En klimatanpassningsguide för kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En klimatanpassningsguide för kommuner"

Transkript

1 En klimatanpassningsguide för kommuner Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler Lunds Universitet Svalövs kommun 2014

2 En klimatanpassningsguide för kommuner Författad av Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler. Omslagsbild: Stig-Åke Jönsson, Äldre evakuerades med ambulans (Sydsvenskan, 2014). 1 1 Bild av Stig-Åke Jönsson, Äldre evakuerades med ambulans, Sydsvenskan (2014). 1

3 Innehåll Introduktion... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Analys av anpassning på institutionell nivå... 4 Konkreta åtgärder... 4 Förankring av klimatanpassning i kommunens planering... 5 Analys av anpassningsåtgärder på individuell nivå... 7 Kompletterande verktyg for klimatanpassning... 7 Slutsatser

4 Introduktion Det finns ett växande behov av att anpassa samhället till ett förändrat klimat eftersom klimatförändringar bidrar till ökad stress på och sårbarhet för både mänskliga och naturliga system. Klimatförändringar innebär en förändring av varaktighet, frekvens och intensitet av extrema klimathändelser som till exempel kraftig nederbörd, översvämningar, vindar och värmeböljor. Regnovädret som drabbade i synnerhet Malmö Stad i slutet av augusti år 2014 är ett exempel på en extrem väderhändelse. Konsekvenserna i samband med händelsen var bland annat trafikstopp, elavbrott och översvämningar. Trots att framsteg har gjorts inom området så håller utvecklingen inte jämn takt med ökade samhällsstörningar och ekonomiska förluster. Därför krävs det nyare och förbättrade processer för att hantera de negativa konsekvenserna. Många kommuner saknar generellt verktyg för att planera för klimatanpassning. De kommuner som har anpassningsstrategier fokuserar oftast på fysiska och byggtekniska aspekter, medan de lägger mindre vikt på sociala och beteendemässiga faktorer samt att involvera medborgare i anpassningsprocessen. Kunskapen om anpassningskapacitet på individ- och hushållsnivå, som ännu är begränsad, är en viktig pusselbit för att skapa ett system där olika aktörers insatser och ansvarsområden kan stödja och komplettera varandra. Syfte Det övergripande målet med guiden är att bidra till kunskapsutveckling om åtgärder, metoder och verktyg som kan främja klimatanpassning i kommunen. Guiden syftar till att hjälpa kommunerna att identifiera både konceptsmässiga och operativa åtgärder för att integrera klimatanpassning i sitt arbete. Detta inkluderar: - Metoder för att analysera vilka anpassningsåtgärder som har tagits i kommunen hittills och vilka kapaciteter finns det på kommunal nivå. - Metoder för att analysera vilka anpassningsåtgärder har tagits av medborgarna hittills och vilka kapaciteter finns det på individuell nivå. - Kompletterande verktyg för kommunen att använda vid planering för klimatanpassning (t.ex. UrbTrans, Climate Adaptation Tool, Climatools och medborgardialoger). Bakgrund Guiden baseras på ett projekt sponsrat av Forskningsrådet FORMAS (Sustainable Urban Transformation for Climate Change Adaptation) samt ett examensarbete från mastersprogrammet i Tillämpad klimatstrategi (Capacity to plan for climate change adaptation in the municipality of Svalöv), båda vid Lunds universitet. 3

5 Analys av anpassning på institutionell nivå Konkreta åtgärder Riskreducering och klimatanpassning har det gemensamma målet att minska förekomsten av och påverkan från extrema väderhändelser, och därför bygger de två aktiviteterna på liknande åtgärder. Dessa åtgärder kan sammanfattas med hjälp av följande kategorier: 1. Undvika eller minska förekomsten av riskkällor 2. Minskad sårbarhet 3. Svarsberedskap och -förmåga 4. Återhämtningsberedskap och -förmåga 5. Riskbedömning i relation till åtgärderna 1 4 Första typen (1) av åtgärder syftar till att (öka kapaciteten att) minska eller undvika befintliga eller framtida hot och riskkällor (jfr. engelska hazards) som skulle kunna drabba kommunen eller dess medborgare. (Inom denna kategori faller också åtgärder för att minska klimatförändringar med hjälp av utsläppsbegränsning; detta tillhör dock inte området klimatanpassning.) Under minskad sårbarhet (2) finns åtgärder som syftar till att (öka kapaciteten att) bättre stå emot effekterna av extrema väderhändelser. Svarsberedskap och -förmåga (3) gäller åtgärder som syftar till att (öka förmågan att) hantera en pågående extrem väderhändelse på ett lämpligt sätt. Återhämtningsberedskap och -förmåga (4) innebär att ha mekanismer och strukturer på plats för att kunna återhämta sig på ett lämpligt sätt efter en extrem väderhändelse. I (3) och (4) ingår även åtgärder som tas under eller efter en händelse utan tidigare förberedelse (dessa möjliggörs i regel av kapaciteter eller resurser som fanns innan händelsen). Riskbedömning (5) är inte en riskreducerande åtgärd i sig, men något som görs för att bidra med kunskap till ovanstående åtgärder (genom till exempel riskanalyser). Verksamhet som syftar till att höja medvetandet hos allmänheten är även en viktig förutsättning för att de ska kunna öka sin anpassningskapacitet. Åtgärderna kan vidare kategoriseras efter huruvida de är av (i) fysisk, (ii) ekologisk, (iii) social, (iv) ekonomisk eller (v) politisk-institutionell karaktär. Åtgärder som tagits för riskreducering och klimatanpassning definieras som använda kapaciteter. Oanvända kapaciteter, däremot, är befintliga kapaciteter som kan ligga till grund för nya riskreducerings- och anpassningsåtgärder. Ovannämnda koncept (1 5, i v) möjliggör en systematisk analys av kommuners (institutioners) samt medborgarnas anpassningsinsatser (Tabell 1-3). 4

6 Tabell 1. Exempel på åtgärder för riskreducering och anpassning som har tagits i Svalöv och andra kommuner (listan är sorterad efter åtgärdernas kategori). Åtgärd Ansvarig aktör Kategori Karaktär Reglera exploatering på låglänt eller vattennära mark för att undvika översvämning. Minska antalet hårdgjorda ytor i staden för att öka infiltrationen av regnvatten Skapa utrymmen för social interaktion som under häftigt regn även funderar som uppsamlingsplatser för vatten Vårdcentralen håller en samtalslista för att nå ut till personal vid nödsituationer Beredskap för att erbjuda medborgarna trygghetspunkter under en värmebölja, t.ex. svala utrymmen, tillfälliga vattenfontäner eller flyttbara grönstrukturer Testa reservgeneratorer på vårdhem dagen före stormen Kommunala vårdhem öppnades för allmänheten att sköta hygien eller värma mat Planeringssektionen Planeringssektionen / Stadsbyggnadskontoret Planeringssektionen/ Park- och gatukontoret Vårdcentralen Socialförvaltningen / Park- och gatukontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen Undvika eller minska förekomsten av riskkällor Minskad sårbarhet Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Kommunens byggnader är försäkrade Kommun Återhämtningsbereds kap och -förmåga Använda byggnadsmaterial som lätt kan lagas eller ersättas vid skada Beredskap för att ge råd och hjälp efter olyckor som orsakar personskador Stadsbyggnadskontoret POSOM-grupp & ideella grupper Återhämtningsbereds kap och -förmåga Återhämtningsbereds kap och -förmåga Fysisk Fysisk, Ekologisk Fysisk, Social Social Social Social Social Ekonomisk Fysisk Social Förankring av klimatanpassning i kommunens planering För att anpassning inte ska stanna vid enskilda åtgärder är det emellertid också nödvändigt att förankra klimatanpassningen i kommunens ordinarie verksamhet och planering. Denna typ av integrering (eng. mainstreaming) innebär en modifiering av kärnarbetet i kommunen så att de dagliga rutinerna och regelverken tar hänsyn till klimatanpassning och inte bidrar till ökad risk. Forskningen har identifierat 6 strategiska aktiviteter för att befrämja integreringen av klimatanpassning i kommunens arbete: --- OPERATIV NIVÅ --- A. Separata klimatanpassningsprojekt projekt utöver ordinarie verksamhet med speciellt fokus på klimatanpassning eller riskreducering, t.ex. för att testa nya och innovativa lösningar. B. Integrera klimatanpassning i särskilda projekt och program se till att de inte bidrar till högre klimatrisk utan istället, om möjligt, minskar risken. --- INSTITUTIONELL NIVÅ --- C. Integrera klimatanpassning på kommunnivå ta hänsyn till klimatanpassning på kommunnivå och integrera det i rutiner, processer, arbetsbeskrivningar och regler. D. Skydda kommunens egen verksamhet reducera organisationens egen risk, så att t.ex. personal eller själva kommunhuset inte drabbas av klimatrelaterade händelser. 5

7 --- INTER-INSTITUTIONELL NIVÅ --- E. Samarbeta runt klimatanpassning med andra aktörer inom och utanför den egna kommunen öka samarbetet inom ämnet klimatanpassning mellan t.ex. olika förvaltningar eller med företag, forskningsinstitutioner och privatpersoner. Av dessa nämns (F) samarbete med högre utbildning och forskning särskilt som en viktig strategi för att minska avståndet mellan vetenskap och praktik. 2 Ovannämnda kategorier (A F) möjliggör en systematisk analys av vilka integrationsstrategier som hittills tagits i kommunen (Tabell 2). Tillsammans kan kategorierna 1 5, i v samt A F användas för att få en överblick över den använda kapaciteten inom kommunen. Tabell 2. Illustrerar strategier för att integrera riskreducering och anpassning i Svalöv och andra kommuner. Typ av integration Aktör Exempel på strategi A. Separata klimatanpassningsprojekt B. Integrera klimatanpassning i särskilda projekt och program C. Integration på kommunnivå D. Skydda egen verksamhet E. Samarbeta med andra aktörer F. Samarbeta med högre utbildning och forskning Kommun, interkommunalt och externa finansierare Implementering av storskaliga, byggtekniska översvämningsskydd Miljöförvaltningen Externt finansierade projekt som har som mål att testa nya lösningar för ekosystembaserad anpassning Stadsbyggnadskontoret / Exploatör Vissa bostadsprojekt utvecklades baserat på kriterium för att skydda/kompensera för förlust av ekosystemtjänster (inklusive översvämningsskydd) Kommunfullmäktige, krisledningsgrupp Kommunfullmäktige och krisledningsgrupp Kommun, VA-bolag, vattendragsförbund och miljöförbund Krisledningsgrupp Krisledningsgrupp Kommunfullmäktige, räddningstjänst, Lunds Universitet Samhällsbyggnad Befintlig krisledningsgrupp och panel (som tar hand om risker relaterade till extrema väderhändelser men även andra risker i kommunen) Samma dag som stormen skickas kommunala tjänstemän som använder kollektivtrafiken hem tidigare Samverkan på en mellankommunal nivå angående frågor relaterade till riskreducering och anpassning till extrema väderhändelser Använda kommunens internethemsidor för att nå ut till medborgare om åtgärder som kan tas vid storm (envägskommunikation, nämns också som svarsberedskap och - förmåga) Tillgänglig kommunal personal vid reception (telefonkommunikation) för medborgare eller drabbade, för att informera Vid utförandet av sårbarhetsanalys användes MVA-metoden i kommunen som har utvecklats av LUCRAM (Lunds Universitet) Samarbete med masterstudent som skriver sin avhandling om klimatanpassning 2 Dessa strategier omnämns i den engelskspråkiga litteraturen som (A) Add-on mainstreaming, (B) Programmatic mainstreaming, (C) Organizational mainstreaming, (D) Internal mainstreaming, (E) Inter-organizational mainstreaming och (F) Educational mainstreaming 6

8 Analys av anpassningsåtgärder på individuell nivå Kategorierna 1 5 kan även användas för att analysera medborgarnas anpassningsåtgärder och jämföra dem med kommunala åtgärder/strategier. Detta kan visa om åtgärderna på de olika nivåerna kompletterar varandra eller inte (Tabell 3). Tabell 3. Tabellen illustrerar exempel (från Svalövs kommun) av de mest nämnda riskerna och vilken typ av åtgärd som vidtagits på individnivå. Riskkälla Fokus (fysisk, miljömässig, ekonomisk, personlig etc.) Åtgärd Kategori Översvämning Fysisk Fysisk Ekonomisk Storm Fysisk Fysisk/Personlig Ekonomisk Värmebölja Personlig Fysisk/Personlig Kolla avloppssystem Ta ut avloppspumpar Försäkring för eventuella skador Spika fast takpannor Ha batterier, ficklampor, stearinljus och tändare i hemmet Försäkring för eventuella skador Dricka mycket vatten Sätta på luftfläkt Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Återhämtningsberedskap och - förmåga Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Återhämtningsberedskap och - förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Kompletterande verktyg for klimatanpassning Koncepten som har använts vid analyserna ovan (Tabell 1 till 3) har även legat till grund för en mer detaljerad anpassningsguide utvecklad inom samma FORMAS-sponsrade projekt, vid namn UrbTrans 3. UrbTrans är ett processorienterat verktyg för att stärka förankringen (integrationen) av klimatanpassning i relevanta sektorer av kommunal verksamhet, med syftet att främja en hållbar stadsutveckling. Verktyget presenterar systematiskt de nivåer och områden där förankring av klimatanpassning är viktigt, och möjliggör på så sätt planering och bedömning av eventuella åtgärder. UrbTrans kan ses som ett generellt ramverk för klimatanpassning som tillåter att man arbetar med kompletterande verktyg i mer specifika aspekter, som riskbedömning eller medborgardeltagande. Det kan till exempel kombineras med Climate Adaptation Tool (CAT) 4, Climatools 5 och medborgardialoger. Tabell 4 illustrerar syfte, fördelar och utmaningar med verktygen samt exempel hur de kan kombineras. 3 Integration av klimatanpassning i kommunal verksamhet och planergin - En guide av Dr. Christine Wamsler, LUCSUS: [ 4 Verktyget kan hittas på internhemsidan för UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change) via följande länk [ 5 Climatools hemsida hittas via följande länk [ 7

9 Tabell 4. Tabellen listar fördelar och utmaningar från de olika kompletterande anpassningsverktygen. Verktyg Syfte Fördel och kombination Utmaning UrbTrans Att ge lokala politiker och tjänstemän ett processorienterat verktyg för att stärka förankringen (integrationen) av klimatanpassning i relevanta sektorer av kommunal verksamhet, med syftet att främja en hållbar stadsutveckling Inkluderar tre centrala nivåer för integration av klimatanpassning (lokal, institutionell och interinstitutionell nivå) och kan användas för att systematiskt presentera de nivåer och områden där förankring av klimatanpassning är viktigt, och möjliggör på så sätt planering och bedömning av eventuella åtgärder Utmaningen med guiden är att den är huvudsakligen anpassad för att användas av kommunala tjänstemän CAT (Climate Adaptation Tool) Climatools Medborgardialog Ger ett ramverk för organisationer att identifiera och prioritera klimatrisker, identifiera och bedöma anpassningsalternativ samt revidera de åtgärder som genomförts Detta är en samling av olika verktyg som används av samhällsplanerare och beslutsfattande för att underlätta arbetet med att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringar Kunskapsöverföring i vertikala flöden (från medborgare till kommun), där medborgare kan ge kommunen ytterligare möjligheter att stärka utvecklingsarbetet (genom råd och stöd) Möjlighet att diskutera konsekvenser av extrema händelser, viktigt för skapande och implementering av lokala anpassningsstrategier Kan kombineras med CAT som ger möjlighet att identifiera, prioritera och bedöma klimatrisker och anpassningsåtgärder på alla nivåer i organisationen, och med Climatools (fokus på tre områden, se nedan) Behövs ingen särskild utbildning eller extern hjälp vid användning (men tidigare erfarenhet av analytiska verktyg underlättar användningen) Kan användas för alla nivåer i organisationen och för alla klimatrisker och kan kombineras med UrbTrans som integrerar klimatanpassning på olika nivåer i organisationen Inkluderar politiska och sociala aspekter vad gäller anpassningsalternativ (d.v.s. acceptans) och kan därför kombineras med medborgardialoger som kan ge information angående acceptans av åtgärder Tidigare erfarenhet av analytiska verktyg underlättar användningen Kan användas separat eller i kombination (fokus ligger på hälsa, byggd miljö och infrastruktur, och turism och friluftsliv) Kombineras därför UrbTrans eller/och CAT genom att bidra med flerfaldig eller ämnesspecifik information Ger viktig och fördjupande information (lokala eller områdesspecifik information, eller mer övergripande, beror på metod) Kan kombineras CAT genom att bidra med sociala aspekter angående anpassningsåtgärder (se ovan) Kan hjälpa till att komplettera Climatools genom att bidra med information angående anpassningsåtgärder med fokus på t.ex. hälsa Brist på erfarenhet av användning av analytiska verktyg Behov av lokala klimatscenarier, nya eller vidareutvecklade riskoch sårbarhetsanalyser Identifiera och prioritera klimatrelaterade risker som kommunen är utsatt för Hitta och jämföra anpassningsalternativ Granska resultat av implementerade åtgärder Brist på erfarenhet av användning av analytiska verktyg Att hitta någon ansvarsfull aktör för att genomföra dessa metoder Att välja ett lämpligt verktyg (eftersom det finns åtta olika) Vilken metod som ska användas för att genomföra medborgardialogen Utförda på lämpligt sätt så att medborgardialogen inte upplevs som meningslös Att hitta representanter för ett visst område Att hitta möjliggörande faktorer för att öka medborgarnas deltagande 8

10 Slutsatser Forskningen bakom denna guide markerar vikten av att kommunerna angriper klimatanpassningsfrågan på ett mer systematiskt sätt. Metoderna som beskrivs i guiden kan användas av enskilda avdelningar för att utvärdera och förbättra arbetet med riskreducering och klimatanpassning såväl som för att koordinera arbetet mellan olika avledningar eller förvaltningar. Metoderna kan även tillämpas på ett visst geografiskt område, t.ex. för att göra en klimatriskstrategi för ett bostadsområde eller en stadsdel. Forskningen betonar vidare vikten av att arbeta för att olika aktörers ansvar och ansträngningar för klimatanpassning kompletterar varandra. Medborgarnas lokala anpassningsstrategier behöver samordnas med kommunala och nationella strategier och åtgärder. Till exempel kan privatpersoner installera backventiler som skyddar mot att vatten tränger upp i källaren vid översvämning, och på så vis komplettera kommunala anpassningsåtgärder. Detta är en viktig del i Köpenhamns stads strategiska plan för att hantera skyfall. Forskningen visar även att det är viktigt att stödja medborgarnas anpassning på flera sätt (t.ex. genom tydliga riktlinjer, dialog eller att betona individens eget ansvar) för att nå olika grupper och perspektiv. Baserat på dessa forskningsresultat bidrar denna guide med metoder för att systematiskt utvärdera vilka anpassningsåtgärder som har tagits, å ena sidan, av kommunen och, å andra sidan, på individuell nivå av medborgarna. Guiden nämner även kompletterande verktyg som kan användas av kommuner vid planering för klimatanpassning (UrbTrans, CAT, Climatools och medborgardialoger). 9

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys? Innehåll Kritiska beroenden: Metodöversikt och beroendeanalys på lokal nivå HENRIK HASSEL, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK OCH RISKHANTERING Problembilden Vad innebär det att göra beroendeanalyser? Olika perspektiv

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009

Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009 Datum Beteckning 2009-08 30 Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009 Närvarande: Stig Ålund, Ingvar Wiberg, Inger Björkvist, Åsa Ratcovich, Karen Lagercrantz, Margareta Rämgård

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

9. Säkerhet och riskbedömningar

9. Säkerhet och riskbedömningar 9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 Bilaga Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 stockholm.se Juni 2015 Dnr: 171-1405/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Johanna Löfvenius 4 (10) Syfte

Läs mer

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik.

Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. 1 (7) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2008 samverka

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN E-strategi för Strömstads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2007-06-20, 131 e-strategi för Strömstads Kommun 2007-2012 2007-05-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTEN

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Nolltolerans i Bollebygds kommun

Nolltolerans i Bollebygds kommun Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,

Läs mer

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling Energikontor Sydost Hållbar offentlig upphandling är den allra viktigaste åtgärden för länder som strävar efter en grön ekonomi. Achim

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets

Läs mer

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Hot Risker Larma 112 Eld och brand Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Riktlinjer för kommunikation 2 (6) Riktlinjer för information

Läs mer

Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014

Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014 Handläggare 0480-452900 Datum 2012-08-16 INFORMATIONSÄRENDE Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014 1. Bakgrund Utvecklingsplanen för äldreomsorgen i Södermöre kommundelsnämnd

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

I fokus: Arbetstider

I fokus: Arbetstider I fokus: Arbetstider Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Kungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 2012-01-12

Kungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 2012-01-12 Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Ansvarig nämnd och avgränsning 3 5. Genomförande 4 6. Resultat av granskningen 4 6.1 s organisation och

Läs mer

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Beslut 2011-03-22 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Neglinge-Solsidans skolor i Nacka kommun 2011-03-21 Skolbeslut Datum: 2011-03-22 1 (3) Rektorn vid Neglinge-Solsidans skolor. Odenvägen 10 133

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009 Överenskommelse mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdplan 2009 Åtgärdsplan 2009 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Friluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012

Friluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 Friluftsliv åt alla Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB Projektledare Soizick Lidström info@falukanotklubb.se 073-22 22 654

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Xmentor - för potentiella partners

Xmentor - för potentiella partners Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Tryggheten i stadens parker

Tryggheten i stadens parker HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSPLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 533-2012-1.4 SID 1 (5) 2012-12-13 Handläggare: Anna William-Olsson Telefon: 508 23 362 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer