Strategisk och ekonomisk plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015"

Transkript

1 Strategisk och ekonomisk plan Fastställd av Kommunfullmäktige

2 ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2012 Box Arboga Telefon: Organisationsnummer: Besöksadress: Smedjegatan 5 Web:

3 INNEHÅLL BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 4 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 5 VART GICK PENGARNA ÅR 2011?... 6 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision... 7 Strategiska områden... 7 Övergripande mål och mått... 7 Inspirerande livsmiljö... 8 Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation KOMMUNGEMENSAM STYRNING OMVÄRLDSORIENTERING ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR Driftredovisning Driftramar per nämnd Investeringsplan Investeringsramar per nämnd Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd Kommunstyrelse och överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER Kommunens åtaganden i företag och organisationer.. 61 Arboga Energi AB Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO) Sturestadens Fastighets AB (koncern) Rådhuset i Arboga AB (koncern) Västra Mälardalens Kommunalförbund Västra Mälardalens Myndighetsförbund EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR

4 BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2013 fastställs till oförändrade 21,86 kronor. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2013 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad 2012 upprätta måldokument för perioden och budget för år 2013 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad Förslag till taxor och avgifter för år 2013 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad Tekniska nämnden ska i samband med beslut om taxa för vaverksamheten särskilt redovisa hur 2013 års investeringar påverkar taxenivån för vakollektivet. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2013, har rätt att omsätta lån, d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren antas

5 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att upprätta tidsplan för nedanstående utredningsuppdrag. En långsiktig plan för finansiering av gatu- och vägunderhåll, grönyteskötsel samt cykelnät ska tas fram. Samla budgeten för bidrag till museér och större evenemang till samma organisatoriska enhet. Redovisas senast En kartläggning ska upprättas över samtliga medlemsavgifter som kommunen betalar. Redovisas senast Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast Styrelsen och nämnderna ska lämna konsekvensbeskrivningar för ramreduceringar på totalt tkr i 2013 års driftram senast under oktober månad Tillförsäkra att kommunen alltid kan lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken

6 VART GICK PENGARNA ÅR 2011? FEM ÅR I SAMMANDRAG VART GICK PENGARNA ÅR 2011? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31/ Skattesats, totalt 32,54 32,39 32,24 32,24 32,24 Skattesats, kommunen 21,74 21,74 21,74 21,74 21,74 Skattekraft i förhållande till riket, procent Antal tillsvidareanställda Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr -1,3 3,4 2,6 17,6-20,6 Årets resultat koncernen, mkr -0,7 5,2 3,8 14,8-22,0 Verksamhetens nettokostnader, mkr Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare Nämndernas budgetavvikelser, mkr Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, tkr/invånare 5,0 4,5 3,3 3,8 3,0 Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr * Likviditet, mkr ,7 Långfristiga lån, mkr Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen - - 6

7 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som t ex medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått

8 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt

9 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Minska jfrt 2011 Minska jfrt 2011 Minska jfrt 2011 Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Minska jfrt föreg år Minska jfrt föreg år Minska jfrt föreg år Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål ,212 MWh/kvm Minska jfrt % jfrt 2009 Minska jfrt 2014 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ - - 9

10 Mått 3:2: Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, antal km. Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål km Minska jfrt % jfrt 2009 Minska jfrt 2014 Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål /13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan Nuläge Energi- och klimatarbetet Under år 2009 antogs en Energi- och klimatstrategi för Arboga kommun. Strategin syftar till att lokalt visa vilket ansvar Arboga kommun vill ta för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser de närmaste åren. Strategin kompletterades under år 2011 med en handlingsplan för kommunen som organisation. Handlingsplanen redovisar en nulägesanalys av energianvändningen i kommunens fastigheter och transporter, men också konkreta mål för åren 2014 och 2020 med år 2009 som basår. Syftet med handlingsplanen är att Arboga kommun aktivt ska arbeta för att energieffektivisera verksamheten, framförallt inom transport- och fastighetsområdet. Handlingsplanen syftar också till att arbeta för att minska användningen av fossila bränslen i riktning med den antagna Energi- och klimatstrategin. Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet. För Arbogas del har det inneburit att utpendlingen till andra närliggande arbetsmarknader och högskoleorter har ökat med närmare 50 procent fram till idag. Totalt passerar hälften av alla in- och utpendlare en länsgräns för att arbeta. Det är därför väldigt viktigt att få till stånd ett enhetligt utbud och taxor, oberoende av länsgränsen. Tågtrafik antal turer År 2012 avgår 40 turer per dag från Arboga station liksom under år Det är en minskning jämfört med år 2010 då det avgick 44 turer. Enligt Arboga kommuns årliga resanderäkning var det i genomsnitt omkring 770 påstigande och nästan lika många avstigande per dag på tågen under år

11 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Svealandsbanan och Mälarbanan På Svealandsbanan är antalet avgångar oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmes trafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. På Mälarbanan har antalet avgångar minskat sedan föregående år. Det ankommer idag 14 tåg från Örebro mot Stockholm medan det åt motsatt håll, från Stockholm och Västerås, ankommer 15 tåg. Avregleringen av tågtrafiken Idag trafikerar SJ tågtrafiken både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ drivs på kommersiella villkor och endast kör den trafik de finner lönsam. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik. Likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Ännu har inga andra aktörer visat intresse av att köra kommersiell tågtrafik i Mälardalen. Tillköp av tågtrafik för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed vara en nödvändighet. MÄLAB har gjort en utredning om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. För den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem, är tågtrafiken avgörande, såväl för arbets- och studiependling som för fritidsresor. Ny kollektivtrafikmyndighet Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari Regionala kollektivtrafikmyndigheter har bildats och i Västmanlands län är det landstinget som är myndighet för kollektivtrafiken. Ett arbete pågår i kollektivtrafikmyndighetens regi om att upprätta ett kollektivtrafikförsörjningsprogram. I programmet ska alla former av regional kollektivtrafik beskrivas, både den som kan köras på kommersiell grund och den som myndigheten åtar sig att köra med offentliga medel. Kollektivtrafikförsörjningsprogrammet beräknas vara klart under hösten Busstrafik Utåt mot bussresenärerna finns fortfarande Västmanlands lokaltrafik (VL) kvar som begrepp. Arboga kommun svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Lindesbergs kommun finansierar dessutom stomlinjetrafik över länsgräns mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan Det EU-finansierade projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen har deltagit, slutförs under år I KAK har delprojektet Starka stråk ännu inte kommit igång. Projektet syftar till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt för att möjliggöra en bättre kollektivtrafikförsörjning. Länstrafiken Mälardalen har presenterat ett förslag som kollektivtrafikmyndigheten kommer att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna under år Förslaget visar att det med en bättre anpassning mellan skolornas och linjetrafikens tider skulle gå att ta bort flera särskilda skolturer och därmed spara in på flera fordon. Ett förslag har därför tagits fram baserat på ändrade skoltider, ändrade körvägar och avgångstider

12 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Befolkning År 1994 nådde kommunen en befolkningstopp med drygt invånare i kommunen. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 55 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2011 ökade befolkningen med 17 personer och den 31 december 2011 hade Arboga kommun invånare. Befolkningen har varit relativt stabil de fyra senaste åren. Kommunen har en befolkningsstruktur som kännetecknas av hög andel äldre och låg andel yngre personer Befolkningsutveckling i Arboga Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga Källa SCB De senaste fem åren har flyttningsnettot i genomsnitt varit ca +35 per år. År 2011 var flyttningsnettot positivt med + 69 personer Befolkningsprognos I Arboga, liksom i många andra kommuner, kommer de äldre äldre att öka kraftigt. Fram till år 2026 ökar invånarna som är 80 år och äldre med nästan 50 procent jämfört med år Det ställer stora krav på ökade resurser till vård och omsorg. Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel år 2025 Figur 2: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 år. Det fanns år barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2026 kommer antalet barn 1-5 år att öka med 8 procent fram till år År 2026 har antalet barn ökat med 9 procent sedan prognosens start. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2011 föddes 128 barn. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen ska kompensera för Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel år Figur 3: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 år

13 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ I åldern 6-15 år fanns år barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med 3 procent fram till år År 2026 är antalet barn 3 procent färre än vid prognosens start Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel år Figur 4: Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år och beräknas minska med 13 procent fram till år Mellan år 2016 och 2019 ökar antalet ungdomar. På längre sikt, fram till år 2026, förväntas antalet ungdomar minska med 15 procent Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel år Figur 5: Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan år är en stor åldersgrupp och är vid prognosens start år personer och beräknas öka med omkring 10 procent fram till år Efter år 2016 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 är gruppen lika stor som vid prognosens start Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 OBS Bruten 80-w år Figur 6: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos , mål år , oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år är vid prognosens start år personer och är oförändrad fram till år 2015 för att fram till år 2026 öka med 48 procent. En prognos med målfolkmängd invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 70 personer per år. För att målet ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 18 procent fram till år Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas öka med 4 procent medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 11 procent. Antalet invånare mellan år beräknas öka med 4 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 48 procent till år Bostäder Boendeplanen har reviderats och gäller för åren Boendeplanen består av delarna planeringsunderlag, riktlinjer för boendeplaneringen och en bilaga med byggbara tomter, pågående planer och framtids projekt. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden

14 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Riktlinjer för boendeplanering i Arboga Främja nyproduktion, främst i centrala och attraktiva lägen. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör befintliga småhus. Främja kvalité och nytänkande i boendeformer och gestaltning för att inspirera människor att välja Arboga som bostadsort. I samarbete och genom dialog med bostadsbolagen väcka intresset för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgodose behoven av särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta. Planera för småhustomter i attraktiva lägen. Nybyggnation bör ske i lägen som kan bidra till att stärka underlaget till kollektivtrafiken och övrig infrastruktur samt gynna utvecklingen av handeln. Vid upprustning av befintliga och planering av nya bostadsområden, skapa trygga och trivsamma boendemiljöer och förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil för vardagliga aktiviteter. Riktade marknadsföringsinsatser till olika grupper om kommunens möjligheter till bra boende och bostadsbyggande i Arboga. Brottsutveckling Under det första halvåret år 2011 ökade antalet anmälda brott i Arboga ganska kraftigt. Främst var det anmälda stölder, bilinbrott och snatterier som ökade följt av skadegörelse, olaga hot och ofredande samt narkotikabrott. Ökningen av antalet anmälda brott kunde knytas till några få personer. Under andra halvåret sjönk brottsstatistiken till en lägre nivå än vid samma tid tidigare år Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun. Rådet utgörs av tjänstemän från alla förvaltningar, kommunstyrelsens presidium samt representanter från ungdomsfullmäktige, VMMF, Arboga i centrum, Företagarna i Arboga och polisen. BRÅ tar årligen fram en verksamhetsplan som grund för rådets arbete. Verksamhetsplanen är även handlings- och åtgärdsplan för den samverkansöverenskommelse som kommunen och polisen har tecknat i syfte att samordna sina resurser och göra gemensamma prioriteringar för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten i Arboga kommun. Utifrån den officiella brottsstatistiken, trygghetsundersökningar och i samarbete med representanterna i det lokala brottsförebyggande rådet har fem inriktningsområden valts ut. Utveckla det brottsförebyggande arbetet för ungdomar och fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap Utveckla samarbetet för att begränsa tillgängligheten av alkohol och andra droger Utveckla Grannsamverkan och göra metoden mer känd Öka tryggheten i offentlig miljö Förebygga stölder och snatterier Utifrån varje område ska åtgärdsplaner tas fram där problembilden analyseras och aktiviteter och ansvarsfördelning specificeras. I samband med BRÅ:s verksamhetsberättelse vid årets slut redovisas en uppföljning av arbetet, både en uppföljning om vad som har gjorts och en uppföljning av brottsstatistik, trygghetsundersökningar med mera. Folkhälsa Ett Välfärdsbokslut för Arboga kommun tas fram vartannat år. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och följs upp genom ett antal folkhälsoindikatorer. Välfärdsbokslutet bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet och miljöer och produkter. Ett arbete pågår med att planera för hur Arboga kommun ska fortsätta arbetet med styrning och uppföljning av frågorna kring ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling

15 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Barnperspektivet I socialnämndens riktlinjer till försörjningsstödet kan utläsas följande: Regeringen har uttalat att barns situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. I samma proposition anges att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilka beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. För att få in barnperspektivet när en familj ansöker om ekonomiskt bistånd bör bl a följande dokumenteras; om barnet/barnen varit med på besöket, går i skola, har dagis, har stödåtgärder samt om föräldrarna inte bor tillsammans, hur barnen bor. Ur riktlinjer för livsföring i övrigt, kan utläsas följande avseende fritidssysselsättning för barn och ungdomar: Bidrag kan beviljas till fritidssysselsättningar för barn och ungdomar i familjer som under längre tid (minst ett år ) varit beroende av försörjningsstöd. Bidrag kan utgå med högst 4 porocent av basbeloppet per barn/ungdom i familjen, per år. Äldreomsorg I Arboga kommun finns inom socialförvaltningen två verksamhetsområden som utför beviljade insatser i hemtjänsten. Vård- och omsorgsverksamheten utför omvårdnadsinsatser som till exempel duschning, påklädning och personlig omvårdnad. Arbetsmarknadsenheten utför serviceinsatser som till exempel städning, tvättning av kläder samt inköp av dagligvaror. Arbetsmarknadsenheten arbetar med att få ut sina arbetstagare i arbetslivet så snabbt som möjligt och har därmed ett konstant flöde av olika arbetstagare i sin verksamhet. De arbetstagare som utför arbetsinsatser i hemtjänsten ska alltid besöka brukarna två och två vilket förklarar att Arboga kommun har ett högt antal vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod

16 INSPIRERANDE LÄRANDE Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall ,3 planerad 4,3 verklig Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Färre Färre Färre 5,5 planerad barn/personal barn/personal barn/personal 4,0 verklig jfrt 2011 jfrt 2011 jfrt 2011 Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål ,0% 72,4% Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Öka jfrt

17 INSPIRERANDE LÄRANDE Mått 5:4: Andel elever med minst godkänt i svenska, matematik och engelska skolår 9, ska öka. Detta mått kommer att omarbetas. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall ,0% 88,0% Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Nuläge I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att vara i stort sett oförändrat för att sedan öka med 20 procent mot slutet av prognosperioden fram till år 2026, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Förskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minskar något i början av prognosperioden. Vid periodens slut år 2026 har elevantalet ökat med 2 procent sedan prognosstarten. På Gäddgårdsskolan finns grundsärskola och träningsskola samt fritidshem som omfattar hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år. I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett Yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 550 till omkring 440 år 2026, motsvarande 20 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 7). Drygt en fjärdedel av kommunens invånare i åldern år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 38 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Figur 7 Befolkning år Förgymnasial utbildning ANTAL Kortare än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 9 ÅR Högst 2 år 3 år Kortare än 3 år Minst 3 år Uppgift saknas Riket % 10 % 26 % 20 % 15 % 23 % 2 % Länet % 11 % 30 % 21 % 14 % 19 % 1 % Arboga % 12 % 33 % 23 % 13 % 14 % 1 %

18 INSPIRERANDE ARBETE Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Nöjd Kund Undersökning (NKI), NKI ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål Mäts ej Öka jfrt 2011 Mäts ej Öka jfrt 2011 Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål December 2012 Öka jfrt 2010 Öka jfrt 2010 Öka jfrt 2010 Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål ,6% 77,4% Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Nuläge Regionen Arboga kommun ingår i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 40 andra kommuner. Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm-Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och

19 INSPIRERANDE ARBETE Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor närmare tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med invånare fram till år Resandet i regionen är stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. De senaste åren har arbetspendlingen ökat kraftigt. Utvecklingen av resandet förväntas öka i framtiden. De trender kommunen kan se idag talar för en fortsatt regionförstoring, inte bara inom länet utan även mot Örebro och Södermanland där delar av dessa län i allra högsta grad tillhör kommunens regionala arbetsmarknad. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. Näringsliv, företagande och arbete i Arboga Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare arbetstillfällen och inom 60 minuter nås ca arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2010 till Dagligen pendlar personer eller 33 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping varifrån 8 procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar 5 procent och från Kungsör 5 procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2010 till personer personer eller närmare 38 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. 11 procent arbetar i Köping och närmare 8 procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskar mellan 2008 och Mellan åren 1996 och 2009 ökade antalet utpendlare med över 50 procent (se figur 8) In- och utpendling till och från Arboga Figur 8 : Antal in- och utpendlare till och från Arboga Källa SCB Utpendling Inpendling

20 INSPIRERANDE ARBETE Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt arbetstillfällen, en minskning med arbetstillfällen eller närmare 20 procent fram till år 2010 då antalet arbetstillfällen var Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från arbetstillfällen år 1995 till arbetstillfällen år Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 9) Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt Samtliga näringsgrenar Figur 9: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, personer år 2010, och kommunen är själv den största arbetsgivaren med närmare tillsvidareanställda. Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 10). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2010 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel, hotell och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Figur 10: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2010 efter kön och näringsgren. Källa SCB

Strategisk och ekonomisk plan 2014-2016. Reviderad 2013-11-13 (revideringar i fet och kursiv text) Fastställd av KF 2013-11-27

Strategisk och ekonomisk plan 2014-2016. Reviderad 2013-11-13 (revideringar i fet och kursiv text) Fastställd av KF 2013-11-27 Strategisk och ekonomisk plan 2014-2016 Reviderad 2013-11-13 (revideringar i fet och kursiv text) Fastställd av KF 2013-11-27 ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2013 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870

Läs mer

Samverkanspartiernas förslag till EFP 2014-2016 Version 2013-06-03

Samverkanspartiernas förslag till EFP 2014-2016 Version 2013-06-03 Samverkanspartiernas förslag till EFP 2014-2016 Version 2013-06-03 Sida 1 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2014-2016 Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Version 2011-06-07, utskick KF Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Kommunfullmäktiges

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-17 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Förord 6 3 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 7 4 Inriktningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-16 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Kommunfullmäktiges

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 2010-06-08 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Förord 6 3 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 7 4 Inriktningar inom de strategiska områdena,

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Reviderad 2010-11-22 Reviderad 2010-11-29 Reviderad 2010-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-17 Reviderad av kommunfullmäktige 2010-12-16 Innehåll 1

Läs mer

Kommunstyrelsens mål och budget för åren

Kommunstyrelsens mål och budget för åren Kommunstyrelsens mål och budget för åren 2016-2018 Kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen den 9 februari 2016, 21 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Förutsättningar för åren 2016-2018... 5 1.1.1 Bredband...

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017

Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017 Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017 Fastställd KF 2014-11-27 ORGANISATIONSÖVERSIKT Personalutskottet föreslås upphöra från och med år 2015. Överförmyndare kommer samordnas i en gemensam nämnd med Köpings

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012

Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012 Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012 Antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2009, 78 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Beslut i kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Omvärldsorientering 8 4.1 Samhällsekonomin...

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-10-08 Blad 6 Ks 118 Au 145 Dnr 195/2013-041 Information om samtliga nämnders mål och Ekonomichefen informerar kortfattat om

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Inriktningar effektmål 2015

Inriktningar effektmål 2015 1 (5) Datum CENTRALA FÖRVALTNINGEN Stab Administrativ controller Marie Löfgren 0224-361 11 marie.lofgren@heby.se Inriktningar effektmål 2015 Centrala inriktningar Heby kommun ska vara en trygg och säker

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan 2016-2018 Fastställd KF 2015-12-17

Strategisk och ekonomisk plan 2016-2018 Fastställd KF 2015-12-17 Strategisk och ekonomisk plan 2016-2018 Fastställd KF 2015-12-17 Dokumentet upprättades under maj månad 2015 och har inte omarbetats i sin helhet. Ny text i oktober 2015 har markerats med svart, fet och

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer