Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Transkript

1 Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten

2 Dagens program i Lycksele Kaffe + enkät Välkommen Vad har hänt sedan sist? Graviditet och övervikt. Hur påverkar det barnet och kvinnan? Vad gör vi av det vi har hört? Lunch Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? Vad gör vi av det vi har hört? Kaffe Senaste nytt och sammanfattning Slut för idag Tisdag 16 november 2010

3 Salut-satsningen i modul I strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld & kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt

4 Salut-satsningen i modul II strävar mot att: 1½-åringar har normal viktutveckling kvinnorna återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning & gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld & kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- & drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en tim/dag föräldrar rör sig minst 30 min/dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader & delvis ännu längre barn introduceras att äta frukt & grönsaker vid varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn & föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt

5 Vad har hänt sedan sist? Vad har vi på plats?

6 Grupprum - John-Erik/Lena - Eva - Magdalena - Monica - Erika - Lina - Kerstin

7 Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten

8 Orsaker till fetma Fetma kan uppkomma genom relativt små men långvariga förändringar av balansen mellan intag och förbrukning av energi Sociala faktorer Ärftliga faktorer Fetma ingår som komponent i ett 20-tal sällsynta, medfödda, genetiska syndrom Förbrukning av energi Värmeavgivning från ämnesomsättning Fysisk aktivitet Normalviktiga förbrukar mer energi genom högre spontan motorisk aktivitet

9 Risker med fetma Mortalitet (vid höggradig fetma 2 ggr) Sjukdomar i andningsorganen (andnöd, sömnapné, minskad lungkapacitet) Hjärt- och kärlsjukdomar (hög ålder, förhöjda kolesterolvärden, högt blodtryck, rökning & fetma) Diabetes typ 2 (vid höggradig fetma 40 ggr) Cancer (i livmodern, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottskörtel, lever, njurar och prostata) Gallstenssjukdomar (4ggr) Sjukdomar i rörelseorganen (rygg, leder, artros och gikt) Ökning av manliga könshormoner hos kvinnor med bukfetma Psykosociala problem ökar och hälsorelaterad livskvalitet försämras

10 Andel sjukdomar som kan förebyggas genom rökstopp, goda matvanor och fysisk aktivitet 90 % av typ-2 diabetes 80 % av all hjärt- och kärlsjukdom 30 % av alla cancerfall

11 Fetal (=foster) programmering Barn små för tiden (tillväxthämning) löper (i vuxen ålder) ökad risk för: Högt blodtryck Hjärt- och kärlsjukdomar Stroke Diabetes typ-2 Fetma Astma Infertilitet Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) Preklampsi (havandeskapsförgiftning) PM Nilsson, B Fagerberg. Fetal programmering av ohälsa i vuxen ålder arv eller miljö? Läkartidningen Nr

12 Arv och omgivning i samspel normalvikt övervikt fetma Dålig Omgivning Bra Utvecklar aldrig övervikt Blir överviktig i fel omgivning Utvecklar alltid övervikt Låg Ärftlighet för övervikt Hög

13 BMI - vuxna vikten i kg längden i m² BMI 18,5-25 = normalt Enl. WHO

14 Iso-BMI - barn vikten i kg längden i m² men korrigeras för ålder & kön

15 Iso-BMI - barn De BMI-gränser som gäller för vuxna har omvandlats till ISO-BMI för barn. BMI över 25 = övervikt BMI över 30 = fetma

16 Övervikt/fetma blivande föräldrar % undervikt normalvikt övervikt fetma blivande mamma (n=353) blivande pappa (n=382)

17 Övervikt/fetma föräldrar till småbarn 60% 50% 40% % 30% 20% 10% Mamma (n=348) Pappa (n=354) 0% Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma

18 Fetma i olika åldersgrupper - kvinnor M Norberg

19 Fetma i olika åldersgrupper män M Norberg

20 BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper M Norberg

21 BMI Män fördelning i BMI grupper M Norberg

22 Övervikt/fetma - ungdomar Ungdomar år hösten 2007 Umeåregionen, Robertsfors, Lycksele, Storuman samt delar av Skellefteå % 15 Pojkar n=2517 Flickor n= Pojkar Flickor M. Waezghasemi et al, Manuskript

23 Övervikt/fetma 4-åringar 4-åringar 2002/ åringar 2007/ % 22 % Fetma Övervikt % 19 % Fetma Övervikt Pojkar Flickor 0 Pojkar Flickor Blomquist HK & Bergström E. Acta Paediatr 2009

24 Barnens skärmtid (vid 18 månaders ålder) Anna Stecksén, D-uppsats

25 Barnens skärmtid (vid 18 månaders ålder) 45% 40% 35% Andel av barnen, % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2 timmar 4 timmar Skärmtid i timmar Anna Stecksén, D-uppsats

26 Småbarnsföräldrars fysiska aktivitet 80% Andel mammor och partners, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mammor Partners 0% Ej tillräckligt fysiskt aktiv Tillträckligt fysiskt aktiv Uppnår rekommendationen om 30 min. daglig fysisk aktivitet eller ej Anna Stecksén, D-uppsats

27 Övervikt en ökande riskfaktor under graviditet och förlossning Rolf Schliker Överläkare kvinnokliniken Skellefteå

28 Sammanfattande budskap Normal vikt vid ingången till en graviditet = goda förutsättningar för en normal graviditet och ett normalt graviditetsutfall (för både kvinnan och barnet). Normal vikt senare i livet = minskad risk för sjukdom för kvinnan och för barnet under uppväxtåren och som vuxen.

29 Hälsprogram Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Barn 0-5½ år MODUL II III Barnens hälsoprogram Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram MODUL I & II Det lilla barnet MODUL II Öppna förskolans hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen 0 i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten

30 Salutogena budskap

31 Vad gör vi av det vi har hört? Graviditet och övervikt 1. Hur angår det här mig i min profession? 2. Vad har vi i våra verktyg idag som stödjer kvinnan i att gå ned i vikt efter förlossningen? 3. Hur kan vi från BVC, FTV och öppna fsk ta över stafettpinnen från MHV kring överviktsproblematiken?

32 Dagens program i Lycksele Kaffe + enkät Välkommen Vad har hänt sedan sist? Graviditet och övervikt. Hur påverkar det barnet och kvinnan? Vad gör vi av det vi har hört? Lunch Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? Vad gör vi av det vi har hört? Kaffe Senaste nytt och sammanfattning Slut för idag Tisdag 16 november 2010

33 Hur kan vi främja god munhälsa hos barn och föräldrar? Erika Berglund, tandhygienist, Byske John-Erik Nyman, barntandläkare, Umeå

34 Men först några till resultat från Salut-satsningen Barnets hälsa i fokus Datainsamling: maj juni 2010 Skellefteå, Boliden, Robertsfors, Lycksele, Bjurholm, Backen, Vännäs, Hörnefors Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: 375 mammor 359 pappor/partners Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten

35 Barnen Barnens ålder: ca 18 månader 379 barn varav 180 pojkar och 193 flickor Födda: maj december 2008

36 Barnens matvanor (vid 18 månaders ålder) Hur många åt frukt & grönt dagligen fredag, lördag, söndag? ca 86 % Hur många åt utrymmesmat minst en gång fredag-söndag? ca 85 % Hur många åt söt mat eller dryck nattetid (inkl. bröstmjölk)? ca 34 %

37 Föräldrar till barn som är 18 mån. frukt- och grönsaksintag - Mammorna åt mer frukt- och grönsaker än deras partners. - Barn till föräldrar som åt mycket frukt åt mer frukt. - Mammornas frukt- och grönsaksintag hade större inverkan på barnens intag. Karin Wrangö, C-uppsats

38 Tandborstning - mamma % mamma (n=463) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

39 Tandborstning - pappa % mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

40 Tandborstning barn % mamma (n=463) pappa (n=405) barn (n=376) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

41 Tandvårdskontakter Hur stor andel av föräldrarna besöker tandvården regelbundet? (varje el. vartannat år) 81% av mammorna 65% av papporna E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

42

43 ERROR: stackunderflow OFFENDING COMMAND: ~ STACK: