PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Transkript

1 Uppdragsnr: (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport , där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka möjligheter finns att öka lönsamheten för biogasproduktionen på Stjernsund Gård respektive Sörbnäs AB? Diskussioner med nyckellantbrukare Små grupper för konkretisering av huvudaktör fler intressenter kan ev tas in senare men viktigt att räkna på huvudaktören och inte lämna löften Översiktliga ekonomiska beräkningar för olika scenarier Diskussioner och övergripande beräkningar om hur det kan bli lönsamt Tilläggsuppdraget redovisas i denna PM. 1 Biogasproduktion Sörbnäs AB 1.1 Allmänna förutsättningar Sörbnäs AB består av gårdarna Nynäs, Näsby och Sörby. På Nynäs finns 780 mjölkkor och 250 ungdjur. På Näsby finns 250 ungdjur. På Sörby finns inga djur men gödselbrunnar och spridningsarealer. Från mjölkkorna produceras endast flytgödsel, 7 % TS och från ungdjuren på Nynäs är 50 % flytgödsel från Näsby 70 % flytgödsel. Resterande gödsel från ungdjuren är djupströgödsel med halm, ca 35 % TS. Gödselproduktionen har beräknats utifrån statistik från Jordbruksverket där en mjölkko producerar kg TS gödsel per år och ett ungdjur 651 kg TS per år. Under sommardagarna går djuren ute och gödselproduktionen har bedömts minska med 25 % för mjölkkorna och med 100 % för ungdjuren som går ute hela dygnet. Denna period har uppskattats till 155 dagar per år. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (20) Tabell 1 Beräknade gödselflöden under vinterperioden (220 dygn) och sommarperioden (155 dygn) Flytgödsel, 7 % TS Djupströgödsel, 35 % TS DJUPSTRÖ + FLYTGÖDSEL, 7,2 % TS Totalt producerad gödsel Vinter TSmängd Vinter flöde Sommar TSmängd Sommar flöde Totalt insamlat per år Totalt insamlat per år ton TS/år ton TS/d ton/d ton TS/d ton/d tonts/år ton/år ,6 81 3, ,4 1, ,0 82 3, Idag finns överkapacitet i gödselbrunnar på gårdarna samt ett utbyggt system för pumpning av flytgödsel. Djupströgödseln flyttas med lastare. Detta görs redan idag och merkostnaden för att transportera gödseln via biogasanläggningen har bedömts som ringa och tas inte med i den ekonomiska kalkylen. Den producerade gasen ska sedan distribueras via ledning till SBI:s anläggning i Örebro. Troligen kan befintlig ledning anslutas till och användas. Oavsett hur distributionen ska ske förutsätts den kostnaden tas av SBI. Gasen säljs då vid anslutningspunkten från Sörbnäs. Uppskattat troligt gaspris är här satt till 4 kr/nm 3 rågas. Uppvärmning av processen sker med producerad gas. Bedömd gasåtgång för uppvärmning, 25 % av producerad gas. Personalresurser har bedömts till: 0,5 tjänst Total personalkostnad 200 tkr per år I det fall transporter uppkommer in till anläggningen (dvs utanför Sörbnäs AB, gäller endast alternativscenario B) har kostnaderna för dessa bedömts till: Fast kostnad, lossning och lastning, 19 kr/ton Löpande kostnad 9 kr/mil och ton Kapacitet 32 ton per transport Diskussion inför framtagandet av studerade scenarier Flytgödsel från andra gårdar kräver att substratet hygieniseras samt medför kostsamma transporter. Detta genererar höga kostnader för att transportera in och behandla substratet men genererar relativt små intäkter. Beräkningar visar att det är svårt att få ekonomi i att transportera in flytgödsel från andra gårdar.

3 Uppdragsnr: (20) Översiktligt gäller följande: 1 m 3 flytgödsel 7 % TS ger netto ca 15,6 Nm 3 rågas (efter uppvärmning med 25 % av producerad gas) Med rågaspris på 4 kr/nm 3 ger detta en intäkt på ca 62 kr/m 3 gödsel Lossning och lastning beräknas kosta ca 22 kr/m 3. Detta behöver göras två gånger eftersom lika mycket biogödsel ska transporteras bort. Det vill säga kostnad för lossning och lastning är 44 kr/m 3. Kvar är då 18 kr/m 3 som ska finansiera investeringar för rötkammarvolym och hygienisering samt transportsträckan. Kostnad per mil är bedömd till 9 kr och vid en sträcka på 2 mil finns alltså ingen marginal kvar för kapitalkostnader. Även kortare sträckor ger för liten marginal för att det ska vara värt investeringen. Det är därför önskvärt att transportera in gödseltyper med högre TS-halt. Vall är ett substrat med högt metangasutbyte och hög TS-halt vilket passar Sörbnäs process. Samtidigt kräver vall viss förbehandling och ett anpassat inmatningssystem. Eftersom substratet inte är en restprodukt innebär det att ersättning från odlaren kommer troligtvis krävas, vilket gör att kostnaden för att ta in detta substrat blir mycket hög. Kasserad vall eller vall som av någon anledning inte kan användas kan vara av intresse. Även då vall tas emot utan kostnad krävs ca ton per år för att finansiera de extra investeringar som behöver göras i form av maskinutrustning för förbehandling och inmatning. Vall har därför valts bort i fortsatt studie. Ett annat substrat som också har ganska högt metangasutbyte och högre TS-halt men som har ett längre transportavstånd är hönsgödsel. Detta substrat ger ett högre metangasutbyte per m 3 än nötflytgödsel. I Åsbro ligger Närkesbergs hönseri med ca höns. Avståndet till Sörbnäs är ca 3 mil. Hönsen genererar efter beräkningar ca ton TS per år, TS-halt ca 35 %, ca m 3 /år. Detta ger översiktligt: Transportkostnad ca 250 tkr/år Intäkt gas från hönsgödseln (efter uppvärmningsgas borträknad) ca 1,4 Mkr/år Tillkommande investeringar, större rötkammare, hygienisering, inmatningssystem hönsgödsel Modellen visar att detta kan vara intressant även då transportsträckan är relativt lång. Därför har hönsgödsel valts att tas med i denna studie.

4 Uppdragsnr: (20) 1.2 Grundscenario Under möte med Sven Fisher den 14 mars 2012 diskuterades följande grundscenario fram: Enbart flytgödsel från Sörbnäs AB o o o Ingen hygienisering eftersom samtliga gårdar inom företaget förutsätts räknas som en gård och hygieniseringskrav då ej finns. Enbart transporter inom anläggningen genom pumpning i befintligt system Ca ton TS per år, 7 % TS- halt Avfall från Procordia togs upp till diskussion men ingår inte i kalkylen Förutsättningar I Tabell 2 nedan visas beräknade gödselmängder samt gasproduktion i grundscenariot. Tabell 2 Dimensionerande förutsättningar i grundscenario för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) 54 7% 3, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) 81 7% 5, Genomsnittsdygn över året 72 7% 5, Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 3,2 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas till försäljning: ca Nm 3 motsvarande ca 2,4 GWh per år. Gaspriset är antaget till 4 kr/nm 3 vilket ger intäkt tkr/år Investeringar Investeringen för anläggningen på Sörbnäs är bedömd till 10 Mkr plus 20 % för oförutsett och projektering, dvs 12 Mkr. Detta innefattar en enkel utformning av anläggningen med inpumpning, rötkammare med omrörning, uppvärmning och gasfackla. Anslutning till befintlig gasledning ingår ej i investeringsuppskattningen. Troligen kan investeringsbidrag erhållas med 30 % och detta har medräknats i nedanstående kalkyler.

5 Uppdragsnr: (20) Resultat ekonomiska beräkningar grundscenario I tabellen nedan redovisas driftskostnader för grundscenariot. Tabell 3 Driftskostnader för grundscenario Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter 0 Underhåll 100 Summa driftskostnader 400 Med en investering på 8,4 Mkr (efter investeringsbidrag), ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 800 kr/år. Total årskostnad 1,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,14 kr/nm 3 rågas Kassaflödeskalkyl har satts upp för grundscenariot. Där medräknas en inflation på 3 % för samtliga priser. Förutom kurvan för grundscenariot har även kassaflöde där endast 80 % av investeringen har tagits, i fall extern finansiär kan hittas eller ytterligare bidrag erhållas. Möjligheter finns även inför framtiden att ett metanreduktionsstöd på 20 ör/kwh införs. För att visa utfallet av detta redovisas även ackumulerat kassaflöde då metanreduktionsstöd erhålls. Samtliga kassaflöden visas i Figur 1nedan.

6 Uppdragsnr: (20) Figur 1 Ackumulerat kassaflöde för Grundscenario Sörbnäs Figuren visar att i grundscenariot hämtas investeringen hem på ca11 år. Kan dock ytterligare investeringsbidrag erhållas med 20 % hämtas investeringen hem på ca 7 år. Införandet av metanreduktionsstöd skulle ger också en återbetalningstid på ca 7 år.

7 Uppdragsnr: (20) 1.3 Alternativscenario A Det alternativscenario A som diskuterades fram under möte den 14 mars 2012 innebar mängder flytgödsel som i grundscenario plus att djupströgödsel från Sörbnäs AB inkluderas. Det framgick dock direkt när beräkningar började göras att mängderna fastgödsel, ca 240 ton per år, är alldeles för små för att kunna bära den ytterliga investering som krävs för att ta emot detta substrat. Inga ytterligare beräkningar har därför utförts. 1.4 Alternativscenario B: Som grundscenario plus hönsgödsel från Närkesbergs hönseri ton TS per år, TS-halt 30 % Transportavstånd 3 mil, samma mängd biogödsel transporteras tillbaka samma sträcka eller avsätts på Krav-odling på närmare håll Tillkommande investering för: o Hygienisering o Inmatningssystem för fastgödsel o Utökade volymer Förutsättningar Tabell 4 Dimensionerande förutsättningar för Alternativscenario B för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) % 7, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) % 9, Genomsnittsdygn över året % 8, Total gasproduktion Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 5,9 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas till försäljning: ca Nm 3 motsvarande ca 4,4 GWh per år. Gaspriset är antaget till 4 kr/nm 3 vilket ger intäkt tkr/år Gasproduktion från hönsgödsel Gasproduktionen från hönsgödseln är beräknad till ca Nm 3 per år. 25 % åtgår för uppvärmning och resterande Nm 3 ger en intäkt på ca 1,3 Mkr. Detta ska finansiera transporter och tillkommande investering för hönsgödseln.

8 Uppdragsnr: (20) Investeringar Tillkommande investering för 300 m 3 större rötkammare samt hygienisering för allt substrat. Mottagning för hönsgödseln. Investeringen har uppskattats till 18 Mkr plus 20 % för projektering och oförutsett, dvs 21,6 Mkr. Investeringsbidrag på 30 % förväntas erhållas vilket medför att investeringen blir ca 15,1 Mkr Resultat ekonomiska beräkningar alternativscenario B Tabell 5 Driftskostnader för alternativscenario B Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter 300 Underhåll 300 Summa driftskostnader 800 Med en investering på 15,1 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 1,4 Mkr/år. Total årskostnad 2,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,17 kr/nm 3 rågas Intäkten från gasen från hönsgödseln är ovan beräknad till 1,3 Mkr. Transportkostnaden är beräknad till ca 0,3 Mkr. Resterande 1 Mkr ska alltså finansiera tillkommande investering. Detta motsvarar en investering på ca 10 Mkr (med investeringsstöd ca 15 Mkr). På samma sätt som för grundscenariot har kassaflödeskalkyler satts upp för alternativscenario B. Även här har alternativ med 80 % av investeringen samt med metanreduktionsstöd beräknats. Ackumulerat kassaflöde visas i Figur 2 nedan.

9 Uppdragsnr: (20) Figur 2 Ackumulerat kassaflöde för Alternativscenario B Sörbnäs Även här kan utläsas att för att få en rimlig återbetalningstid behövs antingen ytterligare investeringsbidrag eller metanreduktionsstöd.

10 Uppdragsnr: (20) 2 Biogasproduktion Stjärnsundsgård 2.1 Allmänna förutsättningar Stjärnsund som har mest hönsgödsel är intresserade av att kunna få biogödsel som är kravgodkänd, luktar mindre vid spridning och har större andel växttillgänglig ammoniumkväve. På Stjernsunds gård finns: Ca höns Ca ton TS per år, TS-halt 30 % Ca 400 nötdjur på djupströbädd Aspa gård har flytgödsel från nötdjur och är intresserade av att lämna ifrån sig gödsel och ta tillbaka biogödsel och kan se en fördel i att öka tillgängligheten av kvävet men även att få biogödseln levererad till annat lager än hemma vid gården. Ca 350 mjölkkor Ca 350 ungdjur Totalt ca ton TS flytgödsel per år, 7 % TS Avstånd till Stjärnsund 13,7 km Öhna gård har framförallt djupströgödsel och är intresserade av att få en Krav-tillåten spridningsbar gödselprodukt (biogödsel) tillbaka från biogasanläggningen. Ältetorps gård har: Ca 240 nötdjur Avstånd till Stjärnsunds gård ca 4,4 km Ca 200 mjölkkor och ca 200 övrig nöt Totalt ca 500 ton TS flytgödsel per år, 7 % TS Avstånd till Stjärnsund ca 6,6 km Rågas för uppgradering är inte ett lönsamt alternativ i Askersund med det substratunderlag och den biogasmarknaden som identifierats i föregående utredning. Det är rimligt att anta att det krävs ett samarbete mellan det kommunala reningsverket och lantbruket för att få lönsamhet i en uppgraderingsanläggning. En möjlig väg att utnyttja biogas fram tills att nytt reningsverk står färdigt (och eventuellt sammarbete är möjligt) skulle kunna vara att producera kraftvärme istället för fordonsgas i en övergångsperiod. Stjärnsund täcker idag sitt värmebehov med ved- och halmeldad biobränslepanna. För att kunna producera el av biogas krävs avsättning för den värme som samtidigt genereras. Uppvärmning av processen sker med producerad gas. Bedömd gasåtgång för uppvärmning, 25 % av producerad gas. Personalresurser har bedömts till: 0,5 tjänst Total personalkostnad 200 tkr per år

11 Uppdragsnr: (20) I det fall transporter uppkommer in till anläggningen (dvs utanför Sörbnäs AB, gäller endast alternativscenario B) har kostnaderna för dessa bedömts till: Fast kostnad, lossning och lastning, 19 kr/ton Löpande kostnad 9 kr/mil och ton Kapacitet 32 ton per transport 2.2 Grundscenario Enbart hönsgödsel från Stjärnsunds gård ton TS hönsgödsel, ca 30 % TS Ingen hygienisering Spädning med vatten I Tabell 2 nedan visas beräknade gödselmängder samt gasproduktion i grundscenariot. Tabell 6 Dimensionerande förutsättningar i grundscenario för Stjärnsundsgård Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) 20 15% 3, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) 25 15% 3, Genomsnittsdygn över året 23 15% 3, Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 2,5 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande mängd gas: ca Nm 3 motsvarande ca 1,9 GWh per år Grundscenario kraftvärme Översiktliga beräkningar har genomförts för grundscenariot där egen kraftvärme produceras. Investeringen för biogasanläggningen har bedömts till 10 Mkr och för mikroturbiner för el/värmeproduktion till 2,25 Mkr. Detta inklusive uppskattade driftskostnader ger en total årskostnad på ca 1,5 Mkr. Då kan följande produceras: Elproduktion 0,7 GWh/år Värmeproduktion 1,2 GWh/år

12 Uppdragsnr: (20) Detta medför att ett elpris vid försäljning på över 2 kr/kwh behövs för att gå runt. Med ett metanreduktionsstöd på ca 500 tkr/år behövs istället ett elpris på ca 1,40 kr/kwh. Elpriserna är orimliga på dagens marknad och för att motivera biogasanläggning för egen el- och värmeproduktion behöver värdering värmen göras samt eventuella andra mervärden hittas Grundscenario uppgradering gas av extern part I detta alternativ förutsätts istället att extern part t.ex. samarbete med reningsverket) finansierar en uppgraderingsanläggning och köper rågasen från Stjernsund Investeringar Investeringen för anläggningen på Sörbnäs är bedömd till 10 Mkr plus 20 % för oförutsett och projektering, dvs 12 Mkr. Detta innefattar en enkel utformning av anläggningen med inmatning, rötkammare med omrörning, uppvärmning och gasfackla. Anslutning till befintlig gasledning ingår ej i investeringsuppskattningen. Troligen kan investeringsbidrag erhållas med 30 % och detta har medräknats i nedanstående kalkyler Resultat ekonomiska beräkningar grundscenario Tabell 7 Driftskostnader för grundscenario Kostnad, tkr/år Energi 50 Personal 200 Transporter 0 Underhåll 150 Summa driftskostnader 400 Med en investering på 8,4 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 750 tkr/år. Total årskostnad 1,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,75 kr/nm 3 rågas Kassaflödeskalkyl har satts upp för grundscenariot. Där medräknas en inflation på 3 % för samtliga priser. Förutom kurvan för grundscenariot har även kassaflöde där endast 80 % av investeringen har tagits, i fall extern finansiär kan hittas eller ytterligare bidrag erhållas. Möjligheter finns även inför framtiden att ett metanreduktionsstöd på 20 ör/kwh införs. För att visa utfallet av detta redovisas även ackumulerat kassaflöde då metanreduktionsstöd erhålls.

13 Uppdragsnr: (20) Samtliga kassaflöden visas i Figur 1nedan. Figur 3 Ackumulerat kassaflöde för Grundscenario Stjärnsundsgård Figuren visar att för grundscenariot är återbetalningstiden ca 15 år. Erhålls metanreduktionsstöd sänks återbetalningstiden till ca 10 år. Kan investeringsstöd erhållas med ytterligare 20 % erhållas blir återbetalningstiden istället ca 9 år. Med både ytterligare investeringsstöd och metanreduktionsstöd blir återbetalningstiden istället ca 6 år.

14 Uppdragsnr: (20) 2.3 Alternativscenario A Scenariot som har studerats innebär att ta in gödsel från de kringliggande gårdarna Öhna, Aspa och Ältetorp. Först har översiktliga teoretiska beräkningar genomförts för införsel av gödsel från Öhna separat och Aspa samt Ältetorp för sig. Endast fastgödsel från Öhna och den egna fastgödseln från Stjernsund: Gasproduktion ca Nm³/år Investering hygienisering och mottagning fastgödsel ca 7 Mkr kapitalkostnad 500 tkr/år Små transportkostnader, ca 12 tkr/år Kostnad ca 6,25 kr/nm³ Även flytgödsel från Aspa och Ältetorp Gasproduktion nötgödsel ca Nm³/år Investering hygienisering och mottagning fastgödsel och flytgödsel ca 9 Mkr kapitalkostnad 700 tkr/år Transportkostnader ca 1,3 Mkr/år Kostnad ca 3,14 kr/nm³ Sedan har mer ingående beräkningar gjorts för substrat från samtliga tre gårdar. Detta benämns alternativscenario A och redovisas nedan Förutsättningar Som grundscenario men med substrat från Öhna-, Aspa-, och Ältetorps gårdar. Tillkommande investering för: o Utökade volymer o Hygienisering o Mottagning och förbehandling av djupströgödsel

