Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering. sofie.storbjork@liu.se
|
|
- Maria Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se
2 Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk planering: det vattennära byggandets problematiker: resultat från två forskningsprojekt: 1.Aktuell detaljplanering i Norrköping: Kanaljorden, Lindö och de små beslutens tyranni 2.Att fastställa och tillämpa strategiska riktlinjer för fysisk planering. Beslutet är bara början Den fysiska planeringens förutsättningar att leverera integrering?
3 Kommunernas integrering av klimatfrågor: forskning vid CSPR Vi har studerat klimatanpassning i ett nationellt sammanhang och i ett trettiotal svenska kommuner med fokus på: 1.Hur kommuner upplever sårbarhet (sektorer, grupper, områden) inför olika typer av klimatrelaterade risker 2.Hur klimatanpassning landar på en politisk agenda, initieras planeras och implementering 3.Vad som driver/begränsar förmågan till klimatanpassning ex. institutionell förmåga (formellt/informellt, vertikalt/horisontellt) För närvarande jobbar flera av oss med vad som skapar förutsättningar för klimatomställning (climate transitions) och privata aktörers roll i klimatanpassningen
4 Klimatfrågans integrering i kommunal policy och planering 2005: Endast 36 kommuner uppgav att de tog hänsyn till ett förändrat klimat i sitt planarbete (Rummukainen et al 2005; Viehauser 2005) 2009/11: 9 av 10 kommuner att de arbetar med klimatanpassning i fysisk planering. Var fjärde kommun anger att detta sker i hög utsträckning (SKL 2009, 2011) 2015: 8 av 10 kommuner anger att de arbetar med klimatanpassning (IVL, 2015) I praktiken är det stor variation på vad det innebär att arbeta med klimatanpassning.
5 Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk planering Climate change requires us to reorient our spatial planning to pay more explicit and systematic attention to future possible pathways (Wilson and Piper, 2010: 13) Spatial planning has the potential to serve as a switchboard for the interlinking of mitigation, adaptation and sustainable development objectives at the local level (Biesbroek et al., 2009)
6 Planeringsideal och planeringspraktik Å ena sidan finns förväntningar att fysisk planering kan: förbättra koordinering och integrering för lokalt hållbara lösningar leda till substantiellt strategiskt nytänkande där nya vägar för förändring och omställning utforskas Å andra sidan visar forskning att: integreringen av klimathänsyn lätt blir retorisk och fragmenterad med en preferens för småskaliga/singulära lösningar åtgärder leder till bevarande av status quo snarare än proaktivitet planeringen drivs mot att bli mer flexibel för att kunna fånga upp ekonomiska inspel och private intressen. Dvs. vi behöver utforska den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar att främja en urban klimatomställning
7 Det vattennära byggandets problematiker: empiriska resultat från två forskningsprojekt
8 1. Klimatanpassning i detaljplaneringen. Exemplet Norrköping Intervjuer med ledande kommunalråd i majoritet och opposition Fokusgruppsintervju med planerare som arbetar såväl med översiktsplanering som detaljplanering. Fokusgruppsintervju med ledamöter i stadsplanenämnden dvs. politiker från S, M, C och Fp Individuell intervju med stadsplanenämndens ordförande (Mp) Fokus ligger på ambitioner, positioner och konkret planering i Kanaljorden och Lindö. Resultat presenteras i Storbjörk & Hjerpe European Planning Studies.
9 2. En intervjustudie med 15 planerare 10 proaktiva kommuner Fokus ligger på hur planerarna som frontline practitioners arbetar med klimatanpassning i fysisk planering. Resultat presenteras i Uggla & Storbjörk 2012, Dansk Sociologi samt Storbjörk & Uggla 2014, Regional Environmental Change. Municipality (fictive name) Land area Population size Geographical location Degree of exposure to climate change risks (self assessment) Westby 475 km² Mid West inland Medium/High Smallby 19 km² South West coast High Eastby 1127 km² South East inland Medium Northby 1065 km² North East coast Medium Deltaby 1165 km² Mid West inland High Soundby 56 km² South West coast High Urbanby 335 km² South West coast High Vänerby 602 km² Mid West inland High Rapidsby 394 km² Mid West inland Medium Poleby 102 km² Mid East coast Medium
10 1. Aktuell detaljplanering i Norrköping: Kanaljorden, Lindö och de små beslutens tyranni
11 Vattennära byggande: ambitioner och positioner Antingen starka ideal: Naturlagarna är inte förhandlingsbara. Vi har byggt våra samhällen på illusionen att de är det Vi behöver stå emot trycket Eller förhandlingsbar pragmatism: Vi hör vi mer av försiktighetsprincipen / / men utgångspunkten är ofta, om vi ska vara ärliga, att vi nog kan ordna det
12 Exemplet Kanaljorden
13 Exemplet Kanaljorden
14 Exemplet Lindö
15 Exemplet Lindö
16 Ibland är klimatanpassning politiskt korrekt Med Kanaljorden ville vi inte anta planen och översvämningsrisker var ett argument vi använde. Men i Lindö vill vi anta planen och då kringgår vi vattenfrågan Det kommer att vara situationer där vi väljer att ta kostnaden med dyra försiktighetsåtgärder för att kunna bygga medan vi kan välja en strategi av reträtt i mindre viktiga områden
17 Intra sektoriella stuprör 1. Övergripande strategisk nivå dvs. översiktsplaner = Kommunstyrelsen/ stadsplanekontoret 2. Detaljplanering = stadsplaneringsnämnden /stadsplanekontoret 3. Bygglovgivning = bygg- och miljönämnden /bygg- och miljökontoret Det finns ett glapp mellan stadsplanenämndens detaljtänkande och det strategiska tänkandet inom kommunstyrelsen. Samma gäller mot bygg och miljö vilket är olyckligt. Vi har också en dålig kommunikation mellan oss
18 Enskildheter vs. principer: de små beslutens tyranni Vi fattar beslut mycket från fall till fall. Du förlorar överblicken och det är lätt att göra felaktiga prioriteringar när du tar en sak i taget, var för sig. Du ser inte helheten Vi behöver besluta oss för principer så att vi inte fastnar i enskildheter för då är det allt för lätt att göra planer för hur vi ändå kan bygga. Det är lätt att börja tänka vilken trevlig plats för ett promenadstråk, man kan bo precis bredvid och där kan vi ha caféer
19 2. Att fastställa och tillämpa strategiska riktlinjer för fysisk planering. Beslutet är bara början
20 Att fastställa riktlinjer är knepigt Vissa är tveksamma till riktlinjer överhuvudtaget: Vi tar det från fall till fall. Det finns inte resurser att utveckla riktlinjer. Andra förhandlar fram acceptabla nivåer och jämkar expertinspel: Från kommunens sida bedömer man inte att den nivå som sattes i sårbarhetsutredningen är vettig så vi går på vår nivå. Länsstyrelsen var tveksam till det men nu kör vi så Ytterligare andra utvecklar riktlinjer med ständig beredskap att justera dessa: Vi får börja med att göra så gott vi kan med den kunskap vi har för tillfället och sen bygga på stegvis
21 Att tillämpa riktlinjer är ännu knepigare: beslutet är bara början I praktiken visar det sig att riktlinjerna representerar en strävan snarare än att de sätter absoluta gränser. Tillämpningen beskrivs som osäker: Sen har vi funderat om riktlinjerna går att tillämpa akt av och det gör de naturligtvis inte.
22 Riktlinjernas förhandlingsbarhet Utmaningar för tillgänglighet och estetik: Vi har sagt att all ny bebyggelse ska ligga på +3m samtidigt som befintlig bebyggelse ligger på knappt +2m och då blir det svårt när det nya möter det befintliga. Det kan vara äldre bebyggelse från slutet av 1800-talet där gatan ligger på en låg nivå / / och så ska man samtidigt leva upp till kraven. Vi är inte säkra på hur vi ska lösa det. Befintliga lokaliseringar rättfärdigar fortsatt exploatering: Vi har ändå så mycket bebyggelse i de låglänta områdena så det är ingen mening att säga nej till ytterligare bebyggelse. Vi måste ändå skydda det befintliga. / / Det är ju storskaliga frågor som måste planeras på sikt och integreras med andra stadsbyggnadstankar
23 Dvs. även med strategiska riktlinjer på plats sker planeringen inkrementellt från fall till fall vilket öppnar upp för förhandlingar i tillämpningen
24 Den fysiska planeringens förutsättningar Fysisk planering har tydligt en POTENTIAL att sammanlänka frågor, balansera och medla mellan intressen och perspektiv. Vilket KAN främja ett mer klimatanpassat samhällsbyggande MEN Vi måste också ha en realistisk syn på både styrkor och svagheter i samtida fysisk planering och öppet diskutera dessa och i vilken riktning våra dagliga beslut faktiskt tar oss. Dvs. utforska önskvärda OCH faktiska framtida utvecklingsvägar. DVS. Planning can either increase the local capacity to deal with climate risks or lock future generations into development pathways that increase vulnerability (Rayner 2012)
25 Några publikationer om integrering av klimathänsyn i fysisk planering Storbjörk & Uggla (2015). The practice of settling and enacting strategic guidelines for climate adaptation in spatial planning. Lessons from ten Swedish municipalities. Regional Environmental Change 15 (6): Hrelja, Hjerpe & Storbjörk (2015). Creating Transformative Force? The Role of Spatial Planning in Climate Change Transitions Towards Sustainable Transportation. Journal of Environmental Policy and Planning. In Press. Storbjörk & Hjerpe (2014). Sometimes Climate Adaptation is Politically Correct : A Case Study of Planners and Politicians Negotiating Climate Adaptation in Waterfront Spatial Planning. European Planning Studies 22 (11), pp Storbjörk, Hjerpe & Uggla (2014). Klimatanpassningen och det vattennära byggandets problematiker. PLAN Nr 3: Föreningen för Samhällsplanering, Stockholm. Uggla & Storbjörk (2012). Klimatrisker på planerarnas agenda: att hantera motstridiga krav och kunskapsosäkerhet. Dansk Sociologi Nr.1/23: pp
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering.
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk
Läs merPlanerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering
Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering Lite klimat, lite kommun och lite pågående forskning Mattias Hjerpe Centrum för klimatpolitisk forskning Tema miljöförändring Linköpings
Läs meranpassningsförmåga i Östergötland (2008-08-01 till 2012-12-31)
SLUTRAPPORTERING Klimatförändringar: sårbarhet och anpassningsförmåga i Östergötland (2008-08-01 till 2012-12-31) Projektledare: Sofie Storbjörk (2008-2012). Projektmedarbetare: Mattias Hjerpe (2008-2012),
Läs merCSPR Briefing. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering
CSPR Briefing Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering CSPR Briefing No 12, 2014 Mattias Hjerpe Erik Glaas Sofie Storbjörk Anna C. Jonsson Ebba Brink Christine Wamsler Centrum
Läs merExploring Transitions in the Making: Integrative Planning Towards a Sustainable Built Environment (ExTra)
Exploring Transitions in the Making: Integrative Planning Towards a Sustainable Built Environment (ExTra) Mattias Erik Tina Ställer svenska städer om? Pekar städernas klimatarbete i rätt riktning? Jimmy
Läs merResiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion
Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade
Läs merKelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.
Every utopia is a fiction, with necessary flaws that prevent it from ever becoming real. I have not met a utopia I would even want to live in. H O W T O B U I L D A G E N C Y I N T H E F A C E O F U N
Läs merHÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merBilaga 6. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering.
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Bilaga 6. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering. SMHI Klimatologi Nr 12, 2015 CSPR Briefing Svensk
Läs merAnpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet 1 Strategier/planer och deras utvärdering har skapat en stomme
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merNorrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer
2015-11-18 Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer Magnus Gullstrand, stadsbyggnadskontoret Merja Willman, kommunstyrelsens kontor Upplägg Norrköping växer och bygger för framtiden
Läs merKunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017
Kunskap om och för samhällets klimatarbete Dialogmöte den 29 maj 2017 Tankar inför mötet Informera och klargöra kring utlysningen, hinna prata och diskutera frågor som finns Få en bild av vilka ni är kunna
Läs merCONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE
CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,
Läs merKlimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning
Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning Politisk organisation Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merForskningsrelationer i praktikforskning
Forskningsrelationer i praktikforskning Ilse Julkunen & Frida Westerback Institutionen för socialvetenskap Helsingfors universitet Mathilda Wrede-institutet 12.9.2016 1 Den nära relationen Att arbeta med
Läs merInterreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson
Interreg and The European Regional Development Fund 2015-10-26 Cecilia Nilsson EU cohesions policy 2014-2020: 1/3 of EU s budget The agreed reforms for 2014-2020 are designed to maximize the impact of
Läs merPå gång inom miljö. Klimatfrågorna - klimatanpassning. EU:s vattendirektiv kommunal medverkan
På gång inom miljö Klimatfrågorna - klimatanpassning EU:s vattendirektiv kommunal medverkan Luft och buller behov samlad bedömning av miljökvalitet på lokal nivå Den framtida avfallsmarknaden Enkät organisation
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merKlimatet så klart! Emilie Gullberg
Klimatet så klart! Emilie Gullberg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges största arbetsgivarorganisation.
Läs merStockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel
Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella
Läs merInternationella Värmland: Vad växlar vi upp?
Internationella Värmland: Vad växlar vi upp? Strategiska partnerskap Internationella projekt Programfokus Gränsöverskridande samarbete (Programnivå) Transnationellt samarbete (Program- och projektnivå)
Läs merEn klimatanpassningsguide för kommuner
En klimatanpassningsguide för kommuner Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler Lunds Universitet Svalövs kommun 2014 En klimatanpassningsguide för kommuner Författad av Ebba Brink, Adelina Osmani
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merUrban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från
Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merRegional planering i Europa utblickar från och infallsvinklar på svensk samhällsplanering. Lukas Smas RURBAN Region 28 augusti 2019, Stockholm
Regional planering i Europa utblickar från och infallsvinklar på svensk samhällsplanering Lukas Smas RURBAN Region 28 augusti 2019, Stockholm Vart är regionplaneringen på väg? There have been considerable
Läs merHandlingsplan för hållbart markbyggande
Handlingsplan för hållbart markbyggande för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggandet Foto: Leif Johansson / Scandinav bildbyrå Upplägg av presentationen SGI:s uppdrag för klimatanpassning
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merDemografisk förändring: lokal politik och planering. Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier
Demografisk förändring: lokal politik och planering Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier Upplägg Bakgrund & tidigare studier. Långtidsutredningens samlade bild. Långtidsutredningens
Läs merWP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson
WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson WP 2 omfattar: Urban and Regional Planning and Infrastructure som ett medel att minska klimatgaserna Åtgärder och
Läs merAgenda varför vänta?
Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på
Läs merProjektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018
Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018 Johan Frisack Ekan Management Agenda Återblick Rollen som projektledare Att leda en projektgrupp Ekonomi, förändringar och förseningar
Läs merHandlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen
Handlingsplan för Skelleftedalens utveckling till 2030 Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen Juni 2019 Inledning Översiktsplanen ger vägledning för beslut enligt Plan- och bygglagen
Läs mer3.Förändringar inom livsmedelsområdet
På gång 1.Kommunernas roll i klimatfrågan 2.Hur bedrivs en effektiv tillsyn? 3.Förändringar inom livsmedelsområdet 4.Hur vill kommunerna medverka i vattendirektivet? 5.Hur ska miljömålssystemet se ut?
Läs merCentrum för Urbana och Regionala Studier. CUReS www.oru.se/cures
Centrum för Urbana och Regionala Studier CUReS www.oru.se/cures CUReS inkl Forskarskolan Urbana Studier städer och regioner i förändring Ca 40 medlemmar; forskare, forskarstuderande Kulturgeografi Sociologi
Läs merSocial innovation - en potentiell möjliggörare
Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merDagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet
Dagvattenhantering Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet Min resa 1989 1997 2002-2005 2010 Idag Ett axplock. Dagvattenhantering Dagvattensystemet Nederbörd Samhället Vad? När?
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merNorrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen
2016-04-20 Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen Merja Willman, Kommunstyrelsens kontor Norrköping staden vid havet? Norrköping växer Ca 136 000 invånare (2015) Ca 155 000 invånare
Läs merKlimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merVarför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22
Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Swedish School of Planning Moment Varför ska kommunen
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merKB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Läs merHandlings- och tidsplan för programberedningen för klimat
Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt
Läs merISO Guidance on Sustainable Procurement
ISO 20400 Guidance on Sustainable Procurement (prel. Vägledning för hållbar upphandling ) Bakgrund, översikt och framtid Staffan Söderberg - frivillig oberoende ordförande i intressentgruppen som tar fram
Läs merKlimatomställningen och miljömålen
Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter,
Läs merEnd consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production
End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and
Läs merLedarskap och partnerskap
Klimatfärdplaner Ledarskap och partnerskap Maria Gardfjell, kommunalråd (MP) Ett lokalt Paris-avtal 2012-15 2010-12 2015-2018 Samverkan och inspiration Företag, offentlig verksamhet, universiteten och
Läs merPlanning for Climate Adaptation Adaptive capacity and conditions for change (2007-2010) Project Leader: Sofie Storbjörk, CSPR
FORMAS SLUTRAPPORTERING Planning for Climate Adaptation Adaptive capacity and conditions for change (2007-2010) Project Leader: Sofie Storbjörk, CSPR 1. INOMVETENSKAPLIGT REFERAT Introduction and aim It
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merForskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Läs merHållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University.
Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University emma.elfversson@pcr.uu.se Introduktion Elfversson 2014 Elfversson 2015 Hållbar fred? Frånvaron av väpnat
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merEkosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel
Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:
Läs merAtt påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU
19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.
Läs merLars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Läs merEn skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik
En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning
Läs merIT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum
IT-stöd i ambulanssjukvården i England Rikard Hellqvist - Metis Forum NHS Trusts NHS hospital trust NHS mental health trust NHS ambulance services trust Community Health NHS Trust 2 Ambulans Ambulanstruster
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merPå gång på Göteborgsplattformen
På gång på Göteborgsplattformen Utgångspunkter Vision: Hållbar stadsutveckling med tillgängliga, gröna och rättvisa städer. Mission: Att gemensamt och med ett reflekterande förhållningssätt utveckla och
Läs merDialogmöte om Vägar framåt
Dialogmöte om Vägar framåt 13.00 14.30 Anders Wijkman, ordförande i programkommittén, presenterar arbetet i programmet i ett större perspektiv. Markku Rummukainen, huvudsekreterare på Formas, presenterar
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merLotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Läs merImplementering av ISO 26000
Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merNyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nätverksträff Making Cities Resilient 13-14 oktober 2015 Karlstad Janet Edwards Sekretariat för Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor
Läs merHållbar hantering av urbana översvämningar
Hållbar hantering av urbana översvämningar Svenskt Vatten, 1 december, 2016. ROLF LARSSON, TEKNISK VATTENRESURSLÄRA, LTH/LUNDS UNIVERSITET SYNOPSIS A. Hållbar hantering av urbana översvämningar (HHUÖ)
Läs merPlattformsdagar 2015-11-12 Översiktsplanering och energiomställning
Plattformsdagar 2015-11-12 Översiktsplanering och energiomställning Introduktion Länsstyrelsen Uppsala län, Eva Bergdahl Inspel Energimyndigheten: Rebecka Marklund Länsstyrelsen Uppsala län: Eva Bergdahl
Läs merTHE GROWSMARTER PROJECT
THE GROWSMARTER PROJECT 2015-2019 Städer och företag i samarbete för att utveckla smarta lösningar för hållbara städer Lisa Enarsson, Projektledare, Stockholms stad Städer har liknande utmaningar: (Klimatförändringar,
Läs merUtvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg
Läs merSvenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström
Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse Tomas Åström tomas.astrom@faugert.se 070-517 86 21 Empiri i tre delar 2 Referenserna Åström T et al. (2017): Norwegian participation in Horizon
Läs merCross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754
Läs merAndréas Hansen Nilsson. Projektledning i praktiken. Framgångsrik projektledning när verkligheten knackar på
Framgångsrik projektledning när verkligheten knackar på Universitetslektor Handelshögskolan vid Karlstad universitet Telereparatör Undersköterska (ambulans, IVA, äldrevård) Biolog Företagsekonom Disputerade
Läs merFörberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Klimatanpassningsplan Hur påverkas kommunens verksamheter av klimatförändringarna? Sårbarheter?
Läs merStrategiskt samverkansarbete och regional kompetensförsörjning. Erfarenhetsmöte i Gävle Peter Kempinsky
Strategiskt samverkansarbete och regional kompetensförsörjning Erfarenhetsmöte i Gävle 2019 02 05 06 Peter Kempinsky Syfte med arbetspasset Hur kan man som processledare ta sig an uppgiften att bidra till
Läs merMolecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota
Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties Gun rs L cis, Silvija Ruisa, Irita Kota Introduction Sweet cherry (Prunus avium L.) collection
Läs merErfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige
Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,
Läs merAktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck
Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges
Läs merHur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert avdelningen för tillväxt och sammanhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting och Pernilla Bodin, verksamhetsutvecklare hållbar
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merLänsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Läs merAvrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Datum 2016-08-29 Diarienummer 3.3-2016-6545 1-lancliaggare Patrik Baard Finansdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av
Läs merHinder och möjligheter för en lyckad omställning till en klimatsäker och hållbar stad
Institutionen för Tema Campus Norrköping Hinder och möjligheter för en lyckad omställning till en klimatsäker och hållbar stad - En fallstudie kring medborgares perspektiv i Lagerlunda, Norrköping Elin
Läs merFrån risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs mer