Erfarenheter av dagligt liv med benskörhet - en litteraturstudie.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av dagligt liv med benskörhet - en litteraturstudie."

Transkript

1 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:62 Erfarenheter av dagligt liv med benskörhet - en litteraturstudie. Frida Hjertberg Anneli Pettersson

2 Examensarbetets titel: Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Kurs: Handledare: Examinator: Erfarenheter av dagligt liv med benskörhet - en litteraturstudie. Frida Hjertberg Anneli Pettersson Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kandidatnivå, 15 högskolepoäng SSK08 Kristina Nässén Lena Nordholm Sammanfattning Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteraturen har analyserats enligt Axelsson (2012). Resultatet redovisas genom fem teman där oro och rädsla för frakturer var ett framträdande tema, likaså att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Även en nedsatt rörlighet till följd av benskörhet påverkar stora delar av det dagliga livet. Det bidrog bland annat till förändringar i relationer och en ny inställning till sin egen kropp. Diskussionen visar att det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur människor upplever det dagliga livet med benskörhet. Detta för att kunna ge en god omvårdnad, förebygga och lindra lidande samt för att det kan vara svårt att leva med benskörhet. Nyckelord: benskörhet, dagligt liv, smärta, förändrad kroppsuppfattning

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Benskörhet i världen 2 Kvinnor och män 3 Konsekvenser i det dagliga livet 3 Levd och subjektiv kropp 5 Lidande 5 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 6 METOD 6 Datainsamling 6 Dataanalys 6 RESULTAT 7 Oro och rädsla 7 Smärta 8 Nedsatt rörlighet 9 Förändrad kroppsuppfattning. 10 Förändrade sociala relationer. 10 DISKUSSION 11 Metoddiskussion 11 Resultatdiskussion 12 SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER 14 Bilaga Bilaga 2. 19

4 INLEDNING Benskörhet är vanligt förekommande i hela världen hos både kvinnor och män. För de människor som drabbas kan sjukdomen innebära begränsningar i det dagliga livet för att undvika frakturer och daglig smärta. För människor med benskörhet kan det vara svårt att veta vart gränsen för aktivitet går utan att riskera en fraktur. Människor som drabbats av frakturer i höft eller ryggkotor kan uppleva det svårt eller smärtsamt att gå och kan behöva hjälpmedel för att förflytta sig. Smärtan kan leda till en minskad ork och att människorna behöver ett ökat stöd i dagliga aktiviteter. Då benskörhet är en sjukdom som omgivningen inte alltid kan se kan det vara lätt att en närstående eller sjukvårdspersonal kan förbise lidandet som sjukdomen innebär. Sjukvårdspersonal uppfattar inte alltid vilka konsekvenser benskörhet kan ha på det dagliga livet för de drabbade. Med god kunskap om hur människor upplever dagligt liv kan sjuksköterskan även ge god undervisning och rätt stöd. God undervisning från sjuksköterskan kan leda till en minskad oro samt att människor med benskörhet inte begränsar sig allt för drastiskt i det dagliga livet. Detta kan ge en bättre livskvalitet för människor som lever med benskörhet. BAKGRUND Vad är benskörhet och vem drabbas? Osteoporos, eller benskörhet som är det svenska uttrycket, innebär en minskad benmassa som tydligast ses i en minskad bentäthet (Ekberg 2013, ss ). För människor som drabbas av benskörhet leder den minskade benmassan till att hållfastheten i skelettet minskar och risken för frakturer ökar. Benskörhet är en osynlig sjukdom tills en fraktur uppkommer. Att bryta ett ben är ofta det första symtomet för personer som drabbas av benskörhet och smärtsamma frakturer kan uppkomma efter minimalt trauma (Ekberg 2013, ss ). Risken att individer får frakturer till följd av benskörhet är även kopplad till mängden muskelmassa och risken för fall (Ekberg 2013, ss ). För människor som drabbas av benskörhet påverkas oftast höft och ländkotor, men även andra ben, såsom överarm, skenben och revben (Ekberg 2013, ss ). Frakturer är den största risken vid benskörhet och frakturer på ländkotorna är bland de vanligaste förekommande (Durnell Schuiling, Robinia & Nye 2011, s. 618). De som drabbas av flera kotfrakturer får en minskad kroppslängd och ofta krökt ryggrad (Ekberg 2013, ss ). Att leva med benskörhet innebär att ständigt leva med en risk för frakturer, även vid en minimal belastning av skelettet (Hagenfeldt et al s ). Vid års ålder uppnås den maximala benmassan, vilket är individens benmassa innan den börjar brytas ned (Ekberg 2013, s. 339). Den maximala benmassan är beroende av kroppsstorlek, ärftlighet, vilket kön personer i fråga har samt ursprung. Ett 1

5 högt kalciumintag och fysisk aktivitet i unga år har en positiv inverkan på individens maximala benmassa. Personer som i unga år haft ett lågt kalciumintag och varit fysiskt inaktiva riskerar att drabbas av benskörhet, eftersom kalcium och fysiska aktivitet bygger upp benmassan och ger en större maximal benmassa (Ekberg 2013, s. 339). Benskörhet sågs tidigare som en sjukdom som drabbade kvinnor och var relaterad till låga nivåer av kvinnligt könshormon (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Ny forskning har enligt Johnell & Hovelius (2004, ss ) även uppmärksammat andra riskfaktorer. Människor som har nått hög ålder, rökt under sitt liv, har lågt BMI, ett litet intag av kalcium, ärftlighet av benskörhet samt en låg maximal benmassa riskerar i större utsträckning att drabbas av benskörhet (Ekberg 2013, s. 339). Benskörhet kan även uppkomma till följd av en annan sjukdom (Ekberg 2013, ss ). Det finns många olika sjukdomar som kan orsaka benskörhet. Endokrina sjukdomar kan öka benomsättningen. Hypogonadism samt vissa mag- och tarmsjukdomar kan ge en minskad absorption av kalcium. Hypogonadism innebär en låg halt av könshormon. Vissa läkemedel kan ge minskad absorption av kalcium eller en ökad omsättning av benmassa för en människa (Ekberg 2013, ss ). Skelettet består till störst del av kalcium och enligt Hagenfeldt et al. (2003, s. 85) ger ett lågt kalciumintag leder till att kroppen absorberar kalcium från skelettet för täcka bristen. Det leder till att skelettet urkalkas och bentätheten minskar (Hagenfeldt et al. 2003, s. 85). Människor som har uppnått en hög ålder har en högre risk att drabbas av benskörhet på grund av att de ofta har ett lägre kalciumintag och ofta exponeras lite för solen vilket leder till att kroppen producerar mindre D-vitamin (Ekberg 2013, s. 339). En brist på D- vitamin gör att skelettet mineraliseras sämre vilket leder till att det blir skörare (Hagenfeldt et al. 2003, s. 84). De människor som har rökt under sitt liv drabbas i större utsträckning av benskörhet eftersom att rökning bidrar till en högre omsättning av kvinnligt könshormon vilket ger en sänkt bentäthet (Ekberg 2013, s. 339). Att vara smal och ha ett lågt BMI ger en minskad benmassa (Ekberg 2013, s. 339). Lite fettvävnad påverkar inlagringen av kvinnligt könshormon och vitamin D, som leder till en minskad benmassa. Det gör att individer med ett lågt BMI har större risk att drabbas av benskörhet (Ekberg 2013, s. 339). Ett lågt intag av kalcium ger en lägre benmassa vilket gör att människor med ett lågt kalciumintag löper större risk att drabbas av benskörhet (Ekberg 2013, s. 339). Benskörhet i världen Benskörhet drabbar ett stort antal människor, av båda könen och förekomsten ökar konstant när befolkningen åldras (National Osteoporosis Foundation 2013, s. 9). Siffror från WHO (The World Health Organization) från år 2010 visar att sammanlagt 75 miljoner människor i olika åldersgrupper i Europa, USA och Japan lever med benskörhet (Durnell Schuiling, Robinia & Nye 2011, s. 618). 2

6 Sverige utgör ett högriskland när det gäller frakturer som följd av benskörhet, likväl som andra nordiska länder (Hagenfeldt et al. 2003, ss ). Det förklaras genom att den nordiska befolkningen blir äldre och att äldre har en högre risk att drabbas av frakturer. En låg exponering av solljus som ger en minskad produktion av D-vitamin ses även som en möjlig faktor (Hagenfeldt et al. 2003, ss , 84). I Sverige var förekomsten av benskörhet under året 2010 uppskattad till 5,5 % av befolkningen som var 50 år eller äldre (Svedbom, Hernlund, Ivergård, Compston, Cooper, Stenmark, McCloskey, Jönsson & Kanis 2013, s. 204) 1. I Europeiska Unionen uppskattades under 2010 att 5,5 % av befolkningen som var 50 år eller äldre led av benskörhet (Svedbom et al s. 2) 2. Baserat på data från National Health and Nutrition Examination Survey III (NHANES III), har det uppskattas att förekomsten av benskörhet i USA var mer än 3 % av befolkningen som var 50 år och äldre under 2010 (National Osteoporosis Foundation 2013, ss. 9-10) 3. Kvinnor och män Benskörhet drabbar kvinnor i större utsträckning än det drabbar män, och män drabbas av sjukdomen senare i livet än kvinnor (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Enligt Johnell & Hovelius (2004, ss ) leder detta till att många av de studier om benskörhet som genomförts undersökt just kvinnor med benskörhet och det finns få studier om män som drabbas. I Sverige drabbas var tredje kvinna av benskörhet i åldern år. I åldern år hos kvinnor i Sverige har 7 % benskörhet. (Johnell & Hovelius 2004, s ) I Sverige under år 2010 uppskattades att det var fyra gånger så vanligt för kvinnor jämfört med män som är 50 år och äldre att drabbas av benskörhet (Svedbom, Hernlund, Ivergård, Compston, Cooper, Stenmark, McCloskey, Jönsson & Kanis 2013, s. 204). Hälften av kvinnor med benskörhet som är 50 år eller äldre drabbas någon gång av en fraktur (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Motsvarande siffra för en man i samma ålder med benskörhet är 25 %. Förklaringen kan vara en längre livslängd hos kvinnor samt att en kvinnas skelett är tunnare vilket leder till en snabbare benförlust (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Konsekvenser i det dagliga livet 1 Enligt statistiska centralbyrån var folkmängden i Sverige år 2010 uppskattad till strax över 9,4 miljoner människor. (Statistiska Centralbyrån 2010) 2 Befolkningen i Europeiska Unionen uppskattades till 502 miljoner individer under året (Nylin & Bernhardtz 2012, s. 14) 3 År 2010 uppskattades att USA hade en befolkning över personer. (United States Census Bureau 2010) 3

7 Benskörhet i sig orsakar ingen smärta utan är en konsekvens till följd av frakturer (Hagenfeldt, Johansson, Johnell, Ljunggren, Möller, Mørland, Nilsson, Ringertz, Strender, Sääf, Sønbø Kristiansen, Zethraeus, Alton, Eksell & Marké 2003, s. 223). För människor som lever med benskörhet är risken för frakturer överhängande (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Det innebär ofta en oro för fall och frakturer. Att ha ett skört skelett innebär att leva med en sjukdom som är en ständig riskfaktor för nya frakturer. Det är viktigt med förebyggande åtgärder för att minska risken för att en fraktur ska uppstå (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Personer med benskörhet kan uppleva smärta på grund av en akut fraktur eller genom kronisk smärta som uppkommit efter en redan tidigare inträffad fraktur (Hagenfeldt et al. 2003, s. 223). Vissa frakturer upptäcks lättare än andra och ger sällan en kronisk smärta. Människor som drabbas av frakturer i handled eller överarm får ofta behandling snabbt och ger därför inte upphov till långvarig smärta. Frakturer som är svårare att upptäcka är kotfrakturer som kan medföra en långvarig smärtproblematik (Hagenfeldt et al. 2003, s. 223). Smärta är vanligt förekommande efter en kotfraktur och kan ibland beskrivas vara outhärdlig (Hagenfeldt et al. 2003, ss. 228, 265). Människor med kotfrakturer behöver ofta daglig smärtlindring. Smärta har visat sig vara den mest bidragande faktorn som försämrar kvalitén i det dagliga livet tre år efter den första kotfrakturen (Hagenfeldt et al. 2003, ss. 228, 265). Dödlighet i samband med benskörhet är kopplad till både höftleds- samt kotfrakturer (Johnell & Hovelius 2004, s ). Dödlighet efter en höftfraktur är procentuellt högre hos män än hos kvinnor (Johnell & Hovelius 2004, ss ). För en människa som drabbas av en fraktur innebär detta ofta att personen blir sängliggande en längre tid. Immobilitet efter en fraktur samt förekomsten av tidigare sjukdomar är bidragande faktorer för ökad dödlighet (Johnell & Hovelius 2004, s. 221). Immobilitet hos en person med frakturer kan leda till blodproppar i benets blodkärl (Järhult & Offenbartl 2013, s. 165). För människor som drabbas en blodpropp i benet kan det innebära att ett koagel lossnar och transporteras till livsviktiga organ så som hjärta, lungor och hjärna. Detta kan i värsta fall försämra blodtillförseln till dessa organ så mycket att det leder till att människan avlider (Järhult & Offenbartl 2013, s , , 165). Att drabbas av benskörhet innebär funktionella problem, så som en minskad aktivitet i det dagliga livet (Roberto, Gigliotti & Husser 2006, s. 673). Det kan vara svårt att veta vart gränsen för aktivitet går utan att riskera en fraktur (Johnell & Hovelius 2004, ss ). Ett besked om skör benvävnad innebär för vissa en ökad försiktighet vid vardagliga sysslor och tyngre lyft. Det kan exempelvis innebära att en person måste gå extra sakta och försiktigt i dåligt väder, för att undvika fall. För många människor leder försiktigheten i det dagliga livet till en försämrad livskvalitet (Johnell & Hovelius 2004, ss , 265). Människor som upplever social isolering till följd av benskörhet får en försämrad livskvalitet (Hagenfeldt et al. 2003, s. 270, 273). Många personer som är drabbade av höftfrakturer klarar inte av att bo kvar i sin tidigare bostad eftersom gångsvårigheter efter höftfrakturer eller kotfrakturer är vanligt förekommande. En känsla av isolering i det sociala livet kan infinna sig för de drabbade i samband med en flytt från bostaden, förändrat utseende eller smärta efter frakturer (Hagenfeldt et al s. 16). 4

8 Levd och subjektiv kropp Kroppen går att gestalta på många olika sätt och kan ses som människans verktyg att nå ut till världen och även som hemvist för känslor (Wiklund 2003, s. 47). Det gör att kroppen är mycket mer än det vi ser och det är viktigt att den som vårdar en sjuk kropp ser helheten och inte bara det som är sjukt (Wiklund 2003, s. 47). Då kroppen förändras exempelvis vid sjukdom eller skada och kroppen blir förändrad kan människan känna att upplevelsen av sitt själv förändras i förhållande till världen (Wiklund 2003, ss ). Vid kotfrakturer är det vanligt att se en kroppslig förändring, många gånger ses detta genom en minskad kroppslängd (Durnell Schuiling, Robinia & Nye 2011, s. 618). I samband med sjukdom och kroppslig förändring kan den subjektiva kroppen upplevas främmande för människan vilket enligt Wiklund (2003, ss ) kan leda till att människor upplever omvärlden på ett nytt annorlunda sätt. Kotfrakturer har visat sig påverka människors humör, självkänsla och kroppsuppfattning (Durnell Schuiling, Robinia & Nye 2011, s. 618). Att uppleva sin kropp som främmande orsakar mycket smärta och lidande hos människan (Wiklund 2003, ss ). Lidande Eriksson (1994, ss ) tar upp att det finns tre olika sorters lidande i sjukvården: sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande. Sjukdomslidandet är det lidande som uppstår kring en sjukdom. Vårdlidande innebär ett lidande som uppstår i vårdsituationen (Eriksson 1994, ss.82-99). Dahlberg & Segersten (2010, ss ) menar att ett vårdlidande kan uppstå genom att den lidande patienten upplever att bli åsidosatt. Ett vårdlidande kan även uppstå i vårdrelationen om patienten inte känner att denne blir bemött på ett bra sätt i sitt lidande och inte görs delaktig i sin vård eller sin hälsoprocess. Ett vårdlidande kan även vara att känna maktlöshet eller att inte förstå vad som händer i vårdprocessen (Dahlberg & Segersten 2010, ss ). Livslidandet är det lidande som kan uppstå i människans egna liv i olika livssituationer genom allt vad det innebär att leva (Eriksson 1994, s. 93). Enligt Wiklund (2003, ss ) innebär ett lidande inte enbart synbara symtom utan kan beskrivas som en kränkning, förlust av människans själv, ett hot mot jaget samt en inre process. Ett lidande kan även ses som en förlust av kontroll. Om jaget hotas kan människan känna lidande (Wiklund 2003, ss ). Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, SSF 2007, s.3) har sjuksköterskan till uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, hjälpa patienten återfå hälsa och lindra patientens lidande (Svensk sjuksköterskeförening, SSF 2007, s.3). PROBLEMFORMULERING Benskörhet är en osynlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor, men uppkommer senare i livet hos män. En effekt som sjukdomen kan ha på människans liv är rädsla för frakturer som kan uppkomma genom tyngre lyft eller en genom en aktiv livsstil. Det kan leda till att människan i fråga begränsar sig i sitt dagliga liv. I vissa fall blir dessa begränsningar så pass stora att det innebär en hel livsstilsförändring. Frakturer och smärta är konsekvenser av benskörhet, vilket kan innebära en ständig oro för den drabbade. Det kan vara svårt för någon som lever med benskörhet att veta hur aktiv det går bra att vara utan att riskera en fraktur. 5

9 Att leva med benskörhet kan inskränka på människors dagliga liv. Det kan ge människor många olika erfarenheter och lidande i olika former. Det är av betydande vikt att sjuksköterskan ser människan bakom sjukdomen för att kunna stödja och lindra lidande hos människan. SYFTE Att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet. METOD Datainsamling Vald metod för att besvara syftet är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008, ss ). Uppsatsen är en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar och dessa har sökts genom en systematisk litteratursökning i databasen Cinahl. Vid alla sökningarna var english language, peer reviewed samt publikationer från 2005 eller senare inklutionskriterier. Första sökningen gjordes med sökorden osteoporosis AND experience* AND daily life och gav två träffar varav en inkluderades. För att få ett större urval gjorde vi en sökning med enbart orden osteoporosis AND experiences. Den sökningen gav 21 träffar och åtta exkluderades eftersom de inte svarade mot syftet eller var översiktsartiklar samt en var inkluderad sedan första sökningen. Sökning med sökorden osteoporosis AND daily life gav sju träffar varav sex exkluderades eftersom de inte svarade mot syftet och en artikel var redan inkluderad sedan tidigare sökningar. Ytterligare en sökning gjordes med sökorden osteoporosis AND quality of life. Först gjordes sökningen med ovanstående inklusionskriterier (se bilaga 1 för utförlig sökhistorik). Eftersom få studier där män intervjuats uppkommit i tidigare sökningar lades inklussionskriterien male till i sökningen. Detta gav 51 träffar varav tre inkluderades. Utifrån manuella sökningar i referenserna av de inkluderade artiklarna, inkluderades ytterligare en artikel. Efter en ytterligare en genomläsning av de inkluderade artiklarna exkluderades sju artiklar eftersom de inte svarade mot syftet. Se bilaga 1 för utförlig sökhistorik. Tre av artiklarna är från Sverige, tre från Danmark, två från USA, en från England, en från Belgien och en från Kanada. Sju av artiklarna handlar enbart om kvinnor och fyra handlar om både kvinnor och män. Åtta av artiklarna är kvalitativa och tre av artiklarna är kvantitativa. Dataanalys De elva artiklarna lästes noggrant igenom för att skapa en bild av varje artikels innehåll. Artiklarna gicks igenom och fem olika teman identifierades som bildar en grundstruktur för resultatet. Vid ytterligare genomgång av artiklarna identifierades vad som hörde hemma under respektive tema. Under varje tema identifierades likheter och skillnader. Data har analyserats enligt metoden helhet - delar - helhet (Axelsson 2008, s.181). 6

10 RESULTAT Resultatet redovisas under följande fem teman: Oro och rädsla, Smärta, Nedsatt rörlighet, Förändrad kroppsuppfattning samt Förändrade sociala relationer (Tabell 1. Övergripande teman). Dessa teman ger en överblick över studiens resultat. Tabell 1. Övergripande teman. TEMA Oro och rädsla. Smärta. Nedsatt rörlighet. Förändrad kroppsuppfattning. Förändrade sociala relationer. Oro och rädsla Återkommande i flera studier är att benskörhet ofta innebär en rädsla för frakturer i samband med aktivitet och fall. Rädslan gör att många begränsar sitt dagliga liv, förändrar sin livsstil eller aktiviteter. Hur pass stora begränsningar i det dagliga livet samt vilka livsstilsförändringar som görs på grund av rädsla för frakturer är individuellt (Berlin Hallrup, Albertsson, Bengtsson Tops, Dahlberg & Grahn 2009, ss ; Dalsgaard Reventlow 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; Lau, Papaioannou, Dolovich, Adachi, Sawka, Burns, Nair & Pathak 2008, s. 397; Mazor, Velten, Andrade & Yood 2010, s. 1002; Nielsen, Huniche, Brixen, Sahota & Masud 2012, s. 519). Ett uttryck för rädsla kan vara försiktighet. Rädslan för frakturer kunde vara så pass påtaglig att aktiviteter med tyngre lyft uteslöts ur deras dagliga liv och många blir även mer försiktiga i sina rörelser (Dalsgaard Reventlowa 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; McKenna & Ludwig 2008, ss ; Roberto, Gold & Yorgason 2004, ss ). Hushållsarbete omstrukturerades för att undvika frakturer och om någon aktivitet orsakade smärta, avslutades den omedelbart (Dalsgaard Reventlowa 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726). En ökad försiktighet vid gång sågs genom att människorna tog stöd mot något i sin omgivning vid förflyttning från en plats till en annan (Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726). Ensamhet är en aspekt av oro och rädsla som återkom i flera studier. Att leva ensam samt att inte ha släkt och vänner i närheten ökade oron och rädslan hos människor. Detta eftersom att de kände en rädsla över att ligga hjälplös efter ett fall och att inte vara 7

11 förmögen att ringa efter hjälp (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Nielsen et al. 2012, s. 519). Förutom rädslan för frakturer så uppkom även en oro och rädsla för att få en krökt ryggrad till följd av benskörhet. Rädslan var då kopplad till ett förändrat utseende (Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2725; Lau et al. 2008, s. 397; Mazor et al. 2010, s. 1002). Det framkom även att en del människor inte upplevde någon rädsla för frakturer och inte begränsade sig i sitt dagliga liv. Dagliga aktiviteter påverkades inte utan utfördes i samma utsträckning som tidigare (Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163; Mazor et al. 2010, s. 1004; Nielsen et al. 2012, s. 519). I studien av Nielsen et al. (2012, s. 519) framkommer det att aktiviteter som gav en upplevd livskvalitet genomfördes trotts risker för frakturer. Ett exempel som uppkom innefattade en man som seglade i hårt väderlag och fick flera frakturer till följd av detta. Han hade trots detta inga planer på att ge upp seglingen (Nielsen et al. 2012, s. 519). En aspekt av oro och rädsla som inte är kopplad till direkta sjukdomstecken är medicinering. Vissa människor upplevde en rädsla för att börja äta mediciner (Lau et al. 2008, ss ; Mazor et al. 2010, s. 1002; Nielsen et al. 2012, s. 520). Rädslan var då kopplad till medicineringens bieffekter (Lau et al. 2008, s. 397; Mazor et al. 2010, s. 1002) och att ta rätt beslut gällande behandling och medicinering samt vad som skulle hända om de slutade ta medicinen (Nielsen et al. 2012, s. 520). Smärta Smärta i det dagliga livet är en vanlig konsekvens av benskörhet vilket framkommer i flera studier (Dalsgaard Reventlowa 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2725; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2007, ss ; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390; McKenna & Ludwig 2008, ss ; Nielsen et al. 2012, s. 519; Rabenda, Manette, Lemmens, Mariani, Struvay & Regnister 2007, s. 58; Roberto, Gold & Yorgason 2004, ss ). Många människor upplever smärta av olika intensitet dagligen (Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2007, s. 415; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390; Nielsen et al. 2012, s. 519). När smärta till följd av dagliga aktiviteter uppkom avslutades de genast för att undvika fortsatt smärtpåverkan. Ett exempel på aktivitet som upplevdes smärtsam var att städa (Dalsgaard Reventlowa 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726). Skillnader som uppkommer är i studien av Nielsen et al. (2012, s. 519) att det fanns två strategier hos deltagarna i studien för att hantera benskörhet. Den första strategin var att inte begränsa sig i det dagliga livet. De människor som använde den första strategin valde att fortsätta med riskfyllda fritidsaktiviteter eftersom det gav livet glädje. Detta trots att aktiviteterna ofta medförde frakturer och daglig smärta. Den andra strategin var att begränsa sitt dagliga liv för att undvika frakturer. Det är något som även uppkommer i temat oro och rädsla. De begränsningar som uppkom var av vanliga aktiviteter i hemmet så som att bädda, duka bordet, diska och utföra trädgårdsarbete. De människor 8

12 som använde sig av den andra strategin hade lyckats undvika frakturer och hade inte någon erfarenhet av daglig smärta (Nielsen et al. 2012, s. 519). Nedsatt rörlighet I de flesta artiklar framträder människors erfarenhet av nedsatt rörlighet till följd av benskörhet (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Dalsgaard Reventlow 2007, ss ; Dalsgaard Reventlow, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; Lau et al. 2008, ss ; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2007, ss ; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390; McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Nielsen et al. 2012, ss ; Rabenda et al. 2007, ss ; Roberto, Gold & Yorgason 2004, ss ). De begränsningar som uppkom var att inte längre utföra tyngre sysslor i eller utanför hemmet samt vissa fysiska aktiviteter (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 382; Dalsgaard Reventlow 2007, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, ss. 2726; McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Nielsen et al. 2012, ss ). Aktiviteter utanför hemmet, så som trädgårdsarbete, bio, besök på utställningar, konserter och restauranger, promenader och cykel- och fisketurer, var aktiviteter som påverkades negativt av en nedsatt rörlighet. Detta genom att dessa aktiviteter genomfördes i mindre utsträckning än förut, eller helt uteslöts ur det dagliga livet (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 382; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163; Dalsgaard Reventlow, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2007, s. 416; Nielsen et al. 2012, s. 519; Roberto, Gold & Yorgason 2004, s. 450). En studie visar även att de fysiska aktiviteter som uteslöts i vissa fall ersättas med aktiviteter som uppfattades som mindre påfrestande på benen. Exempel på sådana aktiviteter är simning (Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163; Dalsgaard Reventlow, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726). Ett sätt att hantera aktiviteter utanför hemmet var att gå med en käpp för att minska risken för fall, men käppen kunde även ses som ett hinder då det uppfattades som pinsamt att visa en kroppslig svaghet offentligt (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 383). I studierna av Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl (2007, ss ), Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl (2011, s. 1390), McKenna & Ludwig (2008, s. 265) och Rabenda et al. (2007, s. 58) framkommer det att en minskad rörlighet ses som en bidragande faktor till minskad livskvalitet. Svårighet att resa sig upp från sittande till stående samt en minskad gånghastighet leder till ett minskat deltagande i sociala-, kulturella- och fritids- aktiviteter (Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390, 1392). Det framkom att det som främst påverkade deltagandet i sociala aktiviteter var timed get-up-and-go. Det innebär tiden det tar att resa sig upp från en stol och börja gå. För deltagande i kulturella- och fritidsaktiviteter spelade både tiden att resa sig upp och gånghastighet en betydande roll. Upplevelsen av att inte komma upp ur stolen samt att röra sig långsammare än tidigare leder till ett minskat deltagande i aktiviteter (Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390, 1392). 9

13 Förändrad kroppsuppfattning. Människor med benskörhet och en nedsatt rörlighet till följd av detta, upplever ofta en förändrad kroppsuppfattning (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 162; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, ss ; McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Mazor et al. 2010, s. 1005). Exempel på en förändrad kroppsuppfattning var att de upplevde kroppen och skelettet som ömtåligt och ostabilt. Människorna upplevde en känsla av att benen kunde brytas även vid mindre ansträngning. Tanken om att kroppen var skör följde människorna genom hela dagen och påverkade deras dagliga liv (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 382; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 162; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, ss ). I studien av Berlin Hallrup et al. (2009, ss ) framkommer att människor med benskörhet med erfarenheter av fall upplever en förändrad självuppfattning och att de upplever sin kropp som främmande. Detta eftersom de upplever en osäkerhet inför att falla igen och att de inte våga röra sig som vanligt. Kroppen upplevdes (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ). En minskad längd och krökt ryggrad är aspekter av en förändrad kropp som leder till en förändrad kroppsuppfattning (McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Mazor et al. 2010, s. 1005). Enligt (McKenna & Ludwig 2008, s. 265) innebar en minskad längd och krökt ryggrad en stor förändring i människornas liv. De uppskattade inte sin egen kroppsbild eller den minskade kroppslängden till följd av benskörhet. Människorna beskrev ett lidande till följd av detta (McKenna & Ludwig 2008, s. 265). Förändrade sociala relationer. Människor med nedsatt rörlighet till följd av benskörhet upplever en förändring i olika sociala relationer eftersom de inte vågade lämna hemmet av rädsla för fall och frakturer (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Nielsen et al. 2012, s. 519; Roberto, Gold & Yorgason 2004, ss ). I de flesta fall är det förändringar i relationer till familjemedlemmar och släktingar. Familj och släkt visade sin omsorg genom att engagera sig i att de närstående skulle undvika riskfyllda situationer. Det kan leda till en känsla av stöd från familj och släkt (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda (2006, s. 2726; McKenna & Ludwig 2008, s. 265; Nielsen et al. 2012, s. 519; Roberto, Gold & Yorgason 2004, ss ). Men det framkommer även svårigheter att upprätthålla sociala relationer (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 381; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2011, s. 1390, 1392; Ekström, Dahlin Ivanoff & Elmståhl 2007, s. 416). Att leva med benskörhet gjorde det svårare att besöka vänner och familj. Hemmet sågs som en säker plats vilket gjorde att människorna undvek att gå hemifrån. Att lämna hemmet upplevdes som osäkert och gav en rädsla för att falla. Istället för att njuta av 10

