Gör Salut-satsningen någon skillnad?
|
|
- Lisa Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling
2 Gör Salut-satsningen någon skillnad? Studier och pågående datainsamling inom Salut-satsningen Forskning om införandet av Salut-satsningen Barnets hälsa och levnadsvanor vid 1½ års ålder
3 The Salut Programme in English
4
5
6
7 Pågående datainsamling inom Salut Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten BMI självskattad hälsa tandborstvanor Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1½ år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII
8 Hälsopromotion under graviditet och tidigt föräldraskap. Utmaningen med innovation, genomförande och förändring - Salut-satsningen i Sverige. Disputation 31 maj, kl Kristina Edvardsson, doktorand Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet i nära samarbete med Anneli Ivarsson, Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Ingrid Mogren, Umeå universitet, Monica Nyström, Karolinska institutet, Rickard Garvare, Luleå tekniska universitet, Rhonda Small, La Trobe University i Melbourne, Australien.
9 Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Mogren I, Nyström M. Sustainable practice change: Professionals experiences with a multisectoral child health promotion programme in Sweden. BMC Health Services Research. 2011:22;11(1):61. Edvardsson K, Ivarsson A, Eurenius E, Garvare R, Nyström ME, Small R, Mogren I. Giving offspring a healthy start: Parents experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. BMC Public Health. 2011:15;11(1):936. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, Eurenius E, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME. Improving multisectoral child health promotion practices outcomes of the Swedish Salut programme. BMC Public Health. 2012:30;12(1):920. Edvardsson K, Lindkvist M, Eurenius E, Mogren I, Small R, Ivarsson A. Overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. A population-based, cross-sectional study. BMC Public Health, inskickad.
10 Uthålligheten i pilotområdena - personalens syn Syftet med studien Att studera personalens upplevelser av underlättande och hindrande faktorer samt förutsättningar för uthållighet av Salut-satsningen i pilotområdena.
11 Salut-satsningens utveckling Graviditet 0-1½ år Utveckling Implementering Intervjuer Utveckling Implementering
12 Hur gick det till? Intervjuer med all personal två år efter införandet. Fyra yrkeskategorier: - barnmorskor - BVC-sjuksköterskor - tandhygienister/tandsköterskor - personal inom öppen förskola Kvalitativ innehållsanalys.
13 Vad fann vi? Personalen beskrev generellt sett hög följsamhet till interventionerna. Många underlättande och hindrande faktorer beskrevs. Personal inom barnhälsovården beskrev störst problem med följsamhet.
14 Underlättande faktorer att vara involverad i utvecklingsarbetet egna värderingar vs. programmets intentioner regelbundna möten geografisk närhet till samarbetspartners manualer ett tydligt varumärke
15 Från början hade vi enorma mål och det går inte. De har benats ned så att vi har små mål och det är vi som har genomfört dem, det är därför vi är här i dag tror jag (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University
16 Vi har tagit fram allt på egen hand. Det var tomma rutor, inget basprogram, ingenting sådant, det är vårt, helt klart, det är vårt (förskollärare, öppen förskola) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University
17 Hindrande faktorer bristande stöd och engagemang från chefer bristande tid och resurser tidskrävande interventioner motstridiga incitament för prestationer bristande kommunikation mellan Saluts ledning och lokala chefer hot om neddragningar
18 Det är väldigt svårt från gräsrotsnivå att tala om att det här kräver mer tid (BVC-sjuksköterska) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University
19 Nu gör vi det här för vi tycker det är roligt och intressant. Men om man ska få andra att ta på sig det, då är det mycket svårare för det är viktigare att ha patienter för det ger pengar. Det här ger inga pengar. (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University
20 Reflektioner Hög följsamhet trots barriärer som bristande stöd, underbemanning och tidsnöd. Lägre följsamhet inom BHV. Pga. mer omfattande intervention? Mer pressad arbetssituation? Högre medelålder?
21 Reflektioner Aktivt deltagande och småskaligt testande starka framgångsfaktorer. Framgång kräver ett aktivt ledarskap och ett stödjande system. Parallella processer på flera nivåer bör beaktas.
22 Hur upplevs interventionerna av föräldrarna?
23 Hur upplevs interventionerna av föräldrarna? Syftet med studien Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap.
24 Hur gick det till? Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.
25 Vad fann vi? Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen. De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salutsatsningen.
26 Vad fann vi? Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet.
27 En själv, det gör inte så mycket. Huvudsaken att jag tar hand om, alltså matvanorna för Kalle i det här fallet. Det är det som är det viktiga, det är dem man lägger krutet på (Pappa) Jag hade inget annat val än att sluta snusa och röka, det är så jag ser det. Därför att det går ju rakt in i barnet allting (Mamma)
28 Vad fann vi? Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjö- och insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. Brieost.
29 Datum Min fru skulle inte få äta vad som helst under graviditetstiden. Skulle vara försiktig med insjöfisk och sådana saker. Allsidig kost och undvika alkohol och röka och ingen av oss röker ju (Pappa) Sidfot 29
30 Vad fann vi? Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara allmän kunskap.
31 Ja, alltså, jag tycker att det är ju, det är ju som. Så svårmotiverat, det är ju en sak om en läkare säger till en att, Nu har du fått problem med kolesterolet, då, men att så länge man trivs (Pappa) Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, men, det känns inte riktigt. så brådskande att ändra någonting [skrattar] (Pappa)
32 Så länge jag ammade höll jag ju upp med snus. Men så sedan när jag slutade amma så dröjde det inte länge innan.. Då var man som fast (Mamma) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University
33 Vad fann vi? Hälsoråd upplevdes ibland standardiserade och som förmaningstal. Vissa beskrev en avsaknad av en helhetssyn på familjen och en brist på uppmärksamhet för föräldrarnas egna behov inom BVC. En vanlig upplevelse bland männen, men också bland några kvinnor, var att männen behandlades som oviktiga.
34 Citat Jag tror aldrig på Datum de här mödravårdskontrollerna att jag fick en fråga någon gång. My experience is that the professionals in CHC only (Pappa) turn to När personalen på BVC pratar, då tittar de bara mot, i ögonen på min fru, inte så mycket på mig, så där känner man sig lite mindre delaktig (Pappa) my partner when they are talking; they only look at her, and not so much at me. That makes me feel a little bit less involved. (Father) På vissa ställen kände man sig ju som ett bihang, hur hemskt Sidfot det nu kan låta (Pappa) det enda man fick veta var att man kunde få skäll och det var helt naturligt 34
35 Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.
36 Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?
37 Spridning av Salut till ett helt län Syftet med studien Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen.
38 Hur gick det till?
39 Andel barnmorskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=22)
40 Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre el. oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=47)
41 Andel tandhygienister som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=19)
42 Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning genomförde EPDS-screening och pappa-samtal (n=47)
43 Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde MI
44 Förändring i utbudet av fika inom öppen förskola fika/dryck (%) Före Efter frukt och grönsaker smörgåsar kakor, kex, bullar** sötade drycker** 50 5 osötade drycker *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001
45 Underlättande faktorer
46 Hindrande faktorer
47 Reflektion Flera signifikanta förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård. Signifikant ökat samarbete i flera samarbetskonstellationer. Öppen förskolan visade på en förändring mot ett mer hälsosamt utbud av fika. Trots att deltagarna i en hög utsträckning rapporterade barriärer som hög arbetsbelastning, underbemanning och tidsbrist och utan att de fick extra resurser för att implementera programmets interventioner.
48 Hur är hälsoläget hos blivande föräldrar? Syftet med studien Att studera förekomst och sociodemografiska mönster av övervikt och fetma hos blivande föräldrar. Att studera eventuella samband mellan den blivande mammans och pappans BMI.
49 Hur gjorde vi? Data från Salut-satsningens databas = Hälsoformulär 4352 gravida kvinnor 3949 partners Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 3356 par
50 Vad fann vi? %
51 Vad fann vi? %
52 Vad fann vi? Större sannolikhet för övervikt och fetma om partnern har övervikt eller fetma. Exempel: Om en gravid kvinna har en partner med fetma är det mer än 6 gånger mer sannolikt att hon har fetma själv, jämfört med om hon har en normalviktig partner.
53 Vad fann vi? Blivande föräldrar med lägre utbildning, de som är arbetslösa eller sjukskrivna, och de som bor utanför städerna (Skellefteå och Umeå) har större sannolikhet att ha övervikt eller fetma. Exempel: Blivande föräldrar som har en utbildning lägre än universitetsexamen, är sjukskrivna eller arbetslösa och bor utanför städerna har mer än 7 gånger större sannolikhet att ha fetma jämfört med de som har universitetsexamen, har arbete och bor i städerna.
54 Reflektioner Förekomsten av övervikt/fetma är hög och ojämnt fördelad i länet. En majoritet av paren i Västerbotten går in i graviditeten med en ohälsosam vikt (hos båda). Då pappans hälsa och hälsobeteende kan påverka både mammans och barnets hälsa bör de i större utsträckning inkluderas i hälsofrämjande aktiviteter.
55
56 Prel. resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson
57 Deltagare i studien Enkäten har ifyllts av 697 föräldrar/föräldrapar i samband med 1½-årskontrollen på BVC. Datainsamlingsperiod: februari september ½-åringarna: 51 % flickor, 49 % pojkar, födda: september april I huvudsak rekryterade från sju hälsocentraler: Boliden, Erikslid, Heimdall och Kåge/Moröbacke i Skellefteå, Stenbergska i Lycksele samt Robertsfors och Vännäs.
58 Föräldradata Mammor: år, medianålder 31 år. Pappor/partners: år, medianålder 33 år. 96 % av föräldrarna bor tillsammans. 7 % mammor och 4,5 % pappor var födda utanför Sverige. 47 % mammor och 33 % pappor var universitetsutbildade. 8,5 % mammor och 3,5 % pappor var arbetssökande.
59 Var barnen vistas på vardagar 43 % i hemmet, varav 32 % med mamma, 11 % med pappa 54 % i förskola 3 % hos dagmamma Mamman föräldraledig i 12 månader (md) Pappan föräldraledig i 3 månader (md)
60 Bostadstyp 59 % villa- eller radhusområde 26 % lantgård eller hus utanför tätort 15 % i lägenhet i flerfamiljshus
61 Fysisk aktivitet När man är 1 ½ år?!
62 Besökta platser i utomhusmiljön Andel Plats ggr/vecka 88 % Egen trädgård/uteplats 6 56 % Lekplats 2,5 40 % Naturområde/skog 2 6 % Park 1
63 Utomhus utan vagn På vardagar: 1,5 timme 22 % ute mindre än 1 timma På helger: 2,5 timme 5 % ute mindre än 1 timma
64 Tillbringar tid framför TV På vardagar: 32 minuter/dag 25 % inte alls 42 % minuter/dag 7 % mer än 1 timma På helger: 38 minuter/dag 24 % inte alls 39 % minuter/dag 12 % mer än 1 timma
65 Matvanor - amning Enbart amning: 4,5 månader (md) Delvis amning: 7 månader (md)
66 Matvanor frukt & grönt inte alls: 50 st. 7 % 1-2/dag: 244 st. 35 % 3-4/dag: 344 st. 49 % >5/dag: 59 st. 9 %
67 Matvanor under helgen Söta drycker: Inte alls: % En gång: % Två ggr: % Sötsaker: Inte alls: % En gång: % Två ggr: 41 6%
68 Tandborstvanor Två ggr/dag: % En gång/dag: % Mer sällan: 26 4 %
69 Övriga frågor 96 % av barnen har rökfri hemmiljö. 97 % av föräldrarna upplever att barnet får tillräckligt med sömn. 90 % läser för barnet minst några gånger/vecka. 96 % av barnen träffar släktingar, vänner eller bekanta med förälder minst en gång per vecka. 97/96 % har någon att dela sina innersta känslor med. 94/95 % har någon de kan få praktisk hjälp av.
70 Resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson
71 Vart leder forskningen till i praktiken? Återrapportering till verksamheterna. Ökad info. och återrapportering till verksamhetschefer. BVC:s situation lyft till ledning och politik. Pappans situation och behov av hälsosamtal lyft till landstingsledning och politisk ledning. Jämställt föräldraskap Salut-dag Ojämlik hälsa i länet VHU-30 på försök. Salut-dagar för att främja samverkan.
72
73 Hälsoformulär Revidering av Hälsoformulär Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Arbetsgrupp / barnmorskor / blivande föräldrar Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten arbetsinstrument för barmorska & tandhygienist frågor relevanta för föräldrarna enkelt att fylla i mäta samma saker över tid - om möjligt användbar enkät för verksamhetsutveckling och för forskning
74 Ages & Stages Questionnaire: Social-Emotional
75 Arbetsgruppen för ASQ:SE Salut: Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Anneli Ivarsson BUP Umeå universitet: Bruno Hägglöf, Hans Löfgren BHV: Gun-Eva Forssell, Sven Arne Silfverdal, Jan-Eric Eriksson, Eva Vikberg Martinez, Anna-Carin Hällgren, Milly Marken, Margareta Grensjö, Ingela Fredin
76 Syftet med 3-årsscreening med ASQ:SE Systematisk kartläggning av barns psykosociala hälsa. Tidigt upptäcka psykisk ohälsa. I förlängningen kunna erbjuda tidiga insatser. Utvärdera insatser på sikt.
77 Syfte med pilotstudien Test av hur användbar och hur genomförbar enkäten ASQ:SE är för screening av 3-åriga barns psykiska hälsa på BVC. Beskriva och analysera förlopp och insatser av identifierade barn med psykiska symtom.
78 Pilotstudie 11 hälsocentraler under våren/hösten besvarade enkäter varav 161 tackat ja. Föräldrarna fyllde i ASQ:SE inför 3-årsbesöket samt åsiktsenkät om hur de upplevde frågorna i ASQ:SE och att fylla i enkäten. BVC-sjuksköterskorna fyllde i egen åsiktsenkät om hur de upplevde handhavandet och användandet av ASQ:SE
79 Elva hälsocentraler 11 BVC Ammarnäs (Sorsele) Citymottagningen Storuman Boliden Hörnefors Erikslid Heimdal Vännäs Backen Dragonen Medicinkonsulten
80 Resultat ASQ:SE pilotstudie 7 barn > 59 poäng. 30 barn > 30 poäng. Mammor med ett barn hade signifikant högre poäng jämfört med dem med flera barn. Pojkar hade högre poäng än flickor.
81 Föräldrarnas synpunkter Tidsåtgång: 2-30 minuter, md 10 minuter. Föräldrarna ansåg i hög grad att frågorna var: mycket lätta att förstå enkla att besvara inte alls känsliga att besvara intressanta
82 BVC-sjuksköterskornas synpunkter Tidsåtgång samtalet: 2-45 min, md 10 min. Tidsåtgång administrering: 2-90 min, md 10 min. BVC-sjuksköterskorna ansåg att frågorna i hög grad: underlättade samtalet om barnets utveckling underlättade bedömningen av barnets utveckling överensstämde med den egna bedömningen
83 Vad händer nu? Återstarta pilot-bvc, uppstartsträff 18/4. Intresseanmälan från övriga BVC under våren. Utbildningstillfälle för nya BVC erbjuds hösten Informera foppar och verksamhetschefer. Några frågor behöver justeras. Kompletterande barnhälsofrågor ska ses över. Fortsätta söka anslag för vidare undersökning av ASQ:SE-instrumentet.
84 Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP)
85 Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP) 1. Vad främjar ett framgångsrikt genomförande av ICDP? 2. Gör ICDP att föräldrarnas kunskaper ökar? 3. Förbättras barnens psykiska hälsa? Anna Westerlund, m.fl.
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen
Läs merSalut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Läs merBra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merVälkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen. Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merAtt främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan
Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan 2012-04-26 Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Läs merGoda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:
Läs merINLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen
INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 10.15
Läs merVälkommen på 10-årsjubileum!
Välkommen på 10-årsjubileum! Salutdagar i Lycksele, Skellefteå och Umeå febr-mars 2015 Program Salutdagar 2015 09.00-09.30 Välkommen och vad är på gång 09.30-10.00 Vad har hänt sen sist? 10.00-12.00 Salut-satsningen
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merEffektmätning 2010 Omfattande enkät.
Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte
Läs merBarnets hälsa i fokus
Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen
Läs merHur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merEn frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Läs merSalut-satsningens syfte
Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merThis is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen. Citation for the original published chapter: Eurenius, E., Garvare,
Läs merModul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.
Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi
Läs merSjälvkänsla på schemat en del av Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merFrämja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket
Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma
Läs merTvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd
Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se UTLYSNINGEN
Läs merParental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects
Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi
Läs merBarns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merMatvanor hos barn och föräldrar
Matvanor hos barn och föräldrar Salutdata 2008-2014 Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merHur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?
Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare
Läs merFöräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen
Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen Vad är Familjepeppen? När: Projekttid 2010-2013 Var: Umeåregionen Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs För vilka: Alla föräldrar med barn
Läs merHälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merBarnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Läs merDRAFT. Annat land. utanför europa
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON
HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON MI 1 2 3 4 HÄLSOSAMTAL Ska alltid utgå från föräldrars behov Barnets hälsa och utveckling Familjens välmående Tidigt
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merÄr Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merVälkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merKontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merSalut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Mödrahälsovården & folktandvården Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Modul I
Läs merFokusområden ett steg till
Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merDRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merFöräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs mer