Strategisk och ekonomisk plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017"

Transkript

1 Strategisk och ekonomisk plan Fastställd KF

2 ORGANISATIONSÖVERSIKT Personalutskottet föreslås upphöra från och med år Överförmyndare kommer samordnas i en gemensam nämnd med Köpings och Kungsörs kommuner från och med år Arboga kommun 2014 Box Arboga Telefon: Organisationsnummer: Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: E-post: - 2 -

3 INNEHÅLL BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 4 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 5 VART GICK PENGARNA ÅR 2013?... 6 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision... 7 Strategiska områden... 7 Övergripande mål och mått... 7 Inspirerande livsmiljö... 8 Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation KOMMUNGEMENSAM STYRNING OMVÄRLDSORIENTERING ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR Driftredovisning Driftramar per nämnd Investeringsplan Investeringsramar per nämnd Kommunfullmäktige, revision, valnämnd samt överförmyndare Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER Kommunens åtaganden i företag och organisationer Arboga Energi AB Sturestadens Fastighets AB (koncern) Rådhuset i Arboga AB (koncern) Västra Mälardalens Kommunalförbund Västra Mälardalens Myndighetsförbund EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR

4 B E S L U T I K O M M U N F U L L M Ä K T I G E BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2015 fastställs till oförändrade 21,86 kronor. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2015 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet kronor samt Citybanan kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska till kommunfullmäktige i november månad 2014 anmäla måldokument, budget för år 2015 samt konsekvensbeskrivningar av erhållna ekonomiska ramar avseende både driftskostnader och investeringsutgifter. Förslag till taxor och avgifter för år 2015 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2015, har rätt att omsätta lån d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Reviderat förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren antas

5 U T R E D N I N G S U P P D R A G A T T H A N T E R A S A V K O M M U N S T Y R ELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag: Tillförsäkra att kommunen i möjligaste mån ska lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken. Föreslå vilka medlemskap som kan upphöra inom kommunstyrelsen. Redovisas senast under december månad Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast Mått om ohälsotal ska utredas och lämnas alternativa förslag till. Klart senast Förtydliga hur kommunägda företag och kommunalförbund kan styras

6 V A R T G I CK P E N G A R N A Å R ? F E M Å R I S A M M A N D R A G VART GICK PENGARNA ÅR 2013? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31/ Skattesats, totalt 32,24 32,24 32,24 32,24 32,24 Skattesats, kommunen** 21,74 21,74 21,74 21,86 21,86 Skattekraft i förhållande till riket, procent Antal tillsvidareanställda Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr 2,6 17,6-20,6 28,5-16,5 Årets resultat koncernen, mkr 3,8 14,8-22,0 27,7-11,5 Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, mkr Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare Nämndernas budgetavvikelser, mkr Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, tkr/invånare 3,3 3,8 3,0 2,9 2,2 Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr * Likviditet, mkr ,7 16,6 47,1 Långfristiga lån, mkr Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent ,4 17,5 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent ,3 53,0 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen. ** År 2012 höjdes skattesatsen med 0,12 kronor beroende på skatteväxling för hemsjukvård, 0,16 kronor och för kollektivtrafik, -0,04 kronor

7 V I S I O N , S T R A T E G I S K A O M R Å D E N O CH K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S Ö V E R G R I P A N D E M Å L O C H M Å T T VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision Arboga plats för inspiration Arboga kommuns vision fram till år 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 22 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet. Arboga kommuns ambition är att nivån på resultaten av måtten ska vara lika eller bättre än jämfört med de mätningar som görs. Resultaten för de mått som inte är jämförbara med andra ska förbättras eller bibehållas jämfört med senaste mätningen. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått

8 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. KF:s mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Öka jfrt föreg år 2015 Öka jfrt föreg år 2016 Öka jfrt föreg år 2017 Öka jfrt föreg år Nuläge Regionen Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm-Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor närmare tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med invånare fram till år Resandet i regionen är stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. De senaste åren har arbetspendlingen ökat kraftigt. Utvecklingen av resandet förväntas öka i framtiden. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen

9 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Befolkning i Arboga Befolkningen ökade med 140 personer under år Ökningen beror på att inflyttningen till Arboga (791 personer) var högre än utflyttningen (622 personer). Inflyttningsnettot mot de flesta övriga län i riket var positivt och betydligt större än tidigare år. Stora ålderskullar födda på 1940-talet i kombination med lägre födelsetal från mitten på 1970-talet fram till idag, ger ett negativt födelsenetto. Antalet avlidna (158 personer) var fler än antalet födda (125 personer). Att födelsenettot är negativt beror främst på att kommunens invånare har blivit allt äldre. År 2000 var antalet invånare 65 år och äldre cirka 20 procent av befolkningen. År 2012 är cirka 25 procent av kommunens invånare 65 år eller äldre. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Den åldrande befolkningen medför att födelsenettot varit negativt under flera år i följd med mellan personer per år. Åldersgruppen 25 till 64 år utgjorde år cirka 52 procent av befolkningen. År 2013 utgjorde åldersgruppen cirka 47 procent av befolkningen. Befolkningsökningen mellan åren 2012 och 2013 beror i huvudsak på oförändrat antal födda och färre antal döda. Inflyttningen har under året fortsatt att öka mer än antalet utflyttade. Inflyttningsnettot från övriga län i riket är positivt jämfört med de flesta län i riket. Flyttningsnettot gentemot utlandet har fördubblats från år 2012 till år Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga Källa SCB. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttningsnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än som flyttar från Arboga. Inflyttningen från utlandet är relativt låg i Arboga jämfört med andra kommuner i länet men inflyttningarna från utlandet har ändå sedan år 2000 klart bidragit till det positiva flyttnettot. Inflyttningsnettot har de senaste åren varit positivt i de flesta åldersklasser utom bland 15- till 24-åringar, då man ofta flyttar för bland annat studier. Figur 3: Inrikes/utrikes flyttningar efter ålder 2013 Flyttningsbenägenheten är stor i åldersgruppen 20 till 24 år och det är endast i den åldersgruppen som flyttnettot är negativt. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen mellan kommuner ska kompensera för. Figur 2: Befolkningsförändringar i Arboga kommun åren

10 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Befolkningsprognos I Arboga, liksom i många andra kommuner, kommer antalet äldre att öka kraftigt. Fram till år 2026 ökar invånarna som är 80 år och äldre med nästan 50 procent jämfört med år Det ställer stora krav på ökade resurser till vård- och omsorgsverksamheten. Nedan visas den prognostiserade befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Det fanns år barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en befolkningsökning med 50 personer per år kommer antalet barn 1-5 år att öka med 5 procent fram till år År 2026 har antalet barn ökat med 8 procent sedan prognosens start. Befolkningen mellan år är en stor åldersgrupp och är vid prognosens start år personer och beräknas öka med omkring 6 procent fram till år Efter år 2017 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 är gruppen något mindre än vid prognosens start. Befolkningen över 80 år är vid prognosens start år personer och ökar med en procent fram till år 2017 för att fram till år 2026 öka med 48 procent. Den prognos som redovisas nedan med en befolkningsökning med 50 personer per år fram till år 2026 innebär ett positivt inflyttningsnetto till kommunen med cirka 80 personer per år. Befolkningsutveckling i Arboga samt prognos år för förskola, grund- och gymnasieskola, framskrivning samt år år 1-5 år Figur 4: Befolkningsutveckling 1-5 år, 6-15 år samt år i Arboga samt prognos , framskrivning samt + 50 per år Befolkningsutveckling i Arboga samt prognos år för år samt 80 -w år framskrivning samt år w år Figur 5: Befolkningsutveckling år samt 80-w år i Arboga samt prognos , framskrivning samt + 50 per år

11 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Bostäder Boendeplanen har reviderats och gäller för åren Boendeplanen består av delarna planeringsunderlag, riktlinjer för boendeplaneringen och en bilaga med byggbara tomter, pågående planer och framtidsprojekt. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. I samarbete och genom dialog med bostadsbolagen väcka intresset för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgodose behoven av särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta. Planera för småhustomter i attraktiva lägen. En arbetsgrupp kring boendefrågor har inrättats för att främst arbeta vidare med hur man kan marknadsföra Arbogas boendeutbud till olika målgrupper, exempelvis nyinflyttade, inpendlare med flera. Nybyggnation bör ske i lägen som kan bidra till att stärka underlaget till kollektivtrafiken och övrig infrastruktur samt gynna utvecklingen av handeln. Riktlinjer för boendeplanering i Arboga Främja nyproduktion, främst i centrala och attraktiva lägen. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör befintliga småhus. Främja kvalitet och nytänkande i boendeformer och gestaltning för att inspirera människor att välja Arboga som bostadsort. Vid upprustning av befintliga och planering av nya bostadsområden, skapa trygga och trivsamma boendemiljöer och förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil för vardagliga aktiviteter. Riktade marknadsföringsinsatser till olika grupper om kommunens möjligheter till bra boende och bostadsbyggande i Arboga. Mått 1:2: Den upplevda tryggheten hos medborgarna i Arboga, ska öka. KF:s mätning: Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn Utfall Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Resultatet av medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevd trygghet fick ett index på 41 på en skala Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer som svarade på enkäten om hur man ser på sin kommun. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren 2013 är ett index på 60. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var ett index på 63. Totalt fick faktorn trygghet ett lägre betygsindex bland de svarande mellan år och bland de över 75 år. Faktorn fick också ett något lägre betygsindex av kvinnor än av män. Faktorn trygghet innefattade tre frågor där graderingen var en skala från 1 till

12 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ hur tryggt och säkert man vistas utomhus på kvällar och nätter, index 4,6 Kommunen arbetar aktivt med trygghetsaspekter inom alla verksamheter. Konkreta trygghetshöjande åtgärder har genomförts under året med bra resultat, bland annat trygghetsvandringar, Nattvandrarna, Drive in idrott, skolavslutningsarrangemang, Odin, föräldramötesprogram och föräldracafé. Det har genomförts åtgärder i den fysiska miljön. Bland annat har Nytorget rustats upp för att bli en mer inbjudande, trevligare och tryggare plats och en uppgradering av gatubelysningen pågår i hela kommunen. hur trygg och säker man kan känna sig mot hot, rån och misshandel, index 4,6 hur trygg och säker man känner sig mot inbrott i hemmet, index 5,1 Den upplevda tryggheten i kommunen är en viktig faktor för att få nöjda invånare. Enligt medborgarundersökningen är trygghet den faktor som behöver prioriteras mest i Arboga för att öka nöjdheten bland invånarna i kommunen. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som BRÅ genomför årligen. Resultaten för år 2013 visar att Västmanland tillsammans med Skåne och Stockholms län har en större andel otrygga personer jämfört med riket i övrigt. Var femte person i Västmanland uppger att de känner sig otrygga. När det gäller otrygghetens påverkan på beteendet (om man valt annan väg eller ett annat färdsätt, eller om man avstått från en aktivitet) är det 5 procent som uppger denna påverkan på beteendet, vilket är en högre nivå än riket. Brottsstatsikten ser däremot bra ut för Västmanlands del, den är lägre eller i nivå med riket. Polismyndigheten i Västmanland följer årligen brottsstatistiken i länet. Brottsligheten i Arboga har under de senaste åren legat på en jämnnivå. Brottsligheten förändras från år till år och en del förändringar kan förklaras av polisens arbete och prioriteringar. Narkotikabrott är exempel på brott som inte anmäler sig självt utan det kräver spaning och insatser. Polisen upplever att tillgången på narkotika är stor i länet och även i Arboga. Missbruk av narkotika medför ofta ett ökat antal mängdbrott. Arbogas lokala brottsförebyggande råd (BRÅ) är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun och är en arena för att lyfta fram och se vad man gemensamt kan göra för att öka tryggheten i Arboga. I rådet finns representanter från alla kommunala förvaltningar, polisen, handeln i centrum och företagarna. I brottsförebyggande rådets verksamhetsberättelse för år 2013 beskrivs vilket brottsförebyggande arbete som genomförts under det gångna året. Den upplevda tryggheten i kommunen är en viktig faktor för att få nöjda invånare. Samverkan är en framgångsfaktor för att minska brottsligheten och öka människors känsla av trygghet. Det är viktigt att alla aktörer lyfter fram sitt arbete och hittar lösningar för ökad samverkan i frågorna. Exempel på viktiga aktörer är kommunens alla förvaltningar, föreningar, företag och polismyndigheten. Informationen till medborgarna om vilket brottsförebyggande arbete som görs från polis/kommun samt vad man själv som kommuninvånare kan göra för att öka känslan av trygghet behöver förbättras. En bättre dialog/kommunikation kan också ge svar på om eller varför man känner sig otrygg. Det är viktigt att frågan lyfts fram på den regionala nivån. Undersökningar visar att känslan av otrygghet är högre i flera av länen i Mälardalen. Där krävs ett samlat grepp på regional nivå för att komma tillrätta med problemen

13 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ I en sammanfattad analys av synpunkterna från förvaltningarna är det följande områden som kommunen kan arbeta vidare med för att öka tryggheten. En viktig strategi för att uppnå en inspirerande, attraktiv och trygg livsmiljö är att försöka skapa ett Arboga där man hellre är ute än inne. Fler satsningar på belysning och inbjudande miljöer behövs. Vägarna mellan skolan och hemmet är också en Samverkan mellan fler aktörer är viktigt. Kommunen och polisen har tecknat en ny samverkansöverenskommelse där man gemensamt satt fokus på brottsförebyggande arbete mot narkotika bland ungdomar under 18 år. Samverkan har fungerat bra och ska fortsätta under året. viktig del av den upplevda tryggheten inom kommunen. Tekniska nämnden har som ambition att skapa en trafiksäker och tillgänglig miljö vid skolor och förskolor samt att erbjuda säkra och trygga vägar mellan skolan och hemmet. Arbetsgivaren Arboga kommun är kommunens största arbetsgivare och ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en god personalpolitik som skapar grundtrygghet hos medarbetarna. Trygghetsaspekter måste integreras i alla projekt, verksamheter och inte minst i den långsiktiga planeringen

14 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. KF:s mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall Minska jfrt Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Utfallet år 2013 visade ingen förändring jämfört med år Ett utvecklingsarbete är påbörjat som bland annat innebär större personalkontinuitet för brukaren. Serviceinsatser som handling, städning och tvätt utförs till största delen av Arbetsmarknadsenheten (AME). Detta innebär att minst fyra och maximalt sex personer ytterligare besöker den äldre personen om han/hon har samtliga serviceinsatser under 14 dagar. Över längre tid är det oftast samma personer som återkommer till respektive brukare. Med nuvarande förutsättningar går det knappast att minska på antalet personer som besöker en äldre person med flera serviceinsatser. De serviceinsatser som AME utför ingår inte i mätningen

15 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. KF:s mätning: Socialnämndens mätning, årligen, genomsnitt per år. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Minska jfrt föreg år 2015 Minska jfrt Minska jfrt Minska jfrt 2013 Snittet per månad för år 2013 är 83 hushåll med barn under 18 år. Under år 2012 var motsvarande siffra 92. Antalet försörjningsstödsärenden har minskat under året. Inflödet under årets första fyra månader var i snitt 28,5 nyansökningar per månad. Under resten av året har snittet varit 21,4 nyansökningar. Nedan redovisas några orsaker till minskningen av hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd. Antal hushåll med barn under 18 år har minskat. Totalt har ärendemängden på IFO minskat under år Förändrat arbetssätt har bidragit till bättre utredningar och bedömningar. Samarbetet mellan individ- och familjeomsorgen och AME innebär att Inom maximalt sju dagar är en försörjningsstödstagare som inte har några arbetshinder igång i en åtgärd. Jobbsökeriaktiviteter, coaching, praktik, utbildning och arbete är några av de insatser som idag kan erbjudas. Inflyttningen av familjer i behov av ekonomiskt bistånd till Arboga kommun har inte varit lika hög som under år 2012, vilket medför att antalet nyansökningar har minskat. KAK-projektet, interna anställningsmöjligheter, kontinuerlig utveckling av metoder samt arbetslinjens organisation förbättrar möjligheterna att fler fortare kommer i egen försörjning. KAK-projektet (Kunskap-Arbete-Kvalitet), vänder sig till personer som har försörjningsstöd och saknar arbete. Projekttiden är två år, och sträcker sig till och med 31 december För de som deltar i projektet ges möjlighet att stärka sin självkänsla, få fram verktyg för att förändra sin situation och framförallt en möjlighet till praktik med en efterföljande löneanställning. KAK-projektet har bidragit till att minska antalet hushåll med försörjningsstöd med barn under 18 år då de är en prioriterad målgrupp. Tillsammans med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, Köpings och Kungsörs kommuner har ett så kallat rehab-/bedömningsteam startats upp för att gemensamt titta på ärenden som inte klaras inom den egna organisationen samt för att skynda på personens väg mot egen försörjning. Förutom arbete får deltagarna på AME kompetensutveckling genom olika utbildnings- och informationsinsatser. Utökning av socialsekreterare i försörjningsstödsgruppen har bidragit till att minska arbetsbelastningen, ökat kvaliteten i Beslutsunderlagen och gett ökad möjlighet till uppföljning. Under år 2013 slutade 74 personer på AME och fortsatte till annan försörjning. Till arbete gick 33 personer, till studier gick 25 personer och till annan försörjning (exempelvis pension, A- kassa) gick 16 personer. I KAK-projektet är hittills 14 anställda varav nio har barn under 18 år

16 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Mått 1:5: Medborgarnas möjlighet att kunna utöva fritidsintressen i kommunen ska öka. KF:s mätning: Fråga i medborgarundersökningen om fritidsmöjligheter, vartannat år, 10 gradig skala där 10 är bäst. Samordningsansvar: Fritids- och kulturnämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn Utfall ,2 7,2 7,1 Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Mått 1:5 är nytt från och med år Mått 1:6: Kvalitéten på ledningsnätet ska vara god för att leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten ska bibehållas. KF:s mätning: Egen mätning av förnyelsetakten av ledningsnätet. (Antal meter ledning som bytts ut per år av totala antal meter dricksvattenledning). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Tekniska nämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall ,799 % - 0,7 % 0,7 % 0,7 % Mått 1:6 är nytt mått från och med år Produktionen och leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten säkerställs genom provtagning av vattenkvaliteten, underhållsinsatser och förnyelse av ledningsnätet. Enligt Svenskt vatten (branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige) bör förnyelsetakten av ledningsnätet för dricksvatten idag ligga på 0,7 procent. Därför föreslås en målnivå på 0,7 procent. Genom att förnya dricksvattenledningarna tryggas leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten till Arbogaborna

17 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 2 Medborgarna i Arboga kommun ska uppleva att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Det upplevda inflytandet, ska öka. KF:s mätning: Nöjd Inflytande Index (NII) i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn Utfall Ingen mätning Öka jfrt Ingen mätning 2017 Öka jfrt 2013 Resultatet av medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala Det är samma resultat som i 2011 års medborgarundersökning. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren 2013 är ett index på 39. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var också ett index på 39. Information och Kontakt fick ett högre betygsindex än Förtroende och Påverkan. Totalt fick alla faktorer högst betyg av de äldsta invånarna och lägst av de yngsta. Kvinnor var överlag nöjdare och gav högre betyg än män. För att ytterligare bekräfta bilden av att Arboga kommun är bra på att skapa delaktighet och inflytande kan nämnas att i jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) ingår kommunernas förmåga att skapa delaktighet och information för medborgarna som ett perspektiv. Här jämförs NII, kommunernas hemsidor samt hur väl kommunerna skapar förutsättningar för delaktighet på olika sätt. Arboga har bra resultat på alla tre måtten. Trots detta är det viktigt att kommunen fortsätter att arbeta med inflytandefrågorna. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågår en förändring av demokratin i Sverige, med ett över tid sjunkande valdeltagande där särskilt oroande är de stora skillnaderna mellan olika kommuner, områden och valkretsar. Färre och färre blir medlemmar i politiska partier, förtroendemannauppdraget har blivit mer och mer professionaliserat. Fler lokala partier har bildats och koalitioner med många partier kan innebära att partipolitiken blir otydlig för medborgarna. Denna förändring har inte bara skett i Sverige utan är en internationell trend i hela västvärlden. Samtidigt vill svenskarna delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor. Vi engagerar oss alltmer på andra arenor än tidigare och inte minst de sociala medierna har blivit mötesplatser. Svenskarna är också alltmer välutbildade och den allmänna trenden är också att medborgarna ställer högre krav på inflytande och anpassning av den kommunala servicen efter olika behov och önskemål. Eftersom ambitionen är att förbättra resultatet bör kommunen, enligt de slutsatser som dras i medborgarundersökningen, huvudsakligen arbeta med påverkansfrågor som: hur väl kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut, invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna i vilken utsträckning medborgarnas åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier. Det finns flera olika sätt att påverka kommunens verksamhet. Bland annat genom att vara medlem i en intresseorganisation som är rådgivande inom något av de kommunala råden eller att lämna in ett medborgarförslag där man som enskild person kan komma med förslag på förändring. På Arboga kommuns webbplats finns också möjligheten att lämna synpunkter och göra felanmälan. Protokoll från sammanträden finns också att hitta på arboga.se. Arboga kommun finns på Facebook. Olika former av öppna dialoger med medborgare har hållits, bland annat trygghetsvandringar, pendlarmöten och snömöten med mera. En medborgardialog handlar om frågor som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i kommunen. Det kan exempelvis handla om situationen i ett bostadsområde, trafikplanering eller barn

18 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ och ungdomars fritidsaktiviteter. De vanligaste argumenten för att utveckla medborgardialoger är att det kan bidra till ett ökat förtroende, engagemang och ansvarskänsla hos medborgarna och ge medborgarna ökad kunskap om de demokratiska processerna. Medborgardialoger kan också bidra till en bättre förståelse för kommunernas komplexa ansvar och bakgrunden till de beslut som fattas. Det kan i sin tur öka det upplevda förtroendet för kommunens verksamheter

19 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 3. Arboga kommun ska ha en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. KF:s mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Utfall 2013 Måvärde ,212 0,205 0,209 MWh/kvm MWh/kvm MWh/kvm -5 % jfrt Minska jfrt Minska jfrt Minska jfrt 2015 Under år 2006 påbörjades ett projekt för energieffektivisering av cirka 20 av kommunens fastigheter gällande optimering av systemen för ventilation och varmvatten. Den utlovade energibesparingspotentialen var tio procent, dock blev utfallet endast sex procent. Under åren 2009 och 2010 medförde organisationsförändringar att projektet avstannade. Från och med januari 2011 övergick kommunens fastigheter till ett helägt kommunalt fastighetsbolag. Under hösten 2011 skedde en omstart av det avstannade energisparprojektet som nu löper till år Energiförbrukningen i kommunens fastigheter påverkas av både hyresvärden och hyresgästen. Kommunfastigheter i Arboga AB är hyresvärd för merparten av kommunens fastigheter och en del fastigheter ägs fortfarande av Arboga kommun. Energiförbrukningen i fastigheterna påverkas även av temperaturen ute. Det går åt mer energi för att värma upp lokaler en kall vinter jämfört med en varm vinter. Fjärrvärmen utgör i dagsläget cirka 60 procent av den totala energiförbrukningen i kommunens fastigheter. Genom åtgärder som exempelvis välisolerade byggnader och effektiv ventilation kan energiförbrukningen påverkas avsevärt. Kommunfastigheter i Arboga AB har under året upprättat underhållsplaner för fastigheterna, vilka ska ligga till grund för bolagets kommande energistrategi. Under året har arbete pågått med bland annat energioptimering i fastigheterna, montering av rörelsesensorer i Rådhuset, tilläggsisolering av vindar på Ladubacksskolan och Norrgården, tilläggsisolering på ishallens tak, byte av ventilationsaggregat på Hällbacken samt styrbyte på nya muséet och del av Götgården. I början av år 2012 tog Arboga kommun fram en broschyr, Klimatklok på jobbet, som syftar till att förändra medarbetarnas (hyresgästernas) beteende i en mer energisnål riktning. Det handlar till exempel om att gå med på att sänka inomhustemperaturen, sopsortera, undvika att skriva ut i onödan, val av lampor och liknande. Inom en av socialförvaltningens verksamheter är man certifierade enligt miljöledningssystemet ISO som bland annat innebär att mål om minskad förbrukning sätts upp och konkreta handlingsplaner upprättas

