PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE"

Transkript

1 Uppdragsnr: (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport , där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka möjligheter finns att öka lönsamheten för biogasproduktionen på Stjernsund Gård respektive Sörbnäs AB? Diskussioner med nyckellantbrukare Små grupper för konkretisering av huvudaktör fler intressenter kan ev tas in senare men viktigt att räkna på huvudaktören och inte lämna löften Översiktliga ekonomiska beräkningar för olika scenarier Diskussioner och övergripande beräkningar om hur det kan bli lönsamt Tilläggsuppdraget redovisas i denna PM. 1 Biogasproduktion Sörbnäs AB 1.1 Allmänna förutsättningar Sörbnäs AB består av gårdarna Nynäs, Näsby och Sörby. På Nynäs finns 780 mjölkkor och 250 ungdjur. På Näsby finns 250 ungdjur. På Sörby finns inga djur men gödselbrunnar och spridningsarealer. Från mjölkkorna produceras endast flytgödsel, 7 % TS och från ungdjuren på Nynäs är 50 % flytgödsel från Näsby 70 % flytgödsel. Resterande gödsel från ungdjuren är djupströgödsel med halm, ca 35 % TS. Gödselproduktionen har beräknats utifrån statistik från Jordbruksverket där en mjölkko producerar kg TS gödsel per år och ett ungdjur 651 kg TS per år. Under sommardagarna går djuren ute och gödselproduktionen har bedömts minska med 25 % för mjölkkorna och med 100 % för ungdjuren som går ute hela dygnet. Denna period har uppskattats till 155 dagar per år. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (20) Tabell 1 Beräknade gödselflöden under vinterperioden (220 dygn) och sommarperioden (155 dygn) Flytgödsel, 7 % TS Djupströgödsel, 35 % TS DJUPSTRÖ + FLYTGÖDSEL, 7,2 % TS Totalt producerad gödsel Vinter TSmängd Vinter flöde Sommar TSmängd Sommar flöde Totalt insamlat per år Totalt insamlat per år ton TS/år ton TS/d ton/d ton TS/d ton/d tonts/år ton/år ,6 81 3, ,4 1, ,0 82 3, Idag finns överkapacitet i gödselbrunnar på gårdarna samt ett utbyggt system för pumpning av flytgödsel. Djupströgödseln flyttas med lastare. Detta görs redan idag och merkostnaden för att transportera gödseln via biogasanläggningen har bedömts som ringa och tas inte med i den ekonomiska kalkylen. Den producerade gasen ska sedan distribueras via ledning till SBI:s anläggning i Örebro. Troligen kan befintlig ledning anslutas till och användas. Oavsett hur distributionen ska ske förutsätts den kostnaden tas av SBI. Gasen säljs då vid anslutningspunkten från Sörbnäs. Uppskattat troligt gaspris är här satt till 4 kr/nm 3 rågas. Uppvärmning av processen sker med producerad gas. Bedömd gasåtgång för uppvärmning, 25 % av producerad gas. Personalresurser har bedömts till: 0,5 tjänst Total personalkostnad 200 tkr per år I det fall transporter uppkommer in till anläggningen (dvs utanför Sörbnäs AB, gäller endast alternativscenario B) har kostnaderna för dessa bedömts till: Fast kostnad, lossning och lastning, 19 kr/ton Löpande kostnad 9 kr/mil och ton Kapacitet 32 ton per transport Diskussion inför framtagandet av studerade scenarier Flytgödsel från andra gårdar kräver att substratet hygieniseras samt medför kostsamma transporter. Detta genererar höga kostnader för att transportera in och behandla substratet men genererar relativt små intäkter. Beräkningar visar att det är svårt att få ekonomi i att transportera in flytgödsel från andra gårdar.

3 Uppdragsnr: (20) Översiktligt gäller följande: 1 m 3 flytgödsel 7 % TS ger netto ca 15,6 Nm 3 rågas (efter uppvärmning med 25 % av producerad gas) Med rågaspris på 4 kr/nm 3 ger detta en intäkt på ca 62 kr/m 3 gödsel Lossning och lastning beräknas kosta ca 22 kr/m 3. Detta behöver göras två gånger eftersom lika mycket biogödsel ska transporteras bort. Det vill säga kostnad för lossning och lastning är 44 kr/m 3. Kvar är då 18 kr/m 3 som ska finansiera investeringar för rötkammarvolym och hygienisering samt transportsträckan. Kostnad per mil är bedömd till 9 kr och vid en sträcka på 2 mil finns alltså ingen marginal kvar för kapitalkostnader. Även kortare sträckor ger för liten marginal för att det ska vara värt investeringen. Det är därför önskvärt att transportera in gödseltyper med högre TS-halt. Vall är ett substrat med högt metangasutbyte och hög TS-halt vilket passar Sörbnäs process. Samtidigt kräver vall viss förbehandling och ett anpassat inmatningssystem. Eftersom substratet inte är en restprodukt innebär det att ersättning från odlaren kommer troligtvis krävas, vilket gör att kostnaden för att ta in detta substrat blir mycket hög. Kasserad vall eller vall som av någon anledning inte kan användas kan vara av intresse. Även då vall tas emot utan kostnad krävs ca ton per år för att finansiera de extra investeringar som behöver göras i form av maskinutrustning för förbehandling och inmatning. Vall har därför valts bort i fortsatt studie. Ett annat substrat som också har ganska högt metangasutbyte och högre TS-halt men som har ett längre transportavstånd är hönsgödsel. Detta substrat ger ett högre metangasutbyte per m 3 än nötflytgödsel. I Åsbro ligger Närkesbergs hönseri med ca höns. Avståndet till Sörbnäs är ca 3 mil. Hönsen genererar efter beräkningar ca ton TS per år, TS-halt ca 35 %, ca m 3 /år. Detta ger översiktligt: Transportkostnad ca 250 tkr/år Intäkt gas från hönsgödseln (efter uppvärmningsgas borträknad) ca 1,4 Mkr/år Tillkommande investeringar, större rötkammare, hygienisering, inmatningssystem hönsgödsel Modellen visar att detta kan vara intressant även då transportsträckan är relativt lång. Därför har hönsgödsel valts att tas med i denna studie.

4 Uppdragsnr: (20) 1.2 Grundscenario Under möte med Sven Fisher den 14 mars 2012 diskuterades följande grundscenario fram: Enbart flytgödsel från Sörbnäs AB o o o Ingen hygienisering eftersom samtliga gårdar inom företaget förutsätts räknas som en gård och hygieniseringskrav då ej finns. Enbart transporter inom anläggningen genom pumpning i befintligt system Ca ton TS per år, 7 % TS- halt Avfall från Procordia togs upp till diskussion men ingår inte i kalkylen Förutsättningar I Tabell 2 nedan visas beräknade gödselmängder samt gasproduktion i grundscenariot. Tabell 2 Dimensionerande förutsättningar i grundscenario för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) 54 7% 3, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) 81 7% 5, Genomsnittsdygn över året 72 7% 5, Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 3,2 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas till försäljning: ca Nm 3 motsvarande ca 2,4 GWh per år. Gaspriset är antaget till 4 kr/nm 3 vilket ger intäkt tkr/år Investeringar Investeringen för anläggningen på Sörbnäs är bedömd till 10 Mkr plus 20 % för oförutsett och projektering, dvs 12 Mkr. Detta innefattar en enkel utformning av anläggningen med inpumpning, rötkammare med omrörning, uppvärmning och gasfackla. Anslutning till befintlig gasledning ingår ej i investeringsuppskattningen. Troligen kan investeringsbidrag erhållas med 30 % och detta har medräknats i nedanstående kalkyler.

5 Uppdragsnr: (20) Resultat ekonomiska beräkningar grundscenario I tabellen nedan redovisas driftskostnader för grundscenariot. Tabell 3 Driftskostnader för grundscenario Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter 0 Underhåll 100 Summa driftskostnader 400 Med en investering på 8,4 Mkr (efter investeringsbidrag), ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 800 kr/år. Total årskostnad 1,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,14 kr/nm 3 rågas Kassaflödeskalkyl har satts upp för grundscenariot. Där medräknas en inflation på 3 % för samtliga priser. Förutom kurvan för grundscenariot har även kassaflöde där endast 80 % av investeringen har tagits, i fall extern finansiär kan hittas eller ytterligare bidrag erhållas. Möjligheter finns även inför framtiden att ett metanreduktionsstöd på 20 ör/kwh införs. För att visa utfallet av detta redovisas även ackumulerat kassaflöde då metanreduktionsstöd erhålls. Samtliga kassaflöden visas i Figur 1nedan.

6 Uppdragsnr: (20) Figur 1 Ackumulerat kassaflöde för Grundscenario Sörbnäs Figuren visar att i grundscenariot hämtas investeringen hem på ca11 år. Kan dock ytterligare investeringsbidrag erhållas med 20 % hämtas investeringen hem på ca 7 år. Införandet av metanreduktionsstöd skulle ger också en återbetalningstid på ca 7 år.

7 Uppdragsnr: (20) 1.3 Alternativscenario A Det alternativscenario A som diskuterades fram under möte den 14 mars 2012 innebar mängder flytgödsel som i grundscenario plus att djupströgödsel från Sörbnäs AB inkluderas. Det framgick dock direkt när beräkningar började göras att mängderna fastgödsel, ca 240 ton per år, är alldeles för små för att kunna bära den ytterliga investering som krävs för att ta emot detta substrat. Inga ytterligare beräkningar har därför utförts. 1.4 Alternativscenario B: Som grundscenario plus hönsgödsel från Närkesbergs hönseri ton TS per år, TS-halt 30 % Transportavstånd 3 mil, samma mängd biogödsel transporteras tillbaka samma sträcka eller avsätts på Krav-odling på närmare håll Tillkommande investering för: o Hygienisering o Inmatningssystem för fastgödsel o Utökade volymer Förutsättningar Tabell 4 Dimensionerande förutsättningar för Alternativscenario B för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) % 7, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) % 9, Genomsnittsdygn över året % 8, Total gasproduktion Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 5,9 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas till försäljning: ca Nm 3 motsvarande ca 4,4 GWh per år. Gaspriset är antaget till 4 kr/nm 3 vilket ger intäkt tkr/år Gasproduktion från hönsgödsel Gasproduktionen från hönsgödseln är beräknad till ca Nm 3 per år. 25 % åtgår för uppvärmning och resterande Nm 3 ger en intäkt på ca 1,3 Mkr. Detta ska finansiera transporter och tillkommande investering för hönsgödseln.

8 Uppdragsnr: (20) Investeringar Tillkommande investering för 300 m 3 större rötkammare samt hygienisering för allt substrat. Mottagning för hönsgödseln. Investeringen har uppskattats till 18 Mkr plus 20 % för projektering och oförutsett, dvs 21,6 Mkr. Investeringsbidrag på 30 % förväntas erhållas vilket medför att investeringen blir ca 15,1 Mkr Resultat ekonomiska beräkningar alternativscenario B Tabell 5 Driftskostnader för alternativscenario B Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter 300 Underhåll 300 Summa driftskostnader 800 Med en investering på 15,1 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 1,4 Mkr/år. Total årskostnad 2,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,17 kr/nm 3 rågas Intäkten från gasen från hönsgödseln är ovan beräknad till 1,3 Mkr. Transportkostnaden är beräknad till ca 0,3 Mkr. Resterande 1 Mkr ska alltså finansiera tillkommande investering. Detta motsvarar en investering på ca 10 Mkr (med investeringsstöd ca 15 Mkr). På samma sätt som för grundscenariot har kassaflödeskalkyler satts upp för alternativscenario B. Även här har alternativ med 80 % av investeringen samt med metanreduktionsstöd beräknats. Ackumulerat kassaflöde visas i Figur 2 nedan.

9 Uppdragsnr: (20) Figur 2 Ackumulerat kassaflöde för Alternativscenario B Sörbnäs Även här kan utläsas att för att få en rimlig återbetalningstid behövs antingen ytterligare investeringsbidrag eller metanreduktionsstöd.

10 Uppdragsnr: (20) 2 Biogasproduktion Stjärnsundsgård 2.1 Allmänna förutsättningar Stjärnsund som har mest hönsgödsel är intresserade av att kunna få biogödsel som är kravgodkänd, luktar mindre vid spridning och har större andel växttillgänglig ammoniumkväve. På Stjernsunds gård finns: Ca höns Ca ton TS per år, TS-halt 30 % Ca 400 nötdjur på djupströbädd Aspa gård har flytgödsel från nötdjur och är intresserade av att lämna ifrån sig gödsel och ta tillbaka biogödsel och kan se en fördel i att öka tillgängligheten av kvävet men även att få biogödseln levererad till annat lager än hemma vid gården. Ca 350 mjölkkor Ca 350 ungdjur Totalt ca ton TS flytgödsel per år, 7 % TS Avstånd till Stjärnsund 13,7 km Öhna gård har framförallt djupströgödsel och är intresserade av att få en Krav-tillåten spridningsbar gödselprodukt (biogödsel) tillbaka från biogasanläggningen. Ältetorps gård har: Ca 240 nötdjur Avstånd till Stjärnsunds gård ca 4,4 km Ca 200 mjölkkor och ca 200 övrig nöt Totalt ca 500 ton TS flytgödsel per år, 7 % TS Avstånd till Stjärnsund ca 6,6 km Rågas för uppgradering är inte ett lönsamt alternativ i Askersund med det substratunderlag och den biogasmarknaden som identifierats i föregående utredning. Det är rimligt att anta att det krävs ett samarbete mellan det kommunala reningsverket och lantbruket för att få lönsamhet i en uppgraderingsanläggning. En möjlig väg att utnyttja biogas fram tills att nytt reningsverk står färdigt (och eventuellt sammarbete är möjligt) skulle kunna vara att producera kraftvärme istället för fordonsgas i en övergångsperiod. Stjärnsund täcker idag sitt värmebehov med ved- och halmeldad biobränslepanna. För att kunna producera el av biogas krävs avsättning för den värme som samtidigt genereras. Uppvärmning av processen sker med producerad gas. Bedömd gasåtgång för uppvärmning, 25 % av producerad gas. Personalresurser har bedömts till: 0,5 tjänst Total personalkostnad 200 tkr per år

11 Uppdragsnr: (20) I det fall transporter uppkommer in till anläggningen (dvs utanför Sörbnäs AB, gäller endast alternativscenario B) har kostnaderna för dessa bedömts till: Fast kostnad, lossning och lastning, 19 kr/ton Löpande kostnad 9 kr/mil och ton Kapacitet 32 ton per transport 2.2 Grundscenario Enbart hönsgödsel från Stjärnsunds gård ton TS hönsgödsel, ca 30 % TS Ingen hygienisering Spädning med vatten I Tabell 2 nedan visas beräknade gödselmängder samt gasproduktion i grundscenariot. Tabell 6 Dimensionerande förutsättningar i grundscenario för Stjärnsundsgård Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) 20 15% 3, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) 25 15% 3, Genomsnittsdygn över året 23 15% 3, Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 2,5 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande mängd gas: ca Nm 3 motsvarande ca 1,9 GWh per år Grundscenario kraftvärme Översiktliga beräkningar har genomförts för grundscenariot där egen kraftvärme produceras. Investeringen för biogasanläggningen har bedömts till 10 Mkr och för mikroturbiner för el/värmeproduktion till 2,25 Mkr. Detta inklusive uppskattade driftskostnader ger en total årskostnad på ca 1,5 Mkr. Då kan följande produceras: Elproduktion 0,7 GWh/år Värmeproduktion 1,2 GWh/år

12 Uppdragsnr: (20) Detta medför att ett elpris vid försäljning på över 2 kr/kwh behövs för att gå runt. Med ett metanreduktionsstöd på ca 500 tkr/år behövs istället ett elpris på ca 1,40 kr/kwh. Elpriserna är orimliga på dagens marknad och för att motivera biogasanläggning för egen el- och värmeproduktion behöver värdering värmen göras samt eventuella andra mervärden hittas Grundscenario uppgradering gas av extern part I detta alternativ förutsätts istället att extern part t.ex. samarbete med reningsverket) finansierar en uppgraderingsanläggning och köper rågasen från Stjernsund Investeringar Investeringen för anläggningen på Sörbnäs är bedömd till 10 Mkr plus 20 % för oförutsett och projektering, dvs 12 Mkr. Detta innefattar en enkel utformning av anläggningen med inmatning, rötkammare med omrörning, uppvärmning och gasfackla. Anslutning till befintlig gasledning ingår ej i investeringsuppskattningen. Troligen kan investeringsbidrag erhållas med 30 % och detta har medräknats i nedanstående kalkyler Resultat ekonomiska beräkningar grundscenario Tabell 7 Driftskostnader för grundscenario Kostnad, tkr/år Energi 50 Personal 200 Transporter 0 Underhåll 150 Summa driftskostnader 400 Med en investering på 8,4 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 750 tkr/år. Total årskostnad 1,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 2,75 kr/nm 3 rågas Kassaflödeskalkyl har satts upp för grundscenariot. Där medräknas en inflation på 3 % för samtliga priser. Förutom kurvan för grundscenariot har även kassaflöde där endast 80 % av investeringen har tagits, i fall extern finansiär kan hittas eller ytterligare bidrag erhållas. Möjligheter finns även inför framtiden att ett metanreduktionsstöd på 20 ör/kwh införs. För att visa utfallet av detta redovisas även ackumulerat kassaflöde då metanreduktionsstöd erhålls.

13 Uppdragsnr: (20) Samtliga kassaflöden visas i Figur 1nedan. Figur 3 Ackumulerat kassaflöde för Grundscenario Stjärnsundsgård Figuren visar att för grundscenariot är återbetalningstiden ca 15 år. Erhålls metanreduktionsstöd sänks återbetalningstiden till ca 10 år. Kan investeringsstöd erhållas med ytterligare 20 % erhållas blir återbetalningstiden istället ca 9 år. Med både ytterligare investeringsstöd och metanreduktionsstöd blir återbetalningstiden istället ca 6 år.

14 Uppdragsnr: (20) 2.3 Alternativscenario A Scenariot som har studerats innebär att ta in gödsel från de kringliggande gårdarna Öhna, Aspa och Ältetorp. Först har översiktliga teoretiska beräkningar genomförts för införsel av gödsel från Öhna separat och Aspa samt Ältetorp för sig. Endast fastgödsel från Öhna och den egna fastgödseln från Stjernsund: Gasproduktion ca Nm³/år Investering hygienisering och mottagning fastgödsel ca 7 Mkr kapitalkostnad 500 tkr/år Små transportkostnader, ca 12 tkr/år Kostnad ca 6,25 kr/nm³ Även flytgödsel från Aspa och Ältetorp Gasproduktion nötgödsel ca Nm³/år Investering hygienisering och mottagning fastgödsel och flytgödsel ca 9 Mkr kapitalkostnad 700 tkr/år Transportkostnader ca 1,3 Mkr/år Kostnad ca 3,14 kr/nm³ Sedan har mer ingående beräkningar gjorts för substrat från samtliga tre gårdar. Detta benämns alternativscenario A och redovisas nedan Förutsättningar Som grundscenario men med substrat från Öhna-, Aspa-, och Ältetorps gårdar. Tillkommande investering för: o Utökade volymer o Hygienisering o Mottagning och förbehandling av djupströgödsel

15 Uppdragsnr: (20) Tabell 8 Dimensionerande förutsättningar i Alternativscenario A för Sörbnäs AB Flöde TS-halt TS-mängd Uppehållstid Gasproduktion m 3 /d % ton/d d Nm 3 /d Minimidygn (sommar 155 dagar/år) % 6, Maxdygn (vinter 220 dagar per år) % 10, Genomsnittsdygn över året % 8, Total gasproduktion Detta ger en total gasproduktion på ca Nm 3 rågas per år vilket motsvarar ca 5,9 GWh per år. Av denna åtgår ca Nm 3 till uppvärmning av processen. Kvarvarande gas: ca Nm 3 motsvarande ca 4,4 GWh per år. Gasproduktion från gårdar utifrån Gasproduktionen från gårdarna utifrån är beräknad till ca Nm 3 rågas per år, 25 % åtgår till uppvärmning, kvar är ca Nm 3 per år. Denna mängd gas ska kunna motivera transporterna samt hygieniseringen. Transportkostnaderna är beräknade till ca 1,3 Mkr per år. Värdet på gasen måste allts överskrida ca 3 kr/nm 3 för att enbart finansiera transporterna Investeringar Samma investeringar som i grundscenariot men med tillkommande investering för större system samt hygienisering. Investeringen är uppskattad till ca 19 Mkr plus 20 % projektering och oförutsett, totalt 22,8 Mkr. Med 30 % investeringsbidrag blir det ca 16 Mkr Resultat ekonomiska beräkningar alternativscenario A Driftskostnaderna för alternativscenario A redovisas i tabellen nedan.

16 Uppdragsnr: (20) Tabell 9 Driftskostnader för alternativscenario A Kostnad, tkr/år Energi 100 Personal 200 Transporter Underhåll 200 Summa driftskostnader Med en investering på 16 Mkr, ränta på 4 % och avskrivningstid på 15 år blir kapitaltjänstkostnaden ca 1,4 kr/år. Total årskostnad 3,2 Mkr/år Kostnad per mängd producerad gas 3,00 kr/nm 3 rågas Figur 4 Ackumulerat kassaflöde för Alternativscenario A Stjärnsundsgård Som kan utläsas i figuren ovan är investeringen och transportkostnaderna för stora för att ge positivt kassaflöde.

17 Uppdragsnr: (20) 2.4 Alternativscenario B På Stjärnsundsgård slaktas idag ca 150 ton höns per år. Detta sker vid fem tillfällen. Idag eldas hönsen i biopannan och genererar på så sätt energi. Det kan vara möjligt att efter förbehandling röta dessa höns. Bedömd biogaspotential i 150 ton höns: Ca Nm 3 rågas ca 290 MWh Innan de slaktade hönsen kan tas in i rötkammaren behöver troligen fjädrar plockas av för att inte riskera att flyta upp i rötkammaren. Hönsen behöver därefter sönderdelas till små partiklar och blandas med övrigt substrat samt hygieniseras. Inga ekonomiska beräkningar har gjorts vidare för detta alternativ eftersom gasmängden är relativt liten. Ska man ändå bygga en biogasanläggning med hygienisering kan det dock vara intressant att undersöka vidare om det går att investera i en maskin för förbehandling för hönsen på ett enkelt sätt. Frågan om hur KRAV ställer sig till inblandning av slakterirester ställdes när detta scenario kom upp. Diskussioner med KRAV har förts angående detta och redovisas i kapitel 4.

18 Uppdragsnr: (20) 3 Fastgödsel Kalkylerna har visat att det är svårt att få ekonomi i att transportera flytgödsel. Det är då intressant att titta på fastare material så som: Kycklinggödsel transporteffektiv, högt metangasutbyte och kväverik Djupströbädd från nöt bra kolkälla, förbättrade växtnäringsegenskaper Hästgödsel kan ge intäkt för hantering eftersom det för många hästgårdar är ett problem Dock kräver dessa substrat särskild hantering genom förbehandling och teknik för införsel i rötkammaren. Det finns även mycket begränsad erfarenhet av rötning av de fastare gödselmaterialen men försök och teknikutveckling pågår. JTI-Institutet för Jordbruksteknik genomför för närvaranden försök med rötning av fastgödsel och resultaten beräknas framme under maj Under 2013 planerar JTI försök med rötning av hönsgödsel. 4 KRAV Några av de gårdar som har studerats i detta arbete är KRAV-gårdar och det är därför av intresse vad KRAV har för regler för de olika substraten. På KRAVS hemsida står följande att läsa: När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemensam biogasanläggning så får den andel rötrest som motsvarar andelen tillåten gödsel användas i KRAVcertifierad produktion. Minst 5% på volyms- och årsbasis måste dock komma från ekologiskt produktion. Det får dock inte ingå gödsel från djur som fått GMO-foder, själva är genetiskt modifierade, djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår och inte heller andra gödselmedel som inte är tillåtna. (K) Kommentar: Biogasproduktion av stallgödsel minskar bidraget till växthusgaser från animalieproduktionen avsevärt. Det ska därför vara möjligt för KRAV-anslutna lantbrukare att använda gemensamma biogasanläggningar och använda gödseln från dessa Diskussion har hållits med KRAV gällande inblandning av gödsel från slaktkyckling och slakterirester från höns. Om man använder gödsel från slaktsvin eller slaktkyckling (ej i bur) får man inte använda motsvarande andel rötrest i KRAV certifierat jordbruk. Däremot får man använda den rötrest som motsvarar den mängd KRAV accepterade substrat in (de räknar ortfarande på volym här men ska antagligen gå över till TS inom kort). Alltså om man använder 1/3 slaktkycklinggödsel som substrat och resten drav så får man bara använda 2/3 av rötresten som gödsel i KRAV jordbruk. Rötrest som kommer från biogasanläggning där slaktrester från höns (eller andra slaktrester) används som substrat får än så länge inte användas i KRAV jordbruk. Däremot får köttmjöl, fjädermjöl och benmjöl användas. Jordbruksverket håller dock på att diskutera frågan och har en dialog med EU om detta regelverk. Det kan komma att bli

19 Uppdragsnr: (20) godkänt att använda hygieniserade slaktrester framöver, svar kommer under april månad. I så fall blir det så att man får använda den andelen av rötresten som motsvarar KRAV accepterade produkter som gödsel men inte den andel som motsvarar slaktresterna (samma regler som med slaktkycklinggödsel se nedan) Om gödsel från djur i bur används som substrat in i biogasaanläggningen så är hela rötresten helt förbjuden att använda i KRAV certifierat jordbruk. Produktionen måste istället ske på frigång då kan andelen rötrest som motsvarar godkända substrat användas som gödsel.

20 Uppdragsnr: (20) 5 Slutsatser Lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller större mängd substrat från andra gårdar stora mängder krävs för att finansiera hygienisering korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig försutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor Sörbnäs AB: Slutsatsen för Sörbnäs är att förutsättningarna för att få lönsamhet från biogasproduktion på den egna gården finns. Det är en fördel att närhet och möjlighet till uppgradering i befintlig anläggning finns. För att våga investera är det dock troligt att ytterligare morot behövs såsom metanreduktionsstöd eller extra finansieringsstöd. Stjernsund Gård: Stjernsundsgård har inte samma fördel med närhet till befintlig uppgraderingsanläggning så som Sörbnäs har. Det visade sig inte direkt lönsamt att producera egen el och värme utan andra värden måste i så fall finnas. Kan samarbete med annan part kring uppgradering av gasen finnas kan detta vara lönsamt vid Stjernsund. Hönsgödseln är effektivt att röta. För att ta in ytterligare substrat krävs högt metansgasutbyte och effektiva transporter samt stor mängd substrat för förbehandlig för att finansiera nya anläggningsdelar och hygienisering.

Biogasproduktion i sydnärke

Biogasproduktion i sydnärke Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Biogasproduktion vid lantbrukskluster nära Västerås

Biogasproduktion vid lantbrukskluster nära Västerås Biogasproduktion vid lantbrukskluster nära Västerås 2010 Fagersta Sala Västerås Köping Arboga 50 km AB VÄSTERÅS LOKALTRAFIK Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 2 Bakgrund...

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD Förstudie för biogas Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 Aktiviteten är finansierad med medel via Leader

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Mikael Lantz och Lovisa Björnsson Rapport nr. 90 Miljö- och energisystem Institutionen för Teknik

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie 1 Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie Alf Gustavsson, Mats Edström, Bakgrund Vid produktion av biogas med flytgödsel som substrat är det gödselns uppehållstid i

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 20. Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 20. Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs Projekt SWX-Energi Rapport nr 20 Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs Carina Lindh Förord Rapporten Biogas Säffle Förstudie Värmlandsnäs är framtagen av Carina Lindh, LRF-Konsult på uppdrag av Säffle

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning KS 8 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Sigurdson Björn Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2012-0845 Kommunstyrelsen Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA Uppdragsnr: 10146935 1 (6) PM Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun Brukningsavgifter och ekonomi i balans Syfte WSP har på uppdrag av Kristianstads kommun analyserat de ekonomiska konsekvenserna

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Region Värmland. Lantbruksbaserad biogas i Värmland En förstudie inom BiodriV. Grontmij AB

Region Värmland. Lantbruksbaserad biogas i Värmland En förstudie inom BiodriV. Grontmij AB Region Värmland Lantbruksbaserad biogas i Värmland En förstudie inom BiodriV Grontmij AB Vår referens Liselott Roth, Ola Rosén Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas 2011-02-18 Upprättad av: Cajsa Hellstedt och Daniel Waluszewski Granskad av: Katarina Starberg RAPPORT Förstudie

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

En förstudie. BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012

En förstudie. BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012 En förstudie BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012 Förord Under februari 2012 genomfördes en upphandling från Motala kommun av en förstudie kring biogasproduktion genom samverkan av lantbrukare i kommunen.

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:

Läs mer

Biogas i Blekinge. Sammanställd av Stefan Halldorf Energi- och Miljörådgivare

Biogas i Blekinge. Sammanställd av Stefan Halldorf Energi- och Miljörådgivare Biogas i Blekinge Sammanställd av Stefan Halldorf Energi- och Miljörådgivare Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB ägs av Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och Hushållningssällskapet

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Upphandling av biogasanläggning

Upphandling av biogasanläggning Upphandling av biogasanläggning anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Första frågan vid upphandling Vad vill jag upphandla? Förbehandlingsutrustning Biogasanläggning Pannanläggning Kraftvärmeanläggning

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer