Kommunforskning för framtiden. Sex projekt kring lokalsamhället

Transkript

1

2 Kommunforskning för framtiden Sex projekt kring lokalsamhället

3 Kommunforskning för framtiden Sex projekt kring lokalsamhället Copyright Centrum för kommunstrategiska studier 2008 Intervjuer och texter Eva Bergstedt Foto Eva Bergstedt Layout Eva Lindblad Omslag Tomas Hägg Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Norrköping telefon (växel) Tryck LiUTryck, Linköpings universitet 2008

4 Inledning 5 Hållbar utveckling kräver effektiva ledningssystem 9 Stort behov av kunskap om klimatanpassning 15 Nya perspektiv på boende för äldre 21 Kultur som ekonomisk motor 27 Kommunala vardagsfrågor i ny belysning 31 Bil, buss, cykel? Hushållen i centrum i studie om transporter 37 Omslagets illustrationer 41

5

6 Inledning Samarbetet mellan Linköpings universitet och Östergötlands tretton kommuner, manifesterat genom Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), firade år 2007 sitt tioårsjubileum. Det goda samarbetet konfirmerades genom att ett nytt långsiktigt avtal ingicks där parterna kom överens om att fördubbla verksamheten. CKS styrelse utlyste under senhösten 2007 en idétävlan bland forskare och forskningsmiljöer vid Linköpings universitet att inkomma med skisser till forskningsprojekt av kommunstrategisk relevans under någon av rubrikerna Lokal politik Lokalsamhällets utveckling Lokalsamhällets sårbarhet. Rubrikerna vaskades fram genom omfattande samtal med företrädare för samtliga medlemskommuner. När tiden för inlämnandet av idéerna gått ut hade tjugotvå skisser inkommit. Därpå följde ett hearingarbete med samtliga författarna till idéerna. Efter genomgången valde styrelsens arbetsutskott ut nio projekt för presentation.

7 Kriterierna för urvalet var vetenskaplig skicklighet, forskningsmiljö, kommunrelevans samt samverkansintresse. Vid den efterföljande bedömningen kvarstod sex projekt, vilka också var de som styrelsen slutligen valde. Det är dessa projekt som nu redovisas i denna folder. Projekten startar under hösten Syftet med redovisningen är att ge kommunföreträdare, forskarsamhället och andra intresserade möjlighet att få kännedom om de projekt som nu startar, samt möjlighet att själv ta kontakt för att få veta mer. Norrköping i augusti 2008 Björn Eklund Föreståndare Tora Friberg Professor och vetenskaplig ledare 6

8 7

9 Sara Emilsson och Olof Hjelm 8

10 Hållbar utveckling kräver effektiva ledningssystem Vi vill hjälpa kommunerna att hitta sätt att jobba där de når uppsatta mål som verkligen leder till förändring. Forskarna Sara Emilsson och Olof Hjelm ska utveckla arbetssätt som stöttar kommunerna i deras arbete för en hållbar utveckling. Vad menas då med begreppet hållbar som man i stort sett hör dagligen i olika sammanhang? Sara Emilsson ler lite över frågan och håller med om att ordet är diffust och svårgripbart. Det kan betyda olika för olika organisationer. I vårt fall handlar det mest om hushållning av resurser och rättvisa utifrån ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, säger hon. Själva kommer vi från miljöområdet. Men det går inte att bedriva ett bra hållbart arbete om man inte tar med de andra aspekterna, som till exempel ekonomisk rimlighet och social rättvisa, inflikar Olof Hjelm.

11 Under flera år har de i sin forskning följt utvecklingen när det gäller svenska kommuners användande av miljöledningssystem (ett hjälpmedel för att strukturera och organisera miljöarbetet i en organisation). De kan konstatera att miljöledningssystemen fått fäste i många kommunala organisationer, även om det varierar hur väl de fungerar. En del kommuner tar nu steget vidare och breddar systemen till att omfatta även andra dimensioner utöver miljö, som exempelvis arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och jämställdhet. Därför vill de båda forskarna nu bygga vidare på de erfarenheter som finns inom området och fortsätta studera utvecklingen när det gäller ledningssystem i kommunerna. Kommunerna har kommit en bit på väg, nu fokuserar de inte längre bara på miljöfrågorna, utan det talas alltmer om hållbarhetssystem. Vi är själva involverade i ett projekt inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) där vi håller på att ta fram en standard för hållbarhetsstyrning. Vår roll i det hela är att vara kunskapsförmedlare. En stor del av det forskningsarbete vi vill göra inom ramen för CKS-pengarna handlar alltså om att studera utvecklingen från miljöledning till det mer övergripande begreppet hållbarhetsledning och bidra till utvecklingen av det arbetssättet, säger Sara Emilsson. Forskarna ska bland annat undersöka kommunernas behov och tidigare erfarenheter av ledningssystem, lyfta fram bra arbetssätt 10

12 som används och lyssna på kommunpersonalens erfarenheter av vad som fungerar och inte. Sedan lång tid tillbaka jobbar vi nära kommunerna och har även en hel del kontakter med näringslivet. På så sätt får vi återkoppling på det vi gör. Det blir ett ömsesidigt samarbete och vi får inspiration i vår forskning. Som forskare inom området är det förstås viktigt att veta att man håller på med något som är meningsfullt och användbart i praktiken, fortsätter Sara Emilsson. Ett övergripande ledningssystem kan ses som ett ramverk för att strukturera hållbarhetsfrågorna. Kortfattat innebär det att kommunen planerar och sätter upp mål för den förändring man vill uppnå. Sedan följs arbetet upp för att man ska kunna dra lärdomar och hitta förbättringar för framtiden. Det handlar om ett lärande i organisationen där alla kommunanställda ska förstå långsiktiga hållbara mål och arbeta efter dem. Det är viktigt att få en ryggrad, något att hålla sig i. Att med hjälp av olika arbetssätt utveckla jobbet så att det blir effektivt och leder till en positiv förändring, säger Olof Hjelm. Han tar ett exempel som rör offentlig upphandling. Kortsiktigt kan man tycka att man enbart ska handla efter lägsta pris. Men med ett hållbarhetsverktyg kan det även bli andra värden som prioriteras. Som till exempel Linköpings kommuns satsning på färdtjänst och bussar som drivs med biogas. 11

13 Sara Emilsson påpekar att en utmaning är att utforma ett ledningssystem som innefattar även sådant som inte är så enkelt att mäta. Det är ganska lätt att ta reda på miljöpåverkan från transporter och hur mycket resurser som används i olika sammanhang. Betydligt svårare är det att mäta effekter av beslut eller strategier. Här finns stora utmaningar för kommunerna att utforma bra ledningssystem. Kopplat till arbetet med hållbarhetsstyrning ska de båda forskarna också undersöka hur kommunerna samarbetar med näringslivet. När kommunerna vidgar sitt arbete med hållbar utveckling involveras även andra aktörer i samhället. Det blir en naturlig följd. Därför ska vi studera de kontakterna, bland annat med olika miljöteknikcentrum i Sverige, säger Olof Hjelm. De två forskarna är knutna till avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet. Forskarna får totalt kronor under tre år. För mer information kontakta: Sara Emilsson, forskarassistent, sara.emilsson@liu.se Olof Hjelm, docent, olof.hjelm@liu.se 12

14 13

15 Mattias Hjerpe 14

16 Stort behov av kunskap om klimatanpassning Vi vet att det finns en massa kunskap om sårbarhet och anpassning till klimatförändringarna. Den kunskapen hoppas vi kunna göra mer användbar i kommunerna. Så sammanfattar Mattias Hjerpe forskningsprojektet om sårbarhet och anpassningsförmåga vad gäller klimatförändringar i Östergötland. Det är Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) som fått pengar och tre LiU-forskare är involverade. Förutom Mattias Hjerpe, som är nationalekonom, deltar även statsvetaren Sofie Storbjörk och geografen Louise Simonsson. Det första vi ska göra är att ta reda på vad politiker och tjänstemän i de östgötska kommunerna anser vara de stora problemen när det gäller klimatförändringarna. Mot vad är de utsatta? Vilket konkret arbete pågår redan? Vilket kunskapsunderlag har tagits fram och vad fattas? Vilken beredskap för att minska sårbarheten 15

17 finns idag? Området är nytt, det finns ingen bok med alla svar att luta sig mot, kommunerna måste lära sig själva. De svar vi får ska vi sammanställa i en rapport och därefter göra fördjupade studier utifrån kommunernas behov, säger Mattias Hjerpe. Inom kommunerna diskuteras allt mer frågor som rör sårbarhet och anpassning till klimatförändringarna. När vi idag träffar kommunrepresentanter så blir det jättediskussioner direkt. De har behov av att prata och resonera kring detta, om vad som är viktigt och vad de egentligen ska göra inom området. Det finns ett stort behov av diskussion, reflektion och att systematiskt bena i frågorna. Vi vill medverka till att skapa mötesplatser för dessa samtal. Forskarna ska dessutom fördjupa sig i tre områden som rör klimatfrågorna utifrån ett kommunalt perspektiv. Det första handlar om varför, när och hur lokalsamhället är sårbart. Vi ska till exempel studera extrema händelser som redan inträffat, bland annat översvämningar. Dessutom ska vi använda oss av resultat från studier och scenarier som finns för att diskutera hur olika konsekvenser påverkar Östergötland. Vi ska också studera varje östgötakommuns exponering, känslighet och anpassning vad gäller klimatförändringarna och även analysera multipla faktorer, som när Östersjöns yta höjs och det samtidigt blir mer regn. Då kommer översvämningsriskerna i Norrköping att öka, fortsätter Mattias Hjerpe. 16

18 Det andra området handlar om hur man gör för att bedöma en kommuns sårbarhet. Vad behövs för att politikerna ska våga fatta relevanta beslut? Vilka faktorer är viktiga att ha med för att bedöma om en kommun är sårbar eller ej? Det är frågor vi ska studera. Många kommuner vill till exempel bygga hus nära sjöar, det är attraktivt för folk. Då ökar exponeringen och risken för översvämmade hus. Men om samtidigt anpassningsförmågan till de förhållandena ökar till exempel genom utökade försäkringar så blir sårbarheten inte lika stor. Det som händer är besvärande, men ingen katastrof. Område nummer tre behandlar hur en kommuns sårbarhet kan minska. Vi ska inventera hur östgötakommunerna har hanterat besvärligheter de hittills drabbats av och vad de har för beredskap framåt i tiden. Vad påverkar möjligheten att anpassa sig och vilken betydelse har exempelvis tekniska och organisatoriska åtgärder? För att göra det behöver vi inventera vilken teknik och vilka lösningar som finns tillgängliga. Forskarna hoppas att projektet ska leda till en kontinuerlig kontakt med östgötakommunerna, där Centrum för klimatpolitisk forskning blir ett bollplank i frågor som rör sårbarhet och anpassning. 17

19 Vi räknar med att diskutera våra resultat med de 13 kommunerna och på så vis skapa en plattform för hur vi går vidare med arbetet. Dessutom hoppas vi kunna bjuda in politiker och tjänstemän även från Sörmland för ett ömsesidigt utbyte och diskussion. Vi har redan genomfört en fortbildningsdag om klimatförändringarna för lärare i grundskolan och ska anordna en motsvarande för politiker och tjänstemän. Den sortens satsningar vill vi göra till årligen återkommande arrangemang. Vårt intresse för att knyta kontakter med kommunerna är stort. Jag hoppas att det här projektet får lite av en rivstart. Projektet heter Klimatförändringar: sårbarhet och anpassningsförmåga i Östergötland. De tre LiU-forskarna är knutna till Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Det är en tvärvetenskaplig forskarmiljö som bygger på etablerade internationella kontakter. Forskarna får totalt 1,5 miljoner kronor under tre år. För mer information kontakta: Mattias Hjerpe, forskarassistent, mahjer@tema.liu.se Sofie Storbjörk, forskarassistent, sofst@tema.liu.se Louise Simonsson, forskarassistent, lousi@tema.liu.se 18

20 19

21 Jan-Erik Hagberg, Marianne Abramsson och Mirjaliisa Lukkarinen Kvist 20

22 Nya perspektiv på boende för äldre Hur vill personer som har hälsa och livskraft i behåll bo när de blir äldre? Tre forskare ska nu ta reda på mer om vad som styr valet av boende i de högre åldrarna. Vi ska koncentrera oss på åldrarna 55+ och uppåt, säger Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, en av forskarna vid NISAL (tema Äldre och åldrande) vid Linköpings universitet. Fokus kommer att ligga på den fas i livet när eventuella barn flyttat hemifrån och man börjar närma sig pensionsåldern. Den här gruppen har forskningen inte uppmärksammat särskilt mycket. Det har uppstått ett visst kunskapsglapp, påpekar Marianne Abramsson, även hon forskare vid NISAL. Forskarna ska också studera boendeval längre upp i åldrarna. Det är viktigt att ha med hela perspektivet. Från de aktiva äldre till de mer skröpliga, konstaterar Jan-Erik Hagberg, den tredje personen i gruppen. 21

