BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ"

Transkript

1 BIOGAS I FÄRS Förstudie LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

2 BIOGAS I FÄRS FÖRSTUDIE Rapport Nr 9, APRIL 2010 Lovisa Björnsson och Mikael Lantz Envirum AB Beställare: Biogas Färs

3 BIOGAS I FÄRS FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

4

5 SAMMANFATTNING Biogas är en förnybar energigas som bland annat kan användas för att producera värme, kraftvärme eller som fordonsbränsle. Jämfört med andra förnybara drivmedel som är tillgängliga idag ger biogas från gödsel den i särklass största reduktionen av växthusgaser. Biogas Färs ekonomisk förening är initiativtagarna bakom att samordna de ledande gödselproducenterna i Sjöbo kommun i ett gemensamt biogasinitiativ. Under 2009 beviljades Biogas Färs stöd från Leader-område för att genomföra en förstudie med projektnamnet Biogas i Färs. Huvudsyftet med denna förstudie är att presentera ett underlag för beslut om huruvida gödselbaserad biogasproduktion är utvecklingsbart som en verksamhetsgren inom lantbruket i regionen. Den inventering av gödselmängder som genomförts har samlat 37 lantbruksföretag med gödsel fördelat på 43 gårdar. Totalt har en gödselmängd på ton per år kartlagts, vilket kan ligga till grund för en biogasproduktion motsvarande 33 GWh. Under betesperioden minskar mängden tillgänglig gödsel och för att bibehålla biogasproduktionen är det nödvändigt att tillföra ytterligare substrat, till exempel odlade grödor, odlingsrester eller andra restprodukter. Den totala biogasproduktionen uppgår då till 41 GWh per år vilket motsvarar närmare hälften av all bensin som används i Sjöbo kommun. Det biogassystem som presenteras här kan också reducera emissionerna av växthusgaser i kommunen med cirka 10 %. Kostnaden för att producera fordonsgas uppgår till drygt 60 öre/kwh vilket motsvarar 2/3 av marknadspriset till privatbilister idag. Mellanskillnaden bedöms vara tillräckligt stor för att gasen ska kunna distribueras till större tankstationer i regionen. Det distributionsalternativ som i dagsläget rekommenderas är komprimerad fordonsgas på lastbil. Ledningsburen transport kan också vara attraktivt, i synnerhet vid kortare avstånd, men medför en lägre flexibilitet och sannolikt också en högre investering. Att producera LBG kan också vara intressant om Biogas Färs kan hitta kunder som särskilt efterfrågar flytande metan. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms det aktuella biogassystemet kunna uppvisa ett nollresultat. Det finns dock flera positiva faktorer som inte inkluderats i kalkylerna, till exempel möjligheten att tillföra mer högvärdigt substrat eller de produktionsstöd som föreslagits för gödselbaserad biogas. Kalkylerna inkluderar inte heller eventuella framtida prishöjningar på energi eller möjligheten att ta ut ett högre pris för lokalproducerad fordonsgas med mycket stora positiva miljöeffekter. Sammantaget bedöms därför det lantbruksbaserade biogassystemet Biogas Färs som utvecklingsbart och vi rekommenderar att arbetet fortskrider för att realisera lantbrukets möjligheter att producera förnybart fordonsbränsle.

6

7 INNEHÅLL BAKGRUND OCH SYFTE... 1 AVGRÄNSNINGAR... 3 BIOGASMARKNADEN... 5 Fordonsgas... 5 Elektricitet och värme... 9 Styrmedel RÅVAROR OCH BIOGASPOTENTIAL Gödselmängder Odlade grödor Övriga biogasråvaror Biogaspotential UTFORMNING AV BIOGASSYSTEMET ANLÄGGNINGSLOKALISERING OCH TRANSPORTER BIOGASANLÄGGNINGEN Komponenterna i biogasanläggningen Dimensionering av biogasprocessen BIOGÖDSEL PRODUKTION OCH AVSÄTTNING EKONOMISKA BERÄKNINGAR Produktion av biogas Driftkostnader Produktion och distribution av fordonsgas Marknadspris fordonsgas Tankstationer Distribution av fordonsgas Produktion av elektricitet och värme Sammanfattande bedömning MILJÖEFFEKTER DISKUSSION OCH SLUTSATS REFERENSER BILAGA A Distribution av fordonsgas BILAGA B Biogödsel BILAGA C Kostnad för grödor BILAGA D Uppgradering BILAGA E Miljöeffekter... 65

8

9 BAKGRUND OCH SYFTE Produktionen av biogas i Sverige uppgick år 2008 till GWh där avloppsreningsverk och deponier svarar för merparten av produktionen (Energimyndigheten, 2010). Biogaspotentialen från restprodukter är dock närmare GWh och en mycket stor del återfinns inom lantbrukssektorn i form av gödsel och odlingsrester (Linné et al., 2008). Konventionell lagring av biogödsel ger upphov till betydande emissioner av växthusgaser och ammoniak. När denna hantering ersätts av ett optimerat biogassystem uppstår stora positiva miljöeffekter. Ur växthusgassynpunkt talas till exempel om dubbel klimatnytta när biogas från gödsel ersätter fossila bränslen eftersom det kan ha lika stor betydelse att undvika metanläckage från gödsellagring som att ersätta bensin och diesel. I Sjöbo kommun (Färs härad) bildades Biogas Färs ekonomisk förening i april Gruppen bakom initiativet hade då sedan nästan två år arbetat aktiv med frågan om att samordna de ledande gödselproducenterna i kommunen i ett gemensamt biogasinitiativ. Föreningens uppgift idag är att främja medlemmarnas intresse för etablering av biogasproduktion. Under 2009 sökte och beviljades Biogas Färs stöd från Leader för att genomföra en förstudie med projektnamnet Biogas i Färs. Envirum AB fick uppdraget att genomföra förstudien som påbörjades 2009 och avslutades i april Förstudien baseras på det nätverk av intressenter som Biogas Färs skapat, där råvarutillgång och intresse för biogasproduktion vid de större djurgårdarna i Sjöbo kommun kartlagts av Biogas Färs. Envirum har, baserat på denna kartläggning, tagit fram några tänkbara scenarier för hur produktion av och avsättning av biogas skulle kunna se ut. Förstudiens syfte är att presentera ett beslutsunderlag för fortsatt planering och för beslut om huruvida Biogas Färs är utvecklingsbart eller inte. Förstudien ska även kunna användas som underlag vid marknadsföring och information om en framtida biogasproduktion i Sjöbo med omnejd. En annan förutsättning var att ta fram underlag där affärsmöjligheten för lantbrukarna står i fokus, där lantbrukarna förädlar råvaran ända till slutkund istället för att enbart vara råvaruproducent. 1

10 2

11 AVGRÄNSNINGAR Kartläggningen har fokuserats på djurhållning med flytgödsel, eftersom flytande råvara är en förutsättning för den gängse biogastekniken. En del fastgödsel som då finns på samma gårdar har kommit med i inventeringen, men ingen ansträngning har gjorts för att få med all fastgödsel i kommunen. Kartläggningen avgränsas till Sjöbo kommun, men det finns inget annat syfte med att kommungränsen har fått utgöra den geografiska avgränsningen. Fortsatta studier med utökat upptagningsområde kan därför komma att göras. De scenariers som presenteras baseras på ett helt lantbruksbaserat system där gödsel är den primära biogasråvaran. Syftet med att inte inkludera andra råvaror är att visa på förutsättningarna för system som lantbrukarna helt kontrollerar. Primärt utreds förutsättningarna för att producera och avsätta biogasen i form av fordonsgas men som en jämförelse inkluderas också produktion av kraftvärme. Andra avsättningsalternativ inkluderas inte. 3

12 4

13 BIOGASMARKNADEN Som beskrivits tidigare kan biogas bland annat användas för att producera värme, kraftvärme eller som fordonsbränsle. I föreliggande förstudie utreds framförallt produktion av fordonsgas men som en jämförelse presenteras också förutsättningarna för att producera elektricitet. Fordonsgas Under 2009 användes cirka 700 GWh fordonsgas i Sverige, varav cirka 60 % utgjordes av biogas och 40 % av naturgas. Fordonsgas används av bussar, distributionsbilar och personbilar med mera och 2009 fanns det över gasfordon totalt. I Figur 1 visas försäljningen av fordonsgas under 2009 fördelat per län där det framgår att Skåne står för en stor del av den totala försäljningsvolymen. Figur 1. Länsvis försäljning av fordonsgas uppdelat på biogas och naturgas. I bilaga A beskrivs alternativen för distribution av fordonsgas till tankstationer, såsom i gasledning eller på lastbil i komprimerad eller flytande form. De olika alternativen har sina fördelar och nackdelar. Som beskrivits i bilaga A är lastbilstransport av komprimerad gas det alternativ som medför lägst investering samtidigt som det är en etablerad lösning. Detta alternativ används därför som basfall i föreliggande förstudie. Beroende på teknik- och marknadsutveckling kan dock andra alternativ bli mer attraktiva framöver. Här presenteras därför den lokala och regionala marknaden som kan vara aktuell för Biogas Färs om biogasen ska transporteras komprimerad på lastbil. 5

14 Marknaden för fordonsgas i Sjöbo och Skåne Skåne är det län där det används mest fordonsgas, drygt 1/3 av den totala nationella förbrukningen. Här dominerar dock naturgas med en andel på över 60 %. Förutsatt att biogasen kan konkurrera med denna naturgas, antingen prismässigt eller genom politiska beslut, finns det redan idag en stor marknad för biogas som fordonsbränsle där det redan finns tankstationer och fordon. I Skåne fanns det drygt personbilar som kan gå på fordonsgas vid årsskiftet 2009/2010 vilket motsvarar cirka 0,5 % av personbilsparken. I de kommuner med högst andel gasdrivna personbilar var motsvarande siffra 1 %. I Tabell 1 nedan visas antalet det totala antalet personbilar och gasbilar i några utvalda skånska kommuner. Tabell 1. Antalet personbilar och gasbilar i några skånska kommuner (SIKA, 2010) Kommun Personbilar Gasbilar Andel gasbilar ESLÖV ,59 % HELSINGBORG ,59 % KRISTIANSTAD ,56 % LUND ,64 % MALMÖ ,99 % SJÖBO ,08 % YSTAD ,01 % SKÅNE ,48 % För Sjöbo kommun, som ännu inte har någon tankstation för fordonsgas, är andelen gasbilar liten jämfört med andra kommuner som har tillgång till fordonsgas. Detta bedöms dock kunna ändras relativt fort om det öppnas en tankstation och om kommunen och liknande organisationer aktivt väljer gasbilar. Utöver personbilstrafiken är busstrafiken mycket viktig för den nationella och regionala marknaden för fordonsgas. På nationell nivå svarar busstrafiken för drygt hälften av användningen av fordonsgas och 60 % av användningen av naturgas (SCB, 2010). När det gäller Skånetrafiken har man som mål att vara helt fossilfria 2020 och att alla stadsbussar och regionbussar ska vara gasdrivna 2015 respektive Med dagens drivmedelförbrukning motsvarar Skånetrafikens bränslebehov cirka 250 GWh biogas vilket motsvarar den totala förbrukningen av fordonsgas (biogas + naturgas) i Skåne idag (Christensson, 2009; SCB, 2010). För Biogas Färs kan det vara intressant att notera att det i närområdet finns bussdepåer i Sjöbo, Simrishamn, Ystad och Hörby med flera. Dessa bussar är idag dieseldrivna men ambitionen är som nämnts ovan att de relativt snart ska gå över till gasbussar även här. Det totala behovet av 6

15 fordonsgas vid dessa depåer uppges av Christensson (2009) till 16 GWh. Om gasbehovet följer antalet bussar motsvarar det ett behov på cirka 4 GWh i Sjöbo. Andra typer av fordon som kan vara aktuella är till exempel lastbilar i lokaltrafik och sopbilar. Lastbilar i fjärrtrafik behöver kunna tanka stora mängder bränsle som gör det svårt att använda komprimerad fordonsgas. Det kan dock vara möjligt att använda flytande metan och där sker det en snabb utveckling idag. De sopbilar som används i Sjöbo kommun har dock nyligen upphandlats och med gällande avtal dröjer det därför innan de kan gå över till gasdrift. Den lokala avsättningen i Sjöbo är naturligtvis svår att beräkna då det beror på hur marknaden för fordonsgas utvecklas i stort. Om det antas att andelen gasbilar i Sjöbo inom några år är i samma nivå som för Ystad motsvarar det cirka 100 personbilar. Därutöver tillkommer pendlartrafiken från till exempel Hörby och Tomelilla. På kort sikt bedöms den lokala fordonsgasmarknaden i Sjöbo därför kunna uppgå till 5 6 GWh inklusive busstrafiken. En del i föreliggande förstudie är att ta fram ett förslag för var en tankstation skulle kunna placeras. Om tankstationen ska vara lättillgänglig för pendlare föreslås en placering vid någon av rondellerna där väg 11 och 13 möts, väster eller söder om Sjöbo tätort. Enligt de trafikmätningar som Vägverket utför är den västra rondellen mest trafikerad vilket skulle kunna motivera en placering där, förslagsvis i anslutning till befintlig tankstation. Om tankstationen etableras vid den södra rondellen, vilket visserligen är möjligt enligt detaljplanen, blir den helt fristående vilket ger högre kostnader. Å andra sidan rör det sig om en öppnare placering med större exponering. Ett tredje alternativ är att etablera tankstationen i anslutning till bussdepån för att dra nytta av de investeringar som görs där. Bussdepån ligger dock relativt centralt och det har inte utretts hur kommunen ställer sig till en sådan lösning. Placeringen gör den också svårare att nå för pendlartrafiken. Frågan behöver utredas vidare men som en inriktning föreslås i första hand en placering vid den västra rondellen alternativt i anslutning till bussdepån. Den fordonsgas som kan avsättas i Sjöbo är dock en mycket liten del av den totala produktionen. Därmed är det nödvändigt att transportera fordonsgas till andra marknader utanför kommunen. Marknadspris fordonsgas Marknadspriset för fordonsgas påverkas bland annat av prisnivåerna på bensin, diesel och naturgas samt eventuella politiska beslut för att gynna användningen av fordonsgas eller inköp av gasfordon. I Skåne finns det cirka 20 publika tankstationer för fordonsgas. En del av dessa är anslutna till naturgasnätet och där tankas fordonsgas med samma energiinnehåll som naturgas. De fristående stationerna försörjs normalt sett endast med biogas som inte spetsats med propan och därmed har ett något lägre energiinnehåll. I Tabell 2 visas energiinnehållet i dessa två typer av fordonsgas samt för bensin och omräkningsfaktorerna mellan en normalkubikmeter (Nm 3 ) fordonsgas och en liter (dm 3 ) bensin (Gasbilen, 2010). 7

16 Tabell 2. Energiinnehåll och omräkningsfaktorer (Gasbilen, 2010) energiinnehåll Fordonsgas (naturgasnät) 11,05 kwh/nm 3 Fordonsgas (biogas) 9,77 kwh/nm 3 Bensin 8,8 kwh/dm 3 Omräkningsfaktor gas/bensin (biogas) 1,1 Omräkningsfaktor gas/bensin (naturgas) 1,25 I Tabell 3 visas gaspriset för de skånska publika tankstationerna per den 8 april 2010 (Gasbilen, 2010). Medelpriset är motsvarande 9,62 kr/dm 3 bensin vilket motsvarar 87 öre/kwh fordonsgas exklusive moms. De stationer som enbart tillhandahåller biogas ligger dock något högre med ett marknadspris på drygt 95 öre/kwh exklusive moms. Tabell 3. Marknadspris fordonsgas i Skåne för privatbilister (Gasbilen, 2010) Tankstation Gaspris inkl moms kr/nm 3 kr/dm 3 bensin kr/kwh Eslöv 11,61 10,55 1,20 Helsingborg 10,89 9,90 1,13 Helsingborg (2 st) 11,10 8,88 1,01 Hässleholm 11,61 10,55 1,20 Höganäs 11,10 8,88 1,01 Kristianstad (2 st) 11,61 10,55 1,20 Landskrona 11,60 9,28 1,05 Lund (2 st) 11,60 9,28 1,05 Malmö (5 st) 11,60 9,28 1,05 Trelleborg 11,60 9,28 1,05 Ystad 11,61 10,55 1,20 Åhus 11,61 10,55 1,20 Åstorp 11,60 9,28 1,05 Ängelholm 11,60 9,28 1,05 Genomsnitt 11,50 9,62 1,09 8

17 Elektricitet och värme Ett alternativ till att avsätta biogas som fordonsbränsle är att använda den för att producera elektricitet och värme som har helt andra marknadsförutsättningar i form av pris och avsättningsmöjligheter. Förutsatt att anläggningen ansluts till elnätet kan den producerade elektriciteten alltid säljas till någon kund i Sverige eller något av våra nordiska grannländer. Detta ska jämföras med fordonsgas som i praktiken är en regional och lokal produkt. Värme måste å andra sidan hitta en mycket lokal avsättning. Marknadspriset på elektricitet avgörs på den nordiska elbörsen Nordpool där spotpriset varierar från timme till timme. I figur 2 (Lantz, 2010) presenteras månadsmedelpriset på Nordpool de senaste tre åren. Det framgår tydligt att prisvariationerna är stora vilket naturligtvis försvårar de ekonomiska kalkylerna. Det är dock möjligt att teckna avtal på längre sikt och på så sätt säkra ersättningen över tiden. I de kommande beräkningarna sätts elpriset till 450 kr/mwh kr/mwh Figur 2. Systempris på Nordpool år (Lantz, 2010) Utöver ersättningen för den elektricitet som produceras får producenten också elcertifikat som kan säljas till högstbjudande. Detta styrmedel beskrivs närmare i kommande avsnitt. Även här varierar priset beroende på utbud och efterfrågan även om rörligheten inte är lika stor som för elektriciteten (Lantz, 2010). I figur 3 redovisas månadsvariationen under 2009 och i de kommande beräkningarna används 300 kr/certifikat vilket motsvarar 300 kr/mwh. 9

18 330 Marknadspris elcertifikat (kr/st) Figur 3. Rapporterade medelpriser för elcertifikat år 2009 (Lantz, 2010) Slutligen erhåller producenten också ersättning för de minskade kostnader som nätägaren kan tillgodogöra sig i och med att producenten matar in elektricitet på det lokala elnätet. Denna ersättning ska motsvara värdet av de minskade förluster som och avgifter som nätägaren kan tillgodogöra sig. Den exakta nivån kan variera över tiden beroende på hur situationen ser ut i respektive elnät. Här sätts dock ersättningen till 50 kr/kwh elektricitet (Lantz, 2010). Den totala ersättningen för den producerade elektriciteten sätts därmed till 800 kr/mwh. Läsaren bör dock observera att ersättningen kan variera betydligt över tiden. När det gäller värme beror det ekonomiska värdet på vem som ska använda den och vilket system som används idag. Samtidigt kräver biogasprocessen en inte försumbar mängd värme och en trolig lösning är därmed att produktionen av kraftvärme sker i anslutning till biogasanläggningen. För att kunna sälja ytterligare värme krävs det därmed att anläggningen lokaliseras i anslutning till en stor värmesänka. I Sjöbo finns det till exempel ett värmeverk som använder befintliga pannor för att elda flis med rökgaskondensering. Om produktionen av kraftvärme läggs i anslutning till värmeverket skulle betalningen för värmen därmed motsvara den rörliga kostnaden för att elda med flis. En sådan placering gör dock att anläggningen hamnar relativt nära tätorten vilket eventuellt kan bli svårt att få tillstånd till. Flispriset för värmeverk är enligt Energimyndigheten (2009) cirka 150 kr/mwh. I de kommande beräkningarna visas effekterna av olika värde på värmen och också av olika avsättningsmöjligheter. 10

19 Styrmedel Förutsättningarna för att producera och använda biogas påverkas i mycket hög grad av olika politiska beslut. Delvis handlar det om olika policys och målformulering som att en viss andel av våra drivmedel ska vara förnybara eller att en del av vårt organiska avfall ska behandlas biologiskt. Den här typen av politiska beslut visar en viljeyttring och en indikation på vad man vill uppnå. För att uppnå målen implementeras sedan olika styrmedel vilket kan vara olika typer av skatter, investeringsstöd eller produktionsstöd eller i vissa fall tvingande krav. Nedan listas några exempel på beslut och formuleringar som har betydelse för en eventuell biogassatsning. Därefter följer en genomgång av ett urval av de konkreta styrmedel som är implementerade idag eller föreslagna. Observera att flera styrmedel har försvunnit eller är, enligt gällande beslut, på väg att fasas ut. Samtidigt arbetar Energimyndigheten just nu med att ta fram en nationell biogasstrategi som sannolikt kommer ha stor betydelse för hur produktion och användning av biogas kommer att stödjas framöver. Andelen förnybar energi ska uppgå till 49 % år 2020 (EU, 2009) Andelen förnybara drivmedel ska uppgå till 10 % år 2020 (EU, 2009) Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 TWh år 2010 (Länsstyrelsen, 2010) Fossilfri kollektivtrafik i Skåne 2020 (Skånetrafiken, 2010) Skatter Alla fossila bränslen som används i Sverige är belagda med koldioxidskatt som varierar beroende på typen av bränsle, vem som använder det och till vad. Den generella skattesatsen är dock 105 öre/kg koldioxid. Därutöver tillkommer en energiskatt som även den varierar mellan olika bränslen och användare. För diesel uppgår den totala skatten till exempel till 0,44 kr/kwh samtidigt som naturgas som används som drivmedel endast beskattas med 0,12 kr/kwh (Energimyndigheten, 2010b). Det finns också ett antal beslutande förändringar av dessa skatter som kommer att implementeras under de kommande åren. Bland annat kommer skatten på naturgas att höjas vilket bör öka biogasens konkurrenskraft. När det gäller biogas är den befriad från såväl koldioxidskatt som energiskatt. Elcertifikat I syfte att öka produktionen av förnybar elektricitet införde Sverige år 2003 det marknadsbaserade systemet med elcertifikat. I korthet är systemet utformat så att alla producenter av förnybar elektricitet får ett certifikat för varje MWh som produceras. Certifikaten kan sedan säljas till högstbjudande. För att skapa en marknad för certifikaten infördes samtidigt en kvotplikt som innebär att alla som leverera elektricitet till slutkund måste, med vissa undantag, kunna visa upp ett visst antal elcertifkat. För 2010 är kvotplikten 17,9 % vilket innebär att för varje MWh elektricitet måste det kvotpliktige också visa upp 0,179 certifikat(lantz, 2010). 11

20 Investeringsstöd och produktionsstöd Biogassatsningar har tidigare varit mycket framgångsrika i att få investeringsstöd via KLIMP och LIP. Dessa investeringsprogram finns dock inte längre och i dagsläget har de inte heller ersatts med något liknande. Däremot finns det ett investeringsstöd för anläggningar som rötar mycket gödsel via landsbygdsprogrammet. Stödet uppgår till 30 % av investeringen men maximalt 1,8 miljoner kr per företag. Det finns också ett investeringsstöd för att främja en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser som handläggs av Energimyndigheten. Ansökningarna i den första omgången, där myndigheten har 100 miljoner kr att fördel, handläggs just nu och beslut väntas efter sommaren. Till skillnad från tidigare nämnda stöd kan företagen här få maximalt 45 % av de stödberättigade kostnaderna eller 25 miljoner kr. Slutligen föreslår också Energimyndigheten (2010b) att det ska införas ett produktionsstöd för gödselbaserad biogas motsvarande 20 öre/kwh. Då det i dagsläget endast är ett förslag finns det inte några närmare detaljer tillgängliga. 12

21 RÅVAROR OCH BIOGASPOTENTIAL Råvarutillgången i form av gödsel på gårdsnivå har inventerats av Biogas Färs med fokus på gårdar med högt antal djurenheter och flytgödselhantering. Flyt- och fastgödsel från nöt och svin/suggor, samt fjäderfägödsel är de råvarukategorier som kartlagts. Gödselmängder Inventeringen som genomfördes av Biogas Färs samlade 37 företag med gödsel lokaliserat på 43 gårdar. Den totala årliga gödselmängd som redovisats i kartläggningen uppgår till ton per år. Kartläggningen har gjorts i ton gödsel. Densiteten för fastgödsel från både nöt, svin och suggor antas vara 0.75 ton per m 3 och för fjäderfägödsel 0,9 ton per m 3 (Jordbruksverket, 2009). De flytgödselmängder som anges i inventeringen inkluderar spill och rengöringsvatten samt nederbörd. För mjölkkor ingår även diskvatten. Enligt Jordbruksverket (2009) reduceras flytgödselmängden med 10 % om allt regnvatten avleds. Eftersom gödsel till biogas ska levereras kontinuerligt antas att en del regnvatten kan räknas bort, kartlagda flytgödselmängder reduceras därför med 5 %. Total gödselmängd till biogas blir då ton per år. Uppdelningen på mängd i de olika gödselkategorierna visas i Figur 4. Mängd (ton) Nötflyt Svinflyt Nöt fast Svin fast Fjäderfä Figur 4. Inventerade gödselmängder i Sjöbo kommun uppdelat på gödselkategori. Den geografiska spridningen av de 43 deltagande gårdarna visas i Figur 5. Cirklarnas storlek är proportionell mot mängden gödsel i ton, totalt ton, och uppdelat utefter 5 gödselkategorier. De 8 gödselfraktioner/gårdar som har djurhållning enligt KRAV eller motsvarande är markerade med en grön ring. 13

22 Figur 5. Geografisk spridning av inventerade gödselmängder uppdelat på gödselkategori. Torrhalt i de olika gödselfraktionerna I inventeringen har halten torrsubstans (TS) för de olika gödselfraktionerna efterfrågats. I Tabell 4 visas de högsta och lägsta TS halter som angivits i inventeringen, det värde som antagits baserat på information från Jordbruksverket (2005; 2009) i de fall ingen uppgift lämnats, och den genomsnittliga TS-halt sammanställningen av TS-halter och mängder sammantaget ger upphov till för de olika gödselslagen. Eftersom mängden regnvatten i flytgödsel antas minska vid kontinuerlig leverans av gödsel till biogasanläggning har flytgödselmängden minskats med 5 %, och angivna/antagna TS-halter räknats upp i förhållande till denna minskning av tillförd vattenmängd. Ingen skillnad har gjorts på fastgödsel och djupströgödsel, utan dessa båda kategoriseras här som fastgödsel, och TS-halten sätts därför i det övre intervallet av vad som av Jordbruksverket anges för fastgödsel. 14

23 Tabell 4. Sammanställning av högsta (max) och lägsta (min) angivna värdet i kartläggningen, data från Jordbruksverket, 2009 (SJV), samt beräknade medelvärden på TS sammantaget för de olika gödselslagen. GÖDSELSLAG TS (%) MIN TS (%) MAX TS (%) SJV TS (%) MEDEL NÖT - FLYTGÖDSEL 2,6 13,6 9,5 8,4 SVIN - FLYTGÖDSEL 4,4 6,3 7,4 7,0 NÖT - FASTGÖDSEL ,4 SVIN - FASTGÖDSEL ,4 FJÄDERFÄ ,8 Kväve- och fosforhalt i de olika gödselfraktionerna Vid gödselrötning kan mängden ammoniumkväve i biogasprocessen påverka processens prestanda eftersom ammoniak över en viss halt har en toxisk effekt på de metanbildande mikroorgansimerna. Kvävehalten och andelen ammoniumkäve i de olika gödselslagen är därför viktig. Utifrån detta kan sedan råvarans kol:kväve-kvot samt halten ammonium/ammoniak i biogasprocessen beräknas. Halten totalkväve, ammoniumkväve och fosfor i rötresten är också viktig när rötrestens gödslingsvärde och behovet av spridningsarealer ska beräknas. Inga näringsämneshalter har efterfrågats vid inventeringen, utan litteraturdata används genomgående i fortsatta beräkningar. I Tabell 5 redovisas källdata på fosfor- och kvävehalter från källorna Calrsson och Uldal (2009) och Greppa Näringen (2010). Som ingångsdata för vidare beräkningar har medelvärdet av nedan angivna värden från dessa båda källor använts i det fall de skiljer sig åt. Tabell 5. Sammanställning av litteraturdata på halter av kväve och fosfor samt ingående andel ammoniumkväve i de olika gödselslagen. GÖDSELSLAG Fosforhalt (g P per kg TS) Kvävehalt (g N per kg TS) Andel NH4-N av tot-n (%) NÖT - FLYTGÖDSEL 7, SVIN - FLYTGÖDSEL 16,7 58, NÖT - FASTGÖDSEL 5,6 * 21 * 18 * SVIN - FASTGÖDSEL 12,4 * 20-22,6 * 17,5 * FJÄDERFÄ 17, * medelvärde för fastgödsel och djupströgödsel används + medelvärde för gödsel från slaktkyckling och värphöns används 15

24 Variation i gödseltillgång För en biogasanläggning som till så stor del är baserad på nötflytgödsel måste hänsyn tas till betesperioden, då främst mängden uppsamlad nötgödsel minskar. De 23 deltagande gårdar som bidrar med ton nötflytgödsel har angivit varierande uppgifter för längd på betesperioden, och uppgifterna på hur mycket insamlade gödselmängder minskar under betesperioden varierar mellan 20 och 95 %. Här antas att betesperioden är 6 månader (maj-okt), och att den uppsamlade nötflytgödselmängden under denna period minskar med 2/3 (67 %). Denna minskade gödseltillgång antas schablonmässigt vara densamma under hela betesperioden även om den i praktiken varierar. För fastgödsel har utgödslingsintervallerna angivits vara allt från 14 dagar till 12 månader. För fastgödsel från nöt antas att utgödslingsintervallen kan anpassas så att fastgödsel finns tillgängligt som biogasråvara även sommartid. Även för svingödsel och fjäderfägödsel antas tillgången vara jämnt fördelad under året. När totalmängden gödsel fördelas baserat på den antagna fördelningen under betes/stallperiod blir råvarutillgången under stallperioden ton per månad med ett innehåll av TS på 10,4 %. Under betesperioden (maj-okt) är gödseltillgången ton per månad med TS på 12,2 % (Figur 6) Mängd gödsel per månad (ton) jan feb mar april maj jun jul aug sept okt nov dec Nötflyt Nöt fast Svinflyt Svin fast Fjäderfä Figur 6. Gödselmängd till biogas per månad uppdelat på gödselkategori. För att få en jämn metanproduktion i anläggningen räknas i basfallet med tillförsel av odlade grödor enligt nedan. Ytterligare ett fall för råvarukomplettering under betesperioden baseras på att gödsel transporteras in från gårdar utanför det kartlagda området, det vill säga gödsel som belastas med längre transportavstånd. Den totala mängden fördelas i detta fall på ¼ flytgödsel från nöt och ¾ flytgödsel från svin. Denna flytgödsel antas ha samma TS-halt och halt av kväve och fosfor som antas i medeltal i tabellerna 4 och 5. Den totala mängden extern gödsel för att täcka behovet under betesperioden (6 månader) blir ton svinflytgödsel och ton nötflytgödsel. 16

25 Odlade grödor Intresset för att leverera odlade grödor till biogasanläggningen har inventerats, och 10 deltagande gårdar har svarat att de även kan tänka sig att fungera som leverantörer av grödor. De grödor som diskuterats är vall, majs, spannmål, fånggrödor och blast från sockerbeta. Anläggningen behöver främst tillskott av råvara under betesperioden maj-oktober, varför tidig skördade grödor som vall blir intressant. Alternativt kan grödor skördade sen höst lagras som ensilage fram till sommarperioden. Eftersom tillgången på denna typ av råvara kommer att vara så beroende av betalningsförmågan görs ett beräkningsexempel som innefattar grödorna vall och majs. Beräkningarna baseras på att metanproduktionen ska vara jämn under året, och att grödor tillförs i anläggningen under betesperioden då mängden gödsel minskar. Metanproduktionen från tillförda grödor beräknas så att den baseras till hälften på vall och till hälften på majs. Vall Vallen antas vara av gröngödslingstyp, dvs med innehåll av kvävefixerare. Vallen antas till 50 % kunna direktskördas, dvs tillföras biogasanläggningen utan ensilering. 50 % ensileras och används utanför skördeperioden (maj samt sept-okt). För vallen räknas med en TS-halt på 25 % samt ett metanutbyte på 280 Nm 3 metan per ton TS. Totalkvävehalten antas vara 37 g per kg TS och fosforinnehållet 2,3 g per kg TS. Mängden vall som ska tillföras anläggningen för att i basfallet täcka halva produktionsbortfallet under betesperioden blir ton per 6 månadersperiod. Med en TS-skörd på 7 ton per hektar motsvarar det lite drygt 200 ha vallodling. Majs Majsen antas behöva lagras som ensilage då skördetidpunkten ligger i slutet av betesperioden. Majsensilaget tillförs biogasanläggningen ensilerat efter lagring vintertid. TS-halten för den ensilerade majsen antas vara 27,6 %, och metanutbytet 310 Nm 3 per ton TS. Kvävehalten i majsen antas vara 12,7 och fosforhalten 1,8 g per kg TS. Mängden majs som ska tillföras anläggningen för att i basfallet täcka halva produktionsbortfallet under betesperioden blir ton per 6 månadersperiod. Med en TS-skörd på 12 ton per hektar motsvarar det lite drygt 100 ha majsodling. Övriga biogasråvaror Vid inventeringen har även tillgången på övriga råvaror som kan vara lämpliga för biogasproduktion efterfrågats. En del industrirestprodukter finns i området, samt latbruksrelaterade råvaror som till exempel kasserat foder och hästgödsel som inte ingått i inventeringen. Källsorterat hushållsavfall kan också efter förbehandling vara attraktivt att tillföra anläggningen. I hushållen insamlat hushållsavfall omfattas dock av lagen om offentlig upphandling, och avtal med kommunen/kommunala bolag om leverans till biogasanläggning kan endast skrivas efter upphandling. Industrirestprodukter är oftast mycket attraktiva som biogasråvara då metanutbytet per ton råvara kan vara betydligt högre än för gödsel. Mottagning 17

Biogas i Färs - förstudie

Biogas i Färs - förstudie Leaderområde Biogas i Färs - förstudie Ett samverkansprojekt för miljön och jobben i Sjöbo kommun 1. Projektnamn Biogas i Färs förstudie. 2. Projektet har utrett Projektet är en förstudie som ska utreda

Läs mer

GÖDSELBASERAD BIOGASPRODUKTION I FÄRS, FROSTA OCH ALBO HÄRAD FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

GÖDSELBASERAD BIOGASPRODUKTION I FÄRS, FROSTA OCH ALBO HÄRAD FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ GÖDSELBASERAD BIOGASPRODUKTION I FÄRS, FROSTA OCH ALBO HÄRAD FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ GÖDSELBASERAD BIOGASPRODUKTION I FÄRS, FROSTA OCH ALBO HÄRAD FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD Förstudie för biogas Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 Aktiviteten är finansierad med medel via Leader

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Mikael Lantz och Lovisa Björnsson Rapport nr. 90 Miljö- och energisystem Institutionen för Teknik

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag Biogas Sydöstra Skåne Produktion av biogas - Förslag 1 Biogasprojekt För framtidens lastvagnar och för bättre miljö och ekonomi Inledning Föreningen Biogas Färs har sedan 2008 arbetat med att skapa förutsättningar

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

NSR biogasanläggning i Helsingborg

NSR biogasanläggning i Helsingborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 HÖRBY KOMMUN Biogas i Hörby Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 Sid 2 HÖRBY KOMMUN Sid 2 MILJÖNÄMNDEN 2002 2010 HÖRBY KOMMUN Sid 23 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas - En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Lantz, Mikael; Björnsson, Lovisa

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas - En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Lantz, Mikael; Björnsson, Lovisa Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas - En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Lantz, Mikael; Björnsson, Lovisa Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer