Strategisk och ekonomisk plan år

Transkript

1 Strategisk och ekonomisk plan år Antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2009, 78

2

3 Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Beslut i kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Omvärldsorientering Samhällsekonomin Befolkningsutveckling Skatter och avgifter Kommunikationer Utbildningsnivå Näringsliv, företagande och arbete Bostäder Brottsutveckling Miljö och hälsa Regionen och omvärlden Kommunens personal Kommungemensam styrning Styrande principer Struktur för styrning och uppföljning Styrmodell Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 27 7 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning Resultat Balanskravsavstämning Verksamhetens nettokostnader Pensioner Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Eget kapital Investeringar Likviditet och lån Soliditet Borgen

4 8.12 Känslighetsanalys God ekonomisk hushållning Ekonomiska förutsättningar, nämndernas förutsättningar samt ekonomiska ramar Driftramar Driftredovisning Investeringar Investeringsplan Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd Kommunstyrelsen, överförmyndare samt Västra Mälardalens Kommunalförbund Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Ekonomiska sammanställningar Förkortningar 60 4

5 1 Beslut i kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för år 2010 fastställs till 22,24 kr, vilket innebär en höjning med 0,50 kr. 2. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2010 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: ABO kr Va-verksamhet kr 4. Fr o m år 2010 föreslås kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. 5. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad upprätta måldokument för perioden och budget för år 2010 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad Förslag till taxor och avgifter för år 2010 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren antas. 9. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under planperioden utreda följande frågor: - Ekonomikontor dels samverkan i KAK dels centralisering av ekonomerna till det centrala ekonomikontoret - Teknisk samverkan i KAK, gemensamt förråd, jourverksamhet och kostfunktion - Lokalvård, möjlighet till del av lokalvården på entreprenad - Folkhälsoarbetet, samverkan i KAK eller centralisering av verksamheten till kommunstyrelseförvaltningen - Fritids- och kulturverksamhet, samverkan inom KAK - Samlad reception för ökad tillgänglighet med turistbyrå och medborgarkontor - Överföring av kommunens industrilokaler till Sturestadens Fastighets AB - Badhuset, att detta läggs ut på entreprenad.

6 Beslut i kommunstyrelsen 2 Beslut i kommunstyrelsen Till beredningen inför planen för år skall följande belysas: Barnomsorgskostnad i förhållande till antal barn inom omsorgen Skolkostnader i förhållande till antal elever Äldreomsorgen i förhållande till antal äldre över 80 år Kostnaden för verksamheterna inom Fritids och Kulturverksamheten i förhållande till antalet utövare 6

7 Förord 3 Förord Kommunfullmäktige i Arboga beslutade , 46, att kommunen ska arbeta efter ett nytt styrsystem som är målstyrt. Kommunfullmäktige fastställde visioner liksom strategiska områden och övergripande mål som grund för styrelsens och nämndernas arbete med verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen har under ett tvådagarsseminarium i mars 2009, utifrån fastställda visioner, övergripande mål och strategiska områden samt utifrån kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari 2009, definierat utvecklingsområden inom Arboga kommun för åren Utifrån dessa utvecklingsområden justerades och gjordes tillägg till nuvarande övergripande mål som en grund för beredningens arbete med flerårsplanen under perioden De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader och egenfinansiering av investeringar. De ekonomiska förutsättningarna för perioden bygger på Sveriges Kommuner och Landstings budgetförutsättningar. Styrelsens och nämndernas ekonomiska ramar baseras på 2009 års ramar förändrade med budgetberedningens politiska prioriteringar samt med ekonomiska konsekvenser av redan fattade beslut. 7

8 Omvärldsorientering 4 Omvärldsorientering Omvärldsorienteringen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Arboga kommun. Faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin, befolkningsutveckling, vilka skatter och avgifter kommunen kan ta ut, kommunikationerna från och till Arboga, förändringar på arbetsmarknaden och i näringslivet, utbudet av bostäder, utbildningsnivån i kommunen, brottsutvecklingen i kommunen, befolkningens hälsa, hur regionen och den närmaste omvärlden utvecklas samt den resurs som är kommunens personal. Dessa faktorer kommenteras nedan. 4.1 Samhällsekonomin Enligt bedömare väntas den amerikanska ekonomin återhämta sig under tredje kvartalet Även i Europa bedöms att den globala nedgången nått botten och att flera stora länder kan se fram emot tillväxt. OECDländernas bruttonationalprodukt, BNP, beräknas minska med tre procent år 2009 medan Sveriges BNP beräknas minska med fyra procent för samma period. År 2010 beräknas däremot Sveriges BNP öka med 0,7 procent. Enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting (maj 2009), SKL, beräknas sysselsättningen i Sverige minska med arbeten fram till år Arbetslösheten beräknas i det närmaste att fördubblas till knappt 12 procent. Försämringen på arbetsmarknaden innebär en avtagande löneökningstakt liksom en låg inflationstakt. Centrala löneavtal på arbetsmarknaden gäller en bit in på år 2010 och lägre löneökningstakt kan förväntas först därefter. En lägre löneökningstakt tillsammans med färre antal arbetade timmar, innebär att tillväxten i kommunernas skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget bedöms öka med cirka en procent åren 2009 och I reala siffror, när hänsyn tagits till pris- och löneinflation, minskar skatteunderlaget med i genomsnitt en procent årligen 2009 och Åren 2011 och 2012 bedöms en högre ekonomisk tillväxt och en viss vändning på arbetsmarknaden. Skatteunderlaget växer troligen långsamt dessa år med i genomsnitt tre procent årligen. Som jämförelse kan konstateras att skatteunderlaget åren ökade med i genomsnitt fem procent årligen. För kommunerna beräknar SKL ett negativt resultat på cirka 2 miljarder kronor år För år 2010 beräknas ett svagt positivt resultat. Det positiva resultatet beror på skattehöjningar (10 öre i kommunerna, totalt 21 öre inklusive landstingen), besparingar och tillskott med 7 miljarder kronor. För åren 2011 och 2012 bedöms underskotten för kommunerna uppgå till 7 respektive 9 miljarder kronor. 8

9 Omvärldsorientering 4.2 Befolkningsutveckling År 1994 bodde drygt invånare i kommunen. Femton år senare har befolkningen minskat till ca personer. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 80 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2008 minskade befolkningen med 68 personer. Minskningen beror främst på ett negativt födelsenetto. Antal inv Befolkningsutveckling i Arboga År Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga Källa SCB De senaste 10 åren, har antalet inflyttade i genomsnitt varit omkring 560 personer per år. Antalet utflyttare har dock i genomsnitt varit något fler och uppgått till omkring 570 personer per år. Mellan åren har flyttningsnettot varit positivt med ca 40 fler inflyttare per år. För 2008 är flyttningsnettot åter negativt med -10 personer. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2008 föddes 129 barn, en ökning med 20 barn sedan föregående år. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern (se figur 2). 9

10 Omvärldsorientering Arboga kommun Riket Figur 2: Befolkningspyramid för Arboga kommun och riket år Källa SCB. Prognos Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning OBS Bruten axel 1-5 år Figur 3: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Det finns år barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2020 kommer antalet barn 1-5 år att öka med närmare 7 procent fram till år År 2020 har däremot antalet barn ökat med 15 procent sedan prognosens start. 10

11 Omvärldsorientering Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning OBS Bruten axel 6-15 år Figur 4: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning -50 år. I åldern 6-15 år finns år barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med 8 procent fram till år 2012 och med drygt 6 procent till år Befolkningsutveckling16-18 år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning år OBS Bruten axel Figur 5: Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år och beräknas minska med 10 procent fram till år På längre sikt, fram till år 2020, förväntas antalet ungdomar minska med 21 procent. 11

12 Omvärldsorientering Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning OBS Bruten axel år Figur 6: Befolkningsutveckling år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan år är en stor åldersgrupp och beräknas öka med omkring 19 procent fram till år År 2020 har åldersgruppen ökat med 27 procent. Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning w år OBS Bruten axel Figur 7: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos , mål år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år är i det närmaste oförändrad fram till år 2012 för att sedan till år 2020 ha ökat med 14 procent. 12

13 Omvärldsorientering En prognos med målfolkmängd invånare år 2020 innebär en befolkningsökning med omkring 60 personer per år. För att visionen ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 26 procent fram till år Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas oförändrat medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 17 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 15 procent till år Antalet invånare mellan år beräknas öka med 30 procent. Se även tabellen nedan. Ålder Målfolkmängd Oförändrad totalbefolkning år 26% 15 % år lika - 6% år -17% -21% år 30% 27% år - w 15% 14% 875 Tabell 1: Procentuell förändring av befolkningen fram till år 2020 enligt prognosalternativen målfolkmängd år 2020 och oförändrad totalbefolkning. I diagrammen visas befolkningen 0-19 år i ettårsklasser år 2008 samt en prognos för år Prognosen grundas på en oförändrad totalbefolkning från år 2008 om invånare även år Nedan följer diagram över befolkningen i ettårsklasser för barn och äldre år 2008 och för år 2020, som är slutet av visionsperioden Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år Ålder Figur 8: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning Ålder Figur 9: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. 13

14 Omvärldsorientering Befolkning år år Ålder Figur 10: Befolkning år i ettårsklasser år Befolkning år 2020 i ettårsklasser år, prognos oförändrad befolkning Ålder Figur 11: Befolkning år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. 4.3 Skatter och avgifter Skatter Arboga kommun har år 2009 något lägre kommunalskatt än kommunerna Köping och Kungsör medan de tre större städerna Västerås, Eskilstuna och Örebro har allra lägst skatt i regionen (se figur 12). Västmanlands läns landstingsskatt höjdes år 2007 med 0,52 kronor jämfört med år Inför 2008 och 2009 sänktes landstingsskatten med 0,15 kronor per år. Kommunalskatt år ,88 0,14 32,08 32,57 32,61 32,71 32,73 0,18 0,22 0,37 0,3 0,19 10,5 10,68 10,37 10,5 10,5 10,5 20,24 21,22 21,98 21,74 21,91 22,04 Västerås Örebro Eskilstuna Arboga Kungsör Köping Figur 12: Skattesats per kommun år Kommunal Landsting Begravningsavg 14

15 Omvärldsorientering För år 2010 föreslås en skattehöjning med 0,50 kronor, Med oförändrad skattesats för landstinget kommer kommunalskatten i Arboga kommun att uppgå till 32,74 kronor år 2010 (22,24 kommunen + 10,50 landstinget). Avgifter Värme, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den största utgiftsposten svarar uppvärmningen för. Medelkostnaden år 2008 för fjärrvärme var för riket 134,5 kr/kvm. En jämförelse med några kommuner i regionen visar att det är skillnader i taxenivåerna för flerbostadshus mellan kommunerna (se figur 13). Västerås har år 2008 den näst lägsta avgiftskostnaden i hela riket med en totalkostnad på 211,94 kr/kvm år Arboga kommun hamnar på plats 193 (211 år 2007) av Sveriges 290 kommuner med en total avgiftskostnad på 293,28 kr/kvm. (280,10 kr/kvm år 2007). 350 Kostnad år 2008 för avfall, VA, el och fjärrvärme i kr/kvm inkl moms Kr/kvm ,68 83,81 118,57 138,28 133,5 145, ,01 76,01 76,01 74,4 90,04 76,01 41,5 56,36 19,83 41,62 29,86 49,83 20,42 21,88 16,71 16,65 21,88 21,88 Västerås Köping Eskilstuna Örebro Kungsör Arboga Avfall VA El Fjärrvärme Figur 13: Kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i flerbostadshus i regionen år Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. 15

16 Omvärldsorientering Förändring av kostnad kr/kvm för avfall, VA, el och fjärrvärme mellan 2007 och 2008 Fjärrvärme El VA Avfall Arboga Kungsör Örebro Eskilstuna Köping Västerås kostnad kr/kvm Figur 14: Förändring av kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i regionen mellan åren Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. Ökningen mellan år 2007 och 2008 för Arbogas del beror på både en ökning av elkostnaden och en ökning av fjärrvärmekostnaden. 4.4 Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader och högskoleorter. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Antalet tågförbindelser från Arboga under veckodagarna uppgår till 25 dubbelturer mot Stockholm samt 15 enkelturer mot Örebro, i motsatt riktning 13 enkelturer. Mellan klockan har Arboga idag tre avgångar mot Örebro. Under samma tid på morgonen avgår två turer per timme mot Stockholm, en via Mälarbanan och en via Svealandsbanan. Under arbetspendlingstid på eftermiddagen går tågen från Örebro och Eskilstuna till Arboga en gång i timmen. Från Västerås går det timmestrafik från klockan och halvtimmestrafik under den mest trafikerade perioden mellan klockan Som komplement till tågtrafiken finns busstrafik som körs av Västmanlands lokaltrafik AB (VL) som gemensamt ägs av landstinget och kommunerna i Västmanland. Sedan 2008 finns ett nytt avtal mellan ägarna där kommunen svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och 16

17 Omvärldsorientering landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Västmanlands Lokaltrafik planerar för en utbyggd busstrafik i länet genom så kallade stomlinjer som ska trafikera den snabbaste resvägen mellan två kommunhuvudorter. Nuvarande ekonomiska förutsättningar hos bolaget har gjort att det råder oklarheter i när utbyggnaden av stomlinjetrafiken i KAK-regionen kommer till stånd. Arboga kommun arbetar för att få till en utökad satsning på stomlinjetrafik även över länsgräns, framförallt mellan Arboga och Örebro och mellan Arboga och Lindesberg För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan Ambitionen är också att möjliggöra en välplanerad kollektivtrafiklösning anpassad till arbetstider vid Åsby industriområde och under våren 2010 även vid Marieborg där försvarets nya centrallager kommer att stå klart. Arboga kommun har under året, i samarbete med Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen, arbetat fram en EU-ansökan för en utvecklad kollektivtrafik. Projekten med en utvecklad kollektivtrafik beräknas träda i kraft under år Utbildningsnivå En bra förskola, grundskola och gymnasieskola är viktigt för kommunens attraktivitet som studie- och boendeort. I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att minska något under prognosperioden för att åter vara på dagens nivå år 2020, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Föreskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minska med drygt 16 procent fram till år På Gäddgårdsskolan finns särskola som omfattar grundsärskola och träningsskola samt fritidshem. Verksamheten är under utbyggnad för att år 2010 omfatta hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år. 17

18 Omvärldsorientering I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett Arboga Yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 580 till omkring 450 år 2020, motsvarande 20 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se tabell 1). Omkring en fjärdedel av kommunens invånare i åldern år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 35 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Befolkning år Antal Förgymnasial utbildning Kortare än 9 år 9 år Högst 2 år Gymnasial utbildning 3 år Kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning Minst 3 år Uppgift saknas Riket % 10 % 28 % 18 % 14 % 21 % 1 % Arboga % 11 % 35 % 21 % 14 % 13 % 0 % Tabell 2. Utbildningsnivån i Arboga kommun respektive riket år Källa: SCB 4.6 Näringsliv, företagande och arbete Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med ungefär arbetstillfällen och inom 60 minuter nås närmare arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2007 till Dagligen pendlar närmare personer eller 30 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping och Kungsör varifrån 7 procent respektive 4 procent av de förvärvsarbetande i Arboga pendlar. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2007 till personer. Över personer eller 38 procent arbetspendlar ut till andra kommuner. Närmare 13 procent arbetar i Köping och 7 procent arbetar i Örebro. Både in- och utpendlingen till och från Arboga ökat de senaste åren. Mellan åren 1995 och 2007 ökade antalet utpendlare med över 60 procent (se figur 15). 18

19 Omvärldsorientering In- och utpendling Arboga Utpendling Inpendling Figur 15: Antal in- och utpendlare till och från Arboga Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1990 fanns totalt arbetstillfällen, en minskning med arbetstillfällen eller 31 procent fram till år 2007 då antalet arbetstillfällen var Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från arbetstillfällen år 1990 till arbetstillfällen år Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrade (se figur 16) Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt Samtliga näringsgrenar Figur 16: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 771personer år 2007, och kommunen är själv den största arbetsgivaren med närmare tillsvidareanställda. 19

20 Omvärldsorientering Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Närmare 75 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 17). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2007 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Figur 17: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2007 efter kön och näringsgren. Källa SCB. Totalt finns 918 aktiva företag i kommunen. Närmare två tredjedelar av företagen är enmansföretag och omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Detta anses positivt ur näringslivssynpunkt då det främst är i mindre företag som nyanställningar sker. Näringslivet blir också mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Sju företag har mer än 50 anställda och kommunens största företag har över 700 anställda. Mellan åren 2005 och 2008 har närmare 60 företag per år nyregistrerats i Arboga kommun. I april 2009 var 4,0 procent av befolkningen i åldern år öppet arbetssökande. I riket som helhet var andelen öppet arbetssökande 3,7 procent. 4.7 Bostäder Under 2007 togs en boendeplan fram för Arboga kommun. Planen reviderades under 2008 med avseende på faktauppgifter, Boendeplanering Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. 20

21 Omvärldsorientering I Arboga har det inte byggts särskilt många bostäder sedan i början på talet och efter år 1995 har bostadsproduktionen i stort sett stannat av. Under 2007 färdigställdes 11 småhus i Arboga kommun samt 23 lägenheter (55+ -boende) i det centralt belägna Örtagården. Samtliga lägenheter är uthyrda. Örtagården gav också en positiv effekt på bostadsmarknaden. Drygt ett år efter inflyttningen, i september 2008, visade det sig att Örtagården hade gett upphov till 15 nyinflyttade hushåll till kommunen som sammanlagt genererade 30 personer. Totalt frigjordes 37 bostäder på den lokala bostadsmarknaden varav 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Efterfrågan på ett centralt beläget boende kvarstår. Hinder att övervinna är dock att få fram planer i tillräcklig utsträckning samt, trots den osäkra befolkningsutvecklingen och de höga produktionskostnaderna, våga satsa på att bygga nytt. Seniorbostäder i Arboga AB, SeBo, har fått i uppdrag att ta fram förslag på nybyggnation av fler seniorbostäder. Uppdraget har också getts åt tekniska nämnden är att ta fram förslag till nybyggnation av lägenheter i ABO:s regi inom Spirean eller vid Åbrinken. Det finns också ett behov av fler småhustomter i kommunen. Under 2008 har 23 tomter tagits fram vid Norra Skogen. Antalet äldre ökar och därmed behovet av väl fungerande bostäder och bostadsområden. Arboga kommun har idag fem särskilda boenden för äldre med totalt 220 platser, där personal finns tillgänglig dygnet runt. Visst behov av ombyggnationer för handikappanpassning kan komma att föreligga i framtiden. Därtill är behovet stort av att förbättra tillgängligheten, både för äldre och funktionshindrade, i det befintliga bostadsbeståndet. 4.8 Brottsutveckling Det totala antalet brott 2008 var i nivå med rapporterade brott för år Brottsutvecklingen har förändrats vilket bl a innebär att andelen misshandelsbrott minskat i Arboga samtidigt som brott såsom skadegörelse och inbrott ökat. Brott som mest riktar sig mot skolor, företag och kontor. Narkotikabrotten uppvisar också en ökning. Ett resultat av de utökade polisiära resurserna för att upptäcka och klara ut dessa brott. Noteras, skall att Arboga uppvisar den största minskningen i länet avseende misshandelsbrott utomhus. I kommunen bedrivs brottsförebyggande arbete av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rådets syfte är att bidra till att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga. I rådets arbetsgrupp finns förutom kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, representanter från 21

22 Omvärldsorientering kommunala förvaltningar, närpolisen, svensk handel samt företagarna i Arboga. 200 BROTTSUTVECKLINGEN I NÄPO ARBOGA ÅREN (Perioden januari - oktober) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 17: Brottsutvecklingen i Arboga åren Källa Polisen i Västmanland. 4.9 Miljö och hälsa Arboga kommuns första välfärdsbokslut blev klart och antogs av kommunfullmäktige i december år Under 2008 togs ett nytt Välfärdsbokslut fram för Arboga kommun. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet och miljöer och produkter. Folkhälsans utveckling ska årligen redovisas i välfärdsbokslutet. Under 2009 kommer en Energi- och klimatstrategi tas fram för Arboga kommun. Planen syftar till att effektivisera energianvändningen och minska användningen av fossila bränslen, både inom kommunen som geografiskt område och som verksamhetsutövare Regionen och omvärlden Arboga kommun ingår i ett mellankommunalt samarbete, Västra Mälardalens Kommunalförbund, tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas räddningstjänst, fastighetsrenhållning och lönehantering samt behov av kompetens inom upphandling, beredskap och PUL. 22