Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering

Transkript

1 Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering Lite klimat, lite kommun och lite pågående forskning Mattias Hjerpe Centrum för klimatpolitisk forskning Tema miljöförändring Linköpings universitet

2 Vad kan jag ge er? Hur ser den klimatpolitiska kontexten ut för svenska städer? Hur styr och arbetar svenska kommuner med klimat? Vad gör de för forskning på Centrum för klimatpolitisk forskning Dagvatten Källa: NOAA

3 Parismötet och omställning Transformation: A change in the fundamental attributes of natural and human systems. Within this summary [IPCC AR5 SPM], transformation could reflect strengthened, altered, or aligned paradigms, goals, or values towards promoting adaptation for sustainable development, including poverty reduction.

4 Varför klimatomställning?

5 I en tvågradersvärld behöver Sverige netto-noll utsläpp senast Samhället måste ställas om, ffa energisystem, transporter, bostäder/byggande. I en tvågradervärld behöver det svenska samhället ställas om för att möta klimateffekterna. Samhället måste ställas om, ffa bostäder/byggande (skred, ras, skyfall, översvämningar), infrastruktur.

6 Om världen missar tvågradersmålet ökar klimatförändringarnas effekter / negativa konsekvenser Stegvis klimatanpassning räcker inte Omställning. Detta är viktiga förutsättningar för svenska VA-organisationer

7 Svensk klimatpolitik: Vad behöver vi göra för att uppfylla Paris-avtalet? Miljömålsberedningens förslag (utsläpp): Klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Bland annat: Nationell klimatlag Netto-noll-utsläpp 2045; 55-63% till 2030 Om 14 år! Fossilfria transporter; 70% till 2030 Om 14 år! Klimatanpassning Ansvarsutredning Inget nationellt mål Styrning genom samordning

8 Vad handlar klimatomställning i samhällsbyggandet om? Hur vi kan bygga städer för att minska klimatutsläpp, dvs. täta och kompakta städer som möjliggör kollektivtrafik och hållbart resande. Hur vi kan designa och bygga klimateffektiva bostäder, t.ex. minskad energikonsumtion Hur vi kan skydda samhällen och infrastruktur från klimatförändringens konsekvenser, t.ex. översvämningar, havsnivåhöjning, erosion, rasoch skred, skyfall

9 Stadsplaneringens roll för att hantera effekterna av ett förändrat klimat Climate change requires us to reorient our spatial planning to pay more explicit and systematic attention to future possible pathways Spatial planning has the potential to serve as a switchboard for the interlinking of mitigation, adaptation and sustainable development objectives Planning can either increase the local capacity to deal with climate risks or lock future generations into development pathways that increase vulnerability Alltså, det blir väldigt viktigt hur klimatfrågan landar inom kommunal planering.

10 Hur är läget i de svenska kommunernas klimatarbete? Andelen klimataktiva kommuner i landet ökar (SKL Läget i Landet 2007, 2009, 2011; SNF Klimatindex 2005, 2007, 2010; IVL/Svensk försäkring 2015, 2016). Enkätundersökningen 2016 visar att: 1. 98% av kommunerna bedömer att de kommer att påverkas av klimatförändringar/extremt väder % uppger att de arbetar med klimatanpassning 3. Kommunerna har kommit längre med identifiering av tänkbara åtgärder än systematisk prioritering / implementering 4. Större kommuner har kommit längre än små och medelstora.

11 Vi vet en del om kommuners klimatarbete Klimatfrågans hantering i ett trettiotal svenska kommuner. 1. Klimatsårbarhet (sektorer, grupper, områden). Mest tekniska förvaltningar t.ex. VA, Stadsbyggnad och Teknik/Gatukontor Reaktivt efter översvämningar i vattendrag. Mest hur infrastrukturen drabbats snarare än vilka konsekvenser det fått för samhället (aktiviteter) Mest enskilda anpassningsåtgärder snarare än systematisk sårbarhetsanalys. Mest förvaltning snarare än politik. Få kommuner har arbetat med skyfall och värmeböljor. Lågpunktskarteringar (LST), Malmös skyfallsplan (reaktivt), Norrköping (del av anpassning av dagvatten)

12 Vi vet en del om kommuners klimatarbete 2. Det är svårt att implementera klimatmål / begränsningar för klimatanpassning. Balansera skilda värderingar, intressen och prioriteringar Engagemang, mandat och kunskap hos tjänstemän Formella institutionella ramverk Organisatorisk mainstreaming och Tvärsektoriellt lärande Nationellt-regional-lokalt samspel Flera faktorer begränsar: Politiskt stöd och ledarskap Avgöra och tillämpa robusta säkerhetsmarginaler. Kontinuitet och långsiktighet i beslutsfattandet Händelsestyrd det-händer-inte-oss inställning Samspel mellan offentliga och privata aktörer

13 Vi vet en del om kommuners klimatarbete 3. Hur landar klimatanpassning hos kommunpolitikerna? När agerar de? Låga institutionella incitament/drivkrafter, t.ex. nationell styrning. Nu: alltfler kommunala mål om anpassning och dagvatten. Mycket låg lokal relativ politisk tyngd jfr. med andra mål/frågor. Defensiv koppling till attraktivitet eller utveckling. När klagar medborgarna? Smutsigt vatten. Möjlighet att visa politiskt ledarskap efter väderhändelse/störning. Politisk positionering/debatt, ingen valfråga. Marknadsföra platsen.

14 Vi vet en del om kommuners klimatarbete 4. Vad skapar förutsättningar för klimatomställning i städer? Förstå problemet Politiskt legitimera Artikulera/Prioritera Skapa arenor Föregångare Experimentera Mobilisera Redo att lära Bädda in Tycker vi att klimatomställning är viktigt i vår kommun? Är politiken tydlig? Speciellt viktigt för nya frågor. Vision Finns det en tydlig prioriteringsordning? Organisation, ansvar, nyckeltal? Finns det arenor för omställning? Vilka är med i arbetet? Finns det föregångare tydligt utpekade, t.ex. en sektor eller en kommunövergripande process Letar vi efter nya: tekniska lösningar, arbetssätt, tänkesätt? Finns det resurser tillgängliga för att genomföra klimatomställning? Kan organisationen lära av experimenten? Hur och av vem/vilka? Vilka delar av den interna verksamheten berörs? Vilka andra samhällsaktörer berörs/behöver vara med? Är de redo? Drivkraft uppfylld i hög grad Drivkraft uppfylld i viss grad Drivkraft ej uppfylld eller motkraft

15 Vad gör de för forskning på Centrum för klimatpolitisk forskning? Kan omställningsprocesser styras för att nå tuffa klimatmål och skapa robusta städer? Forskning i nära samverkan med andra samhällsaktörer.

16 ExTra EXPECT VISUAL WATER Att utforska klimatomställning på gång Hur urbana klimatexperiment kan främja klimatomställning En interaktiv visualiseringsplattform för klimatresilient urban dagvattenhantering

17 Stöd för omställningsprocesser: Städer och klimat Samverkansmodeller: medborgare och näringsliv Systemisk förändring: Att lära av och skala upp lyckade klimatexperiment

18 Att visualisera städers klimatomställning: Omställning relateras till städer på flera sätt. Indikatorer bygger inte på en systematisk modell utan mäter fragmenterat. Utvärdera snarare än att stödja process. Kunskap om processvisualisering har ej nyttjats. Vi utvecklar ett processtöd tillsammans med städerna

19 GIS-verktyg för integrerad klimatsårbarhet och anpassning Riskbaserade GIS lager med känsliga objekt och aktiviteter och hanteringsförmåga. Belyser risker och åtgärder i en kommun Möjlighet att ändra riskstatus och markera nya känsliga områden och objekt, t.ex. när ett nytt vårdboende byggs. Skyfall Översvämning vattendrag Värmebölja Beskriva behov av åtgärder

20 Att styra städers klimatomställning: Politiker och chefer reflekterar sällan över hur de styr. Visioner/mål, arbetssätt/organisation och styrmedel harmonierar sällan. Ingen vet hur städer (och andra aktörer) ska styra mot klimatomställning (netto-noll + robusthet). Styrningen fastnar inom kommunkoncernen. Vi stödjer och studerar styrprocesser. Vi genomför övningar i Norrköpings Beslutsarena.

21 Att skapa givande medborgardialog: Hur kan medborgarröster bättre nyttjas i kommunal planering? Kan och i så fall hur vill medborgare vara med och planera den hållbara och klimatrobusta staden? Kan visualiseringsplattformar användas för att stimulera och effektivisera deltagande? (tvåvägsdialog)

22 Metoder för privat-offentlig samverkan inom konkreta planerings- och byggprojekt: Innovativt i policyer. Här är byggherrar aktiva och driver utvecklingen. Men svaga incitament i praktiken: Vi kan inte ligga i framkant och ändra samhället Riskabelt att ta ut svängarna. Viljan att profilera sig är platsberoende. Exploatörssamverkan kan stärka förankring och effektivitet: kunskapsutbyte och lärande. Men det är svårt att få till en konstruktiv samverkans-process: parterna faller lätt tillbaka i gamla roller. Svårare ju närmare man kommer faktiska åtaganden.

23 Att förstå städers klimatanpassningsexperiment: Envisioning, dvs. vilka framtidsbilder experimenten rymmer. Enacting, dvs. hur de initieras och genomförs. Expand/Embed, dvs. hur de sprids och bidrar till systemisk förändring. Inventeringar + Fallstudier + Omställningsstudiebesök

24 Att lära av lyckade exempel inom dagvattenhantering: Underlätta gemensamma bedömningar av klimatrisker i olika delar av staden. Visualisera alternativa dagvattenlösningar utifrån specifika klimatrisker. Analysverktyg: olika lösningars effekter samt positiva synergier och risker för missanpassning. Underlätta implementering genom: lagkrav, finansiering, checklistor samt goda exempel från andra städer.