Gör Salut-satsningen någon skillnad?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör Salut-satsningen någon skillnad?"

Transkript

1 Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling

2 Gör Salut-satsningen någon skillnad? Studier och pågående datainsamling inom Salut-satsningen Forskning om införandet av Salut-satsningen Barnets hälsa och levnadsvanor vid 1½ års ålder

3 The Salut Programme in English

4

5

6

7 Pågående datainsamling inom Salut Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten BMI självskattad hälsa tandborstvanor Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1½ år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII

8 Hälsopromotion under graviditet och tidigt föräldraskap. Utmaningen med innovation, genomförande och förändring - Salut-satsningen i Sverige. Disputation 31 maj, kl Kristina Edvardsson, doktorand Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet i nära samarbete med Anneli Ivarsson, Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Ingrid Mogren, Umeå universitet, Monica Nyström, Karolinska institutet, Rickard Garvare, Luleå tekniska universitet, Rhonda Small, La Trobe University i Melbourne, Australien.

9 Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Mogren I, Nyström M. Sustainable practice change: Professionals experiences with a multisectoral child health promotion programme in Sweden. BMC Health Services Research. 2011:22;11(1):61. Edvardsson K, Ivarsson A, Eurenius E, Garvare R, Nyström ME, Small R, Mogren I. Giving offspring a healthy start: Parents experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. BMC Public Health. 2011:15;11(1):936. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, Eurenius E, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME. Improving multisectoral child health promotion practices outcomes of the Swedish Salut programme. BMC Public Health. 2012:30;12(1):920. Edvardsson K, Lindkvist M, Eurenius E, Mogren I, Small R, Ivarsson A. Overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. A population-based, cross-sectional study. BMC Public Health, inskickad.

10 Uthålligheten i pilotområdena - personalens syn Syftet med studien Att studera personalens upplevelser av underlättande och hindrande faktorer samt förutsättningar för uthållighet av Salut-satsningen i pilotområdena.

11 Salut-satsningens utveckling Graviditet 0-1½ år Utveckling Implementering Intervjuer Utveckling Implementering

12 Hur gick det till? Intervjuer med all personal två år efter införandet. Fyra yrkeskategorier: - barnmorskor - BVC-sjuksköterskor - tandhygienister/tandsköterskor - personal inom öppen förskola Kvalitativ innehållsanalys.

13 Vad fann vi? Personalen beskrev generellt sett hög följsamhet till interventionerna. Många underlättande och hindrande faktorer beskrevs. Personal inom barnhälsovården beskrev störst problem med följsamhet.

14 Underlättande faktorer att vara involverad i utvecklingsarbetet egna värderingar vs. programmets intentioner regelbundna möten geografisk närhet till samarbetspartners manualer ett tydligt varumärke

15 Från början hade vi enorma mål och det går inte. De har benats ned så att vi har små mål och det är vi som har genomfört dem, det är därför vi är här i dag tror jag (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

16 Vi har tagit fram allt på egen hand. Det var tomma rutor, inget basprogram, ingenting sådant, det är vårt, helt klart, det är vårt (förskollärare, öppen förskola) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

17 Hindrande faktorer bristande stöd och engagemang från chefer bristande tid och resurser tidskrävande interventioner motstridiga incitament för prestationer bristande kommunikation mellan Saluts ledning och lokala chefer hot om neddragningar

18 Det är väldigt svårt från gräsrotsnivå att tala om att det här kräver mer tid (BVC-sjuksköterska) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

19 Nu gör vi det här för vi tycker det är roligt och intressant. Men om man ska få andra att ta på sig det, då är det mycket svårare för det är viktigare att ha patienter för det ger pengar. Det här ger inga pengar. (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

20 Reflektioner Hög följsamhet trots barriärer som bristande stöd, underbemanning och tidsnöd. Lägre följsamhet inom BHV. Pga. mer omfattande intervention? Mer pressad arbetssituation? Högre medelålder?

21 Reflektioner Aktivt deltagande och småskaligt testande starka framgångsfaktorer. Framgång kräver ett aktivt ledarskap och ett stödjande system. Parallella processer på flera nivåer bör beaktas.

22 Hur upplevs interventionerna av föräldrarna?

23 Hur upplevs interventionerna av föräldrarna? Syftet med studien Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap.

24 Hur gick det till? Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.

25 Vad fann vi? Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen. De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salutsatsningen.

26 Vad fann vi? Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet.

27 En själv, det gör inte så mycket. Huvudsaken att jag tar hand om, alltså matvanorna för Kalle i det här fallet. Det är det som är det viktiga, det är dem man lägger krutet på (Pappa) Jag hade inget annat val än att sluta snusa och röka, det är så jag ser det. Därför att det går ju rakt in i barnet allting (Mamma)

28 Vad fann vi? Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjö- och insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. Brieost.

29 Datum Min fru skulle inte få äta vad som helst under graviditetstiden. Skulle vara försiktig med insjöfisk och sådana saker. Allsidig kost och undvika alkohol och röka och ingen av oss röker ju (Pappa) Sidfot 29

30 Vad fann vi? Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara allmän kunskap.

31 Ja, alltså, jag tycker att det är ju, det är ju som. Så svårmotiverat, det är ju en sak om en läkare säger till en att, Nu har du fått problem med kolesterolet, då, men att så länge man trivs (Pappa) Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, men, det känns inte riktigt. så brådskande att ändra någonting [skrattar] (Pappa)

32 Så länge jag ammade höll jag ju upp med snus. Men så sedan när jag slutade amma så dröjde det inte länge innan.. Då var man som fast (Mamma) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

33 Vad fann vi? Hälsoråd upplevdes ibland standardiserade och som förmaningstal. Vissa beskrev en avsaknad av en helhetssyn på familjen och en brist på uppmärksamhet för föräldrarnas egna behov inom BVC. En vanlig upplevelse bland männen, men också bland några kvinnor, var att männen behandlades som oviktiga.

34 Citat Jag tror aldrig på Datum de här mödravårdskontrollerna att jag fick en fråga någon gång. My experience is that the professionals in CHC only (Pappa) turn to När personalen på BVC pratar, då tittar de bara mot, i ögonen på min fru, inte så mycket på mig, så där känner man sig lite mindre delaktig (Pappa) my partner when they are talking; they only look at her, and not so much at me. That makes me feel a little bit less involved. (Father) På vissa ställen kände man sig ju som ett bihang, hur hemskt Sidfot det nu kan låta (Pappa) det enda man fick veta var att man kunde få skäll och det var helt naturligt 34

35 Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.

36 Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?

37 Spridning av Salut till ett helt län Syftet med studien Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen.

38 Hur gick det till?

39 Andel barnmorskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=22)

40 Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre el. oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=47)

41 Andel tandhygienister som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=19)

42 Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning genomförde EPDS-screening och pappa-samtal (n=47)

43 Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde MI

44 Förändring i utbudet av fika inom öppen förskola fika/dryck (%) Före Efter frukt och grönsaker smörgåsar kakor, kex, bullar** sötade drycker** 50 5 osötade drycker *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001

45 Underlättande faktorer

46 Hindrande faktorer

47 Reflektion Flera signifikanta förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård. Signifikant ökat samarbete i flera samarbetskonstellationer. Öppen förskolan visade på en förändring mot ett mer hälsosamt utbud av fika. Trots att deltagarna i en hög utsträckning rapporterade barriärer som hög arbetsbelastning, underbemanning och tidsbrist och utan att de fick extra resurser för att implementera programmets interventioner.

48 Hur är hälsoläget hos blivande föräldrar? Syftet med studien Att studera förekomst och sociodemografiska mönster av övervikt och fetma hos blivande föräldrar. Att studera eventuella samband mellan den blivande mammans och pappans BMI.

49 Hur gjorde vi? Data från Salut-satsningens databas = Hälsoformulär 4352 gravida kvinnor 3949 partners Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 3356 par

50 Vad fann vi? %

51 Vad fann vi? %

52 Vad fann vi? Större sannolikhet för övervikt och fetma om partnern har övervikt eller fetma. Exempel: Om en gravid kvinna har en partner med fetma är det mer än 6 gånger mer sannolikt att hon har fetma själv, jämfört med om hon har en normalviktig partner.

53 Vad fann vi? Blivande föräldrar med lägre utbildning, de som är arbetslösa eller sjukskrivna, och de som bor utanför städerna (Skellefteå och Umeå) har större sannolikhet att ha övervikt eller fetma. Exempel: Blivande föräldrar som har en utbildning lägre än universitetsexamen, är sjukskrivna eller arbetslösa och bor utanför städerna har mer än 7 gånger större sannolikhet att ha fetma jämfört med de som har universitetsexamen, har arbete och bor i städerna.

54 Reflektioner Förekomsten av övervikt/fetma är hög och ojämnt fördelad i länet. En majoritet av paren i Västerbotten går in i graviditeten med en ohälsosam vikt (hos båda). Då pappans hälsa och hälsobeteende kan påverka både mammans och barnets hälsa bör de i större utsträckning inkluderas i hälsofrämjande aktiviteter.

55

56 Prel. resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson

57 Deltagare i studien Enkäten har ifyllts av 697 föräldrar/föräldrapar i samband med 1½-årskontrollen på BVC. Datainsamlingsperiod: februari september ½-åringarna: 51 % flickor, 49 % pojkar, födda: september april I huvudsak rekryterade från sju hälsocentraler: Boliden, Erikslid, Heimdall och Kåge/Moröbacke i Skellefteå, Stenbergska i Lycksele samt Robertsfors och Vännäs.

58 Föräldradata Mammor: år, medianålder 31 år. Pappor/partners: år, medianålder 33 år. 96 % av föräldrarna bor tillsammans. 7 % mammor och 4,5 % pappor var födda utanför Sverige. 47 % mammor och 33 % pappor var universitetsutbildade. 8,5 % mammor och 3,5 % pappor var arbetssökande.

59 Var barnen vistas på vardagar 43 % i hemmet, varav 32 % med mamma, 11 % med pappa 54 % i förskola 3 % hos dagmamma Mamman föräldraledig i 12 månader (md) Pappan föräldraledig i 3 månader (md)

60 Bostadstyp 59 % villa- eller radhusområde 26 % lantgård eller hus utanför tätort 15 % i lägenhet i flerfamiljshus

61 Fysisk aktivitet När man är 1 ½ år?!

62 Besökta platser i utomhusmiljön Andel Plats ggr/vecka 88 % Egen trädgård/uteplats 6 56 % Lekplats 2,5 40 % Naturområde/skog 2 6 % Park 1

63 Utomhus utan vagn På vardagar: 1,5 timme 22 % ute mindre än 1 timma På helger: 2,5 timme 5 % ute mindre än 1 timma

64 Tillbringar tid framför TV På vardagar: 32 minuter/dag 25 % inte alls 42 % minuter/dag 7 % mer än 1 timma På helger: 38 minuter/dag 24 % inte alls 39 % minuter/dag 12 % mer än 1 timma

65 Matvanor - amning Enbart amning: 4,5 månader (md) Delvis amning: 7 månader (md)

66 Matvanor frukt & grönt inte alls: 50 st. 7 % 1-2/dag: 244 st. 35 % 3-4/dag: 344 st. 49 % >5/dag: 59 st. 9 %

67 Matvanor under helgen Söta drycker: Inte alls: % En gång: % Två ggr: % Sötsaker: Inte alls: % En gång: % Två ggr: 41 6%

68 Tandborstvanor Två ggr/dag: % En gång/dag: % Mer sällan: 26 4 %

69 Övriga frågor 96 % av barnen har rökfri hemmiljö. 97 % av föräldrarna upplever att barnet får tillräckligt med sömn. 90 % läser för barnet minst några gånger/vecka. 96 % av barnen träffar släktingar, vänner eller bekanta med förälder minst en gång per vecka. 97/96 % har någon att dela sina innersta känslor med. 94/95 % har någon de kan få praktisk hjälp av.

70 Resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson

71 Vart leder forskningen till i praktiken? Återrapportering till verksamheterna. Ökad info. och återrapportering till verksamhetschefer. BVC:s situation lyft till ledning och politik. Pappans situation och behov av hälsosamtal lyft till landstingsledning och politisk ledning. Jämställt föräldraskap Salut-dag Ojämlik hälsa i länet VHU-30 på försök. Salut-dagar för att främja samverkan.

72

73 Hälsoformulär Revidering av Hälsoformulär Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Arbetsgrupp / barnmorskor / blivande föräldrar Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten arbetsinstrument för barmorska & tandhygienist frågor relevanta för föräldrarna enkelt att fylla i mäta samma saker över tid - om möjligt användbar enkät för verksamhetsutveckling och för forskning

74 Ages & Stages Questionnaire: Social-Emotional

75 Arbetsgruppen för ASQ:SE Salut: Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Anneli Ivarsson BUP Umeå universitet: Bruno Hägglöf, Hans Löfgren BHV: Gun-Eva Forssell, Sven Arne Silfverdal, Jan-Eric Eriksson, Eva Vikberg Martinez, Anna-Carin Hällgren, Milly Marken, Margareta Grensjö, Ingela Fredin

76 Syftet med 3-årsscreening med ASQ:SE Systematisk kartläggning av barns psykosociala hälsa. Tidigt upptäcka psykisk ohälsa. I förlängningen kunna erbjuda tidiga insatser. Utvärdera insatser på sikt.

77 Syfte med pilotstudien Test av hur användbar och hur genomförbar enkäten ASQ:SE är för screening av 3-åriga barns psykiska hälsa på BVC. Beskriva och analysera förlopp och insatser av identifierade barn med psykiska symtom.

78 Pilotstudie 11 hälsocentraler under våren/hösten besvarade enkäter varav 161 tackat ja. Föräldrarna fyllde i ASQ:SE inför 3-årsbesöket samt åsiktsenkät om hur de upplevde frågorna i ASQ:SE och att fylla i enkäten. BVC-sjuksköterskorna fyllde i egen åsiktsenkät om hur de upplevde handhavandet och användandet av ASQ:SE

79 Elva hälsocentraler 11 BVC Ammarnäs (Sorsele) Citymottagningen Storuman Boliden Hörnefors Erikslid Heimdal Vännäs Backen Dragonen Medicinkonsulten

80 Resultat ASQ:SE pilotstudie 7 barn > 59 poäng. 30 barn > 30 poäng. Mammor med ett barn hade signifikant högre poäng jämfört med dem med flera barn. Pojkar hade högre poäng än flickor.

81 Föräldrarnas synpunkter Tidsåtgång: 2-30 minuter, md 10 minuter. Föräldrarna ansåg i hög grad att frågorna var: mycket lätta att förstå enkla att besvara inte alls känsliga att besvara intressanta

82 BVC-sjuksköterskornas synpunkter Tidsåtgång samtalet: 2-45 min, md 10 min. Tidsåtgång administrering: 2-90 min, md 10 min. BVC-sjuksköterskorna ansåg att frågorna i hög grad: underlättade samtalet om barnets utveckling underlättade bedömningen av barnets utveckling överensstämde med den egna bedömningen

83 Vad händer nu? Återstarta pilot-bvc, uppstartsträff 18/4. Intresseanmälan från övriga BVC under våren. Utbildningstillfälle för nya BVC erbjuds hösten Informera foppar och verksamhetschefer. Några frågor behöver justeras. Kompletterande barnhälsofrågor ska ses över. Fortsätta söka anslag för vidare undersökning av ASQ:SE-instrumentet.

84 Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP)

85 Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP) 1. Vad främjar ett framgångsrikt genomförande av ICDP? 2. Gör ICDP att föräldrarnas kunskaper ökar? 3. Förbättras barnens psykiska hälsa? Anna Westerlund, m.fl.

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15 Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen. Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan 2012-04-26 Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 10.15

Läs mer

Välkommen på 10-årsjubileum!

Välkommen på 10-årsjubileum! Välkommen på 10-årsjubileum! Salutdagar i Lycksele, Skellefteå och Umeå febr-mars 2015 Program Salutdagar 2015 09.00-09.30 Välkommen och vad är på gång 09.30-10.00 Vad har hänt sen sist? 10.00-12.00 Salut-satsningen

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Effektmätning 2010 Omfattande enkät. Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte

Läs mer

Barnets hälsa i fokus

Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen

Läs mer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

Salut-satsningens syfte

Salut-satsningens syfte Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen.

This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen. http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen. Citation for the original published chapter: Eurenius, E., Garvare,

Läs mer

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll. Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi

Läs mer

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd

Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se UTLYSNINGEN

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Matvanor hos barn och föräldrar

Matvanor hos barn och föräldrar Matvanor hos barn och föräldrar Salutdata 2008-2014 Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen Vad är Familjepeppen? När: Projekttid 2010-2013 Var: Umeåregionen Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs För vilka: Alla föräldrar med barn

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON MI 1 2 3 4 HÄLSOSAMTAL Ska alltid utgå från föräldrars behov Barnets hälsa och utveckling Familjens välmående Tidigt

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Mödrahälsovården & folktandvården Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Modul I

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer