörda bolag kan leda till en viss felmarginal i statistiken i nyföretagarindex. Detta gäller framförallt den data som presenteras som jämförelse mellan åren 2010 och Till exempel så finns bolag som registerats under 2010 men som under 2011 antingen gått i konkurs eller av annan anledning upphört, sålts eller slagits samman, inte med i statistiken. NUTS 2-indelningen gäller för geografiska undergrupper enkät Den nationella enkätundersökningen baseras på 1100 enkäter från turistföretag runt om i Sverige. Resultatredovisningen för geografiska undergrupper av enkätundersökningen utgår ifrån NUTS 2- indelningens åtta regioner. NUTS-indelningen är den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. I Sverige utgörs NUTS 1 av tre landsdelar, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län. ¹ Sedan 2000 är satellitkontoberäkningarna det sätt som turismens effekter på ekonommin, exporten och sysselsättningen mäts. Metoden, Tourism Satellite Account (TSA), är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och näringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB). 16

17 Definitioner Frågor enkätundersökning 1. Vem är huvudsaklig ägare av verksamheten? 2. I vilken region är du huvudsakligen verksam? 3. Vilken är din huvudsakliga verksamhet? 4. Storlek på verksamhet? 5. Hur mycket omsätter din verksamhet per år? 6. Har din verksamhet en manlig eller kvinnlig företagsledare? 7. Vilken fråga anser du är den viktigaste för att skapa tillväxt inom turistnäringen just nu? 8. Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling i turistnäringen som helhet de kommande 12 månaderna? 9. Hur ser du på förutsättningarna för ekonomisk utveckling för ditt företag de kommande 12 månaderna? 10. Hur har det rådande konjunkturläget påverkat försäljningsintäkterna i din verksamhet under de senaste 12 månaderna? 11. Planerar ditt företag att öka eller minska antalet heltidsanställda under de närmaste 12 månaderna? 12. Planerar du investeringar för ditt företag under de närmaste 12 månaderna? 13. Om ja, inom vilket område har du tänkt att investera? 14. Har ditt företag fått stöd/finansiering för företagsutveckling under de senaste 12 månaderna? 15. Om ja, vilken typ av stöd/finansiering? 16. Inom vilket område anser du att samverkan med privata aktörer kan ha störst positiv påverkan din verksamhets utveckling? 17. Inom vilket område anser du att samverkan med offentliga aktörer kan ha störst positiv påverkan din verksamhets utveckling? 18. Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer inom mötesindustri är idag? T.ex. genom aktivt arbete för att orten där du verkar arrangerar fler möten/kongresser? 19. Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer inom idrott är idag? T.ex. genom aktivt arbete för att orten där du verkar ska arrangera mästerskap och motionstävlingar. 20. Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer inom kultur är idag? T.ex. genom aktivt arbete för att orten där du verkar ska arrangera fler kulturevenemang. 21. Hur utbrett skulle du säga att ditt samarbete med aktörer kopplade till naturturism, som till exempel markägare, är idag? 22. Hur mycket anser du att din verksamhet bidrar till ortens attraktivitet som besöksmål? 23. Inom vilka områden saknar du affärsnätverk för samverkan? 24. Vilken typ av affärskunskap anser du skulle behöva förbättras i din verksamhet? 25. Känner du till turistnäringens vision om en fördubblad omsättning till år 2020? 26. Om ja, hur stämmer det överens med utvekligen för ditt eget företag fram till år 2020? 27. Vad upplever du är det största hindret för tillväxt i din verksamhet? 17

18 Om analysen Turistnäringens Företagarindex Turistnäringens Företagarindex 2012 har tagits fram av RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter. Utvecklingscentret är en plattform för privata och offentliga aktörer kring samarbeten, produktutveckling och samordning av nationella projekt. TRIP.se är utvecklingscentrets samlingsplats och näringens största community för företagsutveckling, informationsutbyte, möten, kompetensutveckling, affärsnätverk med mera. Läs mer på Analys och sammanställning Sofi Sjöberg Razormind sofi.sjoberg@razormind.se Björn Arvidsson Razormind bjorn.arvidsson@razormind.se 18