BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ"

Transkript

1 BIOGAS I FÄRS Förstudie LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

2 BIOGAS I FÄRS FÖRSTUDIE Rapport Nr 9, APRIL 2010 Lovisa Björnsson och Mikael Lantz Envirum AB Beställare: Biogas Färs

3 BIOGAS I FÄRS FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

4

5 SAMMANFATTNING Biogas är en förnybar energigas som bland annat kan användas för att producera värme, kraftvärme eller som fordonsbränsle. Jämfört med andra förnybara drivmedel som är tillgängliga idag ger biogas från gödsel den i särklass största reduktionen av växthusgaser. Biogas Färs ekonomisk förening är initiativtagarna bakom att samordna de ledande gödselproducenterna i Sjöbo kommun i ett gemensamt biogasinitiativ. Under 2009 beviljades Biogas Färs stöd från Leader-område för att genomföra en förstudie med projektnamnet Biogas i Färs. Huvudsyftet med denna förstudie är att presentera ett underlag för beslut om huruvida gödselbaserad biogasproduktion är utvecklingsbart som en verksamhetsgren inom lantbruket i regionen. Den inventering av gödselmängder som genomförts har samlat 37 lantbruksföretag med gödsel fördelat på 43 gårdar. Totalt har en gödselmängd på ton per år kartlagts, vilket kan ligga till grund för en biogasproduktion motsvarande 33 GWh. Under betesperioden minskar mängden tillgänglig gödsel och för att bibehålla biogasproduktionen är det nödvändigt att tillföra ytterligare substrat, till exempel odlade grödor, odlingsrester eller andra restprodukter. Den totala biogasproduktionen uppgår då till 41 GWh per år vilket motsvarar närmare hälften av all bensin som används i Sjöbo kommun. Det biogassystem som presenteras här kan också reducera emissionerna av växthusgaser i kommunen med cirka 10 %. Kostnaden för att producera fordonsgas uppgår till drygt 60 öre/kwh vilket motsvarar 2/3 av marknadspriset till privatbilister idag. Mellanskillnaden bedöms vara tillräckligt stor för att gasen ska kunna distribueras till större tankstationer i regionen. Det distributionsalternativ som i dagsläget rekommenderas är komprimerad fordonsgas på lastbil. Ledningsburen transport kan också vara attraktivt, i synnerhet vid kortare avstånd, men medför en lägre flexibilitet och sannolikt också en högre investering. Att producera LBG kan också vara intressant om Biogas Färs kan hitta kunder som särskilt efterfrågar flytande metan. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms det aktuella biogassystemet kunna uppvisa ett nollresultat. Det finns dock flera positiva faktorer som inte inkluderats i kalkylerna, till exempel möjligheten att tillföra mer högvärdigt substrat eller de produktionsstöd som föreslagits för gödselbaserad biogas. Kalkylerna inkluderar inte heller eventuella framtida prishöjningar på energi eller möjligheten att ta ut ett högre pris för lokalproducerad fordonsgas med mycket stora positiva miljöeffekter. Sammantaget bedöms därför det lantbruksbaserade biogassystemet Biogas Färs som utvecklingsbart och vi rekommenderar att arbetet fortskrider för att realisera lantbrukets möjligheter att producera förnybart fordonsbränsle.

6

7 INNEHÅLL BAKGRUND OCH SYFTE... 1 AVGRÄNSNINGAR... 3 BIOGASMARKNADEN... 5 Fordonsgas... 5 Elektricitet och värme... 9 Styrmedel RÅVAROR OCH BIOGASPOTENTIAL Gödselmängder Odlade grödor Övriga biogasråvaror Biogaspotential UTFORMNING AV BIOGASSYSTEMET ANLÄGGNINGSLOKALISERING OCH TRANSPORTER BIOGASANLÄGGNINGEN Komponenterna i biogasanläggningen Dimensionering av biogasprocessen BIOGÖDSEL PRODUKTION OCH AVSÄTTNING EKONOMISKA BERÄKNINGAR Produktion av biogas Driftkostnader Produktion och distribution av fordonsgas Marknadspris fordonsgas Tankstationer Distribution av fordonsgas Produktion av elektricitet och värme Sammanfattande bedömning MILJÖEFFEKTER DISKUSSION OCH SLUTSATS REFERENSER BILAGA A Distribution av fordonsgas BILAGA B Biogödsel BILAGA C Kostnad för grödor BILAGA D Uppgradering BILAGA E Miljöeffekter... 65

8

9 BAKGRUND OCH SYFTE Produktionen av biogas i Sverige uppgick år 2008 till GWh där avloppsreningsverk och deponier svarar för merparten av produktionen (Energimyndigheten, 2010). Biogaspotentialen från restprodukter är dock närmare GWh och en mycket stor del återfinns inom lantbrukssektorn i form av gödsel och odlingsrester (Linné et al., 2008). Konventionell lagring av biogödsel ger upphov till betydande emissioner av växthusgaser och ammoniak. När denna hantering ersätts av ett optimerat biogassystem uppstår stora positiva miljöeffekter. Ur växthusgassynpunkt talas till exempel om dubbel klimatnytta när biogas från gödsel ersätter fossila bränslen eftersom det kan ha lika stor betydelse att undvika metanläckage från gödsellagring som att ersätta bensin och diesel. I Sjöbo kommun (Färs härad) bildades Biogas Färs ekonomisk förening i april Gruppen bakom initiativet hade då sedan nästan två år arbetat aktiv med frågan om att samordna de ledande gödselproducenterna i kommunen i ett gemensamt biogasinitiativ. Föreningens uppgift idag är att främja medlemmarnas intresse för etablering av biogasproduktion. Under 2009 sökte och beviljades Biogas Färs stöd från Leader för att genomföra en förstudie med projektnamnet Biogas i Färs. Envirum AB fick uppdraget att genomföra förstudien som påbörjades 2009 och avslutades i april Förstudien baseras på det nätverk av intressenter som Biogas Färs skapat, där råvarutillgång och intresse för biogasproduktion vid de större djurgårdarna i Sjöbo kommun kartlagts av Biogas Färs. Envirum har, baserat på denna kartläggning, tagit fram några tänkbara scenarier för hur produktion av och avsättning av biogas skulle kunna se ut. Förstudiens syfte är att presentera ett beslutsunderlag för fortsatt planering och för beslut om huruvida Biogas Färs är utvecklingsbart eller inte. Förstudien ska även kunna användas som underlag vid marknadsföring och information om en framtida biogasproduktion i Sjöbo med omnejd. En annan förutsättning var att ta fram underlag där affärsmöjligheten för lantbrukarna står i fokus, där lantbrukarna förädlar råvaran ända till slutkund istället för att enbart vara råvaruproducent. 1

10 2

11 AVGRÄNSNINGAR Kartläggningen har fokuserats på djurhållning med flytgödsel, eftersom flytande råvara är en förutsättning för den gängse biogastekniken. En del fastgödsel som då finns på samma gårdar har kommit med i inventeringen, men ingen ansträngning har gjorts för att få med all fastgödsel i kommunen. Kartläggningen avgränsas till Sjöbo kommun, men det finns inget annat syfte med att kommungränsen har fått utgöra den geografiska avgränsningen. Fortsatta studier med utökat upptagningsområde kan därför komma att göras. De scenariers som presenteras baseras på ett helt lantbruksbaserat system där gödsel är den primära biogasråvaran. Syftet med att inte inkludera andra råvaror är att visa på förutsättningarna för system som lantbrukarna helt kontrollerar. Primärt utreds förutsättningarna för att producera och avsätta biogasen i form av fordonsgas men som en jämförelse inkluderas också produktion av kraftvärme. Andra avsättningsalternativ inkluderas inte. 3

12 4

13 BIOGASMARKNADEN Som beskrivits tidigare kan biogas bland annat användas för att producera värme, kraftvärme eller som fordonsbränsle. I föreliggande förstudie utreds framförallt produktion av fordonsgas men som en jämförelse presenteras också förutsättningarna för att producera elektricitet. Fordonsgas Under 2009 användes cirka 700 GWh fordonsgas i Sverige, varav cirka 60 % utgjordes av biogas och 40 % av naturgas. Fordonsgas används av bussar, distributionsbilar och personbilar med mera och 2009 fanns det över gasfordon totalt. I Figur 1 visas försäljningen av fordonsgas under 2009 fördelat per län där det framgår att Skåne står för en stor del av den totala försäljningsvolymen. Figur 1. Länsvis försäljning av fordonsgas uppdelat på biogas och naturgas. I bilaga A beskrivs alternativen för distribution av fordonsgas till tankstationer, såsom i gasledning eller på lastbil i komprimerad eller flytande form. De olika alternativen har sina fördelar och nackdelar. Som beskrivits i bilaga A är lastbilstransport av komprimerad gas det alternativ som medför lägst investering samtidigt som det är en etablerad lösning. Detta alternativ används därför som basfall i föreliggande förstudie. Beroende på teknik- och marknadsutveckling kan dock andra alternativ bli mer attraktiva framöver. Här presenteras därför den lokala och regionala marknaden som kan vara aktuell för Biogas Färs om biogasen ska transporteras komprimerad på lastbil. 5

14 Marknaden för fordonsgas i Sjöbo och Skåne Skåne är det län där det används mest fordonsgas, drygt 1/3 av den totala nationella förbrukningen. Här dominerar dock naturgas med en andel på över 60 %. Förutsatt att biogasen kan konkurrera med denna naturgas, antingen prismässigt eller genom politiska beslut, finns det redan idag en stor marknad för biogas som fordonsbränsle där det redan finns tankstationer och fordon. I Skåne fanns det drygt personbilar som kan gå på fordonsgas vid årsskiftet 2009/2010 vilket motsvarar cirka 0,5 % av personbilsparken. I de kommuner med högst andel gasdrivna personbilar var motsvarande siffra 1 %. I Tabell 1 nedan visas antalet det totala antalet personbilar och gasbilar i några utvalda skånska kommuner. Tabell 1. Antalet personbilar och gasbilar i några skånska kommuner (SIKA, 2010) Kommun Personbilar Gasbilar Andel gasbilar ESLÖV ,59 % HELSINGBORG ,59 % KRISTIANSTAD ,56 % LUND ,64 % MALMÖ ,99 % SJÖBO ,08 % YSTAD ,01 % SKÅNE ,48 % För Sjöbo kommun, som ännu inte har någon tankstation för fordonsgas, är andelen gasbilar liten jämfört med andra kommuner som har tillgång till fordonsgas. Detta bedöms dock kunna ändras relativt fort om det öppnas en tankstation och om kommunen och liknande organisationer aktivt väljer gasbilar. Utöver personbilstrafiken är busstrafiken mycket viktig för den nationella och regionala marknaden för fordonsgas. På nationell nivå svarar busstrafiken för drygt hälften av användningen av fordonsgas och 60 % av användningen av naturgas (SCB, 2010). När det gäller Skånetrafiken har man som mål att vara helt fossilfria 2020 och att alla stadsbussar och regionbussar ska vara gasdrivna 2015 respektive Med dagens drivmedelförbrukning motsvarar Skånetrafikens bränslebehov cirka 250 GWh biogas vilket motsvarar den totala förbrukningen av fordonsgas (biogas + naturgas) i Skåne idag (Christensson, 2009; SCB, 2010). För Biogas Färs kan det vara intressant att notera att det i närområdet finns bussdepåer i Sjöbo, Simrishamn, Ystad och Hörby med flera. Dessa bussar är idag dieseldrivna men ambitionen är som nämnts ovan att de relativt snart ska gå över till gasbussar även här. Det totala behovet av 6

15 fordonsgas vid dessa depåer uppges av Christensson (2009) till 16 GWh. Om gasbehovet följer antalet bussar motsvarar det ett behov på cirka 4 GWh i Sjöbo. Andra typer av fordon som kan vara aktuella är till exempel lastbilar i lokaltrafik och sopbilar. Lastbilar i fjärrtrafik behöver kunna tanka stora mängder bränsle som gör det svårt att använda komprimerad fordonsgas. Det kan dock vara möjligt att använda flytande metan och där sker det en snabb utveckling idag. De sopbilar som används i Sjöbo kommun har dock nyligen upphandlats och med gällande avtal dröjer det därför innan de kan gå över till gasdrift. Den lokala avsättningen i Sjöbo är naturligtvis svår att beräkna då det beror på hur marknaden för fordonsgas utvecklas i stort. Om det antas att andelen gasbilar i Sjöbo inom några år är i samma nivå som för Ystad motsvarar det cirka 100 personbilar. Därutöver tillkommer pendlartrafiken från till exempel Hörby och Tomelilla. På kort sikt bedöms den lokala fordonsgasmarknaden i Sjöbo därför kunna uppgå till 5 6 GWh inklusive busstrafiken. En del i föreliggande förstudie är att ta fram ett förslag för var en tankstation skulle kunna placeras. Om tankstationen ska vara lättillgänglig för pendlare föreslås en placering vid någon av rondellerna där väg 11 och 13 möts, väster eller söder om Sjöbo tätort. Enligt de trafikmätningar som Vägverket utför är den västra rondellen mest trafikerad vilket skulle kunna motivera en placering där, förslagsvis i anslutning till befintlig tankstation. Om tankstationen etableras vid den södra rondellen, vilket visserligen är möjligt enligt detaljplanen, blir den helt fristående vilket ger högre kostnader. Å andra sidan rör det sig om en öppnare placering med större exponering. Ett tredje alternativ är att etablera tankstationen i anslutning till bussdepån för att dra nytta av de investeringar som görs där. Bussdepån ligger dock relativt centralt och det har inte utretts hur kommunen ställer sig till en sådan lösning. Placeringen gör den också svårare att nå för pendlartrafiken. Frågan behöver utredas vidare men som en inriktning föreslås i första hand en placering vid den västra rondellen alternativt i anslutning till bussdepån. Den fordonsgas som kan avsättas i Sjöbo är dock en mycket liten del av den totala produktionen. Därmed är det nödvändigt att transportera fordonsgas till andra marknader utanför kommunen. Marknadspris fordonsgas Marknadspriset för fordonsgas påverkas bland annat av prisnivåerna på bensin, diesel och naturgas samt eventuella politiska beslut för att gynna användningen av fordonsgas eller inköp av gasfordon. I Skåne finns det cirka 20 publika tankstationer för fordonsgas. En del av dessa är anslutna till naturgasnätet och där tankas fordonsgas med samma energiinnehåll som naturgas. De fristående stationerna försörjs normalt sett endast med biogas som inte spetsats med propan och därmed har ett något lägre energiinnehåll. I Tabell 2 visas energiinnehållet i dessa två typer av fordonsgas samt för bensin och omräkningsfaktorerna mellan en normalkubikmeter (Nm 3 ) fordonsgas och en liter (dm 3 ) bensin (Gasbilen, 2010). 7

16 Tabell 2. Energiinnehåll och omräkningsfaktorer (Gasbilen, 2010) energiinnehåll Fordonsgas (naturgasnät) 11,05 kwh/nm 3 Fordonsgas (biogas) 9,77 kwh/nm 3 Bensin 8,8 kwh/dm 3 Omräkningsfaktor gas/bensin (biogas) 1,1 Omräkningsfaktor gas/bensin (naturgas) 1,25 I Tabell 3 visas gaspriset för de skånska publika tankstationerna per den 8 april 2010 (Gasbilen, 2010). Medelpriset är motsvarande 9,62 kr/dm 3 bensin vilket motsvarar 87 öre/kwh fordonsgas exklusive moms. De stationer som enbart tillhandahåller biogas ligger dock något högre med ett marknadspris på drygt 95 öre/kwh exklusive moms. Tabell 3. Marknadspris fordonsgas i Skåne för privatbilister (Gasbilen, 2010) Tankstation Gaspris inkl moms kr/nm 3 kr/dm 3 bensin kr/kwh Eslöv 11,61 10,55 1,20 Helsingborg 10,89 9,90 1,13 Helsingborg (2 st) 11,10 8,88 1,01 Hässleholm 11,61 10,55 1,20 Höganäs 11,10 8,88 1,01 Kristianstad (2 st) 11,61 10,55 1,20 Landskrona 11,60 9,28 1,05 Lund (2 st) 11,60 9,28 1,05 Malmö (5 st) 11,60 9,28 1,05 Trelleborg 11,60 9,28 1,05 Ystad 11,61 10,55 1,20 Åhus 11,61 10,55 1,20 Åstorp 11,60 9,28 1,05 Ängelholm 11,60 9,28 1,05 Genomsnitt 11,50 9,62 1,09 8

17 Elektricitet och värme Ett alternativ till att avsätta biogas som fordonsbränsle är att använda den för att producera elektricitet och värme som har helt andra marknadsförutsättningar i form av pris och avsättningsmöjligheter. Förutsatt att anläggningen ansluts till elnätet kan den producerade elektriciteten alltid säljas till någon kund i Sverige eller något av våra nordiska grannländer. Detta ska jämföras med fordonsgas som i praktiken är en regional och lokal produkt. Värme måste å andra sidan hitta en mycket lokal avsättning. Marknadspriset på elektricitet avgörs på den nordiska elbörsen Nordpool där spotpriset varierar från timme till timme. I figur 2 (Lantz, 2010) presenteras månadsmedelpriset på Nordpool de senaste tre åren. Det framgår tydligt att prisvariationerna är stora vilket naturligtvis försvårar de ekonomiska kalkylerna. Det är dock möjligt att teckna avtal på längre sikt och på så sätt säkra ersättningen över tiden. I de kommande beräkningarna sätts elpriset till 450 kr/mwh kr/mwh Figur 2. Systempris på Nordpool år (Lantz, 2010) Utöver ersättningen för den elektricitet som produceras får producenten också elcertifikat som kan säljas till högstbjudande. Detta styrmedel beskrivs närmare i kommande avsnitt. Även här varierar priset beroende på utbud och efterfrågan även om rörligheten inte är lika stor som för elektriciteten (Lantz, 2010). I figur 3 redovisas månadsvariationen under 2009 och i de kommande beräkningarna används 300 kr/certifikat vilket motsvarar 300 kr/mwh. 9

18 330 Marknadspris elcertifikat (kr/st) Figur 3. Rapporterade medelpriser för elcertifikat år 2009 (Lantz, 2010) Slutligen erhåller producenten också ersättning för de minskade kostnader som nätägaren kan tillgodogöra sig i och med att producenten matar in elektricitet på det lokala elnätet. Denna ersättning ska motsvara värdet av de minskade förluster som och avgifter som nätägaren kan tillgodogöra sig. Den exakta nivån kan variera över tiden beroende på hur situationen ser ut i respektive elnät. Här sätts dock ersättningen till 50 kr/kwh elektricitet (Lantz, 2010). Den totala ersättningen för den producerade elektriciteten sätts därmed till 800 kr/mwh. Läsaren bör dock observera att ersättningen kan variera betydligt över tiden. När det gäller värme beror det ekonomiska värdet på vem som ska använda den och vilket system som används idag. Samtidigt kräver biogasprocessen en inte försumbar mängd värme och en trolig lösning är därmed att produktionen av kraftvärme sker i anslutning till biogasanläggningen. För att kunna sälja ytterligare värme krävs det därmed att anläggningen lokaliseras i anslutning till en stor värmesänka. I Sjöbo finns det till exempel ett värmeverk som använder befintliga pannor för att elda flis med rökgaskondensering. Om produktionen av kraftvärme läggs i anslutning till värmeverket skulle betalningen för värmen därmed motsvara den rörliga kostnaden för att elda med flis. En sådan placering gör dock att anläggningen hamnar relativt nära tätorten vilket eventuellt kan bli svårt att få tillstånd till. Flispriset för värmeverk är enligt Energimyndigheten (2009) cirka 150 kr/mwh. I de kommande beräkningarna visas effekterna av olika värde på värmen och också av olika avsättningsmöjligheter. 10

19 Styrmedel Förutsättningarna för att producera och använda biogas påverkas i mycket hög grad av olika politiska beslut. Delvis handlar det om olika policys och målformulering som att en viss andel av våra drivmedel ska vara förnybara eller att en del av vårt organiska avfall ska behandlas biologiskt. Den här typen av politiska beslut visar en viljeyttring och en indikation på vad man vill uppnå. För att uppnå målen implementeras sedan olika styrmedel vilket kan vara olika typer av skatter, investeringsstöd eller produktionsstöd eller i vissa fall tvingande krav. Nedan listas några exempel på beslut och formuleringar som har betydelse för en eventuell biogassatsning. Därefter följer en genomgång av ett urval av de konkreta styrmedel som är implementerade idag eller föreslagna. Observera att flera styrmedel har försvunnit eller är, enligt gällande beslut, på väg att fasas ut. Samtidigt arbetar Energimyndigheten just nu med att ta fram en nationell biogasstrategi som sannolikt kommer ha stor betydelse för hur produktion och användning av biogas kommer att stödjas framöver. Andelen förnybar energi ska uppgå till 49 % år 2020 (EU, 2009) Andelen förnybara drivmedel ska uppgå till 10 % år 2020 (EU, 2009) Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 TWh år 2010 (Länsstyrelsen, 2010) Fossilfri kollektivtrafik i Skåne 2020 (Skånetrafiken, 2010) Skatter Alla fossila bränslen som används i Sverige är belagda med koldioxidskatt som varierar beroende på typen av bränsle, vem som använder det och till vad. Den generella skattesatsen är dock 105 öre/kg koldioxid. Därutöver tillkommer en energiskatt som även den varierar mellan olika bränslen och användare. För diesel uppgår den totala skatten till exempel till 0,44 kr/kwh samtidigt som naturgas som används som drivmedel endast beskattas med 0,12 kr/kwh (Energimyndigheten, 2010b). Det finns också ett antal beslutande förändringar av dessa skatter som kommer att implementeras under de kommande åren. Bland annat kommer skatten på naturgas att höjas vilket bör öka biogasens konkurrenskraft. När det gäller biogas är den befriad från såväl koldioxidskatt som energiskatt. Elcertifikat I syfte att öka produktionen av förnybar elektricitet införde Sverige år 2003 det marknadsbaserade systemet med elcertifikat. I korthet är systemet utformat så att alla producenter av förnybar elektricitet får ett certifikat för varje MWh som produceras. Certifikaten kan sedan säljas till högstbjudande. För att skapa en marknad för certifikaten infördes samtidigt en kvotplikt som innebär att alla som leverera elektricitet till slutkund måste, med vissa undantag, kunna visa upp ett visst antal elcertifkat. För 2010 är kvotplikten 17,9 % vilket innebär att för varje MWh elektricitet måste det kvotpliktige också visa upp 0,179 certifikat(lantz, 2010). 11

20 Investeringsstöd och produktionsstöd Biogassatsningar har tidigare varit mycket framgångsrika i att få investeringsstöd via KLIMP och LIP. Dessa investeringsprogram finns dock inte längre och i dagsläget har de inte heller ersatts med något liknande. Däremot finns det ett investeringsstöd för anläggningar som rötar mycket gödsel via landsbygdsprogrammet. Stödet uppgår till 30 % av investeringen men maximalt 1,8 miljoner kr per företag. Det finns också ett investeringsstöd för att främja en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser som handläggs av Energimyndigheten. Ansökningarna i den första omgången, där myndigheten har 100 miljoner kr att fördel, handläggs just nu och beslut väntas efter sommaren. Till skillnad från tidigare nämnda stöd kan företagen här få maximalt 45 % av de stödberättigade kostnaderna eller 25 miljoner kr. Slutligen föreslår också Energimyndigheten (2010b) att det ska införas ett produktionsstöd för gödselbaserad biogas motsvarande 20 öre/kwh. Då det i dagsläget endast är ett förslag finns det inte några närmare detaljer tillgängliga. 12

21 RÅVAROR OCH BIOGASPOTENTIAL Råvarutillgången i form av gödsel på gårdsnivå har inventerats av Biogas Färs med fokus på gårdar med högt antal djurenheter och flytgödselhantering. Flyt- och fastgödsel från nöt och svin/suggor, samt fjäderfägödsel är de råvarukategorier som kartlagts. Gödselmängder Inventeringen som genomfördes av Biogas Färs samlade 37 företag med gödsel lokaliserat på 43 gårdar. Den totala årliga gödselmängd som redovisats i kartläggningen uppgår till ton per år. Kartläggningen har gjorts i ton gödsel. Densiteten för fastgödsel från både nöt, svin och suggor antas vara 0.75 ton per m 3 och för fjäderfägödsel 0,9 ton per m 3 (Jordbruksverket, 2009). De flytgödselmängder som anges i inventeringen inkluderar spill och rengöringsvatten samt nederbörd. För mjölkkor ingår även diskvatten. Enligt Jordbruksverket (2009) reduceras flytgödselmängden med 10 % om allt regnvatten avleds. Eftersom gödsel till biogas ska levereras kontinuerligt antas att en del regnvatten kan räknas bort, kartlagda flytgödselmängder reduceras därför med 5 %. Total gödselmängd till biogas blir då ton per år. Uppdelningen på mängd i de olika gödselkategorierna visas i Figur 4. Mängd (ton) Nötflyt Svinflyt Nöt fast Svin fast Fjäderfä Figur 4. Inventerade gödselmängder i Sjöbo kommun uppdelat på gödselkategori. Den geografiska spridningen av de 43 deltagande gårdarna visas i Figur 5. Cirklarnas storlek är proportionell mot mängden gödsel i ton, totalt ton, och uppdelat utefter 5 gödselkategorier. De 8 gödselfraktioner/gårdar som har djurhållning enligt KRAV eller motsvarande är markerade med en grön ring. 13

22 Figur 5. Geografisk spridning av inventerade gödselmängder uppdelat på gödselkategori. Torrhalt i de olika gödselfraktionerna I inventeringen har halten torrsubstans (TS) för de olika gödselfraktionerna efterfrågats. I Tabell 4 visas de högsta och lägsta TS halter som angivits i inventeringen, det värde som antagits baserat på information från Jordbruksverket (2005; 2009) i de fall ingen uppgift lämnats, och den genomsnittliga TS-halt sammanställningen av TS-halter och mängder sammantaget ger upphov till för de olika gödselslagen. Eftersom mängden regnvatten i flytgödsel antas minska vid kontinuerlig leverans av gödsel till biogasanläggning har flytgödselmängden minskats med 5 %, och angivna/antagna TS-halter räknats upp i förhållande till denna minskning av tillförd vattenmängd. Ingen skillnad har gjorts på fastgödsel och djupströgödsel, utan dessa båda kategoriseras här som fastgödsel, och TS-halten sätts därför i det övre intervallet av vad som av Jordbruksverket anges för fastgödsel. 14

23 Tabell 4. Sammanställning av högsta (max) och lägsta (min) angivna värdet i kartläggningen, data från Jordbruksverket, 2009 (SJV), samt beräknade medelvärden på TS sammantaget för de olika gödselslagen. GÖDSELSLAG TS (%) MIN TS (%) MAX TS (%) SJV TS (%) MEDEL NÖT - FLYTGÖDSEL 2,6 13,6 9,5 8,4 SVIN - FLYTGÖDSEL 4,4 6,3 7,4 7,0 NÖT - FASTGÖDSEL ,4 SVIN - FASTGÖDSEL ,4 FJÄDERFÄ ,8 Kväve- och fosforhalt i de olika gödselfraktionerna Vid gödselrötning kan mängden ammoniumkväve i biogasprocessen påverka processens prestanda eftersom ammoniak över en viss halt har en toxisk effekt på de metanbildande mikroorgansimerna. Kvävehalten och andelen ammoniumkäve i de olika gödselslagen är därför viktig. Utifrån detta kan sedan råvarans kol:kväve-kvot samt halten ammonium/ammoniak i biogasprocessen beräknas. Halten totalkväve, ammoniumkväve och fosfor i rötresten är också viktig när rötrestens gödslingsvärde och behovet av spridningsarealer ska beräknas. Inga näringsämneshalter har efterfrågats vid inventeringen, utan litteraturdata används genomgående i fortsatta beräkningar. I Tabell 5 redovisas källdata på fosfor- och kvävehalter från källorna Calrsson och Uldal (2009) och Greppa Näringen (2010). Som ingångsdata för vidare beräkningar har medelvärdet av nedan angivna värden från dessa båda källor använts i det fall de skiljer sig åt. Tabell 5. Sammanställning av litteraturdata på halter av kväve och fosfor samt ingående andel ammoniumkväve i de olika gödselslagen. GÖDSELSLAG Fosforhalt (g P per kg TS) Kvävehalt (g N per kg TS) Andel NH4-N av tot-n (%) NÖT - FLYTGÖDSEL 7, SVIN - FLYTGÖDSEL 16,7 58, NÖT - FASTGÖDSEL 5,6 * 21 * 18 * SVIN - FASTGÖDSEL 12,4 * 20-22,6 * 17,5 * FJÄDERFÄ 17, * medelvärde för fastgödsel och djupströgödsel används + medelvärde för gödsel från slaktkyckling och värphöns används 15

24 Variation i gödseltillgång För en biogasanläggning som till så stor del är baserad på nötflytgödsel måste hänsyn tas till betesperioden, då främst mängden uppsamlad nötgödsel minskar. De 23 deltagande gårdar som bidrar med ton nötflytgödsel har angivit varierande uppgifter för längd på betesperioden, och uppgifterna på hur mycket insamlade gödselmängder minskar under betesperioden varierar mellan 20 och 95 %. Här antas att betesperioden är 6 månader (maj-okt), och att den uppsamlade nötflytgödselmängden under denna period minskar med 2/3 (67 %). Denna minskade gödseltillgång antas schablonmässigt vara densamma under hela betesperioden även om den i praktiken varierar. För fastgödsel har utgödslingsintervallerna angivits vara allt från 14 dagar till 12 månader. För fastgödsel från nöt antas att utgödslingsintervallen kan anpassas så att fastgödsel finns tillgängligt som biogasråvara även sommartid. Även för svingödsel och fjäderfägödsel antas tillgången vara jämnt fördelad under året. När totalmängden gödsel fördelas baserat på den antagna fördelningen under betes/stallperiod blir råvarutillgången under stallperioden ton per månad med ett innehåll av TS på 10,4 %. Under betesperioden (maj-okt) är gödseltillgången ton per månad med TS på 12,2 % (Figur 6) Mängd gödsel per månad (ton) jan feb mar april maj jun jul aug sept okt nov dec Nötflyt Nöt fast Svinflyt Svin fast Fjäderfä Figur 6. Gödselmängd till biogas per månad uppdelat på gödselkategori. För att få en jämn metanproduktion i anläggningen räknas i basfallet med tillförsel av odlade grödor enligt nedan. Ytterligare ett fall för råvarukomplettering under betesperioden baseras på att gödsel transporteras in från gårdar utanför det kartlagda området, det vill säga gödsel som belastas med längre transportavstånd. Den totala mängden fördelas i detta fall på ¼ flytgödsel från nöt och ¾ flytgödsel från svin. Denna flytgödsel antas ha samma TS-halt och halt av kväve och fosfor som antas i medeltal i tabellerna 4 och 5. Den totala mängden extern gödsel för att täcka behovet under betesperioden (6 månader) blir ton svinflytgödsel och ton nötflytgödsel. 16

25 Odlade grödor Intresset för att leverera odlade grödor till biogasanläggningen har inventerats, och 10 deltagande gårdar har svarat att de även kan tänka sig att fungera som leverantörer av grödor. De grödor som diskuterats är vall, majs, spannmål, fånggrödor och blast från sockerbeta. Anläggningen behöver främst tillskott av råvara under betesperioden maj-oktober, varför tidig skördade grödor som vall blir intressant. Alternativt kan grödor skördade sen höst lagras som ensilage fram till sommarperioden. Eftersom tillgången på denna typ av råvara kommer att vara så beroende av betalningsförmågan görs ett beräkningsexempel som innefattar grödorna vall och majs. Beräkningarna baseras på att metanproduktionen ska vara jämn under året, och att grödor tillförs i anläggningen under betesperioden då mängden gödsel minskar. Metanproduktionen från tillförda grödor beräknas så att den baseras till hälften på vall och till hälften på majs. Vall Vallen antas vara av gröngödslingstyp, dvs med innehåll av kvävefixerare. Vallen antas till 50 % kunna direktskördas, dvs tillföras biogasanläggningen utan ensilering. 50 % ensileras och används utanför skördeperioden (maj samt sept-okt). För vallen räknas med en TS-halt på 25 % samt ett metanutbyte på 280 Nm 3 metan per ton TS. Totalkvävehalten antas vara 37 g per kg TS och fosforinnehållet 2,3 g per kg TS. Mängden vall som ska tillföras anläggningen för att i basfallet täcka halva produktionsbortfallet under betesperioden blir ton per 6 månadersperiod. Med en TS-skörd på 7 ton per hektar motsvarar det lite drygt 200 ha vallodling. Majs Majsen antas behöva lagras som ensilage då skördetidpunkten ligger i slutet av betesperioden. Majsensilaget tillförs biogasanläggningen ensilerat efter lagring vintertid. TS-halten för den ensilerade majsen antas vara 27,6 %, och metanutbytet 310 Nm 3 per ton TS. Kvävehalten i majsen antas vara 12,7 och fosforhalten 1,8 g per kg TS. Mängden majs som ska tillföras anläggningen för att i basfallet täcka halva produktionsbortfallet under betesperioden blir ton per 6 månadersperiod. Med en TS-skörd på 12 ton per hektar motsvarar det lite drygt 100 ha majsodling. Övriga biogasråvaror Vid inventeringen har även tillgången på övriga råvaror som kan vara lämpliga för biogasproduktion efterfrågats. En del industrirestprodukter finns i området, samt latbruksrelaterade råvaror som till exempel kasserat foder och hästgödsel som inte ingått i inventeringen. Källsorterat hushållsavfall kan också efter förbehandling vara attraktivt att tillföra anläggningen. I hushållen insamlat hushållsavfall omfattas dock av lagen om offentlig upphandling, och avtal med kommunen/kommunala bolag om leverans till biogasanläggning kan endast skrivas efter upphandling. Industrirestprodukter är oftast mycket attraktiva som biogasråvara då metanutbytet per ton råvara kan vara betydligt högre än för gödsel. Mottagning 17

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Resultatet! 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen

Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen 82,4 % 12,0 % 3,5 % 2,1 % Biogasproduktion i Lunds kommun Sofie Wardestam 2009-09-03 Kraftringen AB Lunds Energikoncernen AB (publ) Vision Affärsidé Vi levererar

Läs mer

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Delprojekt 3 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Disposition Alternativa drivmedel Vätgas Syntetisk metan

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas 2009-06-24 Vår referens Liselott Roth, Nina Johansson & Johan Benjaminsson Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post liselott.roth@grontmij.se

Läs mer

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv

Läs mer

Kostnader och potential för biogas i Sverige

Kostnader och potential för biogas i Sverige Institutionen för teknik och samhälle Avdelningen för miljö- och energisystem Kostnader och potential för biogas i Sverige Mikael Lantz & Pål Börjesson Reviderad version Maj 2010 Adress Box 118, 221 00

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas-relaterade projekt på Innovatum Teknikpark 2009-2010 TORRÖTNINGSTEKNIK BIOGAS Vårgårda Herrljunga SKARABORGSGAS Infrastruktur

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Frågor och svar om biogas Mer information:

Frågor och svar om biogas Mer information: Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Frågor och svar om biogas Mer information: Björn.hugosson @miljo.stockholm.se

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

Skåne Europas ledande biogasregion 2030

Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Skåne Europas ledande biogasregion 2030 DET STRATEGISKA MÅLET FÖR SKÅNES FÄRDPLAN FÖR BIOGAS ÄR: Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Målet inkluderar utveckling inom innovation, teknik och marknad.

Läs mer

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP katarina.starberg@wspgroup.se Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011 1 Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Stockholm 11 april 2011 Yttrande över Energimyndighetens Biogasstrategi ER 2010:23 samt Energimarknadsinspektionens rapporter Förändrade marknadsvillkor

Läs mer