23 Antalet äldre ökar och det innebär att det finns ett behov från olika håll av att ta reda på hur de vill bo i framtiden. Hittills är det helt dominerande mönstret att de allra flesta bor kvar där de bott tidigare under livet. Kommer den trenden att förändras med den stora gruppen 40-talister som har höga inkomster och andra konsumtionsvanor än tidigare generationer? En del talar för det, menar forskarna. Fler har idag högre inkomster och hög utbildning, många är vana vid att röra på sig genom tidigare flyttningar och resor, och fler är frånskilda. Det här får till följd att man inte är lika geografiskt förankrad i sin bostad. Hur och var äldre bor är en central bostadspolitisk och socialpolitisk fråga för kommunerna. Äldres bostadsmönster påverkar också det sociala livet både i staden och på landsbygden. En del kanske väljer att bo kvar, andra vill flytta till sina barnbarn, närmare golfbanan eller till en större ort. Kommunerna har ett ansvar att erbjuda bostäder och behöver ha underlag för sin stadsplanering. Från deras sida finns det ett intresse av att behålla de äldre med tanke på skatteinkomster, då gäller det att de kan erbjuda ett bra boende. Gruppen äldre är attraktiv som skattebas och resurs, men kommunerna måste också planera för de problem som kan uppstå för de äldre senare i livet och se till att det finns bra alternativ då också, med hemtjänst och andra boendeformer, påpekar Marianne Abramsson. 22

24 Forskarna ska studera vad boendet betyder för äldres dagliga liv och hur kommuner kan agera när de äldre blir fler. Några delstudier tar också upp äldres boende i glesbygden och i små kommuner, eftersom det är stora skillnader mellan hur olika kommuner påverkas av att befolkningen åldras. Även bostadsföretagen visar intresse för de äldres boende. När en växande andel av bostadskunderna befinner sig i de högre åldrarna måste företagen anpassa sig om de vill driva sin verksamhet lönsamt. Antalet seniorbostäder har mer än fördubblats sedan Det finns ett klart ökande intresse. Bostadsföretagen ser gruppen 55+ som strategiskt intressant, säger Jan-Erik Hagberg. Boendet ska studeras utifrån ett genus-, etnicitets- och klassperspektiv. De med knappa ekonomiska resurser har få valmöjligheter, ekonomin spelar stor roll. Det vi också kan se från tidigare studier är att familjen har en kanske oväntat stark betydelse i Sverige. Närhet till barn och barnbarn lyfts fram som något väldigt viktigt för många, påpekar Jan-Erik Hagberg. Han nämner exempel kring genusperspektivet kopplat till boende. Kvinnor har till exempel färre val därför att de har lägre inkomster. Och vad gäller den nya tidens 55+ boende passar det 23

25 verkligen för männen? Eller blir det för tråkigt för dem när de inte längre kan klippa gräs och fixa i huset? Kanske har den sortens boende blivit mer av ett projekt som passar kvinnor. Man flyttar in till stan för att kunna gå på teatern, sådant som kvinnor är mer roade av, säger han. Forskarna hoppas även kunna studera andra aspekter kring äldres boende som inte tidigare blivit tillräckligt belysta. Vi vill lyfta fram annorlunda sätt att åldras på kopplat till boende. Hur vill man bo om man inte har familj? Hur väljer ensamboende kvinnor, eller ogifta män som levt ensamma? Det finns generellt en stark föreställning om tvåsamhet, medan en del ju väljer att leva ensamma. Vi har många stereotypa föreställningar om hur man ska leva sitt liv, säger MirjaLiisa Lukkarinen Kvist. Projektet heter Förändrade livs- och boendemönster bland äldre. De tre forskarna är knutna till NISAL (tema Äldre och åldrande) vid Linköpings universitet. Forskarna får en miljon kronor under två år. För mer information kontakta: Marianne Abramsson, forskarassistent, marianne.abramsson@isv.liu.se Jan-Erik Hagberg, universitetslektor, jan-erik.hagberg@isv.liu.se Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, forskare, mirku@isv.liu.se 24

26 25

27 Erling Bjurström 26

28 Kultur som ekonomisk motor Hur kan kultur utveckla kommuners och regioners ekonomi? Det är en fråga som forskare vid tema Q (Kultur och samhälle) på Linköpings universitet ska fördjupa sig i. Kultur är så mycket mer än konst, teater och litteratur. Begreppet vidgas hela tiden. Ta industrin kring datorspel, liksom hela mediebranschen med musik, film och webbdesign, eller upplevelseindustrin kring Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, Arn i Västergötland och Wallandervandringar i Ystad. Eller konstrundor, privata samlare som startar museer och rollspels- och lajvkulturer. Vi vill undersöka hur kultur av olika slag samspelar med ekonomin på ett regionalt plan här i Östergötland, säger Erling Bjurström, professor vid tema Q. Syftet med projektet är att kartlägga, belysa och analysera kulturekonomin som en resurs för regional och lokal utveckling. Bakgrunden till att forskarna vill studera det här är att antalet 27

29 kulturföretag på regional och lokal nivå ökat. Regionalt och lokalt satsas det mycket på kulturpolitiska planer, ofta med inriktning på turism och företagande som komplement till äldre, mer traditionella kulturpolitiska mål. Ju mer unik upplevelse som erbjuds, desto fler besökare lockas. Gränserna mellan kultur-, närings- och utbildningspolitik överskrids allt oftare. Men det saknas kunskap om hur de mindre, lokalt förankrade kulturföretagen agerar, vilka förutsättningar de har och hur deras utvecklingsmöjligheter ser ut. Inom forskningen diskuteras begrepp som kulturekonomi, upplevelseekonomi och kreativ ekonomi. Kultur ses som en viktig utvecklingsfaktor inom turismen, som i sin tur står för tillväxt och lokal och regional utveckling. Överlag har vi en dålig överblick över vad som händer inom området på regional nivå. Man uppmärksammar de fall som lyckas, till exempel framgångsrika småföretag i regionen som satsar på datorspel och som har många internationella kontakter. Men hur ser förutsättningarna ut generellt? Är det många bra idéer som aldrig kommer fram? Vad får kulturarbetarna för stöd och varifrån kommer det? Vilka är verksamma inom den lokala och regionala kulturekonomin och hur ser deras arbetsvillkor och deras finansiering ut? Vilka regionala stödformer finns? Tjänar vissa på dem och förlorar andra? Det är exempel på frågor vi vill ha belysta, påpekar Erling Bjurström. 28

30 Vi vill också fördjupa oss i city branding, det vill säga hur man tar fram städers varumärken, vad som får folk att flytta dit, eller besöka platsen. Av det skälet har vi valt att studera Astrid Lindgrens värld, där Vimmerby kommun, lokalt näringsliv, region och kulturentreprenörer samarbetar på ett nytt sätt. Forskarna räknar med att göra en studie av hur Astrid Lindgrens värld byggts upp och vilka konsekvenser upplevelseparken fått för kommun, region, näringsliv och befolkning i stort. De resultat vi totalt sett kommer fram till i projektet räknar vi med att så småningom presentera på en konferens. Vi har många kontakter med kultursektorn regionalt och nationellt och med hjälp av CKS hoppas vi kunna hitta nya former där de här frågorna kan diskuteras med kommunerna. Projektets titel är Den regionala och lokala kulturekonomins förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Forskarna är verksamma vid tema Kultur och samhälle, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) och får totalt 1 miljon kronor under tre år. För mer information kontakta: Erling Bjurström, professor, erlbj@isak.liu.se Peter Aronsson, professor, petar@isak.liu.se 29

31 30 Från vänster: Karin Axelsson, Malin Tillmar och Elin Wihlborg

32 Kommunala vardagsfrågor i ny belysning Vi vill gå samman och lyfta kommunfrågorna. Det poängterar de tre forskarna Karin Axelsson, Malin Tillmar och Elin Wihlborg. Med sina olika infallsvinklar på kommunala vardagsfrågor ska de nu samarbeta för att fördjupa perspektiven på dem. De finns inom samma institution, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, men har olika specialkunskaper. Karin Axelsson är docent i informationssystemutveckling, Malin Tillmar universitetslektor i företagsekonomi och Elin Wihlborg docent i statsvetenskap. De olika perspektiv de har kan berika både deras egen, men även kommunanställdas, kunskap i frågor som rör organisering av olika kommunala verksamheter, menar de. Därför sökte de pengar från CKS och fick en mindre summa på kronor för att göra en övergripande studie på hur de ska kunna utveckla samarbetet. 31

33 Vi ser det här som uppmuntringspengar och hoppas att vi kan få mer forskningsmedel senare. Nu vill vi plocka upp teorier och perspektiv från våra ämnen för att se vad som händer när vi lägger ihop dem, säger Elin Wihlborg. Det gemensamma nyckelordet för projektet är organisering. Organisering är det som sker i det dagliga arbetet, hur man gör praktiskt för att få något att fungera, till exempel inom hemtjänsten eller i en krisberedskap. Vi är ute efter principer och strategier för att hjälpa kommunerna i organiseringsfrågor, de frågorna ligger alltid på agendan, påpekar Malin Tillmar. Istället för att sitta på varsitt håll och enskilt samla in forskningsmaterial i olika frågor, hoppas de kunna tolka samma material utifrån olika perspektiv. Det ger mer förståelse för materialet och för den teoretiska utvecklingen, fortsätter Elin Wihlborg. Konkret kan det se ut så här: Inom mitt område forskar vi bland annat om myndigheters e-tjänster till medborgarna. Vi utgår då från ett informatikperspektiv, som till exempel hur utformningen av e-tjänsterna ska se ut. Men medan vi koncentrerar oss på gränssnitt och kommunikation, kan Elin, med sitt perspektiv, granska samma material utifrån exempelvis politiska ambitioner med e-tjänsterna. Och Malin som bland annat jobbar med frågor som rör regional utveckling och lokal politik, kan undersöka vilken tillit medborgare 32

34 känner till den här sortens tjänster, till exempel om vi som medborgare litar på dem, förklarar Karin Axelsson. Malin Tillmar har ett annat exempel: Jag har studerat omorganisationen inom äldreomsorgen i Linköping. En aspekt jag tittat på är relationerna mellan de olika organisationerna som är involverade i frågorna som rör äldreomsorgen. Vilket förtroende de har för varandra, samspelet och kontrollen mellan dem allt utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Karin skulle kunna syna samma material med inriktning på hur de olika tekniska systemen fungerar mellan myndigheterna och de involverade företagen, och hur deras samarbete påverkas av det. Elin, i sin tur, kan till exempel undersöka ansvarsfrågan hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de olika parterna. På så vis skulle vi se nya saker utifrån samma material. De framhåller också vikten av den praktiska användningen av samarbetet. Alla som arbetar praktiskt med frågor som rör organisering av olika tjänster ska kunna ha direkt nytta av resultat som de kommer fram till. Kommunerna behöver nya verktyg för att utveckla sin verksamhet, menar de. Vi hoppas att vi som forskare lär oss förstå verkligheten bättre genom vårt samarbete och att vi genom det också kan hjälpa de som jobbar inom kommunerna att tydligare förstå olika sammanhang. Det är inte så att vi ska tala om hur de anställda i kommunerna ska göra, utan vi vill utmana och provocera, få män- 33

35 niskor att tänka på ett nytt sätt. Ge dem verktyg genom att ställa frågor på ett annat sätt och på så vis få dem att tänka lite annorlunda, påpekar Elin Wihlborg. Redan idag har de ett nära samarbete med kommunerna i regionen, bland annat genom CKS nätverk för kommunpolitiker. Genom projektet hoppas de på ännu fler kontakter. Förhoppningsvis blir det här projektet en språngbräda för ett fortsatt samarbete. Det är viktigt både för arbetet inom vår institution och för arbetet gentemot kommunerna, säger Karin Axelsson. De tre forskarna är knutna till Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet. Forskarna får under För mer information kontakta: Karin Axelsson, docent, karin.axelsson@liu.se Malin Tillmar, universitetslektor, malin.tillmar@liu.se Elin Wihlborg, docent, elin.wihlborg@liu.se 34

36 35

37 Tomas Svensson 36

38 Bil, buss, cykel? Hushållen i centrum i studie om transporter Fokuseringen på den regionala utvecklingen har lett till att viktiga frågor som rör det lokala samhället hamnat i bakvattnet. Med hjälp av forskning ska nu lokala frågor som rör transport och samhällsplanering lyftas fram. I flera år har samhällsdebatten som rör transportplanering varit koncentrerad på regionerna och de behov som behöver lösas när allt fler pendlar och regelbundet vistas inom större geografiska områden. Men det är viktigt att fokuseringen på regioner inte sker på bekostnad av det lokala samhällets utveckling, både vad gäller mindre tätorter och städer. Det menar de två forskare vid VTI (Statens väg-och transport forskningsinstitut)och Linköpings universitet, som med hjälp av pengar från CKS ska sätta strålkastarljuset på det lokala samhällets behov av transporter. 37