14 den vackra omgivningen var fokus att sätta fötterna rätt för att inte snubbla (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 382; Dalsgaard Reventlow 2007, s. 163). Begränsningar i sitt dagliga liv kunde även leda till förändrade sociala relationer för de som lever i en parrelation (Dalsgaard Reventlow 2007,s. 163; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2726; Roberto, Gold, & Yorgason 2004, s 448). Ett exempel var att i vissa relationer fick männen ta över sysslor som kvinnorna tidigare hade tagit ansvar för. Några av de sysslor som männen fick ta över var att bädda sängen, dammsuga, och andra aktiviteter som ansågs riskfyllda. Detta påverkade inte relationen negativt och kvinnorna till dessa män ansågs sig ha stöttande eller väldigt stöttande män (Roberto, Gold, & Yorgason 2004, ss ). I studien av Roberto, Gold, & Yorgason (2004, s ) framkommer även skillnader där några av paren uppgav att fördelningen av de dagliga sysslorna i hemmet inte förändrades, utan att de hade sedan tidigare hjälpts åt i hemmet med de dagliga sysslorna. Vissa par uppgav även att de tog hjälp utifrån för att utföra tyngre dagliga sysslor (Roberto, Gold, & Yorgason (2004, s ). I vissa fall valde människor med benskörhet att ändra sina rutiner för att inte behöva be om hjälp. Argumentet till detta var att det gav en känsla av självständighet. Ett exempel på ändrade rutiner var att gå med en käpp eller ta följe med någon utomhus (Berlin Hallrup et al. 2009, s. 382). Nya sociala kontakter kan uppkomma tillföljd av benskörhet. Dessa nya sociala kontakter kan vara stödgrupper för människor med benskörhet samt möten med sjukvårdspersonal (Berlin Hallrup et al. 2009, ss ; Dalsgaard Reventlowa, Hvasa & Malteruda 2006, s. 2724; Lau et al. 2008, s.399; Mazor et al. 2010, ss. 1001, ; McKenna & Ludwig 2008, ss. 265, 267; Nielsen et al. 2012, s. 520). Vissa människor ansåg att en kontakt med andra människor i stödgrupper, med liknande problem och bekymmer, kunde vara till fördel (Nielsen et al. 2012, s ). Några av människorna var rädda att ett möte med andra i samma situation snarare skulle bidra till att de skulle bli mer deprimerade och tappa hoppet om ett gott åldrande (Nielsen et al. 2012, s ). DISKUSSION Metoddiskussion Artiklarna i litteraturstudien är både kvalitativa och kvantitativa. Enligt Axelsson (2008, s. 174) kan det vara till fördel att använda både kvantitativ och kvalitativ forskning till litteraturstudiens resultat. På så sätt bidrar detta till en ökad förståelse för verkligheten (Axelsson 2008, s. 174). Då studien syftar till att undersöka människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet, så är det en styrka att åtta av artiklarna är kvalitativa, eftersom kvalitativa studier fångar upp olika nyanser av människors erfarenheter och upplevelser. Tre artiklar är kvantitativa vilket bidrar till att problemet kan studeras ur olika vinklar. Vid litteratursökningarna exkluderades många artiklar eftersom de inte svarade mot studiens syfte. Många av de exkluderade artiklarna handlade om människor med inte 11

15 enbart benskörhet utan även andra sjukdomar. De erfarenheter som var kopplade till det dagliga livet med benskörhet gick inte att urskilja i dessa artiklars resultat. Andra artiklar handlade om vad friska individer hade för kunskap och förutfattade mening om benskörhet. En svaghet med de inkluderade artiklarna är att vissa artiklar utförts med ett syfte som ligger långt ifrån denna studies syfte. Dessa artiklar inkluderas ändå eftersom delar av studiernas resultat svarade mot denna studies syfte. Om alla inkluderade artiklar hade haft ett närliggande syfte till denna studie hade studiens resultat sett annorlunda ut. Artiklarnas spridning är från europeiska länder samt från USA. Detta visar att benskörhet är mer studerat i dessa delar av världen. Att resultatet är grundat på artiklar från europeiska länder samt från USA innebär dock inte att studien behöver vara irrelevant i övriga delar av världen. Vid genomförande av en litteraturstudie och analys av artiklar finns det alltid en risk att egna åsikter och tolkningar kan influera resultatet. Artiklarna lästes igenom flera gånger av båda författarna och en pågående diskussion fördes för att undvika egna tolkningar. Benskörhet är mer studerat utifrån kvinnors upplevelser vilket även gör att en stor del av studien grundar sig på artiklar där de flesta deltagare var kvinnor. Även om resultatet mestadels är grundat på studier om kvinnors upplevelser av benskörhet, så är det fortfarande användbart för män. Detta eftersom det fortfarande handlar om människors erfarenheter av samma sjukdom. Resultatdiskussion Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet. Studien ger en överblick över människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet. Resultatet påvisar att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Detta ses genom att dagliga aktiviteter som tidigare varit självklara nu upplevs svåra att genomföra. Upplevelsen av förändring i vardagen är konsekvenser från frakturer, smärta och osäkerhet till följd av benskörhet. För människor med benskörhet kan oro och rädsla starkt påverka det dagliga livet. Enligt Wiklund (2003, s. 102) kan ett sjukdomslidande uppstå till följd av de symtom eller konsekvenser som kommer till följd av en sjukdom. Dessa konsekvenser kan exempelvis vara känslan av att känna sig begränsad (Wiklund, 2003, s. 102). Många av människorna i artiklarna begränsade sina aktiviteter i det dagliga livet mer än nödvändigt i vissa situationer. Det framkom att människor med benskörhet upplever det svårt att veta hur fysiskt aktiva de kan vara utan att riskera en fraktur En förändrad kroppsuppfattning till följd av sjukdom är vanligt förekommande enligt Wiklund (2003, s. 49 ). Resultatet visar att människor med benskörhet kan uppfatta kroppen som skör och främmande. Fysiska förändringar av kroppen så som en krökt ryggrad och minskad längd kan drabba människor med benskörhet. Enligt Wiklund (2003, s. 50) kan förändringar av kroppen göra att människor upplever sig själva på ett 12

16 annorlunda sätt och att personer i omgivningen agerar på ett nytt sätt (Wiklund 2003, s. 50). Förändrade sociala relationer för en människa som drabbats av benskörhet kan vara både positivt samt negativt. Det framkom att nya sociala kontakter kan utvecklas genom stödgrupper. Dessa möten med andra personer i samma situation kan ge en känsla stöd samt en känsla av att inte vara ensam. Erfarenheter av en närmre kontakt med familj framkom i flera studier. Det styrks även av Hallberg, Ek, Toss & Bachrach-Lindström (2010, s. 6) där familjen hjälpte sina anhöriga med många sysslor i det dagliga livet (Hallberg et al. 2010, s. 6). Den negativa aspekten av förändrade sociala relationer hos människor med benskörhet kan vara social isolering. Social isolering kan uppkomma till följd av begränsad rörlighet och rädsla för fall utanför hemmet. Det kan även uppkomma till följd av immobilisering efter en fraktur. Begränsningar till följd av frakturer kan kraftigt påverka det dagliga livet för människor med benskörhet. Ett gipsat ben eller ett hjälpmedel kan innebära en begränsning av aktivitet. Detta genom gångsvårigheter och begränsningar att ta sig fram. Hagenfeldt et al. (2003, s. 223) menar att smärta är vanligt förekommande efter en fraktur och kan även leda till långvarig smärta för den drabbade (Hagenfeldt et al. 2003, s. 223). Människor som har drabbats av en fraktur kan ibland behöva flytta från det egna hemmet för att få hjälp i det dagliga livet. Att bli tvungen att flytta från det egna hemmet är något som påverkar hela människan eftersom hemmet är en trygg punkt. En flytt från den egna bostaden kan påverka människans självuppfattning och välmående. Enligt Eriksson (1994, s. 85) är det svårast för en människa att anpassa sig till en ny vårdmiljö och många människor lider på något sätt i samband med detta. Många människor förlorar sitt hem, vänner och familj och kan inte delta i sociala situationer. Många människor kan i samband med förgående nämnt uppleva en känsla av ett minskat värde som människa (Eriksson 1994, s. 85). Hagenfeldt et al. (2003, s. 16) styrker bilden av att det ibland kan vara svårt att bo kvar i hemmet efter höft- och kotfrakturer och att det har en negativ påverkan på människans välbefinnande och livskvalitet (Hagenfeldt et al. 2003, s. 16). Eftersom benskörhet är en osynlig sjukdom kan det vara svårt för sjukvårdspersonal samt människor i den drabbades omgivning att förstå den nya försiktigheten. Om sjukvårdspersonal förbiser vad en patient egentligen behöver för stöd och vård uppstår ett vårdlidande (Eriksson 1994, s. 92). Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, SSF 2007, s.3) har sjuksköterskan till uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, hjälpa patienten återfå hälsa och lindra patientens lidande (Svensk sjuksköterskeförening, SSF 2007, s.3). Enligt Eriksson (1994, s.95) skall patienten känna sig välkommen och kunna ta plats som just patient i vården. Lidande kan lindras hos patienter genom att de känner att de är välkomnas och upplever att de får den vård som krävs (Eriksson 1994, s. 95). 13

17 SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER Benskörhet är en osynlig sjukdom som lätt kan förbises av närstående och sjukvårdspersonal. Det dagliga livet påverkas i stor utsträckning vilket ger upphov till ett lidande. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur människor upplever dagligt liv med benskörhet. Detta för att på bästa sätt ge en god omvårdnad. Som sjuksköterska är det av stor vikt att inte förbise vad benskörhet kan ha för konsekvenser för människor i det dagliga livet och att ta sig tid för varje enskild människa. Det är svårt för människor med benskörhet att veta vart gränsen för aktivitet går utan att riskera en fraktur. Genom att ställa relevanta frågor till patienten, om hur vardagen fungerar samt vad patienten själv upplever för svårigheter, kan sjuksköterskan vägleda patienten till en fungerande aktivitetsnivå och underlätta det dagliga livet. Vissa aktiviteter bör undvikas då det är bevisat att en fraktur till följd av benskörhet ger daglig smärta och en försämrad livskvalitet. Sjuksköterskan kan stötta patientgruppen genom att rekommendera alternativa aktiviteter som ger en minskad risk för frakturer. Ett exempel på sådana aktiviteter är simning. Förslag till vidare vårdvetenskaplig forskning är hur människor upplever en förändrad kropp samt de livsstilsförändringar som uppkommer efter en fraktur till följd av benskörhet. 14

18 REFERENSER Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss Berlin Hallrup, L., Albertsson, D., Bengtsson Tops, A., Dahlberg, K. & Grahn, B. (2009). Elderly women s experiences of living with fall risk in a fragile body: a reflective lifeworld approach. Health and Social Care in the Community.17(4), ss DOI: /j x Dahlberg, K. & Segersten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Dalsgaard Reventlowa, S., Hvasa, L. & Malteruda, K. (2006). Making the invisible body visible. Bone scans, osteoporosis and women s bodily experiences. Social Science & Medicine 62. ss DOI: /j.socscimed Dalsgaard Reventlow, S. (2007). Perceived risk of osteoporosis: Restricted physical activities? Qualitative interview study with women in their sixties. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25. ss DOI: / Davis, S., Oliver, A., Goeckeritz, B. & Sachdeva, A. (2010) Diagnosis and treatment guidance for primary care physicians All about osteoporosis: A comprehensive analysis. The Journal of Musculoskeletal Medicine. ss Durnell Schuiling, K., Robinia, K. & Nye, R. (2011). Osteoporosis Update. Journal of Midwifery & Women s Health, 56(6). ss DOI: /j x Ekberg, G. (2013). Endokrina sjukdomar. I Grefberg, N. (red). Medicinboken, Orsak, Symtom, Diagnostik, Behandling. Uppl.5. Stockholm: Liber. Ekström, H,. Dahlin Ivanoff, S. & Elmståhl, S. (2007). Restriction in social participation and lower life satisfaction among fractured in pain Results from the population study Good Aging in Skåne. Archives of Gerontology and Geriatrics 46, ss Ekström, H,.Dahlin Ivanoff, S. & Elmståhl, S. (2011). Effects of Walking Speed and Results of Timed Get-Up-and-Go Tests on Quality of Life and Social Participation in Elderly Individuals With a History of Osteoporosis-Related Fractures. Journal of Aging and Health 23(8). ss DOI: / Ericsson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Hagenfeldt, K., Johansson, C., Johnell, O., Ljunggren, Ö., Möller, M., Mørland, B., Nilsson, K., Ringertz, H., Strender, L-E., Sääf, M., Sønbø Kristiansen, I., Zethraeus, N., 15

19 Alton, V., Eksell, S. & Marké, L-Å (2003). Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling. Stockholm: SBU Järhult, J & Offenbartl, K (2013). Kirurgiboken Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber Hovelius, B. & Johnell. O (2004). Osteoporos. I Hovelius, B. & Johansson, E. (Red.). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur AB. ss Svensk sjuksköterskeförening, SSF (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [ ]. Lau, E., Papaioannou, A., Dolovich, L., Adachi, J., Sawka, A., Burns, S., Nair, K. & Pathak, A. (2008). Patients adherence to osteoporosis therapy, Exploring the perceptions of postmenopausal women. Canadian Family Physician 54. ss Mazor, K., Velten, S., Andrade, S. & Yood, R. (2010). Older Women s Views about Prescription Osteoporosis Medication, A Cross-Sectional, Qualitative Study. Drugs Aging 27 (12). ss DOI: X/10/ /$49.95/0 McKenna, J., & Ludwig, A (2008). Osteoporotic Caucasian and South Asian women: a qualitative study of general practitioners' support. The Journal of the Royal Society for the Promotion of Health. 128(5). ss DOI: / National Osteoporosis Foundation. (2013) Clinician s Guide to Prevention and Treatment of Osteoporosis. Washington, DC Nielsen, D., Huniche, L., Brixen, K., Sahota, O. & Masud, T. (2012). Handling knowledge on osteoporosis a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, ss DOI: /j Nylin, A-K & Bernhardtz, L (2012). Europa blir äldre. Välfärd, 2, ss Rabenda, V., Manette, C., Lemmens, R., Mariani, A-M., Struvay, N. & Regnister, J-Y (2007). Prevalence and impact of osteoarthritis and osteoporosis on health-related quality of life among active subjects. Aging Clinical and Experimental Research. ss Roberto, K., Gold, D. & Yorgason, J. (2004). The Influence of Osteoporosis on the Marital Relationship of Older Couples. Journal of Applied Gerontology. 23. ss DOI: / Roberto, K., Gigliotti, C. & Husser, E. (2006). Older Women's Experiences with Multiple Health Conditions: Daily Challenges and Care Practices. Health Care for Women International. 26:8, ss DOI: /

20 Statistiska Centralbyrån (2010). Sveriges folkmängd den 31 december 2010, preliminära uppgifter. [ ] Svedbom, A., Hernlund, E., Ivergård, M., Compston, J., Cooper, C., Stenmark, J., McCloskey, E., Jönsson, B. & Kanis, J.( 2013). Osteoporosis in the European Union: a compendium of country-specific reports. Arch Osteoporos, 8:137, ss DOI /s United States Census Bureau (2010) Census data. [ ] Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. 17

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

TILL DIG SOM SKA BEHANDLAS MED TRIDEPOS

TILL DIG SOM SKA BEHANDLAS MED TRIDEPOS TILL DIG SOM SKA BEHANDLAS MED TRIDEPOS VARFÖR HAR DU FÅTT TRIDEPOS? Din läkare har förskrivit Tridepos till dig för att behandla osteoporos, även kallat benskörhet. Tridepos är en kombinationsförpackning

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Att leva med diabetes typ 2

Att leva med diabetes typ 2 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:54 Att leva med diabetes typ 2 Behnaz Farbod Elham Najafi Examensarbetets titel: Att leva

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:13 Att leva med hjärtsvikt Anna-Karin Olsson Anita Tellborg Uppsatsens titel: Författare:

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

När luften inte finns

När luften inte finns EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:116 När luften inte finns Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos den tysta epidemin Skandinaviska kvinnor har högst risk i världen för att drabbas av höftfraktur. I 50 årsåldern har

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07 Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07 TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 01 14 Tid: 9.3013.30 Hjälpmedel:

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Palliativ vård Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede

Palliativ vård Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:40 Palliativ vård Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede Maimun

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet Jonas Sandberg, docent Avdelningen för Omvårdnad, Jönköping University och Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal Högskola DEN ÄLDRE MANNENS HISTORIK

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

FALL OCH FALLPREVENTION

FALL OCH FALLPREVENTION FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer