Frågeordningseffekter

Transkript

1 Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats Höstterminen 2018 Frågeordningseffekter -Är svaret på en fråga delvis beroende av vilken fråga som föregått denna fråga? Författare: Klara Hvarfner Handledare: Anders Lindbom Antal ord: Antal sidor: 41

2 Abstract Den här studien undersöker frågeordningseffekter för frågorna om en höjning eller sänkning av ersättningen i a-kassan respektive garantipensionen i en enkätstudie. Utifrån tidigare forskning om deservingness, eller uppfattat förtjänande av solidaritet för samhällets behövande grupper, och forskning om kontexteffekter i enkätstudier ställs tre hypoteser upp. Den första hypotesen är att frågeordningen påverkar svaren utifrån idéer om deservingness. Den andra hypotesen är att information förstärker frågeordningseffekterna. Hypotes tre är att olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Resultaten visar genom ett flertal regressionsanalyser att frågeordningseffekter uppstår i de fall frågorna föregås av information samt att det finns ett antal faktorer som förklarar hur olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Hur dessa förklaringsfaktorer skall förstås är svårt att entydigt svara på utifrån studien. Studiens huvudsakliga bidrag är att frågeordningseffekter påvisats och att dessa kan förklaras utifrån teorin om deservingness. Detta resultat kan ses som ett bidrag både till litteraturen om deservingness och till forskning om frågeordningseffekter. Nyckelord: frågeordningseffekter, deservingness, socialförsäkringar 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning, syfte och frågeställning Inledning Syfte och frågeställning Disposition Teorianknytning och hypoteser Frågeordningseffekter Deservingness Hypoteser Material och metod Material och enkätexperimentets utformning Randomisering Statistiska metoder Analys Frågeordningseffekter i kontroll- och informationsgrupp Förklaringsfaktorer för vilka som påverkas mest av frågeordningen Diskussion Sammanfattning och slutsatser Referenser Appendix A Undersökning av slumpmässiga skillnader mellan grupperna i kontrollgruppen Undersökning av slumpmässiga skillnader mellan grupperna i informationsgruppen Appendix B Robusthetstest med hänsyn till skillnad i könsfördelning mellan grupper Robusthetstest för frågeordningseffekterna i kontroll- och informationsgruppen Robusthetstest för interaktionsmodellerna i kontroll- och informationsgruppen Robusthetstest med hänsyn till samtliga variabler Appendix C

4 Resultat för de interaktionsmodeller som ej fann någon signifikant interaktionseffekt

5 1. Inledning, syfte och frågeställning 1.1. Inledning Det enklaste sättet att ta reda på någons attityd i en fråga kan tyckas vara att fråga personen, men vad händer när samma fråga får olika svar beroende på en så enkel sak som vad frågan innan var? I ett enkätexperiment tillfrågades människor om de ansåg att bidragen i fyra svenska socialförsäkringar skulle höjas eller sänkas. Den ursprungliga tanken var att undersöka om respondenterna svarade annorlunda på frågorna givet att de föregicks av olika informationsstimuli. Frågornas ordning randomiserades, vilket utöver de tre experimentgrupperna och kontrollgruppen innebar att 24 olika grupper skapades, vilka hade fått frågorna i olika ordningsföljd. Den oväntade upptäckten som gjordes var att frågeordningen verkar ha påverkat vilka svar som respondenterna gav (Lindbom, 2017: 12). I den här studien skall därför frågeordningseffekter och möjliga förklaringar till varför undersökas närmare. Attityder till socialförsäkringar kan tänkas bero i mycket hög grad på attityder till de människor som nyttjar dem. De socialförsäkringar som är föremål för den här studien är garantipension, inkomstpension, sjukpenning och a-kassa. De behövande människor försäkringarna rör är alltså äldre, sjukskrivna och arbetslösa. Den skillnad i solidaritet som människor uttrycker för olika behövande grupper i samhället är något som av Coughlin redan 1980 myntades som en universal dimension of support, där flera senare studier också bekräftat att det finns en generell rangordning för vilka behövande grupper som anses mest förtjänande av samhällets stöd (se bl.a. Pettersen 1995; van Oorschot 2000, 2006; Blekesaune och Quadagno, 2003). Rangordningen innebär att äldre och sjuka ses som mer förtjänande av andras solidaritet än arbetslösa och invandrare. En sådan rangordning kan tänkas få konsekvenser för hur samhället behandlar de behövande grupperna. Politiker och policyskapare kan tänkas påverkas och legitimiteten i de politiska förslag som läggs blir i någon mån beroende av denna solidaritet. Därför är det intressant att undersöka huruvida en så enkel sak som frågeordningen i en enkät kan väcka dessa idéer om olika behövande gruppers grad av förtjänande. Vad som förklarar människors attityder gentemot behövande grupper kan förklaras utifrån teorin om deservingness som handlar om just hur olika behövande grupper i samhället uppfattas (van Oorschot, 2000). Utifrån en översikt av tidigare forskning tar van Oorschot fram fem 5

6 kriterier vilka förklarar hur människors solidaritet mot de behövande grupperna kan förstås. Kriterierna berör de behövande gruppernas grad av kontroll och behov, deras attityd, identitet och huruvida de har bidragit själva eller kommer att återgälda samhället för det stöd de får. Van Oorschot (2000; 2006) har också visat att olika människor villkorar sin solidaritet gentemot behövande grupper mer eller mindre. Även om rangordningen alltså i någon mån kan förstås som universell finns det skillnader i hur stor skillnad olika människor gör mellan grupperna. På individnivå kan dessa skillnader förstås utifrån olika sociodemografiska faktorer och attitydskillnader. På ett metodologiskt plan är det också relevant att undersöka huruvida enkätens utformning påverkar dess resultat. Forskning på området CASM (Cognitive Aspects of Survey Methodology) har visat att kontexten inom vilken frågor läses kan påverka hur respondenten svarar, där en attityd inte nödvändigtvis kan anses vara på förhand bestämd utan även som bestående av en dynamisk komponent (Tourangeau och Rasinski, 1988). Om frågeordningen påverkar enkätstudiens resultat blir resultatens generaliserbarhet i sin tur lidande (Schuman och Presser, 1981: 24). I den här studien kombineras dessa mer metodologiska frågor med idéer om behövande gruppers förtjänande. Kan det vara så att frågeordningen triggar igång respondenternas tankar om vem som är mest förtjänande av stöd? 1.2. Syfte och frågeställning Det övergripande syftet med studien är att undersöka om frågeordningen i enkäten påverkar svaret på frågorna. Är svaret på en fråga delvis beroende av vilken fråga som föregått denna fråga? Och i så fall hur? Studiens bidrag blir i någon mån dubbelt då den kombinerar forskning om turordningseffekter i enkätstudier med forskning om människors uppfattningar av samhällets behövande grupper. Studien vill därigenom kunna svara både på frågan om huruvida frågeordningen påverkar utfallet i en enkät och om detta i sin tur kan påverkas av idéer om vilka behövande grupper människor känner mest solidaritet gentemot. Undersökningen kommer att arbeta utifrån följande frågeställning: -Hur påverkar frågeordningen svaren om a-kassa och garantipension i enkätstudien? 6

7 Studien kommer även att undersöka om det är så att vissa egenskaper hos respondenterna gör att de påverkas mer av frågeordningen än andra. I linje med van Oorschots tidigare forskning på området kommer därför effekter av ålder, inkomst, utbildningsnivå, social tillit, politisk höger- respektive vänsterplacering, kön, attityd till flyktinginvandring samt inställning till välfärdsstaten undersökas närmare. Utöver detta ger den experimentella utformningen av materialet möjlighet att undersöka skillnader i frågeordningseffekter utifrån om frågan föregås av information eller inte Disposition I det här avsnittet redogörs kortfattat för studiens vidare disposition. I avsnitt två presenteras teorierna om frågeordningseffekter och deservingness, samt de tre hypoteser som ställs upp utifrån dessa. Huvudhypotesen är att frågeordningen påverkar svaren i enkäten. Den andra hypotesen är att frågeordningseffekterna förstärks då information om bidragens ersättningsnivåer föregår frågorna. Den tredje hypotesen är att olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. I avsnitt tre redogörs för val av metod och material. I det fjärde avsnittet presenteras de analyser som utförs för att testa hypoteserna samt deras begränsningar. I det femte avsnittet diskuteras resultaten i förhållande till tidigare forskning följt av en avslutande sammanfattning, i avsnitt sex, där även förslag på vidare forskning ges. 2. Teorianknytning och hypoteser 2.1.Frågeordningseffekter Schwarz beskriver i en översiktsartikel hur forskningsområdet CASM eller Cognitive Aspects of Survey Methodology växte fram under 1980-talet. Teorierna handlar om att förstå kognitiva aspekter av enkätstudier och vilka psykologiska mekanismer som kan påverka processen då respondenter besvarar frågor (2007:277). I en översiktsartikel diskuterar Tourangeau och Rasinski hur människors svar på attitydfrågor i enkäter kan förstås genom kognitiva perspektiv (1988). Attityder definieras där i enlighet med tidigare forskning på området som structures in long-term memory (Ibid: 299). Den process genom vilken respondenten anländer till sitt svar på frågan förklaras som bestående av fyra steg (Ibid:299). Först tolkar respondenten frågan och börjar med att finna dess relevanta attitydstrukturer. Därefter hämtar respondenten de värderingar som tycks passa in i sammanhanget. Det tredje steget är att utifrån attitydstrukturerna och de värderingar som kopplas till dessa göra en bedömning utifrån frågan för att i det fjärde steget lämna sitt svar, ofta utifrån någon form av skala i frågeformuläret. I 7

8 enkäter hävdas denna process ske på ett mer översiktligt plan, där respondenterna är mindre intresserade (Ibid: ). Respondenten kommer inte nödvändigtvis ta hänsyn till alla sina värderingar utan i högre grad svara det första de kommer på. Bedömningsfasen kommer inte ta hänsyn till alla dimensioner utan är mer sannolik att utgå ifrån det mer uppenbara och jämförelser som uppfattas som mer tydliga blir mer sannolika att användas som referenspunkt för bedömningen. Torangeau och Rasinski menar att detta förklarar den dynamiska komponent som också finns kopplad till processen att svara på en attitydfråga (Ibid. 301). Utifrån denna process blir det också lättare att förstå hur svar på attitydfrågor inte alltid är självklara. Då det finns en dynamisk komponent finns det också en risk att kontexten inom vilken frågan läses kan komma att påverka svaret som ges. Kontexteffekter kan definieras som att svaren på en fråga påverkas av tidigare ställda frågor eller delar av enkäten, det vill säga kontexten frågan läses inom (Tourangeau, Singer och Rasinski, 2003: 486). De två kontexteffekter som huvudsakligen blir relevanta för den här studien är de som Tourangeau och Rasinski i sin översiktsartikel benämner priming och judgmental contrast (1988: 303,306). Priming innebär att de attityder och värderingar som respondenten hämtat för en fråga kan komma att ligga till grund även för efterföljande frågor. Judgmental contrast i sin tur, innebär att svaren på tidigare frågor kan fungera som referenspunkt när bedömningen av en senare fråga görs. En studie av Tourangeau, Singer och Presser presenterar resultat från två enkätstudier där ett antal frågor placerats i olika ordningar för att undersöka om turordningseffekter uppstår (2003). Resultaten visar att frågeordningseffekter hos konceptuellt relaterade frågor kan vara vanliga och att de huvudsakligen märks i nära angränsning till dessa frågor men inte till frågor senare i formuläret. Slutsatserna utifrån deras resultat är att kontexteffekter inte nödvändigtvis påverkar de substantiella slutsatserna som dras i någon större mån eller att de skulle förhindra enkätstudiens möjlighet att förutsäga verkligt beteende (Ibid: 511). Olika faktorer har diskuterats för om personer påverkas olika mycket av kontexteffekter. Tourangeau och Rasinski identifierar ett antal variabler som de menar spelar roll för vem som påverkas av frågeordningen (1988: 308). De menar till exempel att de som är mer insatta i frågan sedan tidigare och har starkare åsikter om ämnet till lägre grad bör påverkas av frågeordningen. Även frågans komplexitet och i hur hög grad respondenterna låts tänka mer djupgående kan spela roll (Ibid: 308). Litteraturen visar dock på motstridiga resultat där t.ex. Krosnick och Schuman har undersökt antagandet om att de som har starkare åsikter i frågorna är mindre benägna att påverkas (1988). Deras studie påvisar inte någon sådan skillnad. 8

9 2.2. Deservingness Då frågor om arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna är föremål för den här undersökningen blir det relevant att ta upp den teoribildning som benämns deservingness och handlar om vilka behövande grupper som av samhället ses som mest förtjänande av solidaritet och stöd. För att förstå hur samhället uppfattar olika behövande grupper, och policyförslag riktade emot dem, är det intressant att förstå de bakomliggande resonemangen för vad som påverkar solidariteten människor känner gentemot de olika grupperna (van Oorschot, 2000:34 35). Detta förtjänande, eller deservingness, kan förstås genom fem kriterier som van Oorschot tagit fram utifrån en översikt av tidigare forskning på området. Det första och viktigaste kriteriet är kontroll (control) och innebär att ju mer gruppen kan anses ansvarig för sitt behövande tillstånd desto mindre förtjänande är den. De grupper som därmed i högre grad själva kan klandras för sitt behövande tillstånd ses alltså som mindre förtjänta av andras solidaritet. Det andra kriteriet är behov (need) där grupper som är i större nöd anses mer förtjänande. Identitet (identity) är det tredje kriteriet. Det innebär att de behövande människor som ses som mer närstående och mer som en del av oss anses mer förtjänta av solidaritet. Det fjärde kriteriet är attityd (attitude) och innebär att om gruppen som är behövande ses som tacksam eller mer tillmötesgående kommer den också anses mer förtjänande. Det sista kriteriet är återgäldande (reciprocity) vilket innebär att de grupper som på något sätt återgäldar eller tidigare har bidragit ses som mer förtjänande. I en senare studie av 23 europeiska länder har van Oorschot påvisat att det finns en tydlig rangordning för i hur stor utsträckning människor känner solidaritet gentemot samhällets olika behövande grupper (2006). Rangordningen innebär att äldre ses som mest förtjänande av samhällets stöd. Tätt därefter följer sjuka och funktionsnedsatta människor. Arbetslösa ses som mindre förtjänande och invandrare som allra minst förtjänande av samhällets stöd och solidaritet (Ibid: 37). Detta är något som också bekräftar det som av Coughlin (1980) benämndes en universal dimension of support. Resultatet stämmer även överens med bl.a. Pettersen som visat att det finns ett större folkligt stöd för att öka statliga utgifter till fördel för pensioner och hälsovård än för arbetslösa (1995:22 23). Även Blekesaune och Quadagno (2003) visar på ett större folkligt stöd för att staten ska ta ansvar för gamla och sjuka än för arbetslösa. Rangordningen är av avgörande betydelse i denna studie som undersöker om frågeordningseffekter kan uppstå till följd av att människor jämför de behövande grupperna som olika förtjänande. 9

10 Van Oorschot (2000; 2006) påvisar utöver att det finns en rangordning kring vilka behövande grupper som anses mest förtjänande att det finns ett antal skillnader i hur villkorande olika människor är mot de behövande grupperna. Det vill säga att olika människor gör olika stor skillnad i vilken solidaritet de uttrycker gentemot de olika behövande grupperna (van Oorschot, 2006: 27). På ett övergripande plan visar han att villkorandet är starkare i länder med lägre arbetslöshet, fattigare länder samt länder där människor har en lägre tillit till såväl statliga institutioner såväl som till sina medmänniskor. Det finns även skillnader i hur villkorande individer är som kan förklaras med sociodemografiska faktorer och attitydskillnader. Mer specifikt visar studien att villkorandet är högre hos äldre människor, människor med en lägre utbildningsnivå och något högre hos kvinnor än män (Ibid: 37). Faktorer som inte visas spela någon roll är inkomst och huruvida individen är arbetslös själv eller inte. Vidare gäller att de som står mer till höger politiskt visas vara mer villkorande och att de som är mer för social jämlikhet är mindre villkorande, oavsett vänster-höger-tillhörighet. Människor med en mer negativ inställning till statlig välfärd visas vara mer villkorande liksom människor med en lägre tillit till andra, till välfärdsinstitutioner och till demokrati. Mer invandringskritiska visar sig också vara mer villkorande gentemot de behövande grupperna. Dessa åsikter visas dessutom av van Oorschot vara liknande över hela Europa, något han tolkar som en indication that popular deservingness thinking has deep roots (Ibid: 37). Van Oorschot (2000) menar att det faktum att yngre, mer välutbildade människor med en högre socioekonomisk status är mindre villkorande kan förstås genom att dessa människor också är de som löper minst risk att själva bli behövande. Äldre, de med lägre utbildningsnivå och lägre socioekonomisk status besitter själva en större risk att bli utsatta och har därför ett större egenintresse i att sätta högre krav på andra behövande för att inte onödiga resurser som skulle kunna gynna de själva skall läggas på andra. De grupper som själva besitter en mindre risk att bli behövande ser det som mer gynnsamt med ett mer universalistiskt, mindre villkorande system där resurser fördelas på mindre villkorande sätt, som därmed i högre grad kan komma de själva till gagn. Att arbetslösa inte skiljer sig från arbetande förklarar van Oorschot (2006: 34) med att det råder ett relativt dynamiskt förhållande mellan dessa två grupper, där människor kan gå från arbetande till arbetslösa över en dag medan deras åsikter inte tros ändras lika snabbt. Två anledningar diskuteras som förklaringar till varför inkomst inte har någon effekt. Dels, menar van Oorschot, kan välavlönade vara mindre villkorande därför att de har råd att vara det. De kan också tänkas vara mer villkorande därför att det ligger mindre i deras egenintresse 10

11 eftersom de inte själva riskerar att bli behövande i lika hög grad. Att människor med en lägre tillit till andra, till välfärdsstaten och till demokrati är mer villkorande menar van Oorschot skulle kunna bero på att de som har en lägre tillit ser ett mer strikt och villkorande välfärdssystem som ett sätt att kontrollera att inte opålitliga människor missbrukar systemet (Ibid: 28). Att en negativ syn på statlig välfärd innebär att människor är mer villkorande förklarar van Oorschot (2000) med att de som är mer skeptiska till att systemet fungerar rättvist, och inte missbrukas, också blir mer villkorande gentemot de människor som nyttjar det. De som anser att bidragen borde vara lägre anser också att de borde vara högre krav för att människor ska få dem (Ibid: 42). Van Oorschots villkorande-skala bygger på attityder till äldre, sjuka, arbetslösa och invandrare. Van Oorschot menar själv att ett utelämnande av invandrare från skalan skulle kunna ge andra resultat vad gäller vilka faktorer som förklarar människors olika villkorande gentemot de behövande grupperna (2006: 34). Eftersom att den här studien är avgränsad till att undersöka villkorande utifrån arbetslösa och äldre, mellan vilka det är mindre skillnader i uppfattat förtjänande, än arbetslösa och invandrare kan därmed antas att det är svårare att påvisa villkorande i det tillgängliga materialet Hypoteser Hypotes 1: Frågeordningseffekten utifrån deservingness I den här studien undersöks frågeordningseffekter och hur de i fallet med frågorna om socialförsäkringar kan ha påverkats av allmänna uppfattningar om förtjänande för samhällets behövande grupper. Studien kommer att avgränsas till att jämföra svar på frågorna om a-kassa och garantipension därför att dessa kan anses utgöra ytterkanterna på förtjänandeskalan, utifrån det material som är tillgängligt för den här studien. Att äldre och arbetslösa uppfattas som så olika på förtjänandeskalan förklaras av van Oorschot (2000) utifrån de fem kriterierna. Att arbetslösa till en högre grad kan beskyllas för sitt eget behövande än sjuka och äldre innebär att de uppfattas vara mer i kontroll över sin egen situation och därmed anses mindre förtjänande av andras solidaritet. Även identitetskriteriet är lättare för pensionärer än arbetslösa att uppfylla då alla kommer bli gamla någon gång medan det är svårare för alla att relatera till just arbetslöshet. Detta innebär att äldre till en högre grad än arbetslösa, kan ses som en del av oss. Attitydkriteriet, menar van Oorschot, också vara lättare för äldre att uppfylla då de ses som mindre krävande och mer tacksamma än arbetslösa. Vad gäller återgäldande har äldre generellt 11

12 sett redan gjort sig förtjänta av samhällets stöd över de år de som unga bidrog till samhället, medan yngre arbetslösa inte hunnit bidra i samma utsträckning (Ibid: 36). Studiematerialet innehåller attityder till två grupper av äldre, inkomstpensionärer och garantipensionärer. Det finns anledning att anta att det även inom en behövande grupp kan finnas de som anses mer förtjänande än andra. En studie som påvisar skillnader i hur förtjänande människor inom en och samma grupp uppfattas utfördes av Albrekt Larsen (2008). Albrekt Larsen menar att äldre arbetslösa i högre grad än yngre arbetslösa kan anses uppfylla de fem kriterierna för förtjänande och visar med hjälp av data från en australiensisk enkätstudie att en majoritet var för högre krav på yngre arbetslösa för att få bidrag medan en majoritet var emot detsamma för äldre arbetslösa. Detta visar alltså på att olika subgrupper inom en behövande grupp kan anses olika förtjänande. Med samma logik motiveras denna studies val av frågan om garantipension över frågan om inkomstpension. Vad gäller detta fokus, kan hävdas att garantipensionärer, som har mycket låg eller ingen inkomstpension, är mer behövande än de som också har rätt till inkomstpension (Pensionsmyndigheten, 2018). En möjlig invändning mot detta skulle kunna vara att garantipensionärer kan vara försatta i sin situation därför att de inte arbetat och därmed inte bidragit till samhället (återgäldande) varför de skulle kunna uppfattas som en äldre version av de arbetslösa och därmed mindre förtjänande. Att garantipensionärer i någon större utsträckning skulle klandras för sin situation (kontroll) är ändå mindre troligt. Detta styrks av de kraftiga protester som uppstod i det så kallade änkeupproret 1997 till följd av förslaget om försämrad änkepension. Protesterna fick gehör av regeringen som då tvingades ta ett steg tillbaka (Dagens Nyheter, 1997). Att respondenterna kan tänkas göra störst skillnad mellan arbetslösa och garantipensionärer skall alltså undersökas utifrån kontexten av frågeordningseffekter. De två kontexteffekter som tidigare diskuterats utifrån Tourangeau och Rasinskis artikel (1988), priming och judgmental contrast, kan i studiens sammanhang antas märkas som starkast i samband med arbetslösa och garantipensionärer enligt redan nämnda argument. Kombinationen av just deservingness och frågeordningseffekter antas här innebära att den som fått den ena frågan före den andra kommer att primeas och använda sig av en judgmental contrast där den ena behövande gruppen antas ställas mot den andra. Får respondenten frågan om garantipension först antas hen i enlighet med teorin reflektera över de fattiga pensionärerna och primeas med attityder och värderingar kopplade till dessa stackars äldre människor, som behöver få mer hjälp och stöd av samhället. Respondenten antas reflektera efter förtjänandekriterierna och 12

13 tycka synd om garantipensionärerna som i enlighet med resonemangen ovan i mycket hög grad anses förtjänande. De som får frågan om a-kassa först antas primeas med mer skeptiska attityder och värderingar söker de verkligen jobb? och därmed enligt resonemangen ovan tycka mindre synd om denna grupp som till en lägre grad anses förtjänande. Att den föregående frågan används som en bedömningskontrast, judgmental contrast, mot den andra frågan innebär vidare att det skalsteg som valts för den första frågan kan komma att användas som måttstock vilket antas leda till att respondenten väljer ett lägre steg på frågan om a-kassa om den fått frågan om garantipension först och ett högre steg på frågan om garantipension om den fått frågan om a-kassa först. Sammanfattningsvis ställs den hypotes som följer utifrån de teoretiska resonemangen i avsnittet upp. Om teorin om förtjänande, deservingness, stämmer och om denna avspeglas genom de olika frågeordningarna bör därför följande stämma: Hypotes 1: Frågeordningseffekten utifrån deservingness - Om frågan om a-kassa föregår den om garantipension så kommer attityderna som uttrycks mot garantipensionen bli mer generösa därför att garantipensionärerna kommer uppfattas som mer förtjänande när de jämförs mot de arbetslösa. - Om frågan om garantipension föregår den om a-kassa så kommer attityderna som uttrycks mot a-kassan bli mindre generösa därför att de arbetslösa kommer uppfattas som mindre förtjänande när de jämförs mot garantipensionärerna Hypotes 2: Informationens påverkan Nästa hypotes undersöker om frågeordningseffekter förekommer i lika stor utsträckning i kontroll- som i informationsgruppen, det vill säga den grupp som fått information om den maximala ersättningen i bidragen. Utifrån de teoretiska resonemangen kring den kognitiva process respondenter genomgår då de svarar på en attitydfråga kan antas att informationen om de olika ersättningsnivåerna förstärker effekterna av priming och judgmental contrast. När respondenterna informeras om att garantipensionen är ca 8000kr/månad och a-kassan är ca kr/månad kan respondenterna antas reflektera mer över kontrasterna och därmed i större utsträckning ställa grupperna mot varandra, vilket antas leda till att effekterna av frågeordningen blir starkare. Hypotesen som följer av resonemanget är därför: 13

14 Hypotes 2: Informationens påverkan -en kommer att påverkas mer av frågeordningen då de till följd av informationen reflekterar mer kring kontrasterna mellan de behövande grupperna och därför kommer att påverkas mer av förtjänandekriterierna Hypotes 3: Förklaringsfaktorer för vilka grupper som påverkas mest av frågeordningen Om det utöver en effekt av frågeordningen, som testas i enlighet med den första hypotesen, går att vidare definiera vilka som påverkas mer än andra av frågeordningen i linje med deservingness, skulle slutsatser om villkorande även kunna dras. I enlighet med tidigare forskning om vilka faktorer som kan förklara vilka människor som är mest villkorande (van Oorschot, 2000; 2006) kommer följande faktorers interaktion med frågeordningen att undersökas: ålder, kön, utbildningsnivå, social tillit, politisk höger- respektive vänsterplacering, attityd till flyktinginvandring, inställning till välfärdsstaten samt inkomst. I van Oorschots studie visas som tidigare nämnts att de som är äldre, har en lägre utbildningsnivå, och en lägre social tillit är mer villkorande. Vidare gäller att de som har en mer negativ inställning till statlig välfärd och invandring samt placerar sig själv mer till höger på den politiska höger-vänsterskalan är mer villkorande. Kvinnor har också visats vara något mer villkorande än män. Vad gäller inkomst har van Oorschot inte funnit någon effekt men diskuterar två rivaliserande hypoteser kring hur välavlönade människors villkorande skulle kunna förstås. Han menar att välavlönade skulle kunna antas vara mindre villkorande därför att de har råd att vara det men att de också kan tänkas vara mer villkorande därför att de själva har mindre att vinna på bidragen, eftersom de till lägre grad själva riskerar att bli behövande. I den här studien delas respondenterna in i fyra olika inkomstkategorier för att undersöka om inkomstgrupper reagerar olika. Hypoteserna som följer av förklaringsfaktorerna för villkorande ställs upp i tabell 1. Tabell 1. Förväntad interaktionseffekt mellan faktorer för villkorande och frågeordningen Hypotes 3 (A-H) Interaktionsvariabel Påverkan på frågeordningen A Ålder Äldre mer villkorande 14

15 B Utbildningsnivå Lågutbildade mer villkorande C Social tillit Låg social tillit, mer villkorande D Vänster-höger Höger mer villkorande E Attityd till välfärdsstaten Negativ attityd, mer villkorande F Inkomstnivå Oklar förväntad effekt G Kön Kvinnor mer villkorande H Attityd till flyktinginvandring Negativ attityd, mer villkorande Om det skulle visa sig att dessa faktorer interagerar med frågeordningen skulle det innebära att det kan förklara vem som påverkas mest av frågeordningen. Detta är det sista steget i studien som testar om idéer om vilka behövande grupper som anses mest förtjänande av stöd kan framträda ur en så trivial sak som vilken ordning frågor ställs i. 3. Material och metod 3.1. Material och enkätexperimentets utformning Materialet som studeras är data från LORE:s (Laboratory of Opinion Research) medborgarpanel utförd av forskare vid Göteborgs universitet 2016 under projektet Den svenska välfärdsstatens legitimitet under ledning av Anders Lindbom, vilket är sponsrat av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Urvalet till medborgarpanelen är i hög grad baserat på självselektion och respondenterna får ingen ekonomisk kompensation för att delta. Urvalet kan inte betraktas som representativt för den svenska befolkningen (Lindbom 2017: 11). Viktiga särdrag i detta avseende gäller respondenternas högre utbildningsnivå, större intresse för politik, något högre inkomst och något mer vänsterorienterade politiska inriktning än befolkningen i stort. Enkätexperimentets design är ursprungligen utformat för att undersöka effekten av tre olika informationsstimuli på attityder. Genom att jämföra kontrollgruppen som inte fått någon information om socialförsäkringarna mot grupperna som fått tre olika sorters information om dem, kan slutsatser dras kring vilken effekt olika typer av information har på frågesvaren. I en studie av Lindbom aktualiseras en problematik kring frågeordningen vilken undersöks närmare i den här studien (2017:12). Då frågeordningen på de fyra frågorna angående 15

16 socialförsäkringarna randomiserats finns förutsättningar att studera skillnader mellan de 24 olika randomiserade grupper som därmed skapats. Vad gäller de ursprungliga experimenten begränsar sig den här studien till den grupp som fått information om den maximala ersättningen i de fyra socialförsäkringarna och kontrollgruppen som inte fått någon information alls. Anledningen till att övriga två experiment utesluts är att de informationsstiumli som där använts inte var likvärdiga för garantipensionen och a-kassan. När studien förhåller sig till de två grupper som används kommer de fortsättningsvis hänvisas till som kontrollgruppen och informationsgruppen. Det stimuli som informationsgruppen tilldelades var, för a-kassan, att den högsta ersättningen i a-kassan var ca kr/månad före skatt medan frågan om garantipension föregicks av: Garantipensionen är idag ca 8000kr/månad (garantipension). Hyr personen sitt boende täcks normalt en hyra upp till 5000kr/månad av bidrag (bostadstillägget) Randomisering Att tilldelningen till kontroll- och informationsgrupp samt frågeordningarna är randomiserade innebär att de är slumpmässigt indelade och att grupperingarna som skapas därmed inte skiljer sig åt systematiskt och ska kunna behandlas som genomsnittligen lika, givet att grupperna är tillräckligt stora (Teorell och Svensson, 2007: 77). En fördel med detta upplägg är att det ger en indikation om kausalitet då det går att isolera vad som påverkat utfallet. Vidare ger experimentet ett tydligt svar på tidsordningen i förhållandet mellan den förklarande variabeln och utfallet, det vill säga att det är just experimentvariabeln som påverkat utfallet och inte tvärtom. Däremot kan experimentet i sig inte uttala sig om vilken mekanism som gör att den förklarande variabeln leder till utfallet i den beroende variabeln (Ibid.). I majoriteten av randomiserade experimentstudier finns ej anledning att undersöka om randomiseringen har gått rätt till. Mutz och Pemantle (2012) hävdar att randomiseringskontroller varken stärker trovärdigheten i de resultat experimentet finner eller stärker effektiviteten i de statiska modeller som används. Mutz och Pemantle hävdar att det endast under två omständigheter finns skäl att utföra sådana kontroller (Ibid: 2). Den första anledningen är om forskaren inte haft kontroll över tilldelningen av den experimentella behandlingen, den andra är om respondenterna på något sätt påverkas av själva tilldelningen av grupp. Den här studien uppfyller inte något av dessa två kriterier och skulle därför inte behöva genomgå en randomiseringskontroll. I studiematerialet som initialt togs fram för att studera informationens effekt på attityder till socialförsäkringarna fann Lindbom (2017) oväntat en 16

17 indikation om att frågeordningen också skulle kunna ha en betydelse. Eftersom denna indikation uppstod oväntat finns anledning, att trots Mutz och Pemantles rekommendationer, ändå utföra randomiseringskontroller Statistiska metoder De statistiska analysmetoder som används i den här studien är regression och t-test. I studien används t-test för att undersöka om det finns signifikanta skillnader i medelvärden mellan de två grupper inom kontroll-och informationsgruppen som fått de olika frågeordningarna. Regressionsanalys är vidare ett passande verktyg för att undersöka om ett statistiskt signifikant samband föreligger mellan en eller flera oberoende variabler och en beroende variabel (Teorell och Svensson, 2007:83) Variabler Beroende variabler De beroende variablerna som kommer att undersökas är hur mycket respondenterna i studien vill höja eller sänka a-kassan respektive garantipensionen. Frågorna är ställda som: -Vilken är din inställning till högsta ersättningen (taket) i a-kassan? Högsta ersättningen i a- kassan bör -Vilken är din inställning till lägsta pensionen (garantipensionen)? Den bör... Svarsalternativen går från sänkas med 6000kr eller mer till höjas med 6000kr eller mer, där varje skalsteg däremellan motsvarar 1000kr, frågan är därmed på en skala med tretton svarssteg. Den information som erhölls före frågorna i informationsgruppen var, som tidigare nämnts, för frågan om a-kassan Den högsta ersättningen (taket) i a-kassan är ca kr/månad före skatt. För frågan om garantipension löd informationen: Garantipensionen är idag ca 8000kr/månad (garantipension). Hyr personen sitt boende täcks normalt en hyra upp till 5000kr/månad av bidrag (bostadstillägget).. Oberoende variabler För att närmare undersöka effekten av vilken fråga som kommer först av de två skapas två binära variabler. Den första variabeln AkassaFörst antar värdet 1 om frågan om a-kassa 17

18 föregår den om garantipension och 0 annars. På liknande sätt fungerar variabeln GpensionFörst som antar värdet 1 om frågan om garantipension föregår frågan om a-kassan och 0 annars. Dessa variabler representerar därmed en sammanslagning av de 24 grupperna till två, där AkassaFörst representerar de tolv ursprungliga grupper där frågan om a-kassa kommer före frågan om garantipension och GpensionFörst representerar de tolv ursprungliga grupper där frågan om garantipension kommer före frågan om a-kassan. Interaktionsvariabler Utöver att undersöka frågeordningens effekt på frågan om a-kassa respektive garantipension undersöks även ett antal variabler som kan tänkas interagera med frågeordningsvariabeln (se hypotes 3. A-H). De faktorer som undersöks är: kön, ålder, utbildningsnivå, social tillit, politisk höger- respektive vänsterplacering, inställning till välfärdsstaten, attityd till flyktinginvandring samt inkomst. Ålder Ålder mäts i antal år gammal som individen är. Respondenternas åldrar varierar mellan 18 och 70 år. Utbildningsnivå Utbildningsnivå är kodat som en binär variabel där Högutbildade=1 innebär att respondenten har studerat minst tre år på högskola och Högutbildade=0 annars. Det går därmed att undersöka om de som studerat minst tre år på högskola skiljer sig från de som inte har det. När utbildningsnivå undersöks har materialet avgränsats till att utesluta de som för närvarande studerar, då dessa inte passar in i någon av grupperna. Social tillit Social tillit mäts på en 11-gradig skala där respondenten själv fått placera sig. Skalan går från 0=det går inte att lita på människor i allmänhet till 10=Det går att lita på människor i allmänhet. Politisk höger-vänsterorientering Politisk höger-vänsterorientering mäts ursprungligen på en 11-gradig skala från 0=långt till vänster till 10=långt till höger. Variabeln är omkodad för att kunna skilja på de som placerar 18

19 sig till höger, vänster och i mitten. Tre binära variabler är skapade där 0 3 är kodat som vänster, 4 6 är kodat som mitten och 7 10 kodat som höger. Inställning till välfärdsstaten. I det här fallet används frågan Vilken är din åsikt om följande förslag? Minska välfärdsstaten. Där svarsalternativen är enligt följande: 1. Mycket bra förslag 2. Ganska bra förslag. 3. Varken bra eller dåligt förslag. 4. Ganska dåligt förslag. 5. Mycket dåligt förslag. Variabeln har kodats om till tre binära variabler. Den första variabeln är Minska och (innefattar 1 2), den andra är Neutral (innefattar 3) och den tredje är Minska ej (innefattar 4 5). Inkomst Variabeln för inkomst har delats in i fyra olika kategorier. Låginkomsttagare klassas som de som tjänar mindre än kr/månad ( Låg ), lägre medelinkomsttagare är de som tjänar mellan kr och kr ( Lägre medel ), högre medelinkomsttagare är de som tjänar mellan kr och kr ( Högre medel ) och höginkomsttagare är de som tjänar mer än kr ( Hög ). Kön Kön är en binär variabel där Kön=1 innebär att respondenten är man och Kön=0 innebär att respondenten är kvinna. 19

20 Attityd till invandring I det här fallet används frågan: Vilken är din åsikt om följande förslag? Ta emot färre flyktingar i Sverige:. Där svarsalternativen är enligt följande: 1. Mycket bra förslag 2. Ganska bra förslag. 3. Varken bra eller dåligt förslag. 4. Ganska dåligt förslag. 5. Mycket dåligt förslag. Variabeln har kodats om till tre binära variabler. Den första variabeln är Minska flyktingmottagandet (innefattar 1 2), den andra är Neutral till flyktingmottagande (innefattar 3) och den tredje är Minska inte flyktingmottagandet (innefattar 4 5). 4. Analys I det här avsnittet redogörs för studiens resultat. Först presenteras resultaten för frågeordningens effekt på svaren om a-kassa respektive garantipension i kontroll- och informationsgrupp. Därefter presenteras analyserna som undersöker om det finns några faktorer som förklarar vilka grupper som påverkas mest av frågeordningen genom interaktionsmodeller. Att ett randomiserat upplägg inte leder till några systematiska skillnader mellan grupperna innebär inte att det inte kan uppstå slumpmässiga skillnader i de enskilda fallen. För att utesluta att sådana skillnader inte gett upphov till vad som ser ut att vara frågeordningseffekter har därför ett antal jämförelser mellan grupperna som fått de olika frågeordningarna gjorts i form av t-test. Trots randomisering visar sig skillnader i könsfördelning finnas mellan grupperna som fått de olika frågeordningarna, i både kontroll- och informationsgruppen. Därför har robusthetstest genomförts som komplement till alla regressionsanalyser i studien, för att kontrollera för eventuell påverkan av könsfördelningen. Testen visar att resultaten i studien håller även kontrollerat för könsfördelning. Resultaten av jämförelserna finns i appendix A och robusthetstesten i appendix B. Vad gäller studiens huvudhypotes, att det finns frågeordningseffekter som är i linje med teorin om uppfattningar om olika behövande grupper, genomfördes även ett mer utförligt 20

21 robusthetstest där samtliga studerade parametrar kontrolleras för simultant, i en multipel regressionsanalys. Analysen presenteras i anslutning till resultaten för frågeordningseffekterna i avsnitt Frågeordningseffekter i kontroll- och informationsgrupp I det här avsnittet presenteras resultaten för studiens huvudhypotes om frågeordningseffekter för frågan om a-kassa respektive garantipension i såväl kontroll- som informationsgrupp Frågan om a-kassan Hypotesen är att de som får frågan om garantipension före den om a-kassan svarar mindre generöst på frågan om a-kassan därför att de arbetslösa kommer uppfattas som mindre förtjänande när de jämförs mot garantipensionärerna. I tabell 2 presenteras resultat för effekten av frågeordningen. Tabell 2: Stödet för höjning av taket i a-kassan i kontroll- och informationsgruppen. Intercept 8,72503*** (0,08712) 9,10493*** (0,09789) GpensionFörst -0,20890 * (0,12464) -0,57143*** (0,13843) N Kommentar: För definition av variablerna se avsnitt Standardfel inom parentes. *:p<0,1 **:p<0,05 ***:p<0,01 För kontrollgruppen framgår i tabell 2 att det genomsnittliga svaret på frågan om en höjning av a-kassan är 0,21 enheter lägre givet att respondenterna fått frågan om garantipension först. Skillnaden motsvarar en höjning på ca 210kr mindre för de som fått frågan om garantipension först. Resultatet är statistiskt signifikant för kontrollgruppen och stödjer hypotesen att de som fått frågan om garantipension före den om a-kassan svarar mindre generöst gentemot a-kassan. För informationsgruppen framgår av tabell 2 att de som fått frågan om garantipension före den om a-kassan i genomsnitt svarar 0,57 skalsteg lägre på frågan om a-kassan. Skillnaden motsvarar en höjning på ca 570kr mindre för de som fått frågan om garantipension först. Resultatet är statistiskt signifikant för informationsgruppen och stödjer hypotesen. 21

22 Vidare framgår i tabell 2 att frågeordningseffekten är starkare i informationsgruppen än i kontrollgruppen, vilket stödjer hypotesen att informationen spelar roll för att frågeordningseffekter skall uppstå. I enlighet med resonemanget kring randomiseringsförfarandet och studiens huvudfrågeställning undersöks även om frågeordningseffekterna kvarstår då sambanden kontrolleras för samtliga studerade variabler. Detta för att kunna utesluta att den påvisade frågeordningseffekten kvarstår med hänsyn till eventuella slumpmässiga skillnader som kan ha uppstått mellan grupperna. De variabler som kontrolleras för är kön, ålder, social tillit, utbildningsnivå, placering på högervänsterskalan, attityd till välfärdsstaten och till flyktinginvandring samt inkomst. Tabell 3. Robusthetstest för frågeordningseffekten i frågan om en höjning av taket i a-kassan för kontroll och informationsgrupp. (Del av resultaten, för fullständiga resultat se tabell 17 i appendix B.) Intercept 9,119 ***(0,5946) 8,093913*** (0,620020) GpensionFörst -0,2037 (0,1460) -0,556440*** (0,156449) N Kommentar: För definition av variablerna se avsnitt Standardfel inom parentes. *:p<0,1 **:p<0,05 ***:p<0,01 Resultatet för regressionsanalysen med samtliga kontrollvariabler visar att frågeordningseffekten inte längre är statistiskt signifikant i kontrollgruppen (p=0,16), medan den signifikanta frågeordningseffekten kvarstår i informationsgruppen, se tabell 3. För fullständiga resultat där även effekterna av de andra variablerna framgår hänvisas till tabell 17 i appendix B. Att frågeordningen inte får en signifikant påverkan på svaren i frågan om a-kassan givet att det kontrolleras för andra variabler kan tyda på att slumpmässiga skillnader mellan de randomiserade grupperna ändå föreligger. En annan möjlig förklaring är att antalet observationer i den senare analysen har minskat från 1586 till 980. Detta beror på det totala bortfall som uppstår då flera variabler med sinsemellan varierande grad av bortfall studeras i samma modell. Bortfallet i sig kan vidare inte förutsättas vara slumpmässigt och riskerar därmed att snedvrida resultatet. Eftersom signifikans också är en funktion av antalet observationer i ett material kan det minskade stickprovet också ha en möjlig inverkan. 22

23 Sammanfattningsvis stödjs hypotesen att frågeordningseffekter finns i informationsgruppen men inte i kontrollgruppen Frågan om garantipensionen Hypotesen är att de som får frågan om a-kassan före den om garantipensionen svarar mer generöst på frågan om garantipensionen därför att garantipensionärerna uppfattas som mer förtjänande när de jämförs mot de arbetslösa. Tabell 4: Stödet för en höjning av garantipensionen i kontroll- och informationsgrupp Intercept 10,44744*** (0,07300) 10,2920*** (0,0787) AkassaFörst -0,04253 (0,10212) 0,3172 ** (0,1116) N Kommentar: För definition av variablerna se avsnitt Standardfel inom parentes. *:p<0,1 **:p<0,05 ***:p<0,01 I tabell 4 presenteras resultatet för svaret på frågan om en höjning av garantipensionen. För kontrollgruppen framgår att de som fått frågan om a-kassa först svarar i genomsnitt 0,04 skalsteg lägre. Resultaten är inte statistiskt signifikant. Hypotesen att de som får frågan om a- kassa före den om garantipension svarar mer generöst gentemot garantipensionen får därmed inget stöd i kontrollgruppen. För informationsgruppen framgår av tabell 4 att de som fått frågan om a-kassan före den om garantipension i genomsnitt svarar 0,31 skalsteg högre. Skillnaden motsvarar en höjning på ca 310kr mer. Hypotesen att de som fått frågan om a-kassa före den om garantipension svarar mer generöst på frågan om garantipension får därmed stöd i informationsgruppen Eftersom det finns en signifikant frågeordningseffekt för frågan om garantipension i informationsgruppen men inte i kontrollgruppen får hypotesen att informationen förstärker frågordningseffekten stöd. I enlighet med resonemanget kring randomiseringsförfarandet och studiens huvudfrågeställning undersöks även här om frågeordningseffekten för frågan om garantipension i informationsgruppen kvarstår då sambandet kontrolleras för samtliga studerade variabler, 23

24 liksom tidigare utfört för frågan om a-kassan. De variabler som kontrolleras för är kön, ålder, social tillit, utbildningsnivå, placering på höger-vänsterskalan, attityd till välfärdsstaten och till flyktinginvandring samt inkomst. Tabell 5. Robusthetstest för frågeordningseffekten i frågan om en höjning av garantipensionen för informationsgruppen. (Del av resultaten, för fullständiga resultat se tabell 18 i appendix B.) Intercept 9,160152*** (0,509152) AkassaFörst 0,317930** (0,128810) N 973 Kommentar: För definition av variablerna se avsnitt Standardfel inom parentes. *:p<0,1 **:p<0,05 ***:p<0,01 Resultatet för regressionsanalysen med samtliga kontrollvariabler visar kvarstående signifikans för frågeordningseffekten i informationsgruppen, vilket ger fortsatt stöd för hypotesen att respondenterna svarar mer generöst på frågan om garantipension givet att de får frågan om a- kassan först i informationsgruppen (tabell 5). För fullständiga resultat där även effekterna av de andra variablerna framgår hänvisas till tabell 18 i appendix B Förklaringsfaktorer för vilka som påverkas mest av frågeordningen I det här avsnittet presenteras resultaten för hypotesen att det finns förklaringsfaktorer för vilka grupper som påverkas mest av frågeordningen. Genom att undersöka eventuella interaktionseffekter mellan frågeordningsvariablerna och faktorer som skulle kunna förklara vilka som är mer villkorande än andra, i linje med van Oorschot (2000;2006), finner studien svar på hypotes 3 A-H. Av de åtta olika förklaringsfaktorer som undersökts visades endast fyra signifikant interagera med frågeordningen. Dessa variabler var inkomst, inställning till välfärdsstaten, attityd till flyktinginvandring och placering på höger-vänsterskalan. Effekterna presenteras och tolkas i det här avsnittet. Övriga interaktionsmodeller för kön, ålder, social tillit och utbildningsnivå visade inte några signifikanta interaktioner och tabellerna för dessa återfinns i appendix C. 24

25 Placering på höger-vänsterskalan Här presenteras resultaten för de analyser som undersökt hypotesen att de som placerar sig till höger på den politiska höger-vänsterskalan påverkas mer av frågeordningen än de som placerar sig till vänster eller i mitten. Tabell 6: Stödet för höjning av garantipensionen i kontroll- respektive informationsgrupp. Intercept 10,26613*** (0,12406) 10,1781*** (0,1352) AkassaFörst 0,08871 (0,18161) 0,4571** (0,1918) Vänster 0,76512*** (0,17407) 0,9572*** (0,1877) Höger -0,38530** (0,18753) -0,7920*** (0,2016) AkassaFörst *Vänster 0,09902 (0,24864) -0,2501 (0,2667) AkassaFörst *Höger -0,52602** (0,26216) -0,1427 (0,2864) N Kommentar: De två interaktionsvariablerna AkassaFörst*Vänster och AkassaFörst*Höger skall förstås som effekten av att få frågan om a-kassan först och att vara vänster eller höger jämfört med effekten av att få frågan om a-kassan först och placera sig i mitten politiskt. För definition av övriga variabler se avsnitt Standardfel inom parentes. *:p<0,1 **:p<0,05 ***:p<0,01 I tabell 6 presenteras resultaten för de modeller som undersökt interaktioner mellan politisk placering och frågeordningen för frågan om garantipension i kontroll- respektive informationsgrupp. För kontrollgruppen framgår att det finns en signifikant interaktionseffekt där de som placerat sig till höger svarar 0,52 skalsteg lägre givet frågeordningen än de som placerar sig i mitten, givet samma frågeordning. Resultatet talar för att de som placerar sig i mitten politiskt vill höja garantipensionen mer, givet frågeordningen, än de som placerar sig till höger. Det innebär att hypotesen att de som placerar sig till höger ska reagera starkare på frågeordningen inte får något stöd i kontrollgruppen. Istället visas att de som placerar sig i mitten politiskt påverkas mer. De som placerar sig till vänster påverkas inte signifikant annorlunda av frågeordningen än de som placerar sig i mitten. För informationsgruppen (tabell 6) finns inga signifikanta interaktionseffekter mellan politisk placering och frågeordningen. Hypotesen att de som placerar sig till höger påverkas mer av frågeordningen får inget stöd i informationsgruppen. Det visar sig därmed finnas en effekt i kontrollgruppen som inte finns i den grupp som fått information innan frågan. Detta talar för 25