39 Tidigare forskning visar att många tycker det är problematiskt med pendling både ur ett individ- och familjeperspektiv. De fastnar i ett strukturellt beroende och tappar bort kvaliteten i det nära. I och med fokuseringen på regioner så har en del av kvaliteten i det lokala samhället gått förlorat. Den lokala servicen utarmas. Närbutiker försvinner och ersätts av stormarknader, skolor läggs ner och fritidsaktiviteterna finns långt borta. Stadsplaneringen har bejakat de här utvecklingstendenserna och det har lett till ett ökat bilberoende och krav på mer planering och pusslande med tiden för hushållen, säger Tomas Svensson, biträdande enhetschef vid VTI och en av två forskare som är knuten till projektet. Jane Summerton, forskningschef och professor vid VTI och LiU, är den andra. De två forskarna ska i ett första skede belysa hur hushållen löser sina transportbehov på det lokala planet. Tycker hushållen att transporterna fungerar bra eller dåligt, hur ser de på kollektivtrafik och lokal service? Hur fungerar transporteringen till skola, dagis, affärer och arbete, liksom eventuell pendling? Vilka skillnader mellan olika grupper finns det, där till exempel en del hushåll har två bilar och andra bara har cykel? Och vilka behov har hushåll med svagare resurser? Hur kan transportplaneringen förstärkas för att bättre tillmötesgå deras behov? 38

40 Vi vill se hela resemönstret. Vår forskningskompetens är transport och transportfunktioner och vårt syfte med studien är att ta reda på hur man med hjälp av transportplanering kan förbättra servicen till hushållen. En bra analys av hushållens vanor kan sedan utgöra ett bra underlag även för samhällsplanering, fortsätter Tomas Svensson. Ytterst handlar det om att skapa en bra livsmiljö för människor, menar han. En grundläggande kvalitet i det lokala, där människor bor och lever sina liv, är viktig för att folk ska välja att bo kvar. Det är inte bara pendlingsmöjligheterna som ska vara bra, transporterna i närområdet måste också fungera. Forskarna hoppas att i ett senare skede gå vidare med sina studier och då även lyfta fram politikers och samhällsplanerares syn på transport- och samhällsplanering. Vi menar att det är viktigt att deras uppfattning är grundad i medborgarnas faktiska behov i vardagen. Det behövs helt enkelt bättre underlag och kunskap i frågor som rör trafikplaneringen, säger Tomas Svensson. Resultaten av forskningen kommer successivt att presenteras vid seminarier med politiker och planerare. Redan idag har vi många kontakter med dem som ska använda sig praktiskt av forskningen och vi fortsätter hela tiden att utveckla samarbetet med dem, påpekar Tomas Svensson. 39

41 De två forskarna är knutna till VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) respektive Linköpings universitet. Forskarna får en miljon kronor under tre år. För mer information kontakta: Tomas Svensson, biträdande enhetschef vid VTI, Jane Summerton, forskningschef & professor vid VTI och professor vid LiU, 40

42 Linköpings kommun Gripen A formation Foto: Katsuhiko Tokunaga Copyright Gripen International Mjölby kommun Mantorp Park Foto: Jarl Asklund Boxholms kommun Gamla bron Boxholms kommun Omslagets illustrationer Finspångs kommun Finspångs slott Foto: Jan-Erik Petterson Kinda kommun Forsbo damm och bro Foto: Karl-Gustav Skoglund Motala kommun Juno på Göta kanal Foto: Åke Svensson Norrköpings kommun Arbetets museum Norrköpings kommun Söderköpings kommun Kanalhamnen Foto: Thomas Petterson Vadstena kommun Klosterlilja, Munkträdgården, Vadstena kloster Foto: Ingela Molander Valdemarsviks kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Formpressning Bergquist Formprodukter AB Åtvidabergs kommun Gruvlave vid Bersbo koppargruvor Foto: Jan-Olov Olsson Ödeshögs kommun Alvastra klosterruin Ödeshögs kommun 41

43