20 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall % Ingen uppgift Snitt KKiK 2013 Utfall %, egen mätning endast kommunen Öka jfrt Högre än snittet i mätningen 2016 Högre än snittet i mätningen 2017 Högre än snittet i mätningen Mått 3:2 är nytt som kommunfullmäktigemått från och med år 2014 och ersätter måttet 3:2: Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Måttet har funnits i Kommunens kvalitet i korthet sedan tidigare. För år 2013 finns inget utfall för hela kommunkoncernen. För att ändå få en jämförelse var andelen miljöbilar av totala antalet bilar inom Arboga kommun år 2012, 53 procent och år 2011, 44 procent

21 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. KF:s mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall /13 Svealandsbalandsban 11/13 Svea- 14/16 Mälarbanan 14/16 Mälarbanan /13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan talet. För Arbogas del har det inneburit att utpendlingen till andra närliggande arbetsmarknader och högskoleorter har ökat med närmare 50 procent fram till idag. Totalt passerar hälften av alla in- och utpendlare en länsgräns för att arbeta. Det är därför väldigt viktigt att få till stånd ett enhetligt utbud och enhetliga taxor, oberoende av länsgränsen. Tågtrafik antal turer På Mälarbanan körs tågtrafiken helt kommersiellt, det vill säga ingen trafik är upphandlad av länen. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ endast kör den tågtrafik de finner lönsam. I december 2012 skickade samtliga kommuner längs Mälarbanan ett skriftligt upprop till SJ och Trafikverket med krav på önskade förbättringar i infrastruktur och tågtrafik. Båda aktörerna lovade bättringar, framförallt när det gäller punktlighet och tågtrafikutbud, inför tidtabell I februari 2013 skickade återigen alla kommuner längs Mälarbanan ett brev till SJ och Trafikverket och beskrev samhällsnyttan av att även den långväga tågtrafiken prioriteras in till Stockholm. Idag samsas både pendeltåg och Arlanda Express på samma banor som den långväga trafiken in till Stockholm. På Svealandsbanan finner varken SJ, eller någon annan tågoperatör, det kommersiellt lönsamt att köra tågtrafik. Landstinget i Södermanland finansierar därför i stort sett all trafik mellan Stockholm- Eskilstuna och Västmanlands län finansierar i stort sett all tågtrafik mellan Eskilstuna-Arboga. Örebro läns landsting har fram till det nya tidtabellskiftet 2012/2013 inte varit med och finansierat tågtrafik på Svealandsbanan. Efter påtryckningar kommer landstingen i Örebro, Västmanland och Södermanland inleda ett arbete om en förbättrad tidtabell från och med år Antalet avgångar på Svealandsbanan är oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmestrafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. Avregleringen av tågtrafiken Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Ännu har inga andra aktörer visat intresse av att köra kommersiell tågtrafik i Mälardalen

22 I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik. Likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december Tillköp eller skattesubventionering av tågtrafiken för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed vara en nödvändighet. MÄLAB har därför tagit fram en utredning om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan kallad Trafikplan I planen beskrivs att en turtäthet om 18 tåg per dag och bana eftersträvas, med timmestrafik på vardagar mellan klockan och därutöver insatståg i arbetspendlingstid morgon och kväll. I november 2012 tecknade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län en avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken. I denna avsiktsförklaring deklarerar parterna att de har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. Ett arbete pågår nu med att upphandla nya tåg. Busstrafik Arboga kommun svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Lindesbergs kommun finansierar dessutom stomlinjetrafik över länsgränsen mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan Det EU-finansierade projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen har deltagit, slutfördes under år I Västra Mälardalen är delprojektet Starka stråk nu redovisats. Projektet syftar till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt för att möjliggöra en bättre kollektivtrafikförsörjning. Förslaget överlämnades till kommunerna under våren Arboga station Det är viktigt att stationsmiljön upplevs trygg och attraktiv för att resenären ska välja att resa kollektivt och på så sätt skapa ett större resandeunderlag. En station är ofta själva navet i kollektivtrafiken och en viktig mötesplats för resenärerna och då har utformningen av stationen en stor betydelse. För besökare eller turister som reser med tåg eller buss är stationen också det första intrycket av en plats

23 I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska vara högre än 3 på den fyrgradiga skalan. KF:s mätning: Egen mätning, årligen Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: Högre än 3 i mätningen Högre än 3 i mätningen 3,68 Ingen mätning Öka jfrt Högre än 3 i mätningen Trygghetsfrågan är central för kommunen och genomförda undersökningar visar att barn och föräldrar upplever att deras förskola och skola är trygg. Den senaste undersökningen år 2012 visade betyg på mellan 3,5-3,7 på en fyrgradig skala, vilket indikerar att det arbete som bedrivs ger resultat. Nästa enkätundersökning kommer att genomföras år Exempel på genomförda aktiviteter som påverkat resultaten redovisas nedan. Förskola: Barnen delas in i mindre grupper. Närvarande och lyhörda pedagoger. Barnråd, där man bland annat utarbetat kompisregler tillsammans med barnen. Uppmärksammar positiva händelser i gruppen. Hjälper barnen till lek. Utforskar och reflekterar tillsammans. Tydlig information till föräldrarna genom veckoinformation, tamburkontakt, dokumentation av vardagen och utvecklingssamtal två gånger per år. Barnens anhöriguppgifter uppdateras årligen. Strukturerad och genomtänkt verksamhet. Fasta och välkända rutiner som synliggörs på en aktivitetstavla, en tavla som beskriver dagens rutiner och aktiviteter. Det blir som en klocka för barnen. Ständigt pågående värdegrundsarbete och diskussioner. Kompetensutveckling i mänskliga rättigheter. Plan mot kränkande behandling revideras årligen. Grund- och grundsärskola: Fungerande trygghetsteam samt kompisstödjare i verksamheterna. Många har utbildats sedan tidigare med hjälp av bland annat Friends. Även LIONS QUEST`s materialet Tillsammans har används i vissa verksamheter

24 I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheterna har sett över systemen för rastvärdar, med syftet att öka tryggheten på rasterna för eleverna. Kuratorerna arbetar aktivt med eleverna i form av bland annat pojk- och flickgrupper. Alla verksamheter har väl fungerande lika behandlingsplaner samt planer för kränkande behandling. Mått 5:2: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska bibehållas utifrån utfall år KF:s mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall % 70 % 79 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall 2013 En stor ökning av antal elever som når kravnivåerna sedan året innan har skett. Arbogas elevers resultat ligger över genomsnittet i riket i båda ämnena och speciellt högt resultat kan konstateras i ämnet matematik. Arboga kommun är med i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 tillsammans med 85 andra kommuner i Sverige. Satsningen bygger på att genom arbetande nätverk utveckla kommunernas styrning och ledning för att öka måluppfyllelsen. Målet för PISA 2015 är att Sverige ska ha förbättrat elevernas kunskaper markant vid PISA-undersökningen år Operativa mål är att halvera elevresultaten på lägstanivån och öka andelen elevresultat på högsta nivån. Fokus är på matematikundervisningen men även de andra skolämnena kommer att gynnas av satsningen. I samband med de låga resultaten läsåret 2011/2012 agerade förvaltningen genom att samla all skolpersonal vid ett par tillfällen (uppstartsdagen samt en studiedag). Rektorerna diskuterade resultaten i rektorsgruppen och i sina verksamheter och rektorerna redovisade sina planer för utvecklingsarbetet till förvaltning och nämnd. Detta ledde till att verksamheterna planerade och följde upp undervisningen mer samt upprättade fler och bättre åtgärdsprogram

25 I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mått 5:3: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska bibehållas utifrån utfall år KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall ,6 % 88,0 % 89,0 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall 2013 Andelen behöriga elever till gymnasiet har ökat med 3,0 procentenheter år 2013 jämfört med föregående år och ligger något över genomsnittet i riket. Orsaken beror sannolikt på en mängd faktorer som till exempel: Ökat fokus på lärarnas behörighet och kompetens Ökat samarbete mellan lärare (till exempel vid rättning, sambedömning) Förbättrade rutiner vid upprättandet av åtgärdsprogram Ökad tillgång till skolkurator samt elevhälsosamtal till alla elever DigiLär elevdatorer som ytterligare ett verktyg vid lärandet. Måttet som redovisas är andelen elever som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram, vilket har det lägre intagningskravet. Till studieförberedande program ställs något högre krav för behörighet. Behörighet till yrkesprogram är dock det mått som används nationellt. Det är intressant att jämföra måluppfyllelsen och behörigheten till gymnasiet för flickor respektive för pojkar. Skillnaden mellan flickors och pojkars måluppfyllelse är liten i Arboga. Skillnaden i behörighet till gymnasiet skiljer dock mer mellan pojkar och flickor och detta behöver följas upp. Mått 5:4 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år i kommunen, ska vara i samma nivå som genomsnittet i mätningen. KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden. Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall % 77 % 76 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Mått 5:4 Är nytt som kommunfullmäktigemått år 2014 men har funnits i Kommunens kvalitet i korthet sedan tidigare. Måttet omfattar alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan

26 I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Sammanfattande betyget för Arboga kommun avseende näringslivsklimatet, ska öka. KF:s mätning: Svenskt Näringsliv, sammanfattande betyg, årligen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Snitt Sv.näringsliv 2013 Utfall ,31 3,20 - Högre än snittet i mätningen Högre än snittet i mätningen Högre än snittet i mätningen Mått 6:1 är nytt från och med år 2015 och ersätter mått: 6:1 Nöjd Kund Undersökning (NKI) ska öka

27 I N S P I R E R A N D E A R B E T E Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. KF:s mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Dec Öka jfrt föregående år 2015 Öka jfrt Öka jfrt Öka jfrt 2014 Det har tillkommit ett antal nya företagsetableringar som genererat nya arbetstillfällen och befintliga företag har anställt fler personer. Arboga hade en nettoökning av 15 företag under år 2013 och 59 nystartade företag. I december år 2013 fanns aktiva företag i kommunen. Inom det området har det skett en ökning med 32 anställda och ett nytt företag har tillkommit. Inom området offentlig förvaltning och försvar har en ökning med 30 anställda skett. Dock har ingen ökning av antalet företag skett. Inom vård och omsorg samt sociala tjänster har en ökning skett med 33 anställda och med två nya företag samma period. I statistiken, som visar en ökning av antalet arbetstillfällen från år 2011 till år 2012, är ökningen störst inom branschgruppen hotell- och restaurangverksamhet. Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, år, som förvärvsarbetar ska vara i samma nivå som genomsnittet i riket. KF:s mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall ,3% 79,0 % 76,0 % 2013 Öka jfrt Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inteminst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad. Inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare arbetstillfällen och inom 60 minuter nås cirka arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2012 till personer (5 860 personer år 2011). 36,6 procent eller personer (2 141 personer år 2011) arbetspendlar ut till andra kommuner. Dagligen pendlar personer eller 32 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den

28 I N S P I R E R A N D E A R B E T E största inpendlingen kommer från Köping varifrån sju procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar fem procent och från Kungsör fem procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. 11 procent av de som pendlar ut arbetar i Köping och närmare sju procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskade mellan 2008 och Mellan åren 1996 och 2012 ökade antalet utpendlare med över 50 procent (se figur 6) Figur 6: Antal in- och utpendlare till och från Arboga Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt arbetstillfällen, en minskning med 811 arbetstillfällen eller närmare 13 procent fram till år 2012 då antalet arbetstillfällen var Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från arbetstillfällen år 1995 till arbetstillfällen år Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 7)

29 I N S P I R E R A N D E A R B E T E Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunika tioner Finans vht, media o företagstjän str Byggverksa mhet Pers och kulturella tjänster Övrigt Samtliga näringsgren ar Figur 7: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, personer år Kommunen är den största arbetsgivaren med närmare tillsvidareanställda. Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 8) I N S P I R E R A N D E A R B E T E

30 I N S P I R E R A N D E A R B E T E Figur 8: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2012 efter kön och näringsgren. Källa SCB. I april år 2014 var 12,0 procent av befolkningen arbetslösa eller i program i Arboga kommun. Motsvarande siffror för länet och riket var 9,6 respektive 8,0 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick i Arboga till 22,3 procent, i Västmanland till 18,6 procent och i riket till 14,6 procent. Arbetslösheten för utrikes födda uppgick i Arboga till 37,6 procent medan motsvarande siffror i länet och i riket uppgick till 24,0 respektive 20,3 procent. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 9). Drygt en fjärdedel av kommunens invånare i åldern år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 38 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. i procent (%) Befolkning år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Eftergymnasial utbildning mindre än 3 3 år eller år mer Arboga Länet Riket Figur 9: Utbildningsnivå Arbogas befolkning år 2013 Gymnasial utbildning 9 (10) år högst 2 år 3 år uppgift saknas

31 I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna och nivån ska bibehållas. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall ,0 % 79,0 % 91,0 % 2014 Bibehålla Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall Samma nivå som utfall 2013 Undersökningen om kommunens tillgänglighet på webben sker under våren/försommaren årligen och resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år 2013 blev resultatet för Arboga kommuns del 91 procent. Det innebär att Arboga hamnade på åttonde plats av Sveriges 290 kommuner. För att kommunen ska hamna ännu högre i jämförelsen krävs dock att kommunen kan erbjuda fler funktioner för att jämföra service och kvalitet på tjänster och verksamheter. Det krävs även en utveckling av e- tjänster. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Kommunen bör istället göra strategiska val vad gäller webbsatsningar. Många förvaltningar/webbredaktörer har jobbat aktivt med att analysera tidigare års resultat och därefter förbättrat informationen där det har varit möjligt. Några förvaltningar har jobbat aktivt med undersökningen i sina ledningsgrupper, i andra förvaltningar har ansvaret legat mer på webbredaktörsnivå. Huvudansvaret för webben ligger centralt, vilket innebär att det funnits en helhetssyn och en motor i arbetet. Det är även en av de faktorer som SKL framhäver som gemensam framgångsfaktor för de kommuner som uppnått bra resultat. För ett lyckat webbarbete krävs engagemang även på ledningsnivå, en vilja till öppenhet och att förmedla såväl positiv som negativ information. Information har ibland saknats på webben för att det helt enkelt inte funnits tydliga rutiner för vissa saker. Det innebär att undersökningsresultatet i vissa fall bidragit till att även organisation och rutiner förbättrats och förtydligats, vilket är i linje med målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster

32 I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. KF:s mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall ,5% Ingen mätning 78,0 % Ingen mätning 2015 Samma nivå som utfall Ingen mätning 2017 Samma nivå som utfall 2013 Under hösten 2013 har en medarbetar- och chefsenkät genomförts. I medarbetarenkäten visade resultatet att 78 procent av medarbetarna upplevde nöjdhet med sin egen möjlighet att medverka i utvecklingen av verksamheten. Trots att dessa siffror är något lägre än år 2011 anses denna nivå av nöjdhet fortfarande vara god. Vid hög nöjdhet finns ofta bra struktur för arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och information, vilka därför verkar vara väl inarbetade och vara en naturlig del av verksamheten. Viktiga utvecklingsområden för att öka måluppfyllelsen är att bli ännu bättre på regelbundna och innehållsrika medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Det kan konstateras att 91 procent av medarbetarna erbjudits medarbetarsamtal minst en gång per år vilket är en ökning från 87 procent år Vad gäller innehållet, det vill säga om man upplever medarbetarsamtalen som värdefulla, ligger siffran kvar på 73 procent. Dock har det skett en minskning från 83 procent till 67 procent vad gäller möjligheten till regelbundna arbetsplatsträffar. Upplevelsen av att få den information som behövs för att klara sina arbetsuppgifter har inte förändrats nämnvärt utan ligger på 83 procents nöjdhet. Samtliga av dessa ovanstående siffror bör komma upp till närmare 100 procent

33 I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet. KF:s mätning: Hållbart medarbetarengagemang (kommunens totalindex, nationell jämförelse SKL, vartannat år) Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall Snitt i riket 2013 Utfall 2013 Ingen mätning Målnivå 2014 Ingen mätning Målnivå 2015 Högre än snittet i mätningen Målnivå 2016 Ingen mätning Målnivå 2017 Högre än snittet i mätningen I medarbetarenkäten år 2013 visade resultatet att 72 procent av medarbetarna upplever nöjdhet i det samlade betyget av kommunen som arbetsgivare, vilket är en försämring jämfört med år I medarbetarenkäten ställs frågor ur perspektivet arbetsmiljö, kunskap och utveckling, chefs- och ledarskap, hälsofrågor och styrning. I majoriteten av frågorna uppnår kommunen en hög nivå av nöjdhet. De lägre nivåerna av nöjdhet återfinns både år 2011 och år 2013 inom områdena fysisk arbetsmiljö samt fysisk och psykisk arbetsbelastning. Lägre nivåer under en längre tid påverkar troligen den samlade bedömningen. Dock bör påpekas att både den självupplevda fysiska och psykiska hälsan upplevs som mycket god. I medarbetarenkäten ställs också öppna frågor om hur arbetsgivaren kan upplevas som en attraktiv arbetsgivare och sammanfattningsvis lyfts följande områden fram. Hälsofrämjande aktiviteter Delaktighet och utveckling Chefs- och ledarskap Arbetsplatsen inklusive kollegorna Bemötande Löner Dessa punkter handlar om bra ledarskap, god kommunikation, tydliga uppdrag, inflytande och också om hur kulturen och klimatet upplevs. Mycket handlar om hur det vardagliga arbetet fungerar och upplevs, till exempel fungerande arbetsplatsträffar, gratis kaffe/frukt, bidrag för arbetskläder och skor, hälsoaktiviteter med mera

34 I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Medarbetarna Vid utgången av år 2013 var 977 personer tillsvidareanställda i Arboga kommun. Av de tillsvidareanställda var närmare 85 procent kvinnor och 15 procent män. Medelåldern för kvinnor var 48 år och för män 51 år. 80 procent var anställda inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Totalt uppgick personalkostnaderna år 2013 till cirka 470 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter med mera. Personalkostnadernas andel av kommunens externa verksamhetskostnader uppgick år 2013 till 60 procent. Medarbetarnas hälsa Sjukfrånvaron ökade från 4,9 procent år 2012 till 5,6 procent år Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar med undantag av kommunstyrelseförvaltningen där den sjunkit något. Ur ett kommunperspektiv är ökningen av den totala sjukfrånvaron störst för kvinnorna medan männen står för en liten ökning. Långtidssjukfrånvaron har ökat för kvinnorna och minskat rejält för männen. Samtliga åldersgrupper har ökat sin sjukfrånvaro under år 2013 jämfört med år I åldersgruppen upp till 29 år har den totala sjukfrånvaron fördubblats mellan åren 2012 och Sjukfrånvaron över 60 dagar har ökat markant i den åldersgruppen, från ingen sjukfrånvaro över 60 dagar år 2012 till 17,7 procent av arbetad tid år Under år 2013 har ett arbete gjorts för att kartlägga orsaker till sjukfrånvaro. Syftet med arbetet har varit att få en grund för vilka insatser som ska planeras i kommunens hälsoförebyggande arbete. Kostnaderna för sjuklön, exklusive arbetsgivaravgifter, uppgick år 2013 till 5,6 mkr, att jämföra med föregående år, 4,9 mkr. Kommunen arbetar dels förebyggande för att minska risken för ohälsa inom specifika riskgrupper, dels främjande för att skapa förutsättningar för en bättre hälsa för alla. Alla anställda har möjlighet att välja mellan att använda en hälsotimma per vecka eller att använda en friskvårdspeng motsvarande 500 kronor per år. Fritidsklubben fortsätter att erbjuda många aktiviteter i friskvårdssyfte. Figur 10: Sjukfrånvaro i procent. Källa Personec Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron Ålder ,3 2,0 4,0 13,4 0,0 17, ,2 4,9 6,1 24,2 29,5 33,5 50-5,3 6,0 6,4 40,7 34,6 43,7 Kvinnor 5,0 5,8 6,8 32,5 30,5 40,3 Män 3,1 3,2 3,3 39,2 44,0 20,3 Totalt 4,7 4,9 5,6 33,3 32,0 38,5-34 -

35 I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Ökad sysselsättningsgrad Vid utgången av år 2013 önskade totalt 72 anställda ökad sysselsättningsgrad (140 anställda vid utgången av år 2012). 24 personer kan tänka sig att tjänstgöra inom annan förvaltning eller på annan arbetsplats. Under år 2013 har fyra medarbetare erbjudits önskad sysselsättningsgrad tillsvidare och 11 har fått det tidsbegränsat. Pensioneringar Under den kommande tioårsperioden kommer drygt 27 procent (267 personer) av kommunens anställda att gå i pension. Procentuellt av antalet anställda per förvaltning finns flest pensionsavgångar inom tekniska förvaltningen. Figur 11: Antal pensionsavgångar Värdskapsutbildning Under år 2013 har drygt 20 värdskapsinspiratörer utbildats. Syftet har varit att det ska leda till ett bättre bemötande internt och externt

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015

Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015 Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-06-14 ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2012 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress:

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Delårsrapport 2014-08-31

Delårsrapport 2014-08-31 Delårsrapport -08-31 Fastställd av KF -10-23 1 Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: aboga.kommun@arboga.se

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Version 2011-06-07, utskick KF Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Kommunfullmäktiges

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-10-08 Blad 6 Ks 118 Au 145 Dnr 195/2013-041 Information om samtliga nämnders mål och Ekonomichefen informerar kortfattat om

Läs mer

Årsredovisning 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1

Årsredovisning 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1 -- Årsredovisning 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1 Fastställd KF 20150423 Arboga kommun 2015 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-16 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Kommunfullmäktiges

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 2010-06-08 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Förord 6 3 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 7 4 Inriktningar inom de strategiska områdena,

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Reviderad 2010-11-22 Reviderad 2010-11-29 Reviderad 2010-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-17 Reviderad av kommunfullmäktige 2010-12-16 Innehåll 1

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Delårsrapport 2015-08-31

Delårsrapport 2015-08-31 Delårsrapport -08-31 Fastställd av KF -10-28 1 Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: aboga.kommun@arboga.se

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Delårsrapport 2013-08-31

Delårsrapport 2013-08-31 Delårsrapport -08-31 Fastställd av KF -10-24 1 Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: aboga.kommun@arboga.se

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012

Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012 Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012 Antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2009, 78 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Beslut i kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Omvärldsorientering 8 4.1 Samhällsekonomin...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer