En klimatanpassningsguide för kommuner
|
|
- Olof Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En klimatanpassningsguide för kommuner Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler Lunds Universitet Svalövs kommun 2014
2 En klimatanpassningsguide för kommuner Författad av Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler. Omslagsbild: Stig-Åke Jönsson, Äldre evakuerades med ambulans (Sydsvenskan, 2014). 1 1 Bild av Stig-Åke Jönsson, Äldre evakuerades med ambulans, Sydsvenskan (2014). 1
3 Innehåll Introduktion... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Analys av anpassning på institutionell nivå... 4 Konkreta åtgärder... 4 Förankring av klimatanpassning i kommunens planering... 5 Analys av anpassningsåtgärder på individuell nivå... 7 Kompletterande verktyg for klimatanpassning... 7 Slutsatser
4 Introduktion Det finns ett växande behov av att anpassa samhället till ett förändrat klimat eftersom klimatförändringar bidrar till ökad stress på och sårbarhet för både mänskliga och naturliga system. Klimatförändringar innebär en förändring av varaktighet, frekvens och intensitet av extrema klimathändelser som till exempel kraftig nederbörd, översvämningar, vindar och värmeböljor. Regnovädret som drabbade i synnerhet Malmö Stad i slutet av augusti år 2014 är ett exempel på en extrem väderhändelse. Konsekvenserna i samband med händelsen var bland annat trafikstopp, elavbrott och översvämningar. Trots att framsteg har gjorts inom området så håller utvecklingen inte jämn takt med ökade samhällsstörningar och ekonomiska förluster. Därför krävs det nyare och förbättrade processer för att hantera de negativa konsekvenserna. Många kommuner saknar generellt verktyg för att planera för klimatanpassning. De kommuner som har anpassningsstrategier fokuserar oftast på fysiska och byggtekniska aspekter, medan de lägger mindre vikt på sociala och beteendemässiga faktorer samt att involvera medborgare i anpassningsprocessen. Kunskapen om anpassningskapacitet på individ- och hushållsnivå, som ännu är begränsad, är en viktig pusselbit för att skapa ett system där olika aktörers insatser och ansvarsområden kan stödja och komplettera varandra. Syfte Det övergripande målet med guiden är att bidra till kunskapsutveckling om åtgärder, metoder och verktyg som kan främja klimatanpassning i kommunen. Guiden syftar till att hjälpa kommunerna att identifiera både konceptsmässiga och operativa åtgärder för att integrera klimatanpassning i sitt arbete. Detta inkluderar: - Metoder för att analysera vilka anpassningsåtgärder som har tagits i kommunen hittills och vilka kapaciteter finns det på kommunal nivå. - Metoder för att analysera vilka anpassningsåtgärder har tagits av medborgarna hittills och vilka kapaciteter finns det på individuell nivå. - Kompletterande verktyg för kommunen att använda vid planering för klimatanpassning (t.ex. UrbTrans, Climate Adaptation Tool, Climatools och medborgardialoger). Bakgrund Guiden baseras på ett projekt sponsrat av Forskningsrådet FORMAS (Sustainable Urban Transformation for Climate Change Adaptation) samt ett examensarbete från mastersprogrammet i Tillämpad klimatstrategi (Capacity to plan for climate change adaptation in the municipality of Svalöv), båda vid Lunds universitet. 3
5 Analys av anpassning på institutionell nivå Konkreta åtgärder Riskreducering och klimatanpassning har det gemensamma målet att minska förekomsten av och påverkan från extrema väderhändelser, och därför bygger de två aktiviteterna på liknande åtgärder. Dessa åtgärder kan sammanfattas med hjälp av följande kategorier: 1. Undvika eller minska förekomsten av riskkällor 2. Minskad sårbarhet 3. Svarsberedskap och -förmåga 4. Återhämtningsberedskap och -förmåga 5. Riskbedömning i relation till åtgärderna 1 4 Första typen (1) av åtgärder syftar till att (öka kapaciteten att) minska eller undvika befintliga eller framtida hot och riskkällor (jfr. engelska hazards) som skulle kunna drabba kommunen eller dess medborgare. (Inom denna kategori faller också åtgärder för att minska klimatförändringar med hjälp av utsläppsbegränsning; detta tillhör dock inte området klimatanpassning.) Under minskad sårbarhet (2) finns åtgärder som syftar till att (öka kapaciteten att) bättre stå emot effekterna av extrema väderhändelser. Svarsberedskap och -förmåga (3) gäller åtgärder som syftar till att (öka förmågan att) hantera en pågående extrem väderhändelse på ett lämpligt sätt. Återhämtningsberedskap och -förmåga (4) innebär att ha mekanismer och strukturer på plats för att kunna återhämta sig på ett lämpligt sätt efter en extrem väderhändelse. I (3) och (4) ingår även åtgärder som tas under eller efter en händelse utan tidigare förberedelse (dessa möjliggörs i regel av kapaciteter eller resurser som fanns innan händelsen). Riskbedömning (5) är inte en riskreducerande åtgärd i sig, men något som görs för att bidra med kunskap till ovanstående åtgärder (genom till exempel riskanalyser). Verksamhet som syftar till att höja medvetandet hos allmänheten är även en viktig förutsättning för att de ska kunna öka sin anpassningskapacitet. Åtgärderna kan vidare kategoriseras efter huruvida de är av (i) fysisk, (ii) ekologisk, (iii) social, (iv) ekonomisk eller (v) politisk-institutionell karaktär. Åtgärder som tagits för riskreducering och klimatanpassning definieras som använda kapaciteter. Oanvända kapaciteter, däremot, är befintliga kapaciteter som kan ligga till grund för nya riskreducerings- och anpassningsåtgärder. Ovannämnda koncept (1 5, i v) möjliggör en systematisk analys av kommuners (institutioners) samt medborgarnas anpassningsinsatser (Tabell 1-3). 4
6 Tabell 1. Exempel på åtgärder för riskreducering och anpassning som har tagits i Svalöv och andra kommuner (listan är sorterad efter åtgärdernas kategori). Åtgärd Ansvarig aktör Kategori Karaktär Reglera exploatering på låglänt eller vattennära mark för att undvika översvämning. Minska antalet hårdgjorda ytor i staden för att öka infiltrationen av regnvatten Skapa utrymmen för social interaktion som under häftigt regn även funderar som uppsamlingsplatser för vatten Vårdcentralen håller en samtalslista för att nå ut till personal vid nödsituationer Beredskap för att erbjuda medborgarna trygghetspunkter under en värmebölja, t.ex. svala utrymmen, tillfälliga vattenfontäner eller flyttbara grönstrukturer Testa reservgeneratorer på vårdhem dagen före stormen Kommunala vårdhem öppnades för allmänheten att sköta hygien eller värma mat Planeringssektionen Planeringssektionen / Stadsbyggnadskontoret Planeringssektionen/ Park- och gatukontoret Vårdcentralen Socialförvaltningen / Park- och gatukontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen Undvika eller minska förekomsten av riskkällor Minskad sårbarhet Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Kommunens byggnader är försäkrade Kommun Återhämtningsbereds kap och -förmåga Använda byggnadsmaterial som lätt kan lagas eller ersättas vid skada Beredskap för att ge råd och hjälp efter olyckor som orsakar personskador Stadsbyggnadskontoret POSOM-grupp & ideella grupper Återhämtningsbereds kap och -förmåga Återhämtningsbereds kap och -förmåga Fysisk Fysisk, Ekologisk Fysisk, Social Social Social Social Social Ekonomisk Fysisk Social Förankring av klimatanpassning i kommunens planering För att anpassning inte ska stanna vid enskilda åtgärder är det emellertid också nödvändigt att förankra klimatanpassningen i kommunens ordinarie verksamhet och planering. Denna typ av integrering (eng. mainstreaming) innebär en modifiering av kärnarbetet i kommunen så att de dagliga rutinerna och regelverken tar hänsyn till klimatanpassning och inte bidrar till ökad risk. Forskningen har identifierat 6 strategiska aktiviteter för att befrämja integreringen av klimatanpassning i kommunens arbete: --- OPERATIV NIVÅ --- A. Separata klimatanpassningsprojekt projekt utöver ordinarie verksamhet med speciellt fokus på klimatanpassning eller riskreducering, t.ex. för att testa nya och innovativa lösningar. B. Integrera klimatanpassning i särskilda projekt och program se till att de inte bidrar till högre klimatrisk utan istället, om möjligt, minskar risken. --- INSTITUTIONELL NIVÅ --- C. Integrera klimatanpassning på kommunnivå ta hänsyn till klimatanpassning på kommunnivå och integrera det i rutiner, processer, arbetsbeskrivningar och regler. D. Skydda kommunens egen verksamhet reducera organisationens egen risk, så att t.ex. personal eller själva kommunhuset inte drabbas av klimatrelaterade händelser. 5
7 --- INTER-INSTITUTIONELL NIVÅ --- E. Samarbeta runt klimatanpassning med andra aktörer inom och utanför den egna kommunen öka samarbetet inom ämnet klimatanpassning mellan t.ex. olika förvaltningar eller med företag, forskningsinstitutioner och privatpersoner. Av dessa nämns (F) samarbete med högre utbildning och forskning särskilt som en viktig strategi för att minska avståndet mellan vetenskap och praktik. 2 Ovannämnda kategorier (A F) möjliggör en systematisk analys av vilka integrationsstrategier som hittills tagits i kommunen (Tabell 2). Tillsammans kan kategorierna 1 5, i v samt A F användas för att få en överblick över den använda kapaciteten inom kommunen. Tabell 2. Illustrerar strategier för att integrera riskreducering och anpassning i Svalöv och andra kommuner. Typ av integration Aktör Exempel på strategi A. Separata klimatanpassningsprojekt B. Integrera klimatanpassning i särskilda projekt och program C. Integration på kommunnivå D. Skydda egen verksamhet E. Samarbeta med andra aktörer F. Samarbeta med högre utbildning och forskning Kommun, interkommunalt och externa finansierare Implementering av storskaliga, byggtekniska översvämningsskydd Miljöförvaltningen Externt finansierade projekt som har som mål att testa nya lösningar för ekosystembaserad anpassning Stadsbyggnadskontoret / Exploatör Vissa bostadsprojekt utvecklades baserat på kriterium för att skydda/kompensera för förlust av ekosystemtjänster (inklusive översvämningsskydd) Kommunfullmäktige, krisledningsgrupp Kommunfullmäktige och krisledningsgrupp Kommun, VA-bolag, vattendragsförbund och miljöförbund Krisledningsgrupp Krisledningsgrupp Kommunfullmäktige, räddningstjänst, Lunds Universitet Samhällsbyggnad Befintlig krisledningsgrupp och panel (som tar hand om risker relaterade till extrema väderhändelser men även andra risker i kommunen) Samma dag som stormen skickas kommunala tjänstemän som använder kollektivtrafiken hem tidigare Samverkan på en mellankommunal nivå angående frågor relaterade till riskreducering och anpassning till extrema väderhändelser Använda kommunens internethemsidor för att nå ut till medborgare om åtgärder som kan tas vid storm (envägskommunikation, nämns också som svarsberedskap och - förmåga) Tillgänglig kommunal personal vid reception (telefonkommunikation) för medborgare eller drabbade, för att informera Vid utförandet av sårbarhetsanalys användes MVA-metoden i kommunen som har utvecklats av LUCRAM (Lunds Universitet) Samarbete med masterstudent som skriver sin avhandling om klimatanpassning 2 Dessa strategier omnämns i den engelskspråkiga litteraturen som (A) Add-on mainstreaming, (B) Programmatic mainstreaming, (C) Organizational mainstreaming, (D) Internal mainstreaming, (E) Inter-organizational mainstreaming och (F) Educational mainstreaming 6
8 Analys av anpassningsåtgärder på individuell nivå Kategorierna 1 5 kan även användas för att analysera medborgarnas anpassningsåtgärder och jämföra dem med kommunala åtgärder/strategier. Detta kan visa om åtgärderna på de olika nivåerna kompletterar varandra eller inte (Tabell 3). Tabell 3. Tabellen illustrerar exempel (från Svalövs kommun) av de mest nämnda riskerna och vilken typ av åtgärd som vidtagits på individnivå. Riskkälla Fokus (fysisk, miljömässig, ekonomisk, personlig etc.) Åtgärd Kategori Översvämning Fysisk Fysisk Ekonomisk Storm Fysisk Fysisk/Personlig Ekonomisk Värmebölja Personlig Fysisk/Personlig Kolla avloppssystem Ta ut avloppspumpar Försäkring för eventuella skador Spika fast takpannor Ha batterier, ficklampor, stearinljus och tändare i hemmet Försäkring för eventuella skador Dricka mycket vatten Sätta på luftfläkt Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Återhämtningsberedskap och - förmåga Minskad sårbarhet Svarsberedskap och -förmåga Återhämtningsberedskap och - förmåga Svarsberedskap och -förmåga Svarsberedskap och -förmåga Kompletterande verktyg for klimatanpassning Koncepten som har använts vid analyserna ovan (Tabell 1 till 3) har även legat till grund för en mer detaljerad anpassningsguide utvecklad inom samma FORMAS-sponsrade projekt, vid namn UrbTrans 3. UrbTrans är ett processorienterat verktyg för att stärka förankringen (integrationen) av klimatanpassning i relevanta sektorer av kommunal verksamhet, med syftet att främja en hållbar stadsutveckling. Verktyget presenterar systematiskt de nivåer och områden där förankring av klimatanpassning är viktigt, och möjliggör på så sätt planering och bedömning av eventuella åtgärder. UrbTrans kan ses som ett generellt ramverk för klimatanpassning som tillåter att man arbetar med kompletterande verktyg i mer specifika aspekter, som riskbedömning eller medborgardeltagande. Det kan till exempel kombineras med Climate Adaptation Tool (CAT) 4, Climatools 5 och medborgardialoger. Tabell 4 illustrerar syfte, fördelar och utmaningar med verktygen samt exempel hur de kan kombineras. 3 Integration av klimatanpassning i kommunal verksamhet och planergin - En guide av Dr. Christine Wamsler, LUCSUS: [ 4 Verktyget kan hittas på internhemsidan för UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change) via följande länk [ 5 Climatools hemsida hittas via följande länk [ 7
9 Tabell 4. Tabellen listar fördelar och utmaningar från de olika kompletterande anpassningsverktygen. Verktyg Syfte Fördel och kombination Utmaning UrbTrans Att ge lokala politiker och tjänstemän ett processorienterat verktyg för att stärka förankringen (integrationen) av klimatanpassning i relevanta sektorer av kommunal verksamhet, med syftet att främja en hållbar stadsutveckling Inkluderar tre centrala nivåer för integration av klimatanpassning (lokal, institutionell och interinstitutionell nivå) och kan användas för att systematiskt presentera de nivåer och områden där förankring av klimatanpassning är viktigt, och möjliggör på så sätt planering och bedömning av eventuella åtgärder Utmaningen med guiden är att den är huvudsakligen anpassad för att användas av kommunala tjänstemän CAT (Climate Adaptation Tool) Climatools Medborgardialog Ger ett ramverk för organisationer att identifiera och prioritera klimatrisker, identifiera och bedöma anpassningsalternativ samt revidera de åtgärder som genomförts Detta är en samling av olika verktyg som används av samhällsplanerare och beslutsfattande för att underlätta arbetet med att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringar Kunskapsöverföring i vertikala flöden (från medborgare till kommun), där medborgare kan ge kommunen ytterligare möjligheter att stärka utvecklingsarbetet (genom råd och stöd) Möjlighet att diskutera konsekvenser av extrema händelser, viktigt för skapande och implementering av lokala anpassningsstrategier Kan kombineras med CAT som ger möjlighet att identifiera, prioritera och bedöma klimatrisker och anpassningsåtgärder på alla nivåer i organisationen, och med Climatools (fokus på tre områden, se nedan) Behövs ingen särskild utbildning eller extern hjälp vid användning (men tidigare erfarenhet av analytiska verktyg underlättar användningen) Kan användas för alla nivåer i organisationen och för alla klimatrisker och kan kombineras med UrbTrans som integrerar klimatanpassning på olika nivåer i organisationen Inkluderar politiska och sociala aspekter vad gäller anpassningsalternativ (d.v.s. acceptans) och kan därför kombineras med medborgardialoger som kan ge information angående acceptans av åtgärder Tidigare erfarenhet av analytiska verktyg underlättar användningen Kan användas separat eller i kombination (fokus ligger på hälsa, byggd miljö och infrastruktur, och turism och friluftsliv) Kombineras därför UrbTrans eller/och CAT genom att bidra med flerfaldig eller ämnesspecifik information Ger viktig och fördjupande information (lokala eller områdesspecifik information, eller mer övergripande, beror på metod) Kan kombineras CAT genom att bidra med sociala aspekter angående anpassningsåtgärder (se ovan) Kan hjälpa till att komplettera Climatools genom att bidra med information angående anpassningsåtgärder med fokus på t.ex. hälsa Brist på erfarenhet av användning av analytiska verktyg Behov av lokala klimatscenarier, nya eller vidareutvecklade riskoch sårbarhetsanalyser Identifiera och prioritera klimatrelaterade risker som kommunen är utsatt för Hitta och jämföra anpassningsalternativ Granska resultat av implementerade åtgärder Brist på erfarenhet av användning av analytiska verktyg Att hitta någon ansvarsfull aktör för att genomföra dessa metoder Att välja ett lämpligt verktyg (eftersom det finns åtta olika) Vilken metod som ska användas för att genomföra medborgardialogen Utförda på lämpligt sätt så att medborgardialogen inte upplevs som meningslös Att hitta representanter för ett visst område Att hitta möjliggörande faktorer för att öka medborgarnas deltagande 8
10 Slutsatser Forskningen bakom denna guide markerar vikten av att kommunerna angriper klimatanpassningsfrågan på ett mer systematiskt sätt. Metoderna som beskrivs i guiden kan användas av enskilda avdelningar för att utvärdera och förbättra arbetet med riskreducering och klimatanpassning såväl som för att koordinera arbetet mellan olika avledningar eller förvaltningar. Metoderna kan även tillämpas på ett visst geografiskt område, t.ex. för att göra en klimatriskstrategi för ett bostadsområde eller en stadsdel. Forskningen betonar vidare vikten av att arbeta för att olika aktörers ansvar och ansträngningar för klimatanpassning kompletterar varandra. Medborgarnas lokala anpassningsstrategier behöver samordnas med kommunala och nationella strategier och åtgärder. Till exempel kan privatpersoner installera backventiler som skyddar mot att vatten tränger upp i källaren vid översvämning, och på så vis komplettera kommunala anpassningsåtgärder. Detta är en viktig del i Köpenhamns stads strategiska plan för att hantera skyfall. Forskningen visar även att det är viktigt att stödja medborgarnas anpassning på flera sätt (t.ex. genom tydliga riktlinjer, dialog eller att betona individens eget ansvar) för att nå olika grupper och perspektiv. Baserat på dessa forskningsresultat bidrar denna guide med metoder för att systematiskt utvärdera vilka anpassningsåtgärder som har tagits, å ena sidan, av kommunen och, å andra sidan, på individuell nivå av medborgarna. Guiden nämner även kompletterande verktyg som kan användas av kommuner vid planering för klimatanpassning (UrbTrans, CAT, Climatools och medborgardialoger). 9
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs mer2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?
Innehåll Kritiska beroenden: Metodöversikt och beroendeanalys på lokal nivå HENRIK HASSEL, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK OCH RISKHANTERING Problembilden Vad innebär det att göra beroendeanalyser? Olika perspektiv
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merRapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merÅsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Läs merMinnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009
Datum Beteckning 2009-08 30 Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009 Närvarande: Stig Ålund, Ingvar Wiberg, Inger Björkvist, Åsa Ratcovich, Karen Lagercrantz, Margareta Rämgård
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs mer9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merRiktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015
Bilaga Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 stockholm.se Juni 2015 Dnr: 171-1405/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Johanna Löfvenius 4 (10) Syfte
Läs merOmbyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merÅterrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik.
1 (7) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2008 samverka
Läs merKlimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN E-strategi för Strömstads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2007-06-20, 131 e-strategi för Strömstads Kommun 2007-2012 2007-05-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTEN
Läs merHandbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merHandlings- och tidsplan för programberedningen för klimat
Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt
Läs merH:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser
H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merEfter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merNolltolerans i Bollebygds kommun
Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,
Läs merPRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost
PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling Energikontor Sydost Hållbar offentlig upphandling är den allra viktigaste åtgärden för länder som strävar efter en grön ekonomi. Achim
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merAnalysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv
Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna
Läs merFysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merHandlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs merHot Risker Larma 112 Eld och brand
Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merGranskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET
Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport
Läs merKomplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar
Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merJÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN
JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Riktlinjer för kommunikation 2 (6) Riktlinjer för information
Läs merUtvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014
Handläggare 0480-452900 Datum 2012-08-16 INFORMATIONSÄRENDE Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014 1. Bakgrund Utvecklingsplanen för äldreomsorgen i Södermöre kommundelsnämnd
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merI fokus: Arbetstider
I fokus: Arbetstider Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merKungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 2012-01-12
Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Ansvarig nämnd och avgränsning 3 5. Genomförande 4 6. Resultat av granskningen 4 6.1 s organisation och
Läs merHandlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53
Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s
Läs merLägesuppdatering 2015
Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merResiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion
Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade
Läs merSkolbeslut för grundskola
Beslut 2011-03-22 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Neglinge-Solsidans skolor i Nacka kommun 2011-03-21 Skolbeslut Datum: 2011-03-22 1 (3) Rektorn vid Neglinge-Solsidans skolor. Odenvägen 10 133
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merTre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS
Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,
Läs merÖverenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009
Överenskommelse mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdplan 2009 Åtgärdsplan 2009 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta
Läs merHandlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Läs merKvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg
Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merFriluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012
TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 Friluftsliv åt alla Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB Projektledare Soizick Lidström info@falukanotklubb.se 073-22 22 654
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merXmentor - för potentiella partners
Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merUppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023
Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare
Läs merStartpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
Läs merCentrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merTryggheten i stadens parker
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSPLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 533-2012-1.4 SID 1 (5) 2012-12-13 Handläggare: Anna William-Olsson Telefon: 508 23 362 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merKf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Läs mer