15 Uppdragsnr: (20) Tabell 8 Dimensionerande förutsättningar i Alternativscenario A för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) % 6, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) % 10, Genomsnittsdygn över året % 8, Total gasproduktion Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 5,9 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas: ca Nm 3 motsvarande ca 4,4 GWh per år. Gasproduktion från gårdar utifrån Gasproduktionen från gårdarna utifrån är beräknad till ca Nm 3 rågas per år, 25 % åtgår till uppvärmning, kvar är ca Nm 3 per år. Denna mängd gas ska kunna motivera transporterna samt hygieniseringen. Transportkostnaderna är beräknade till ca 1,3 Mkr per år. Värdet på gasen måste allts överskrida ca 3 kr/nm 3 för att enbart finansiera transporterna Investeringar Samma investeringar som i grundscenariot men med tillkommande investering för större system samt hygienisering. Investeringen är uppskattad till ca 19 Mkr plus 20 % projektering och oförutsett, totalt 22,8 Mkr. Med 30 % investeringsbidrag blir det ca 16 Mkr Resultat ekonomiska beräkningar alternativscenario A Driftskostnaderna för alternativscenario A redovisas i tabellen nedan.

16 Uppdragsnr: (20) Tabell 9 Driftskostnader för alternativscenario A Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter Underhåll 200 Summa driftskostnader Med en investering på 16 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 1,4 kr/år. Total årskostnad 3,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 3,00 kr/nm 3 rågas Figur 4 Ackumulerat kassaflöde för Alternativscenario A Stjärnsundsgård Som kan utläsas i figuren ovan är investeringen och transportkostnaderna för stora för att ge positivt kassaflöde.

17 Uppdragsnr: (20) 2.4 Alternativscenario B På Stjärnsundsgård slaktas idag ca 150 ton höns per år. Detta sker vid fem tillfällen. Idag eldas hönsen i biopannan och genererar på så sätt energi. Det kan vara möjligt att efter förbehandling röta dessa höns. Bedömd biogaspotential i 150 ton höns: Ca Nm 3 rågas ca 290 MWh Innan de slaktade hönsen kan tas in i rötkammaren behöver troligen fjädrar plockas av för att inte riskera att flyta upp i rötkammaren. Hönsen behöver därefter sönderdelas till små partiklar och blandas med övrigt substrat samt hygieniseras. Inga ekonomiska beräkningar har gjorts vidare för detta alternativ eftersom gasmängden är relativt liten. Ska man ändå bygga en biogasanläggning med hygienisering kan det dock vara intressant att undersöka vidare om det går att investera i en maskin för förbehandling för hönsen på ett enkelt sätt. Frågan om hur KRAV ställer sig till inblandning av slakterirester ställdes när detta scenario kom upp. Diskussioner med KRAV har förts angående detta och redovisas i kapitel 4.

18 Uppdragsnr: (20) 3 Fastgödsel Kalkylerna har visat att det är svårt att få ekonomi i att transportera flytgödsel. Det är då intressant att titta på fastare material så som: Kycklinggödsel transporteffektiv, högt metangasutbyte och kväverik Djupströbädd från nöt bra kolkälla, förbättrade växtnäringsegenskaper Hästgödsel kan ge intäkt för hantering eftersom det för många hästgårdar är ett problem Dock kräver dessa substrat särskild hantering genom förbehandling och teknik för införsel i rötkammaren. Det finns även mycket begränsad erfarenhet av rötning av de fastare gödselmaterialen men försök och teknikutveckling pågår. JTI-Institutet för Jordbruksteknik genomför för närvaranden försök med rötning av fastgödsel och resultaten beräknas framme under maj Under 2013 planerar JTI försök med rötning av hönsgödsel. 4 KRAV Några av de gårdar som har studerats i detta arbete är KRAV-gårdar och det är därför av intresse vad KRAV har för regler för de olika substraten. På KRAVS hemsida står följande att läsa: När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemensam biogasanläggning så får den andel rötrest som motsvarar andelen tillåten gödsel användas i KRAVcertifierad produktion. Minst 5% på volyms- och årsbasis måste dock komma från ekologiskt produktion. Det får dock inte ingå gödsel från djur som fått GMO-foder, själva är genetiskt modifierade, djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår och inte heller andra gödselmedel som inte är tillåtna. (K) Kommentar: Biogasproduktion av stallgödsel minskar bidraget till växthusgaser från animalieproduktionen avsevärt. Det ska därför vara möjligt för KRAV-anslutna lantbrukare att använda gemensamma biogasanläggningar och använda gödseln från dessa Diskussion har hållits med KRAV gällande inblandning av gödsel från slaktkyckling och slakterirester från höns. Om man använder gödsel från slaktsvin eller slaktkyckling (ej i bur) får man inte använda motsvarande andel rötrest i KRAV certifierat jordbruk. Däremot får man använda den rötrest som motsvarar den mängd KRAV accepterade substrat in (de räknar ortfarande på volym här men ska antagligen gå över till TS inom kort). Alltså om man använder 1/3 slaktkycklinggödsel som substrat och resten drav så får man bara använda 2/3 av rötresten som gödsel i KRAV jordbruk. Rötrest som kommer från biogasanläggning där slaktrester från höns (eller andra slaktrester) används som substrat får än så länge inte användas i KRAV jordbruk. Däremot får köttmjöl, fjädermjöl och benmjöl användas. Jordbruksverket håller dock på att diskutera frågan och har en dialog med EU om detta regelverk. Det kan komma att bli

19 Uppdragsnr: (20) godkänt att använda hygieniserade slaktrester framöver, svar kommer under april månad. I så fall blir det så att man får använda den andelen av rötresten som motsvarar KRAV accepterade produkter som gödsel men inte den andel som motsvarar slaktresterna (samma regler som med slaktkycklinggödsel se nedan) Om gödsel från djur i bur används som substrat in i biogasaanläggningen så är hela rötresten helt förbjuden att använda i KRAV certifierat jordbruk. Produktionen måste istället ske på frigång då kan andelen rötrest som motsvarar godkända substrat användas som gödsel.

20 Uppdragsnr: (20) 5 Slutsatser Lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller större mängd substrat från andra gårdar stora mängder krävs för att finansiera hygienisering korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig försutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor Sörbnäs AB: Slutsatsen för Sörbnäs är att förutsättningarna för att få lönsamhet från biogasproduktion på den egna gården finns. Det är en fördel att närhet och möjlighet till uppgradering i befintlig anläggning finns. För att våga investera är det dock troligt att ytterligare morot behövs såsom metanreduktionsstöd eller extra finansieringsstöd. Stjernsund Gård: Stjernsundsgård har inte samma fördel med närhet till befintlig uppgraderingsanläggning så som Sörbnäs har. Det visade sig inte direkt lönsamt att producera egen el och värme utan andra värden måste i så fall finnas. Kan samarbete med annan part kring uppgradering av gasen finnas kan detta vara lönsamt vid Stjernsund. Hönsgödseln är effektivt att röta. För att ta in ytterligare substrat krävs högt metansgasutbyte och effektiva transporter samt stor mängd substrat för förbehandlig för att finansiera nya anläggningsdelar och hygienisering.