anpassningsförmåga i Östergötland ( till )
|
|
- Jakob Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORTERING Klimatförändringar: sårbarhet och anpassningsförmåga i Östergötland ( till ) Projektledare: Sofie Storbjörk ( ). Projektmedarbetare: Mattias Hjerpe ( ), Louise Simonsson ( ) och Madelaine Johansson (intervjuer till förstudien 2009). Forskarna är knutna till Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, Institutionen för Tema. Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker i Östergötland. Ett viktigt motiv för att genomföra projektet var att komplettera parallellt pågående projekt vid CSPR och andra svenska universitet i s.k. högrisk- eller proaktiva anpassningskommuner (Göteborg, Lilla Edet, Ystad, Stockholm, Malmö m.fl.) med analyser i en region bestående av kommuner med varierande folkmängd och grad av exponering mot klimatrisker. Projektet har även kommit att bygga en egen unik empirisk bas genom de två fördjupningarna, vilka markerar två nya inriktningar inom anpassningsforskningen. Vidare har projektet i enlighet med utlysningens intentioner möjliggjort ett ökat tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan tre då juniora forskare vid LiU. Medan Simonssons anställning löpte ut 2010 har Hjerpe och Storbjörk fortsatt sin samverkan i nya projekt ( Tidsmässig disposition/genomförande Kartläggningen planerades och genomfördes under hösten 2008 och våren 2009 i form av en genomgång av kommunala dokument och 22 intervjuer med lokala tjänstemän från samtliga 13 östgötakommuner. Studien (Johansson et al 2009) ger en bild av risker, sårbarhet och pågående anpassning inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar i ett östgötaperspektiv. Vidare gjordes en sammanställning av teoretiska och analytiska begrepp, regionala risker och sårbarhet, svensk klimatanpassningspolicy och centrala barriärer för anpassningsförmåga (se delkapitel i rapporten samt Storbjörk 2010). Vi använde oss även av ett s.k. sårbarhetsindex för att diskutera vad som påverkade östgötakommunernas exponering mot klimatförändringar och deras förmåga att anpassa sig. Hjerpe och Simonsson har även medverkat i utveckling av en verktygslåda för att analysera sårbarhet och anpassning inför klimatförändringar (Jonsson et al 2011, Wilk et al, kommande). Utifrån kartläggningens resultat identifierade vi behov fördjupningar, varav den första Klimatanpassningen och den lokala politiken började planeras relativt omgående. Fördjupning 1. Under har forskningen ägnats åt genomförandet av en fördjupad studie av kommunpolitikernas roll, ansvar och handlingsutrymme samt intressekonflikter och prioriteringar i arbetet med risker, sårbarhet och anpassning i ett framtida klimat. Trots att den lokala politiken visat sig viktig inom klimatanpassningen har varken internationella eller svenska anpassningsstudier direkt studerat politikernas roll och ingångar i klimatanpassningen utan främst riktat in sig på tjänstemän inom olika lokala förvaltningar. Vi ville därför genomföra en studie som utgick från lokala politikers vardag och relativt öppet sondera om och i så fall på vilket sätt hantering av klimatrisker och anpassning ansågs vara en fråga för den lokala politiken. Vi började med att kartlägga centrala politiska mål och visioner genom strategiska dokument samt bjöd in ledande kommunpolitiker i samtliga östgötakommuner till en heldagsworkshop. Vi fick enbart tre anmälningar (p.g.a. timing och heldagskonceptet) och med tanke på det stundande valet valde vi istället att genomföra enskilda intervjuer med ledande kommunpolitiker i majoritet och opposition i fyra östgötakommuner (Ödeshög, 1
2 Valdemarsvik, Linköping och Norrköping). För jämförelse genomförde Johan Alberth i ett annat projekt motsvarande intervjuer i Göteborg och Lilla Edet. Intervjuerna genomfördes dels genom klassiska intervjufrågor kring kommunala mål och prioriteringar samt politikens roll och avvägningar i klimatanpassningen, dels genom två speciella övningar. I en övning fick politikerna identifiera och ranka olika hinder och möjligheter för klimatanpassning. Den andra var en scenarieövning om klimatbudgetering där politikerna fick ange ungefärlig klimatbudget och därefter ta ställning till ett antal hypotetiska påståenden och i vad mån dessa skulle påverka kommunala ekonomiska prioriteringar. Fördjupningens resultat presentas i en vetenskaplig artikel är accepterad för publicering i Local Environment (Hjerpe, Storbjörk och Alberth, kommande). Fördjupning 2. Under arbetet med politikerstudien blev det tydligt att frågan om vattennära fysisk planering var både politiskt angelägen och svårhanterlig för flera kommuner. Detta är något som har konstaterats som ett anpassningsproblem i tidigare internationella och svenska studier. Dock hade inga studier kartlagt de processer, överväganden och planeringsutmaningar som är kopplade till vattenära fysisk planering på såväl strategisk som detaljplanenivå. Utifrån detta och med tanke på att Simonssons nya anställning ruckade våra tidigare planer valde vi i samråd med Kent Waltersson och Tora Friberg att planera om det fortsatta arbetet och genomföra en specialstudie av hur klimathänsyn hanteras inom vattennära fysisk planering utifrån pågående planarbete i Norrköping. Under 2012 gjordes först en genomgång av tänkbara detaljplaneärenden. Därefter planerades och genomfördes två fokusgruppsintervjuer och kompletterande intervjuer med tjänstemän på stadsplanekontoret och politiker i stadsplanenämnden. Intervjuerna fokuserade dels på den fysiska planeringens roll i klimatanpassningen, planarbetets organisering samt hur kommunen hanterat klimatrisker i två aktuella men väldigt olika vattennära planärenden: Kanaljorden och Lindö. Fördjupningens resultat presentas i en vetenskaplig artikel i European Planning Studies (Storbjörk och Hjerpe, 2013). I samband med att policyutveckling och forskningen om klimatanpassning har expanderat kraftigt under projektperioden har även en forskningsdatabas byggts upp av Hjerpe under 2012 samt en särskild analys av policyutvecklingen för klimatanpassning i Sverige genomförts (Storbjörk 2012). Resultat: huvudsakliga slutsatser Genom forskningsprojektet har vi förvärvat god kunskap om östgötakommunernas arbete med klimatrisker, deras sårbarhet och robusthet. Resultaten från den inledande kartläggningen ger en regional komplettering till tidigare och parallella nationella studier om kommunal klimatanpassning genom att bekräfta tidigare slutsatser om såväl drivkrafter som barriärer för klimatanpassning. I ett östgötskt sammanhang sätter resultaten fingret på ett antal kommunala utmaningar som behöver uppmärksammas för att klimatfrågan ska få ett större genomslag ex behovet av att skapa ökad prioritet bland politiker och tjänstemän, att ta ett brett grepp och inte enbart se klimatanpassning som en krisberedskapsfråga, att avsätta tid och personella resurser för ett kontinuerligt snarare än händelsestyrt fokus. Vidare kunde noteras att invånare i glesbygd framstår som mer robusta i meningen att invånarna har en bättre egen krisberedskap och vana att hantera exempelvis strömavbrott dvs. bilden av sårbarhet. Kartläggningen landar i en uppmaning att försöka tänka efter före. 2
3 Politikerstudien visar att kommunalrådsrollen generellt sätter ramar för hur klimatanpassning kan bli en fråga för den lokala politiken. I den ligger att i leda och att ta fram långsiktiga strategier för den egna kommunen samt även att på kortare sikt allokera resurser. Kulturen av att söka och hitta kompromisser och vikten av att etablera plattformar för nya frågor lyftes också fram. När det gäller klimatförändringarnas plats på den lokala politiska agendan är politikerna överens om att frågan om utsläppsminskningar är överordnad frågan om anpassning. Intervjupersonerna presenterar också anpassningsfrågan som främst en fråga för stadsplanering och teknisk förvaltning som handlar om att fastställa gränsvärden. Å andra sidan lyfter politikerna att frågan om klimatanpassning skulle kunna göras mer politiska attraktiv om den kopplades till frågor om lokal utveckling, mål och visioner. På detta sätt skulle frågan om anpassning kunna rymma mer diskussion om vad vi vill att vår kommun ska vara i framtiden och att identifiera möjligheter för framtida utveckling. I fråga om vad som påverkar attraktiviteten för klimatanpassning, fann vi ett stort antal olika faktorer. Några bekräftar vad som redan tidigare studier funnit, såsom tillgång till resurser och stödmekanismer, nationella riktlinjer och institutionella incitament, svag lokal politisk opinion för att arbeta med klimatrisker och anpassning samt att anpassning, eftersom det inte krävs enligt lag, är en frivillig uppgift och därför ges en förhållandevis låg prioritet. Det senare leder till att det är särskilt viktigt att kunna koppla eller länka klimatanpassningsfrågan till andra, mer prioriterade områden för att på så sätt göra den till en del av andra lokala politiska mål. Andra faktorer ger ett nytt bidrag till forskningslitteraturen. Till exempel ansågs klimatanpassningsfrågan varken ha särskilt stor möjlighet att bli en valfråga, vilket även påverkar attraktiviteten under resten av mandatperioden eller att det fanns några stora partipolitiska kontroverser eller ideologiska skiljelinjer kring klimatanpassningsfrågans politiska vikt. I mindre folkrika kommuner, vilka saknar stora möjligheter att minska klimatutsläppen, kan anpassning fylla en roll för att visa på lokal politisk handlingskraft. Detaljplanestudien om hur klimathänsyn hanteras inom vattennära fysisk planering utifrån pågående planarbete i Norrköping visar en fysisk planering som tvärt emot de förväntningar som ställs på planeringens förmåga att vara en nyckelaktör i klimatomställningen är splittrad såväl organisatoriskt som vad gäller planeringens olika ambitioner. Organisatoriskt påvisas svaga inomsektoriella kopplingar mellan översiktsplanearbete, detaljplanearbete och bygglovgivningen vilka hanteras av olika politiska nämnder på ett sätt som skapar olyckliga glapp och risk för felprioriteringar. Detaljplaneringen sker mycket från fall till fall och ställningstaganden kring klimatrisker är beroende på ärendets karaktär. I Kanaljorden väljer nämnden att sätta ner foten och säga nej med hänsyn till översvämningsrisker eftersom kommunens intresse av området är längre medan i Lindö finns ett starkt intresse av vidare exploatering vilket gör att kommunen väljer att ta risker och också finansiera åtgärder för att säkra området. Planerare och nämndpolitiker slits mellan ambitioner att å ena sidan ta ett långsiktigt ansvar för att bygga ett hållbart samhälle och ligga i framkant och å andra sidan att hitta praktiska och tekniska lösningar för att säkra planer som marknaden ser som önskvärda. Klimatanpassning blir mer en fråga om tillåtlighetsprövning där också konsulter har stor betydelse och inflytande över gränssättandet än en viktig del i en systematisk klimatomställning med den fysiska planeringen som vägledare. 3
4 Kommunkontakter Våra kommunkontakter har skett dels genom genomförandet av intervjuer och fokusgruppsmöten med tjänstemän och politiker samt vid presentationer och workshops anordnade av CKS. 2008/2009: intervjusamtal med 22 tjänstemän från samtliga östgötakommuner och en länsstyrelserepresentant. Planering och genomförande av CKS kommundag 2009 Klimatfrågan på den kommunpolitiska agendan. Förutom att presentera kartläggningsresultat i plenum arrangerades två deltagarorienterade workshopmöten kring såväl risker och sårbarhet som villkor för klimatanpassning. 2010: intervjusamtal med 8 ledande kommunpolitiker i Valdemarsvik, Ödeshög, Linköping och Norrköping. Presentation Klimatrisker och intressemotsättningar i stadsplaneringen vid LiU Sym City 2011 Rethink the City. Presentation Det finns ingen politik i det! Kommunpolitikers syn på klimatanpassning, CKS torsdagsseminarier : fokusgruppsmöten med 3 tjänstemän från stadsplanekontoret samt 5 politiker i stadsplanenämnden i Norrköping. En kompletterande intervju med nya nämndordföranden. Publikationer Mattias Hjerpe, Sofie Storbjörk and Johan Alberth (accepterad). There is nothing political in it : triggers of local political leaders engagement in climate adaptation. Local Environment. Sofie Storbjörk and Mattias Hjerpe (published online 10 th of September 2013). Sometimes Climate Adaptation is Politically Correct : A Case Study of Planners and Politicians Negotiating Climate Adaptation in Waterfront Spatial Planning. European Planning Studies. DOI: / Wilk, J., Hjerpe, M., Jonsson, A, André, K and Glaas, E. with a special contribution from Röd, J. K., Opach, T. and T. S. Neset (kommande). A Guidebook for Assessing and Managing Integrated Vulnerability to Climate Change. Publiceras Storbjörk, S Adaptation Policies in Sweden I Huitema, D. et al (red), Handling adaptation governance choices in Sweden, Germany, the UK and the Netherlands. Knowledge for Climate, theme 7 The Governance of Adaptation. IVM Institute for Environmental Studies, Report W-12/07: Amsterdam. Jonsson, A., Glaas, E., André, K. och Simonsson, L Verktygslåda för klimatanpassningsprocesser: Från sårbarhetsbedömning till sårbarhetshantering. CSPR rapport 2011:1. Storbjörk, S Att tänka efter före? Om klimatanpassningens kommunala utmaningar. I Friberg, T. och Thelander, S. (red). Samtal pågår Inlägg från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner. CKS rapport 2010:1. 4
5 Johansson, M., Hjerpe, M., Simonsson, L. och Storbjörk, S Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar. CKS rapport 2009:4. Forskningsresultat har även presenterats i artiklar i lokala tidningar, Dagens samhälle samt radio Östergötland och Östnytt. Vidare forskning Vi ser idag nya spännande internationella forskningstrender som tar ett bredare grepp på klimatfrågan, där klimatinitiativ sammankopplas och förstås i ljuset av satsningar för att främja en hållbar utveckling med fysisk planering som bas. Vi har beviljats forskningsmedel av FORMAS ( ) för att studera sådant omställningsarbete i proaktiva, medelstora kommuner och har landat i ett fallstudieurval bestående av relativt folkrika, särskilt expansiva och resursstarka kommuner med en stark egen kunskapsbas. Vi ser ett stort behov av och stora synergier med att explicit studera frågan om kommunalt omställningsarbete i mindre folkrika kommuner med en varierande grad av expansionsplaner, för att sammantaget möjliggöra mer balanserade och nyanserade analyser av vad som skapar kommunal omställningsförmåga. Vi har för närvarande ansökt om medel för att genomföra projektet Lokal omställning för klimatförändringar och hållbar utveckling i samhällsplaneringen i mindre östgötakommuner (LOKUS). Projektet syftar till att främja ett strategiskt och reflexivt lokalt omställningsarbete kring klimatförändringar och hållbar utveckling i mindre kommuner. Projektet analyserar hur lokala hänsyn, mål och ambitioner kring klimatförändringar och hållbar utveckling kommer till uttryck i och hanteras inom ramen för samhällsplaneringens praktiker. Projektet undersöker dels den övergripande strategiska nivån med formulering av mål och visioner inom ramen för kommunalt översiktsplanearbete, dels konkreta planer, initiativ och åtgärder där olika hänsyn möts och förhandlas för att bidra till att skapa handlingsutrymme för praktisk förändring. 5
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering. sofie.storbjork@liu.se
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk
Läs merKlimatfrågors integrering i lokal policy och planering.
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk
Läs merCSPR Briefing. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering
CSPR Briefing Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering CSPR Briefing No 12, 2014 Mattias Hjerpe Erik Glaas Sofie Storbjörk Anna C. Jonsson Ebba Brink Christine Wamsler Centrum
Läs merNorrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen
2016-04-20 Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen Merja Willman, Kommunstyrelsens kontor Norrköping staden vid havet? Norrköping växer Ca 136 000 invånare (2015) Ca 155 000 invånare
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merPlanerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering
Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering Lite klimat, lite kommun och lite pågående forskning Mattias Hjerpe Centrum för klimatpolitisk forskning Tema miljöförändring Linköpings
Läs merH:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser
H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget
Läs merExploring Transitions in the Making: Integrative Planning Towards a Sustainable Built Environment (ExTra)
Exploring Transitions in the Making: Integrative Planning Towards a Sustainable Built Environment (ExTra) Mattias Erik Tina Ställer svenska städer om? Pekar städernas klimatarbete i rätt riktning? Jimmy
Läs merAvrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Datum 2016-08-29 Diarienummer 3.3-2016-6545 1-lancliaggare Patrik Baard Finansdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av
Läs merNorrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer
2015-11-18 Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer Magnus Gullstrand, stadsbyggnadskontoret Merja Willman, kommunstyrelsens kontor Upplägg Norrköping växer och bygger för framtiden
Läs merKraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet
Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet 1 Utbildning Tekniska fakulteten Civilingenjör Energi-miljö-management Masterprogram Energy
Läs merBilaga 6. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering.
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Bilaga 6. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering. SMHI Klimatologi Nr 12, 2015 CSPR Briefing Svensk
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merCentrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 4, 2017
Nr 4 år 2017 1(6) Centrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 4, 2017 Datum: Närvarande Tjänstgörande ledamöter Anders Härnbro, ordförande Eva Andersson Anna Nilsson Bo Hellgren Kerstin
Läs merBedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner
Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner (Cities capacity to manage climate vulnerability ) Anna Jonsson CSPR, Norrköping Om projektet Partners Centrum
Läs merÖvriga Josefina Syssner, Hans Nilsson, Brita Hermelin, Sabrina Thelander, Johan Wänström (sekreterare).
2015-04-01 1 (5) Centrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 1, 2015 Datum: 2015-04-01 Närvarande: Ordinarie ledamöter Anders Härnbro, ordförande Eva Andersson Camilla Egberth Paul Lindvall
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling
Ledningssystem för hållbar utveckling Presentation av ett pilotprojekt SKL 4 april 2014 Lars-Anders Larsson, 0733-35 57 77, lars-anders.larsson@actea.se Actea Consulting AB Sida 1 Innehåll Ledningssystem
Läs merVälkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket
1 Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting - SKL bjuder vi in till höstens möte med Nationella Healthy
Läs merLedare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser
Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merNordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!
Nordisk vä rldsutstä llning 2020 Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder! Introduktion Nordic City Network har under flera år arbetat med att utforska den nordiska
Läs merÖvriga Tora Friberg, Kent Waltersson, Christine Erlandsson, Peter Åbrodd, Sara Gustavsson 7 och Olof Hjelm 7
2011-03-31 Nr 1 och 2011 1 (6) Centrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 1 Datum: 2011-03-31 Närvarande: Ordinarie ledamöter Per de Faire, ordförande Anders Eksmo Mats Johansson Maria
Läs merAtt organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS
Att organisera för regional utveckling Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS Att organisera för regional utveckling Olika forskare olika perspektiv Lukas Smas, kulturgeograf och Johan Wänström, statsvetare
Läs merFormas Forskningsrådet för hållbar utveckling. 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt Formas uppdrag Identifierar forskningsbehov och finansierar forskning och utveckling Främjar nyttiggörande av
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merLotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Läs merHur möter östgötakommunerna klimatfrågan?
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar Madelaine Johansson, Mattias Hjerpe, Louise Simonsson och Sofie
Läs merHandlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen
Handlingsplan för Skelleftedalens utveckling till 2030 Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen Juni 2019 Inledning Översiktsplanen ger vägledning för beslut enligt Plan- och bygglagen
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merHållbara städer i ett backcastingperspektiv
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merCentrum för kommunstrategiska studier. Ramar för verksamheten
Centrum för kommunstrategiska studier Ramar för verksamheten 2016 2018 1 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 601 74 Norrköping www.liu.se/cks Tryck: LiU-Tryck Linköpings universitet
Läs merCentrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 4, 2018
Nr 4 år 2018 1(6) Centrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 4, 2018 Datum: Närvarande Tjänstgörande ledamöter Anders Hedeborg, mötesordförande 1-8 Anna Nilsson, mötesordförande 9-13
Läs merArbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs merErfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige
Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,
Läs merHandlings- och tidsplan för programberedningen för klimat
Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt
Läs merKommunforskning för framtiden. Sex projekt kring lokalsamhället
Kommunforskning för framtiden Sex projekt kring lokalsamhället Kommunforskning för framtiden Sex projekt kring lokalsamhället Copyright Centrum för kommunstrategiska studier 2008 Intervjuer och texter
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merRadikalt miljöombyte 200 politiker, 30 dagar och en 3:a i Huddinge
Radikalt miljöombyte Sedan oktober 2007 har konstnärerna Janna Holmstedt, Anna Högberg, Johan Tirén och Johan Waerndt samarbetat med planerare på Regionplane- och trafikkontoret kring RUFS 2010 Regional
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merPresentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Läs merUrban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från
Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merFöljeforskning i programmet Innovatörer
UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2017-09-28 2017-04712 Reviderad Följeforskning i programmet Innovatörer En satsning knuten till programmet Innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL
Läs merResiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion
Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs merMikael Granberg Centrum för klimat och säkerhet. Centrum för klimat och säkerhet
Minskade klimatrisker i framtidens byggande och boende lärande från tidigare händelser och samhällsplanering Ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond Mikael
Läs merNästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag
Läs merUtmaningar och möjligheter i en fragmenterad klimat-och energistyrning (CLIMENGO)
Utmaningar och möjligheter i en fragmenterad klimat-och energistyrning (CLIMENGO) 6 december 2017 Perspektiv på Energi Karin Bäckstrand, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Klimat-och
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merFORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring
FORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan Särskild utredare Cecilia Christersson UPPDRAGET Ökad samverkan
Läs merToolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg. 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Projektet ska Samverka internationellt, nationellt, regionalt och lokalt Ta
Läs merVarför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22
Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Swedish School of Planning Moment Varför ska kommunen
Läs merNytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet
Nytt från SKL SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Extremism Internt skydd Rakel Krisberedskap
Läs merExtremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?
Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merNATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav
Läs merPlanning for Climate Adaptation Adaptive capacity and conditions for change (2007-2010) Project Leader: Sofie Storbjörk, CSPR
FORMAS SLUTRAPPORTERING Planning for Climate Adaptation Adaptive capacity and conditions for change (2007-2010) Project Leader: Sofie Storbjörk, CSPR 1. INOMVETENSKAPLIGT REFERAT Introduction and aim It
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.
Naturvetenskapliga fakulteten MVEN16, Miljövetenskap: Klimatpolitik, samhällsstyrning och kommunikation, 15 högskolepoäng Environmental Science: Climate policy, Governance, and Communication, 15 credits
Läs mer10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling
10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling Sara Gustafsson, docent i Miljömanagement och miljöteknik vid avdelningen för Industriell miljöteknik,
Läs merden lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland
den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland ÖDESHÖG 5300 invånare STYRKOR UTMANINGAR Föreningar och kyrkor som samlingspunkt Starkt engagemang från civilsamhället
Läs merGlobal utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång
Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång Mattias Hjerpe Föreståndare, Centrum för klimatpolitisk forskning CSPR: en forskningsmiljö med känselspröt En forskningsmiljö
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merFramtidsvision NYNÄSHAMN 2030
Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna
Läs mer3.Förändringar inom livsmedelsområdet
På gång 1.Kommunernas roll i klimatfrågan 2.Hur bedrivs en effektiv tillsyn? 3.Förändringar inom livsmedelsområdet 4.Hur vill kommunerna medverka i vattendirektivet? 5.Hur ska miljömålssystemet se ut?
Läs merMänniska, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merLYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet
LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merAgenda Livsmiljö. - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden
Agenda Livsmiljö - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden Hållbar livsmiljö en prioritet för forskningspropositionen! 700.000 bostäder behövs till 2025. FNs hållbarhetsmål och åtaganden
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merHur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?
Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merMiljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger
Miljö-Klimat-Energi Region Östergötland Dagens tema, 2016-09-22, Anita Jernberger Tre planeringsnivåer (för regional utveckling) Strategisk nivå (Politikens arena) Anger mål, beslutar om strategier och
Läs mertillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist www.grkom.
Vem ska värna v tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist Vad är allmänna utrymmen? Trapphus, trappor, hiss Entréer Svalen (våningsplanet)
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merAnpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet 1 Strategier/planer och deras utvärdering har skapat en stomme
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs merPlattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna
Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna Inledning Det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet bygger på att resurser satsas på insatser som ska ge bestående
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merKB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merLokal samverkan för regional utveckling
Syfte: Att utveckla en samhällsplanering där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Fokus på ett förbättrat samspel mellan de olika parterna i
Läs merTematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1
Kyrkomötet Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Tematiskt kyrkomöte 2019 Kyrkomötets presidium överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2018 Karin Perers Levi Bergström Carina
Läs merEn överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar
En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015
ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta
Läs mer