Omställning till universietsstudier

Transkript

1 Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier jämfört med gymnasiestudier. Introduktion och Syfte Allmän kemi MN1 är den första kemikurs som ges för studenter vid universitetet. Kursen är uppbyggd för att försöka fungera som en introduktion och inspiration till fortsatta universitets studier samt en uppsamlingskurs vilken ger alla studenter lika förutsättningar på fortsatta kurser oberoende av vilka tidigare gymnasiekunskaper som studenten har med sig. Mitt syfte med undersökningen är att försöka ta reda på hur studenterna som mest nyligen upplevt gymnasiestudier på nära håll själva uppfattar denna första kontakt med kemistudier samt vad de tycker är mest positivt med att studera på universitet. Inledning Jag har undervisat på Allmän kemi MN1 vilket är den första kemikurs man normalt läser vid Uppsala universitet. Som ny lärare är jag väldigt intresserad av vad studenterna tycker om universitetsstudier i kemi. Vad som inte tas upp på de ordinarie utvärderingarna är hur väl deras förväntningar stämmer överens med hur de senare uppfattar studierna samt allmänt hur övergången från gymnasiestudier fungerar. Jag tycker att det är väsentligt att ha denna information för att kunna bemöta de nya kemistudenterna på ett så bra sätt som möjligt. Detta tror jag i längden även kan ha betydelse för studenternas entusiasmnivå för studierna. Metod och utformning Jag beslutade mig för att sammanställa en enkät (se bilaga 1) riktad till de studenter som läser kursen allmän kemi MN1 nu under VT Vid sammanställande av enkäten lade jag tyngdpunkten på vad studenterna hade för förväntan på studierna i kemi i jämförelse till hur undervisningen hade varit under deras gymnasietid samt hur de senare upplevde det när de väl påbörjade sina studier. En mängd faktorer som t.ex. studietakt, konkurrenssituation samt möjlighet att påverka sina studier gick att betygsätta i de båda fallen på en femgradig skala från mycket mindre/lägre nivå än gymnasiet till mycket mer/högre nivå. Några kompletterande skiftliga frågor lades till för att få lite mer levande svar. Ett avsnitt tillägnas även om det finns en fungerande introduktion till universitetsstudier och om studenterna tycker den är viktig. För att kunna se om det var skillnad mellan studenter med olika studiebakgrund lades ett par inledande frågor till formuläret. Enkäten gavs överskriften Omställning till universitetsstudier. Utförande Enkäter delades ut under ett laborationstillfälle av labbhandledarna. Därmed vet jag inte hur

2 enkäten introducerades till studenterna eller om det var några oklarheter med frågorna som de behövde ha förklarat. Av max 85 utdelade enkäter så fick jag in 43 stycken vilket gav en svarsfrekvens på över 50%. Utvärdering Enkäterna delades in i två högar: de som tidigare studerat något vid universitetet samt de som var helt nya. Tyvärr är fördelningen mellan de båda grupperna väldigt skev med överskott för de som tidigare studerat (34 mot 9). Antalet studenter som inte tidigare studerat är även så liten att man bör vara försiktig med en allt för hård tolkning av svarsresultatet. Jag har även själv upptäckt några olyckliga formuleringar i efterhand som gör att jämförelser mellan vissa andra grupper t.ex. de som förut studerat naturvetenskap på universitet mot de som studerat inom andra fakultet inte kan göras. Svaren på de skriftliga frågorna redovisas för de båda grupperna var för sig och sedan görs en jämförelse dem emellan. Vid sammanställningen av förväntade och upplevda studier graderades svaren från 1 5 och ett medelvärde räknades ut för varje svar för att få ett jämförbart resultat. Resultatet redovisas både som en jämförelse mellan de båda grupperna samt ett sammanslaget resultat (se även bilaga 2). Grupp 1 nya universitetsstudenter A: Inledande frågor Alla utom en har läst naturvetenskapligt linje innan påbörjade studier. Alla tog de studenten mellan inom ett fyraårs intervall, B: Förväntningar inför högre studier i kemi Ingen av studenterna i undersökningen hade diskuterat kemistudier med någon innan de påbörjade kursen. Detta medförde att 6 av 9 tyckte sig inte ha en bra bild över hur det är att läsa kemi. Trots det så kan man se att dessa studenter i fem punkter ligger närmare i svaret av vad de förväntade sig och hur det senare uppfattade studierna än grupp 2. I tre av de återstående frågorna är fallet däremot det motsatta. 8. Vad såg du mest fram emot av ovanstående faktorer (kan vara någon utöver de uppräknade)? Frihet 6 Eget ansvar 2 Studietakten 1 Samarbete 1 Studiesätt 1 9. Var det något du var lite fundersam inför? Kontakten/samarbetet med lärarna 2 Svårighetsgrad 2 Hur stort det egna ansvaret är 1

3 C: Upplevelse av universitetsstudier i kemi Kommentarer på fråga nummer: 11. Vad är för dig det mest positiva med universitetsstudierna i kemi jämfört med dina tidigare studier utanför universitetet? Eget ansvar 3 Färre ämnen samtidigt 3 Träffa människor som har ungefär samma intressen 1 Mindre schemalagd tid Finns det något du tycker var bättre på gymnasiet eller motsvarande utbildning? Kontakten med lärare/tillgänglighet 3 Mer hjälp med studierna 2 Mindre tidspress 2 Lärares vilja att hjälpa och få en att förstå 1 Pedagogiken 1 Bättre utrustning 1 Inte så petigt 1 Svårt att föra en dialog med föreläsare p.g.a. stora grupper 1 D: Introduktion till universitetsstudier 13. Tycker du dig ha fått en bra introduktion till studierna? Ja 4,5 Nej 4,5...till att lära känna kurskamraterna? Ja 6 Nej 3 Vilken typ av introduktion har det rört sig om i de båda fallen? Information på uppropsdagen 3 Nollning 2 Endast kurskatalogen 1 Rundvandring på fel institution 1

4 14. Tror du att denna typ av introduktion har gett dig bättre möjligheter att lyckas med dina studier? Motivera! Roligare att plugga när man känner sina 2 kurskamrater Möjligt 1 Nej, då lite information Är det något du saknar som du tror skulle hjälpt dig eller varit ett bra komplement till den introduktion du fått? Information om rätt institution 1 Bättre presentation av lärare samt personal 1 Rundvandring på kemikum 1 Grupp 2 studenter som tidigare studerat på universitet A: Inledande frågor 75% av studenterna i den här gruppen har läst en termin innan. Av dessa har 16 studenter läst Biologi, 6 geovetenskap och övriga icke naturvetenskapliga ämnen. Av de studenter som läst flera terminer innan har något över hälften av studenterna som första kurs läst en icke naturvetenskaplig kurs. B: Förväntningar inför högre studier i kemi 8. Vad såg du mest fram emot av ovanstående faktorer (kan vara någon utöver de uppräknade)? Frihet 12 Eget ansvar 5 Ökad svårighetsgrad 5 Djupare kunskaper 3 Ha en kurs i taget 3 Val av kurser 3 Samarbete med studenter 2 Samarbete med lärare 1 Nya kursare 1 Engagerade lärare 1 Minskad konkurrens 1 Sluttentan 1

5 9. Var det något du var lite fundersam inför? Svårighetsgraden 10 Studietakten för hög 3 Resultat på labbkurs 2 Gamla lokaler 1 Föreläsningar 1 Självdiciplinen 1 Om förkunskaper var tillräckliga 1 Möjligheten att få hjälp 1 Mycket schemabunden tid 1 Om utbildningen skulle vara rätt val 1 C: Upplevelse av universitetsstudier i kemi Kommentarer på fråga nummer: 11. Vad är för dig det mest positiva med universitetsstudierna i kemi jämfört med dina tidigare studier utanför universitetet? Större frihet (när, hur) 11 Ha en kurs i taget 4 Större ansvar 4 Fler och bättre laborationer 4 Val av kurser 2 Större förståelse 2 Roligare laborationer 2 Roligare 2 Många lärare 1 Mer samarbete 1 Samarbete med studenter 1 Fler kemitimmar 1 Bättre planerade kurser 1 Läser med andra som har samma intresse Finns det något du tycker var bättre på gymnasiet eller motsvarande utbildning? Personligare/bättre kontakt med lärare 6 Mer självstudier 1 Det var lugnare 1 Mer lärarledda timmar 1 Bättre lokaler 1 Lättare att få hjälp 1

6 Mindre klasser 1 Lektioner lättare än föreläsningar 1 Bättre struktur med en klass och en lärare 1 Finns det något som var bättre? 1 Möjligheten att påverka undervisningen 1 Bättre klassammanhållning (MatNat anonymt) 1 D: Introduktion till universitetsstudier Här skiftar svaren väldigt mycket. En möjlig förklaring jag kan finna till detta är att vissa studenter har sett till den första kursen de läste på universitetet medan andra syftar på kemikursen. 13. Tycker du dig ha fått en bra introduktion till studierna? Ja 24 Nej 6 Blanka 4...till att lära känna kurskamraterna? Ja 22 Nej 10 Blanka 2 Vilken typ av introduktion har det rört sig om i de båda fallen? Allmän information på uppropsdagen 10 Repetition av gymnasiekunskaper 3 Har ej deltagit/missat 3 Har inte märkt av någon introduktion 3 Tips om studieupplägg av lärare 1 Information från tidigare studenter 1 Broschyrer 1 Prata med faddrar 1 Studiebesök under basåret 1 Nollning 7 Ingen aktivitet för att lära känna kursarna 4 Nollning på biologikursen men inte nu 3 Eget initiativ 2 Jobba med olika personer på temaarbeten 2 Labbgruppen 2 Nollning men många deltog ej då de redan 1 nollats inför andra kurser, svårt att få kontakt med nya 14. Tror du att denna typ av introduktion har gett dig bättre möjligheter att lyckas med dina studier? Motivera!

7 Kanske 3 Ja, lite repetition skadar inte 3 Ja, man har folk att plugga med 2 Kanske, det är upp till en själv om man utnyttjar det 1 Man känner sig lugnare/säkrare allt går bättre 1 Roligare då man känner sina kursare 1 Stöd av de man lärt känna 1 Svårt att veta efter så kort tid 1 Något som kunde trycka in kunskaperna i huvudet 1 medan man sover så att man slipper att plugga 15. Är det något du saknar som du tror skulle hjälpt dig eller varit ett bra komplement till den introduktion du fått? Mer krav 1 Så mycket information som möjligt 1 Ett stort introduktionspartaj 1 Träff med ALLA som läser kursen middag, 1 fest eller dyligt Jämförelse mellan grupperna Grupperna är olika stora samt svarsfrekvensen samt omfattningen av svaret på vissa frågor varierar mycket mellan olika personer. Detta måste man vara medveten om så att inga förhastade slutsatser dras utifrån mina egna försök att tolka resultatet. Fråga nr Kommentar 8 För båda grupperna ligger friheten med studierna på topp samt det egna ökade ansvaret. Studenter som tidigare studerat tycks också se fram emot en högre nivå med djupare kunskaper och ökad svårighetsgrad. 9 Här ser vi än en gång att svårighetsgraden och studietakt på kursen är något en stor del av studenter i grupp 2 tycker är viktig och funderar mycket på inför kursstart. Det finns även de som funderar runt den egna förmågan. I grupp 1 är det förutom svårighetsgraden den allmänna kontakten/ relationen med lärarna som är en stor fråga vilket inte finns med på grupp 2s lista. Att så är fallet tror jag har att göra med att grupp 1 inte förut haft kontakt med den akademiska sfären och vet hur klimatet oftast är mellan studenter och lärare. 10/13 I bilaga 1 ser vi resultatet för både grupp 1 och två som stapeldiagram av förväntat och upplevt studiesituation. Som vi ser så skiljer sig inte resultatet nämnvärt ifrån varandra på de

8 flesta områden utan de ligger runt samma värden. Vid tre tillfällen anser däremot grupp 1 att det var mer än vad de förväntat sig medan det motsatta gällde för grupp 2. Dessa faktorer är studietakt, samarbete student student samt påverkan på kommande kurser. I sex fall, frihet när och hur, svårighetsgrad, arbetsinsats, ansvar samt konkurrens, minskade genomsnittet för de båda grupperna från förväntan till upplevt. I två fall, samarbete student lärare samt påverkan på pågående kurs, gällde det motsatta att snittet ökade. På de sex första frågorna låg snittet på hur studenterna upplevde universitetet i jämförelse med gymnasiet över medel (=samma nivå) medan de för de fem sista faktorerna låg på eller under medel. Vilken förväntan studenterna har skiljer sig mest angående konkurrenssituation och konkurrenssituation, samarbete student student och hur man kan påverka pågående och kommande kurser. I alla dessa fall blir det en utjämning av resultaten i hur de senare upplever studierna. Det kan vara så att de som redan har läst vid universitet har fått en förändrad förväntan mot när de gick på gymnasiet eftersom de har en annan referensram. 11. De studenter som läst tidigare tycker att den större friheten med universitetsstudier är oslagbart det som är den bästa förbättringen. Också i topp ligger ett större ansvar samt att enbart läsa en kurs i taget vilket även gäller för grupp Båda grupperna saknar en bättre kontakt med lärarna och lättare att så hjälp med studierna. Jag tror att om studenten känner sig mer synlig samt har fått en liten mer personlig kontakt med läraren i kursen så känns det inte lika främmande att fråga om hjälp. 13. Här är det väldigt skiftande resultat beroende på hur studenten tolkat frågan. Det verkar dock som om de i grupp1 gärna vill ha mer introduktion till vad som förväntas av dem i studierna samt vad det gäller att hitta på kemiinstitutionerna och hur de är uppbyggda. 14. Åsikterna går isär om huruvida introduktionen är viktig för att de ska lyckas bra i sina studier däremot så verkar alla vara ense om att det blir roligare att studera när man känner sina kurskamrater. 15. Studenter i grupp1 saknar mer information av institution, personal och kemikum medan grupp2 som läst tidigare ser ett större behov i att ordna någon tillställning för att lära känna alla kursare. Troligen är denna grupp redan så förtrolig med universitetet i sig att de inte behöver lika mycket information specifikt om den kemiska institutionen. Sammanfattning och förslag på förbättring Vilken studentens första kurs är på universitetet och under vilken termin de börjar verkar vara en avgörande faktor till hur mycket aktiviteter som anordnas för att studenterna ska lära känna

9 varandra. Av de individuella svaren kan man annars utläsa att hur universitetet uppfattas beror till stor del på vilken erfarenheter de bär med sig från sin gymnasietid. Något som verkar som en stor brist inom universitetsvärden är kommunikationen och kontakten mellan lärare och studenter. Det skulle säkerligen gå att få en mindre anonym atmosfär genom alla lärare på grundkursen tar tid att presentera sig själva och kanske till och med tar en rundtur enbart för att visa hur ens kontor finns och ser ut. Labblärare och lektionsledare skulle även kunna genomföra någon namnlek alternativt en rundgång då alla fick presentera sig själv kort för att på så vis visa mer intresse för studenten. Genom att göra detta krymper förhoppningsvis distansen mellan lärare och studenter. Man kan även utläsa att för att studierna ska fungera riktigt bra är även en sådan faktor som lokaler viktig för studenten. Eftersom studenterna verkar ha mycket olika behov av introduktion av universitetet och institutionen skulle man kunna lägga en mer avslappnad utökad rundvandring kombinerad med frågekväll och samkväm precis efter sista föreläsningen för dagen. För att inte hungern ska driva hem de studenter som vill vara med skulle det kunna bjudas på smörgås och dricka. Alla lärare på kursen skulle naturligtvis närvara vid träffen. Bilagor 1. Enkäten Omställning till universitetsstudier. Omställning till universitetsstudier Jag är doktorand vid fysikalisk-kemiska institutionen och går just nu en pedagogikkurs i universitetets regi. En del av kursen är att genomföra ett litet pedagogiskt projekt. Jag vill gärna undersöka hur ni studenter tycker att universitetsstudier i kemi skiljer sig från gymnasiestudier. Jag är mycket tacksam över Er hjälp med undersökningen. Enkäten besvaras anonymt. A Inledande frågor Jag avslutade min gymnasieexamen år 1. på gymnasieprogrammet Jag läste utbildningen på Komvux Ja Nej Annan förberedande utbildning? skriv vilken 2. Antal terminer på universitet/högskola (innan den nuvarande) Vilken var/är din första kurs vid universitet/högskola? B Förväntningar inför högre studier i kemi: 5. Jag hade innan kemikursen diskuterat hur det var att läsa kemi med någon som själv läst detta Ja Nej 6. Jag tyckte att jag hade fått en bra bild över hur det skulle bli att läsa kemi

10 Ja Nej 7. Vad förväntade du dig av studierna i kemi på universitetet jämfört med dina tidigare studier utanför universitetet? vmycket mindre/lägre Frihet: när man studerar Frihet: Hur man studerar Studietakt Svårighetsgrad Egen arbetsinsats Eget ansvar Konkurrenssituation Samma nivå vmycket mer/högre Samarbete mellan studenter Samarbete mellan lärare och studenter Möjlighet att påverka undervisning under pågående kurs Möjligheter att påverka kursen för kommande studenter annat 8.Vad såg du mest fram emot av ovanstående faktorer (kan vara någon utöver de uppräknade)? 9.Var det något du var lite fundersam inför) C Upplevelser av universitetsstudier i kemi: 10. Hur upplevde du studierna i kemi jämfört med tidigare studier på gymnasiet/komvux eller annat? Mycket mindre/lägre Samma nivå Mycket mer/högre

11 Frihet: när man studerar Frihet: Hur man studerar Studietakt vsvårighetsgrad Egen arbetsinsats Eget ansvar Konkurrenssituation Samarbete mellan studenter Samarbete mellan lärare och studenter Möjlighet att påverka undervisning under pågående kurs Möjligheter att påverka kursen för kommande studenter annat 11. Vad är för dig det mest positiva med universitetsstudierna i kemi jämfört med dina tidigare studier utanför universitetet? 12. Finns det något du tycker var bättre på gymnasiet eller motsvarande utbildning? D Introduktion till universitetsstudier 13. Tycker du dig ha fått en bra introduktion till studierna Ja Nej...till att lära känna kurskamraterna? Ja Nej Vilken typ av introduktion har det rört sig om i de båda fallen? Om jag svara på fråga 14: 14. Tror du att denna typ av introduktion har gett dig bättre möjligheter att lyckas med dina studier? Motivera!

12 15. Är det något du tror skulle hjälpt dig eller varit ett bra komplement till en introduktion du fått?