Hur skapar skiftarbetare en fungerande work-life balance?

Transkript

1 Martina Eriksson Selma Hodzic Hur skapar skiftarbetare en fungerande work-life balance? En kvalitativ studie gjord på föräldrar som arbetar skift och har hemmavarande barn How do shift workers create functioning work-life balance? A qualitative study on parents who work shifts and have children at home Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: VT-2014 Handledare: Tuula Bergqvist

2 Sammanfattning De flesta människor arbetar dagtid men på grund av att dagens ekonomi kräver aktivitet dygnet runt har det blivit vanligare att en allt större del av de anställda utför arbete utanför den traditionella dagtiden, vilket kallas för skiftarbete. Dessa förändringar i arbetstiderna påverkar människors work-life balance, som handlar om människans förmåga att framgångsrikt kunna balansera sitt arbete med livet utanför arbetet. Hur skapar skiftarbetare en fungerande worklife balance? är med bakgrund av detta en undersökning som genomförts med syftet att se om- och hur skiftarbete påverkar balansen för föräldrar med hemmavarande barn. Utifrån detta vill vi ta reda på om skiftarbete underlättar eller försvårar för en fungerande work-life balance och även om kvinnor och mäns upplevelser av skiftarbete skiljer sig åt. Detta har gjorts med hjälp av den teoretiska referensramen som nämner ämnen som skiftarbete, worklife balance samt jämställdhet. Undersökningen har genomförts med åtta kvalitativa intervjuer på två industriföretag i Värmland. Det gjordes ett strategiskt urval som baserades på fyra kvinnor och fyra män med syftet att ta reda på om upplevelserna skilde sig åt mellan könen. Vid analyseringen användes ett hermeneutiskt synsätt där fokus läggs på att studera, tolka och försöka förstå människors livssituation. Anledningen till detta val av synsätt var att vi avsåg att besvara undersökningens syfte genom respondenternas egna upplevelser och tolkningar. Sammanfattningsvis visar resultatet att respondenterna inte upplever några större problem med att kombinera arbetsliv och privatliv vid skiftarbete, samt att arbetsuppgifterna är av den karaktären att de inte gör några direkta intrång i privatlivet. Resultatet visar på vissa konflikter som kan uppstå för skiftarbetare med hemmavarande barn, bland annat finns det ingen tillgänglig barnomsorg på helger som underlättar för skiftarbetare, utan då är man beroende av mor-och farföräldrar för att få det att fungera. Resultatet visar även att det sociala livet påverkas av skiftarbete, deltagande i lagsporter har visat sig vara svårt då det upplevs som meningslös att hålla på med dessa aktiviteter när man ändå missar vartannat tillfälle att utöva dem. När det gäller hälsan för skiftarbetare visade det sig att det finns viss hälsopåverkan såsom trötthet och växlande mellan arbetstider på olika tider under dygnet. Undersökningen visar heller inte på några direkta könsskillnader, utan snarare pekar resultatet på att förhållandena blir mer jämställda vid skiftarbete. Nyckelord: Skiftarbete, work-life balance och jämställdhet

3 Förord Denna uppsats har arbetats fram under vårterminen 2014 vid Karlstads universitet. Under hela arbetet med uppsatsen har vi, Martina Eriksson och Selma Hodzic, gemensamt bidragit med lika stor del i diskussionerna och skrivandet för att slutligen kunna nå vårt mål. Vi har haft en mycket lärorik period med både med- och motgångar som vi tillsammans har tagit oss igenom. Vi skulle vilja ta tillfället i akt och tacka de personer som hjälpt oss genomföra denna uppsats och i första hand vill vi tacka de organisationer där vi utfört våra intervjuer samt de respondenter som på ett tillmötesgående och uppriktigt sätt svarat på våra frågor. Utan er hade inte denna uppsats varit möjlig. Vi vill även framföra ett stort tack till vår handledare Tuula Bergqvist för hennes stöd och konstruktiva kritik som har väglett och guidat oss framåt i vårt arbete. Till sist vill vi tacka våra familjer och våra vänner för all stöttning ni tillfört under denna vår då denna uppsats har tagit sin form. Karlstad Martina Eriksson Selma Hodzic

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och problemformulering Disposition Teoretisk referensram Skiftarbete Work-life balance Anledningen till att work-life balance är ett aktuellt ämne Kombinera arbetsliv och privatliv vid skiftarbete Konflikter som kan uppstå Modeller på hur arbetslivet och privatlivet förhåller sig till varandra Flexibel arbetstid Positiva effekter med att arbeta skift Negativa effekter med att arbeta skift Genus betydelse på arbetsmarknaden Jämställdhet ur ett work-life balance perspektiv Metod Metodval Val av respondenter Intervjuguidens uppbyggnad Genomförande av intervjuer Databearbetning och analys Reliabilitet och validitet Etik Analys och resultat Arbetsuppgifter och Arbetstider Arbete bara för försörjning eller har det större betydelse än så Påverkar skiftarbete privatlivet Balansen fungerar bra men Flextid som möjlig lösning Hälsorisk att arbeta skift Skiftarbetare mer jämställda Slutsatser och diskussion Hur upplever respondenterna möjligheten att kombinera skiftarbete med privatliv Vilka problem och konflikter kan uppstå Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att arbeta skift Finns det några skillnader mellan kvinnor och män vid skiftarbete? Avslutande diskussion Styrkor och svagheter Referenslista Bilaga

5 1. Inledning Enligt författarna Bergqvist och Jakobsen (2012,s 49) har såväl arbetslivs- som genusforskning länge visat att det är otillräckligt att enbart studera förhållanden i arbetslivet utan att ta hänsyn till livet utanför arbetet det vi vanligen kallar fritiden. Vi människor strävar efter ett fungerande vardagsliv där både arbete och fritid ingår. Framför allt är det möjligheten att kunna kombinera dessa två sfärer på ett bra sätt, som avgör om livet upplevs som gott och tillfredsställande (Bergqvist och Jakobsen 2012, s 49). Vad arbetsliv, privatliv och möjligheten att kombinera dessa betyder varierar från människa till människa. I dag går människans livspussel en ständig kamp mot klockan då fullspäckade scheman för varje dag inte är något ovanligt. Människan har många krav att leva upp till varje dag där arbete, föräldraskap, hushållssysslor och aktiv fritid både för sig själv och barnen helst ska ingå. Samhället har genomgått förändringar som kräver att butiker i stort sett har tillgänglig service hela dygnet, vilket innebär förändrade öppettider som i sin tur leder till att fler arbetstagare måste arbeta på oregelbundna arbetstider, det vill säga skiftarbete, som ligger utanför vanligt dagtidsschema och arbete som är förlagt enbart till vardagar. Man kan också se att allt fler människor idag arbetar på obekväma arbetstider. Var tredje svensk arbetar ibland på tider som inte infaller under normal kontorstid. Enligt Nenzén (2004) har antalet skiftarbetande i Europa fördubblats under de senaste tjugo åren. Kraven på att anställda ska kunna arbeta skift ökar, men att arbeta skift är inte lämpligt för alla då skiftarbete kan innebära stress på olika sätt. Det kan till exempel leda till svårigheter att balansera arbetslivet med privatlivet. Skiftarbete kan även försämra människors möjlighet till återhämtning samt påverka det sociala livet. När arbetstiderna inkräktar på privatlivet och det upplevs som att tiden inte räcker till rubbas balansen, work-life-balance, en balans som har visat sig vara viktig för människans välmående. Men det finns även en del som tycker att de kan balansera vardagen lättare med skiftarbete, särskilt om skiftschemat valts frivilligt eller om de har kontroll över schemat. Det finns även en del föräldrar som aktivt väljer att arbeta skift på grund av att de vill att en förälder alltid ska finnas tillgänglig för barnen. 1

6 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för om- och hur skiftarbete påverkar möjligheten för föräldrar med hemmavarande barn att kombinera arbetsliv och privatliv. För att uppfylla syftet vill vi få svar på frågorna: - Hur upplever respondenterna möjligheten att kombinera skiftarbete med privatliv? - Vilka problem och konflikter kan uppstå? - Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att arbeta skift? - Finns det några skillnader mellan kvinnor och män vid skiftarbete? 1.2 Disposition Denna uppsats inleds med en inledning där läsaren introduceras till ämnesområdet. Syftet med undersökningen presenteras samt vilka frågeställningar som ska besvaras. Detta följs av en genomgång av den teoretiska referensramen som består av de teorier och diskussioner som anses vara relevanta för undersökningens syfte. Efter de teoretiska referensramarna kommer metodavsnittet där det redogörs för tillvägagångssättet med insamlandet och bearbetandet av materialet som ligger till grund för denna uppsats. Det redogörs även i metodavsnittet för de forskningsetiska principerna samt redogörs för begreppen validitet och reliabilitet och vilken betydelse dessa har haft i uppsatsen. Efter metodavsnittet följer analys- och resultatavsnittet där resultatet och analysen redogörs för. Efter detta besvaras frågeställningarna innan uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion samt en redogörelse för uppsatsen styrkor och svagheter. 2

7 2. Teoretisk referensram Skiftarbete och work-life balance har blivit ett mer och mer aktuellt ämne i vårt samhälle. Vi kommer att börja med att redogöra för dessa båda begrepp och varför de har blivit aktuella. Vidare kommer vi att titta på vilka möjligheter som finns att kombinera arbetsliv och privatliv vid skiftarbete och vilka eventuella konflikter som kan uppstå vid försöken till en fungerande kombination. Innan vi avslutar med att titta på betydelsen av begreppen jämställdhet och genus kommer vi titta på vilka positiva samt negativa effekter som kan uppstå vid skiftarbete. 2.1 Skiftarbete De flesta människor arbetar dagtid, vilket innebär att arbete sker mellan klockan sju till fyra eller klockan åtta till fem. Någonting som har blivit allt vanligare är att en allt större del av de anställda utför arbete utanför den traditionella dagtiden. Innebörden av detta har blivit att skiftarbete har blivit vanligare. Noon och Blyton (2007, s 105) definierar skiftarbete som en situation där en arbetare ersätter en annan på samma arbete inom en 24- timmars period. Författaren Karlsson (2011) skriver att var femte anställd arbetar skift och att antalet förmodligen kommer att öka på grund av att dagens ekonomi kräver aktivitet dygnet runt. Om- och hur detta påverkar balansen för föräldrar med hemmavarande barn har väckt intresse och det kommer att tittas närmare på vad dessa förändringar i arbetstidens förläggning eventuellt har haft för betydelse för skiftarbetare. Arbetstider regleras både av EU-direktiv, av lagar samt av centrala- och lokala avtal. Den nuvarande arbetstidslagen trädde i kraft år 2001 och bygger på EU:s arbetstidsdirektiv (Nenzén, 2004). I detta arbetstidsdirektiv framgår det vilka krav på säkerhet och hälsa som måste tas hänsyn till vid förläggning av arbetstiden (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG). Arbetstidsdirektivet är bland annat lämpligt vid skiftarbete och i direktivet benämns skiftarbete som varje metod då arbetet delas in i skift där arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt ett bestämt schema. Det framgår vidare av direktivet att skiften kan innebära att arbetstagare måste arbeta på olika tider under en viss period av dagar eller veckor enligt ett förutbestämt schema. I direktivet benämns också en skiftarbetare som en arbetstagare vars schema ingår i skiftarbete. I Sverige har vi även en Arbetstidslag där första paragrafen lyder som följer (1982:673): 1 Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2, varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. EU:s arbetstidsdirektiv och den svenska arbetstidslagen reglerar de övergripande riktlinjerna för tillåtna arbetstider. Förläggningen av arbetstider kan se olika ut och fastställs i de centrala kollektivavtalen (Nenzén, 2004). Några av de vanligaste formerna av skiftarbeten enligt Nenzén (2004) är: Tvåskift där arbetstiden ofta läggs mellan 06:00 14:00, samt 14:00 22:00, rotation är 3

8 vanligt. Treskift där arbetsdygnet indelas i morgon-, eftermiddags- och nattskift. Det är vanligt att arbetarna roterar mellan de olika skiften. Nattskift där arbetstiderna kan sträcka sig från klockan 18:00 eller 19:00 till 06:00. Delad skiftgång kan till exempel bestå av fyra tidiga arbetstimmar och lika många sena. Skiftarbete förekommer inte inom alla yrken utan oftast ser man skiftarbete inom de yrken som erbjuder tjänster tjugofyra timmar om dygnet. Några exempel på sådana yrken skulle kunna vara läkare, sjuksköterskor eller poliser. 2.2 Work-life balance Syftet med en av frågeställningarna var att försöka få reda på hur respondenterna upplever möjligheten att kombinera skiftarbete med privatliv. Möjligheterna att kombinera två sfärer för oss in på begreppet work-life balance som anses vara relevant för undersökningen eftersom det enligt Noon och Blyton handlar om individens förmåga att framgångsrikt kunna balansera sitt arbete med livet utanför arbetet (2007, s 356ff). Även Sree och Jyothi (2012) är inne på denna linje och definierar work-life balance som en term som används för att beskriva de handlingar som utförs för att uppnå en balans mellan kraven från privatlivet och arbetslivet. Noon och Blyton (2007, s 357) påstår att de tre huvudsakliga orsakerna till obalans mellan arbetslivet och privatlivet som kan uppstå är time-based conflict, strain-based conflict samt behaviour-based conflict. Dessa tre begrepp kommer att definieras längre fram i uppsatsen. Noon och Blyton (2007, s 355) betonar att vad som är en framgångsrik balans mellan arbetsliv och privatliv är olika för olika människor och beror på vilka förutsättningar och preferenser som finns. Olika omständigheter kan göra det svårt för människor att hitta balans. Människor som är arbetslösa till exempel, har för mycket tid i den ena sfären, privatlivet, vilket innebär att de inte får utlopp för förmågan att utvecklas på arbetet. Andra människor kan istället av olika orsaker ta på sig för mycket arbete. De kanske har två arbeten eller fler för att få ekonomin att gå ihop, eller har ett krävande arbete som gör att de känner att de spenderar för mycket tid på arbetet. Sree och Jyothi (2012) menar att begreppet work-life balance har vuxit fram genom erkännandet av att en individs privatliv och arbetsliv kan utöva motstridiga krav på varandra. Vidare menar författarna att konflikter som uppstår är en normal del av livet och en naturlig följd av de krav som kommer med de olika roller som en individ har, till exempel mor, dotter, hustru, vän och anställd. För att kunna hantera konflikter som uppstår, är det viktigt att kunna balansera kraven från de olika sfärerna. Att lyckas skapa work-life balance handlar inte om att få lika stor balans mellan de olika sfärerna med schemaläggning av lika många timmar i varje sfär. Att få en positiv balans i livet handlar om prestation och njutning och den bästa balansen varierar för oss människor över tid i olika skeden av karriären, beroende på ålder och andra faktorer som är viktiga för människan. 4

9 2.3 Anledningen till att work-life balance är ett aktuellt ämne Enligt Noon och Blyton (2007, s 359) är begreppet work-life balance relativt nytt, men fenomenet har funnits längre. Tidigt under industrialismen var en anledning till obalans mellan arbetsliv och privatliv långa arbetsdagar, man kunde arbeta tolv timmar per dag eller ännu mer. Människor levde för att arbeta snarare än de arbetade för att leva, och obalansen till övriga familjemedlemmar blev uppenbar. Detta ledde till diskussioner om att arbetsdagarna behövde förkortas. Om ingen förändring skedde skulle unga människor inte ha tid att utbilda sig och vuxna, äldre människor skulle inte ha tid för något annat än sömn utanför arbetet. Australien var först med att inrätta åtta timmars arbetsdag, och de australienska fackföreningarna har varit världsledande i att säkra en kortare arbetsdag. De hade en slogan i denna kamp som löd: Åtta timmars arbete, Åtta timmars vila, Åtta timmars sömn. Detta synsätt kan, enligt Noon och Blyton (2007, s 359) förknippas med den brittiska entreprenören Robert Owen, som identifierade behovet av en större tidsmässig balans i livet för arbetande människor. Enligt Karlsson (2011, s 59) finns det många förslag på definitioner av arbetsbegreppet, men enkelt förklarat innebär begreppet det arbete som görs inom nödvändighetens sfär. Nödvändighetens sfär handlar om den ekonomiska biten, som människan behöver för att klara sig ekonomiskt. I relation till detta blir då fritidsbegreppet motsatsen till arbetsbegreppet, och hamnar utanför nödvändighetens sfär. Det är när människan ska kombinera dessa båda sfärer som work-life balance begreppet kommer in i handlingen. Att work-life balance har kommit i fokus beror bland annat på förändringarna som har skett på arbetsmarknaden. Enligt Noon och Blyton (2007, s 359ff) är den mest tydliga förändringen kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden. En konsekvens av detta är att det skett en förändring av det klassiska familjemönstret där mannen är familjeförsörjare och kvinnan vanligtvis hemmafru. Istället har vi gått mot ett familjemönster där två inkomster är normen för de flesta familjer. Kvinnors intåg på arbetsmarknaden i allt större omfattning är givetvis en viktig bidragande orsak till att work-life balance diskuteras, men det är inte den enda anledningen till den ökande användningen av begreppet. Även arbets- och anställningsvillkor har betydelse. Vidare menar författarna att många anställda spenderar allt fler timmar på jobbet i allt högre grad och många tar även med sig ytterligare arbete hem. Någonting som också har blivit allt vanligare är att en allt större del av de anställda utför sina arbetsuppgifter utanför den traditionella arbetsdagen, klockan nio till fem. Innebörden av detta har blivit att skiftarbete blivit vanligare. Noon och Blyton (2007, s 359ff) definierar skiftarbete som en situation där en arbetare ersätter en annan på samma arbete inom en tjugofyra timmars period. Att skiftarbete blivit vanligare kan bero på att dagens ekonomi kräver aktivitet dygnet runt, vilket gjort att skiftarbete har blivit alltmer vanligt förekommande. Det kommer redogöras mer kring forskningen om skiftarbete och effekterna av detta längre fram i uppsatsen. 5

10 2.4 Kombinera arbetsliv och privatliv vid skiftarbete Som tidigare nämnts är alla människor olika och en bra balans mellan arbetsliv och privatliv varierar mellan olika människor beroende på vilka förutsättningar och preferenser som finns (Noon och Blyton, 2007, s 355). Att lyckas kombinera dessa sfärer på ett tillfredställande sätt är inte alltid helt enkelt att genomföra i praktiken. Som tidigare också varits inne på har arbetet traditionellt dominerat under veckodagarna och kvällarna och helgerna har man ägnat åt hem, familj och fritidsintressen. Denna fördelning håller inte längre inom många branscher och yrkesgrupper som finns i dagens samhälle, som till exempel vid skiftarbete där arbetstiderna är fördelade över både dag, kväll och natt (Bergqvist och Jakobsen, 2012, s 63). Förmågan att kombinera arbetsliv och privatliv vid skiftarbete tycks vara olika beroende på vilka möjligheter människan har när det gäller påverkan på arbetsschema, återhämtning mellan arbetspassen, samt om skiftarbete är frivilligt valt. En svensk studie från Statens Folkhälsoinstitut (2005) visar att människor som arbetar deltid, oregelbundna arbetstider, samt har låg kontroll över sina arbetstider inte tror att de kommer att orka arbeta till pensionsålder. Däremot upplevs det som positivt om människorna upplever att de har kontroll och socialt stöd samt har möjligheter till flexibla arbetsformer. Studien tar också upp i vilken grad människorna upplevde balans respektive obalans mellan arbetslivet och privatlivet. Resultaten visar att en tredjedel upplevde balans medan hälften upplevde att arbetslivet gjorde intrång på privatlivet. Cirka fem procent menar att deras privatliv krävde att de gjorde avkall på sitt engagemang i arbetslivet (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ( ) har cirka sex procent av de som förvärvsarbetar dagligen svårt att förena arbetsliv med privatliv. De människor som upplever dessa svårigheter har en högre andel besvär av ängslan, oro, ångest, besvär med sömnen samt påfallande trötthet. Statistiken visar inte några större skillnader mellan män och kvinnor, men viss skillnad finns mellan de som har barn jämfört med de som inte har barn. Det har visat sig att bland de som har barn under sju år, uppger nio procent att de dagligen har svårt att förena arbetslivet med privatlivet. Detta jämfört med fem procent bland de som har äldre och icke hemmaboende barn (SCB ). Åkerstedt (2001) menar även att kön spelar viktig roll när det gäller skiftarbete. Det har visat sig att kvinnor med barn mår sämre än män i samband med skiftarbete. Detta kan tänkas vara kopplat till ansvaret i hemmet samt att kvinnor med barn har kortare och mer besvärad sömn än män eller kvinnor utan barn. Strazdins, et al., (2006, s 394ff) fann även att kvinnliga skiftarbetare hade mindre egen tid än männen, på grund av att kvinnor har mer ansvar för barn och hushåll. Dock poängteras att män som arbetar skift tillbringar mer tid med sina barn än män som arbetar dagtid. Även Åkerstedt (2001, s 45) menar att ibland finns det även fördelar med att arbeta skift och vissa föräldrar väljer aktivt att arbeta skift. Detta för att de föredrar att arbeta andra tider än sin partner för att kunna spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Detta sätt fungerar dock bäst om ena förälderns schema är dagtid och den andras kvälls- eller nattid. 6

11 2.5 Konflikter som kan uppstå När människor inte har balans mellan arbetslivet och privatlivet finns det risker att konflikter uppstår. Adams et al., (1996, s 411ff) menar att det finns samband mellan arbete och familj och att det finns en gemensam interaktion mellan dem. Författarna redogör för den befintliga modellen för kombinationen mellan arbete och familj och menar att konflikter uppstår när krav på deltagandet i en sfär inte samspelar med kraven på deltagandet i den andra sfären. Dessa konflikter kan ha en stor och viktig effekt på både arbete och familj. Teoretiskt sett borde människor ha mer tid nu än förr med tanke på förlängda semestrar och kortare arbetsdagar. Men det moderna samhället har fört människor in i en värld där kravet av ständig uppkoppling och närvaro är ett faktum (Grönlund, 2004, kap 4). Allvin et al., (2006, s 105f) menar att samhällsvetenskapens föreställningar om hur arbetslivet och privatlivet förhåller sig till varandra har skiftat under 1900-talet. Vidare menar författarna att man oftast utgått från att de är två helt olika sfärer och att dessa tankar också förstärkts genom att privatlivet vanligtvis jämställts med arbetslivet. Grönlund (2004, kap 2) menar att eftersom work-life balance är individanpassat är det viktigt att förstå vilka krav som ställs på varje människa och vilka val som faktiskt är människans egna, för de i sin tur påverkar förmågan att skapa och bevara balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Författaren menar vidare att individanpassad balans är något som ses som positivt för de anställda då de lättare kan förena arbetslivet med privatlivet, vilket är en förutsättning för att män och kvinnor ska kunna dela lika på ansvaret i hemmet. Även författarna Allvin et al., (2006) menar att vi går mot mer individanpassat arbetsliv som innebär att enskilda människor får en större betydelse i organisationen. Författarna menar att det till stor del handlar om ömsesidig samverkan mellan människor och organisationer där personliga egenskaper och resurser anses som en väsentlig faktor för människans anknytning till organisationen. Fackföreningen Unionen (2007) menar att när arbetslivet är barntillåtet är det mycket enklare att kombinera arbetslivet och privatlivet. De menar att arbetslivet då är anpassat för samtliga, både för de människor som har barn samt för de människor som inte har barn. Vidare menar Unionen att ingen ska behöva välja mellan arbetslivet och privatlivet. Svårigheter att förena föräldraskap med arbete ska inte leda till att man ser barn som ett hinder, då föräldrar är en stor och viktig del av den arbetsföra befolkningen, för i så fall hotas välfärden för alla. Dagens arbetsliv är dock enligt Unionen inte barntillåtet och många upplever konflikter mellan arbetet och att vara förälder. Enligt Noon och Blyton (2007, s 357) skulle varje obalans mellan arbetslivet och privatlivet kunna ta en- eller två huvudformer. Att arbeta gör det svårare att uppfylla skyldigheter i privatlivets sfär och familje- eller andra påtryckningar gör det svårare att leva upp till förväntningarna från arbetslivet. Noon och Blyton (2007, s 356ff) refererar till Greenhaus och Beutells (1985) idé om att det finns tre huvudsakliga orsaker till en obalans mellan arbetslivet och privatlivet: 7

12 Time-based conflict: Denna konflikt innebär att mycket tid spenderas i den ena sfären vilket resulterar i mindre tid än vad som krävs i den andra sfären. Till exempel kan press från arbetslivet göra att man tvingas spendera fler timmar än man tänkt sig på arbetet, eller att man kanske till och med behöver ta arbete med sig hem. Detta kan skapa obalans i privatlivet genom att man inte klarar av att uppfylla åtagandena hemma. Strain-based conflict: Denna konflikt innebär att känslan av stor påfrestning och press i ena sfären gör det svårt att fullfölja saker i andra sfären. Detta kan till exempel bero på tryck hemifrån, sjuka barn eller personliga problem som skapar störningar i koncentrationen och försvårar möjligheterna att uppfylla arbetsförpliktelserna. Behaviour-based conflict: Denna konflikt innebär att de roller som en viss sfär kräver inte är lämpliga i den andra sfären. Den beteendemässiga konflikten kan vara svår att precisera, den blir ofta tydlig då människor identifierar de olika roller som intas i specifika situationer. Vi anser dessa tre konflikter vara relevanta då vi valt att bland annat fokusera på vilka problem och konflikter som kan uppstå vid försök att kombinera skiftarbete med privatliv. 2.6 Modeller på hur arbetslivet och privatlivet förhåller sig till varandra Det har även lagts fram olika modeller för hur de båda sfärerna, framför allt privatlivet, förhåller sig till- och påverkar varandra. Allvin et al., (2006, s 105f) skriver att i den tidiga forskningen arbetade man med tre olika modeller; segmenteringsmodellen, överspridningsmodellen samt kompensationsmodellen. Enligt segmenteringsmodellen förekom arbetslivet och privatlivet parallellt utan inbördes påverkan. Arbetslivet fyllde i huvudsak materiella behov, medan privatlivet stod för det sociala i livet och var platsen där emotionella behov kunde tillfredsställas. Segmenteringsmodellen skulle inte bara beskriva faktiska förhållanden utan dessa teorier beskrevs som önskvärda. Hemmet blev en privat sfär där meningen var att människan skulle kunna koppla av och känna sig trygg från de förväntningar och krav som omvärlden har. Redan tidigt insåg man att arbetslivet och privatlivet måste beaktas i ett helhetsperspektiv. Överspridningsmodellen påstod därför att svårigheter i den ena sfären tenderade att påverka den andra sfären vilket innebar att själva innehållet i arbetslivet samt arbetets karaktär skulle ha betydelse för hur resten av livet kom att te sig. Den tredje och sista modellen, kompensationsmodellen innebar att brister inom det ena området kunde kompenseras och vägas upp av innehållet inom det andra (Allvin et al., 2006, s 105f). Av dessa tre modeller är det främst överspridningsmodellen och kompensationsmodellen som fått betydelse på sikt. Modellerna har bland annat haft betydelse för den krav- och kontrollmodell som lanserats av Karasek och Theorell (1990). Denna modell hävdar bland annat att höga psykiska krav i arbetet, kombinerat med stort handlingsutrymme, leder till personlig och yrkesmässig utveckling. Denna utveckling gör att man orkar delta i fritidsaktiviteter som kräver integrering med andra människor genom till exempel föreningsliv eller ideellt arbete (Allvin et al., 2006, s 105f). I takt med att arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats har, med visst stöd i forskningen, andra synsätt kommit i fokus. Ett av dessa synsätt kallas för konflikt- eller 8

13 konkurrensmodellen (Allvin et al., 2006, s 108). Denna modell utgår från att varje människa har begränsad tid och energi som de olika livssfärerna måste samsas om. Om kraven är höga i alla sfärer och ingen anpassning eller omfördelning är möjlig, hamnar de i konflikt med varandra och rollöverbelastning uppstår. Forne et al., (2003) har med hjälp av en särskild skala för uppskattning av graden av konflikt mellan arbetsliv och privatliv, undersökt betydelsen av konflikt respektive balans mellan sfärerna. Ett genomgående drag i undersökningen är att arbetslivet oftare påverkade privatlivet än tvärtom. Resultatet tydde också på att depressiva symtom oftare uppstår i en situation där privatlivet inkräktar på arbetslivet än tvärtom. På senare tid har överspridningsmodellen vidareutvecklats. Man har i större utsträckning insett att den ömsesidiga överspridningen mellan sfärer kan vara av både positiva- och negativa slag. Att pendla mellan olika roller skulle kunna göra livet mer intressant och meningsfullt och skulle kunna fungera så länge varje person har ett begränsat antal roller att fylla samt så länge rollerna inte är alltför tidskrävande. Under dessa förutsättningar kan arbetsliv och privatliv gynna varandra genom att positiv energi överförs mellan sfärerna (Allvin et al., 2006, s 108). Uppluckringen av traditionella regelverk och ökade krav på individuellt ansvarstagande har dock förändrat villkoren när det gäller arbetslivet. Att försöka upprätthålla föreställningen om en homogen sfär med tydlig rollfördelning utanför arbetslivet är om möjligt ännu mer problematiskt. Samhället som helhet har förändrats avsevärt under det senaste kvartseklet och de största förändringarna har skett utanför arbetslivet (Allvin et al., 2006, s 109). Idag kan människan med hjälp av den tekniska utvecklingen vara mer tillgänglig för arbetet även när denne befinner sig utanför arbetsplatsen. En del arbetsgivare erbjuder sin personal olika möjligheter att tillgodose de personliga behoven, vilket kan bidra till att gränsen mellan arbetslivet och privatlivet luckras upp. När människan tvingas ta ökat ansvar för sitt arbetsliv blir det svårt att själv upprätthålla distinktionen mellan arbetslivet och privatlivet, då möjligheten till flextid, arbete på oregelbundna arbetstider, arbete hemifrån eller på resande fot suddar ut gränserna mellan de båda sfärerna (Allvin et al., 2006, s 103f). Vidare menar författarna att det som upplevs som konflikt eller balans mellan arbetslivet och privatlivet handlar om hur människan är och hur inställningen till arbetet ser ut. Det finns människor som försöker skapa harmoni mellan arbetslivet och privatlivet, men det finns även de som medvetet väljer arbetet i första hand och det övriga livet får anpassa sig därefter. Enligt Noon & Blyton (2007, s 368ff) finns det olika ansvarsområden som alla behöver tas i beaktande i strävandet efter en optimal balans. Nedan följer exempel på varje nivå: Individuell nivå: Flexibilitet på arbetet ger möjlighet till att ta med arbetet hem, närhet till arbetet förkortar restiden eller ha en mer långsiktig strategi som bygger på att dra ner på utgifterna för att på så vis reducera pressen på att få in kapital. Organisationsnivå: Organisationerna kan bidra med sin hjälp genom att ha så kallade familjevänliga policys, gällande föräldraledighet, flexibla arbetstider, dagis på arbetsplatsen med mera. 9

14 Samhällsnivå: Att det erbjuds dagis och fritidsverksamhet för att ge möjlighet för vuxna att arbeta heltid. Statsnivå: Reglering kring föräldraledighet. 2.7 Flexibel arbetstid För att underlätta för en fungerande work-life balance har flexibla arbetstider i större utsträckning börjat diskuteras. Jämställdhetsombudsmannen (2004) menar att detta skulle kunna vara ett möjligt sätt att hjälpa människor som har svårt att få ihop livspusslet. Flexibel arbetstid kan innebära många olika saker, men brukar förklaras som ett sätt att underlätta människors möjligheter till att uppnå en bättre balans mellan arbetslivet och privatlivet (Allvin et al., 2012, s 9). Vidare anser författarna att dagens arbetsliv har förändrats med hjälp av ökad flexibilitet och syftar på att via flexibilitet kan balansen mellan arbetsliv och privatliv bli enklare för människorna. I Sverige kom frågan om flexibla arbetstider redan på 1800-talet då människorna upplevde svårigheter att balansera familjeliv och arbetsliv. Författaren Grönlund (2004, kap 4) menar att flexibla arbetstider är något som människan ofta försöker att ta hjälp av för att finna en balans mellan arbetslivet och privatlivet. Positiva effekter av flexibla arbetstider kan framkomma i samband med hämtning och lämning på förskola, till exempel om barnen hämtas tidigare på eftermiddagen och föräldern sedan tar upp arbetet igen på kvällen när barnen har somnat. Flexibiliteten behöver däremot inte alltid vara positiv, speciellt inte när kraven från både arbetslivet och privatlivet är höga. Människan tvingas då själv dra en gräns mellan arbetslivet och privatlivet samt motivera besluten både för sig själva och andra, vilket kan framkalla stress. Författaren Laureèn (2003) menar att det finns positiva samband mellan flexibel arbetstid och hälsa. Detta genom att människan upplever mindre stress när den har möjligheter att styra över sin arbetstid, samt att olika krav från arbetsgivaren känns lättare om man själv får bestämma hur kraven ska uppfyllas. Även författarna Kauffeld et al., (2004) fann i sin analys av 27 studier att flexibilitet och flexibla arbetstider hade positiv effekt på anställda. Studien visade att anställdas produktivitet, arbetstillfredställsele och frånvaro minskade med hjälp av flexibla arbetsscheman. Grönlund (2004, kap 4) menar att flexibel arbetstid har blivit en omdiskuterad fråga i Sverige, eftersom det öppnas fler möjligheter som skulle kunna underlätta balansen mellan privatliv och arbetsliv för de anställda. Vidare skriver författaren att arbetstidsflexibiliteten är ett sätt som kan dämpa konflikter när svårigheter att balansera arbetslivet och privatlivet upplevs. Hon menar även att kön spelar roll när det gäller flexibiliteten då det främst är kvinnor som erbjuds flexibla arbetstider för att finna balans. Grönlund (2004, kap 4) påstår också att arbetstidens flexibilitet ses från kvinnors sida som ett medel mot strävan efter jämställdhet. Detta på grund av att kvinnor har ökat sitt deltagande i förvärvsarbete samt att familjesituationerna ser annorlunda ut då det handlar om att två arbetsscheman ska kunna samverka. 10

15 2.8 Positiva effekter med att arbeta skift Som nämndes tidigare handlar work-life balance om möjligheterna till kombinationen mellan arbetslivet och privatlivet utan att kraven från de båda sfärerna krockar med varandra. Kraven från de olika sfärerna kan se olika ut för olika människor beroende på deras vardag och den moderna människans livspussel ses som en ständig kamp mot klockan. Agosti (2011) skriver att en del människor upplever skiftarbete som ett alternativ för att lyckas hinna med livspusslet. Även Williams (2008) skriver i sin artikel att arbeta skift kan vara att föredra för vissa människor på grund av familj- eller barnomsorg och detta kan i sin tur minska konflikterna mellan privatlivet och arbetslivet. Författaren menar att det även kan vara ett bra sätt att minska på behovet av barnsomsorg, vilket innebär mer tid med barnen. Enligt Strazdins., et al (2006, s 394 ff) finns det föräldrar som aktivt väljer skiftarbete. Detta därför att de vill att en förälder alltid ska finnas till hands för barnen och då föredrar de att arbeta andra tider än sin partner för att balansera vardagen. Även författarna Liua et al., (2010) och Kecklund et al., (2010) påstår att det kan finnas positiva effekter med skiftarbete för föräldrar. Särskilt om skiftscheman frivilligt har valts eller om arbetstagarna har en viss kontroll över sina scheman. Skiftarbete kan även öka tillgängliga finansiella resurser och främja föräldrarnas välbefinnande. De menar även att skiftarbete kan ge sociala fördelar som att vara ledig en dag mitt i veckan istället för att bara vara ledig på helger. Agosti (2011) menar att när kvinnor arbetar skift kan det leda till mer jämlika förhållanden med partnern. Det blir då mer naturligt för mannen att ta ett större ansvar för barnen och hushållssysslorna när kvinnan arbetar på oregelbundna tider. 2.9 Negativa effekter med att arbeta skift När människor inte får vara med och styra sitt schema efter sina behov kan det för vissa försvåra balansen och återhämtningen. Om inte tillräcklig tid för återhämtning eller sömn fås kan detta på lång sikt vara negativt för hälsan. En stressforskningsrapport visar att skiftarbetare som har besvär med sömnen också har sämre hälsa. Samma studie visar att det även finns ett omfattande stöd från sömnforskningen som visar, till exempel, att långvarig sömnbrist kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Kecklund et al., 2010). I vissa fall är det inte endast människan själv som blir negativt påverkad av skiftarbete utan även människans familjemedlemmar kan bli lidande och komma i obalans. Främst beror denna obalans på att en del skiftpass inte bara förekommer under vardagarna utan att även arbete på helger kan förekomma, vilket kan försvåra balansen ännu mer. Nenzén (2004) skriver om olika effekter och olycksrisker som kan uppstå när människor arbetar skift. Dåsighet och trötthet uppstår i samband med en förändrad dygnsrytm och människor konsumerar för mycket kaffe för att orka hålla sig vakna, vilket i sin tur kan leda till olika magbesvär. De skriver även att risken att drabbas av arbetsskador är 50 procent högre bland skiftarbetare. 11

16 Skiftarbetare kan också uppleva problem med barnomsorg på helger, att planera semestrar, samt få det svårare med de sociala aktiviteterna (Williams, 2008). Även författarna Strazdins et al., (2006, s 394 ff) menar att människor som arbetar skift kan uppleva obalans och att familjerutinerna blir lidande på grund av skiftarbete. Här syftar de på rutiner så som äta middag tillsammans, nattning av barn samt helgutflykter. Dessa rutiner är viktiga för familjen eftersom det symboliserar familjesamhörighet. Kecklund et al.,(2010) menar att de flesta studier visar på att familjelivet påverkas negativt av skiftarbete på grund av att balansen rubbas mellan sfärerna samt att arbetstiderna kan göra intrång på umgänget med familj och vänner. Balansen rubbas även på grund av att skiftarbetande föräldrar kan få depressiva symptom på grund av trötthet vilket innebär att de får svårare att upprätthålla familje- och sociala relationer. Faktorer som anses viktiga både för deras och barnens välbefinnande. Strazdins et al., (2006, s 394ff) skriver i sin artikel att trötta och depressiva föräldrar är mindre spontana, mer irriterade och sorgsna. Deras forskning har visat att barn till depressiva föräldrar sannolikt har mer beteendesvårigheter, sämre fysisk hälsa, nedsatt social förmåga och sämre studieresultat än barnen till föräldrar med standardarbetstider. Idag pågår det i många företag ständiga diskussioner om hur skiftscheman ska utformas. Det finns ingen modell som är perfekt för alla företag och alla anställda. Istället försöker man hitta en bra kompromiss för att nå produktionens krav och de anställdas fysiska, psykiska samt sociala behov (Nenzén, 2004). Det är viktigt att människan får tid mellan sina arbetspass att göra något socialt eller aktivt för dennes välbefinnande. Även Åkerstedt (2001) menar att det är viktigt eftersom skiftarbete kan medföra störningar i många människors sociala liv och bli ett hinder för ett normalt socialt liv. Skiftarbetare har arbetstider som kan växla från vecka till vecka, vilket kan försvåra deltagande i regelbundna aktiviteter i privatlivet. Missas aktiviteterna varannan vecka kan det kännas meningslöst vilket kan leda till att aktiviteterna istället väljs bort. Åkerstedt (2001) menar att detta kan bli ett problem som kan leda till passivitet och göra att det sociala stödet försämras Genus betydelse på arbetsmarknaden Som tidigare nämnts är det idag vanligt med diskussioner om hur kvinnor och män ska lyckas få till en bra balans mellan privatlivet och arbetslivet. Enligt Jordansson et al., (2011, s 36) handlar det för kvinnor i hög grad om anpassningar till en arbetsmarknad och ett arbetsliv som formats utifrån manliga förutsättningar. Män ska på motsvarande sätt ta plats i hemmet och i familjen. Med denna bakgrund kan vi se en genusarbetsdelning som fortfarande idag är påtaglig. Sverige framhålls som ett av världens mest jämställda länder, men har också en av världens mest segregerade arbetsmarknader när det kommer till kön och genus. Författarna menar vidare att förståelsen av arbete och villkoren i arbetslivet är präglade av den genusordning som fick sina första konturer för mer än hundra år sedan samt av en könsblind syn på arbetet. Detta har fått konsekvenser för den situation som vi befinner oss i idag. Genussystemet eller genusordningen är ett sådant redskap som belyser den systematiska orättvisa som riktas gentemot kvinnor. 12

17 Enligt Connell (2009) talas det i genusforskningen om två ordningar; könsordningen och genusordningen som består av föreställningar om hur relationer mellan kvinnor och män bör vara och vilka intressen samt arbeten de bör ha. Detta lär vi oss genom andra och det blir naturligt och självklart. Vidare menar författaren att resultatet av genusordningen ofta syns i praktiken i arbetslivet, privatlivet, religionen, kulturen samt samhällets organisationer med mera. Författaren Abrahamsson (2009, s 157) tar även upp att det finns två särskilda mönster av genusordningen. Det första är särhållande av kön, vilket precis som det låter, innebär att kvinnor och män ska hållas isär. De är skapta för att göra olika uppgifter i livet samt ha olika intressen och även olika arbeten. Det behöver inte vara fysiskt utan det kan vara genom föremål, platser eller arbetsuppgifter. Detta kan ske på en mycket detaljerad nivå, till exempel på en städfirma där kvinnor städar privatbostäder och män städar kontor. Arbetsuppgifterna är alltså uppdelade efter vilket kön individen tillhör. Särhållande av kön kan visa sig genom motsatspar, exempelvis svag-stark, mjuk-hård eller passiv-aktiv. Det kvinnliga könet anses vara det svaga, mjuka samt passiva medan det manliga könet anses vara det starka, hårda och aktiva. Det andra mönstret är en generell underordning av kvinnor och överordning av män. Detta innebär att det är en hierarki där män alltid är högst upp och kvinnor är underordnade. Männen anses vara normen, att det är så man ska vara medan kvinnan inte riktigt når upp till mannens nivå. Om en man och en kvinna utför samma arbetsuppgifter anses mannen ha misslyckats och kvinnan anses vara felplacerad. Kvinnan har inte förtroendet för att kunna utföra arbetet lika bra. Däremot, om en man utför arbetsuppgifter som anses vara kvinnliga, ses det som ett misslyckande. Detta synsätt hjälper både kvinnor och män att upprätthålla hierarkin (Abrahamsson, 2009, s 157). Enligt Jordansson et al., (2011, s 36) kan den hierarkiska ordningen mellan kvinnor och män därför sägas bygga på en kategoriell ojämlikhet där kategorin kvinna ställs mot kategorin man. Författarna hänvisar vidare till Tilly (2000) som har utvecklat ett teoretiskt redskap för att förstå hur denna ojämlikhet tenderar att bli bestående. Tilly (2000) har lokaliserat inneboende mekanismer som hjälper till att föra ojämlikheten vidare och som vi, som människor, är med om att återskapa. Han menar vidare att långvariga och systematiska obalanser i livschanser skapar mer eller mindre stabila skillnader som institutionaliseras. De som har tillgång till värdeskapande resurser gör vad de kan för att exploatera eller behålla kontrollen över de möjligheter som dessa medför. Men underordnade grupper kommer istället i hög grad anpassa sig till de villkor som råder (Jordansson et al., 2011, s 36). Vidare hänvisar författarna även till Jonasdottir (2003), som på ett liknande sätt fångar kärlekskraftsteorin, det vill säga grunden för kvinnors underordnade ställning utifrån könsrelationer. Jonasdottir (2003) menar att mäns exploatering av kvinnor kopplas till begreppet kärlek på ett sätt som anknyter till den marxistiska terminologin där kärlek blir liktydig med arbete. Kvinnor ger- och män tar emot kärlek och omsorg vilket ger upphov till en maktrelation som förklarar kvinnors underordning och mäns överordning i samhället. Dessa processer pågår ständigt både i arbetsliv och i privatliv och har utgångspunkt i det socialt konstruerade könet och i sociala praktiker som talar om för oss vad som är kvinnligt och manligt samt vilka karaktärsdrag och beteenden som förväntas inom dessa kategorier. 13

18 Enligt Bergman (2011, s 106) utgör ett samhälle som präglas av könsbundna normer och värderingar, ett exempel på ett sammanhang där en viss typ av villkor kommer påverka på vilka sätt kvinnor och mäns potentiella kapacitet att vara tillgängliga för familjen visar sig. Med tillgänglighet avses förmågan hos en individ eller grupp att vara tillgänglig i förhållande till någon eller något (Bergman och Gardiner, 2007). Författarna menar att det handlar om att upplåta sin tid och sin energi åt någon annan än sig själv, exempelvis en organisation, en annan människa eller grupp. Förmågan att vara tillgänglig kan således ta sig olika uttryck genom människors handlingar i olika sammanhang. Ett exempel på detta är att både kvinnor och män innehar förmågan att använda sin tid och energi till hushållsarbete, men att de handlingar som faktiskt visas innebär att det är kvinnor som i högre utsträckning gör detta. Vad kvinnor och män ägnar sin tid och energi åt är således inte alltid ett resultat av vad kvinnor och män faktiskt är kapabla till att göra, utan snarare vad de vill göra, förväntas göra eller tvingas till att göra (Bergman, 2011, s 106f) Jämställdhet ur ett work-life balance perspektiv Kvinnors intåg på arbetsmarknaden och arbetsscheman som ska enas för oss in på området jämställdhet. När två arbetande människor ska dela på hushållsarbetet samtidigt som de arbetar påverkas balansen. Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller jämställdhet utifrån att gemensamt ta ansvar för familjen och ekonomin. Trots många insatser är det dock fortfarande främst kvinnor som ansvarar för de flesta av de obetalda arbetena i hushållet (Jansson et al., 2012 ). Välfärdsstatens utveckling under efterkrigstiden har gått hand i hand med kvinnors ökade förvärvsarbete. Från att kvinnor inte har haft någon fast förankring på arbetsmarknaden utgör de idag ungefär hälften av arbetskraften (SCB 2010). En bidragande orsak till detta har varit utvecklingen av välfärdsstaten, de politiska kraven på en förbättrad levnadsstandard och ett demokratiserat utbildningsväsen (Jordansson et al, 2011, s 40f). Författarna menar vidare att män och kvinnor historiskt utfört olika typer av arbete med många variationer beroende på tid, plats, ålder, klass samt civilstånd. Denna arbetsdelning kan följas på ett strukturellt plan och bygger på föreställningar om passande uppgifter och områden för kvinnor respektive män. Ett analytiskt begrepp för att fånga detta är enligt författarna genom genusarbetsdelning. Denna genusarbetsdelning utgör själva grundmekanismen för kvinnors underordning i arbetslivet och att dagens könssegregerade arbetsmarknad har sitt avstamp i historien. Historiskt sett har kvinnorna varit hemma och tagit hand om hushållet och omsorgen av barnen. Enligt Boëthius (1993, s 34) var det under denna tid, när majoriteten av arbetstagarna var män, som organisationssystemen som finns kvar än i dag byggdes upp. Den traditionella organisationsmodellen är enligt Boëthius inte könsneutral utan en manlig organisationsmodell. Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga och den svenska jämställdhetspolitiken handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden (Regeringens skrivelse 2002/03, s 140). Sedan 1970-talet har jämställdhets begreppet blivit accepterat i Sverige och är en självklar del av regeringens politik. Målet är att ta bort de socialt skapade skillnaderna mellan män och kvinnor och få till stånd en rättvis fördelning av sysslor. Tanken är att ansvaret för familjen skall delas lika för 14

19 att möjliggöra att både män och kvinnor skall kunna förena arbetslivet med familjelivet. Sedan ett antal år tillbaka har vi i Sverige inte längre någon jämställdhetslag. Den har istället ersatts med en diskrimineringslag (2008:567): 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Som nämnts tidigare är Sverige ett av de länder som kommit längst när det gäller jämställdhet och att gemensamt ta ansvar för familjen och ekonomin. Men trots många insatser är det fortfarande främst kvinnor som ansvarar för det mesta av de obetalda arbetena i hushållet (Jansson et al., 2012). Enligt författarna Jordansson et al, (2011, s 44) har föreställningarna kring vem som bör ha det huvudsakliga ansvaret för familjen kvarstått och kvinnor och män befinner sig fortfarande i hög grad inom olika sektorer samt inom olika yrkesområden. Idag finns enligt författarna närmare 25 procent av alla sysselsatta kvinnor inom yrken där 90 till 100 procent av samtliga sysselsatta är kvinnor. Motsvarande andel för män bland de starkast mansdominerande yrkena är 30 procent. Sverige har en fortsatt delad arbetsmarknad där spridningen av kvinnor och män inom näringsgrenar och sektorer visar att omkring 80 procent av samtliga kvinnor har en anställning inom offentligeller privat tjänsteverksamhet. Motsvarande andel för män är 43 procent. Trots jämställdhetssträvandena är Sverige långt ifrån ett delat och jämlikt föräldraskap (SCB 2010). Män har inte utökat sitt engagemang för familjesfären i samma utsträckning som kvinnorna har etablerat sig på arbetsmarknaden, under 2010 till exempel var andelen män som tog ut föräldraledighet cirka 20 procent. Med andra ord har kvinnorna fortfarande huvudansvaret för hem och barn även om de återfinns i arbetslivet i nästan samma utsträckning som män (SCB 2010). Kvinnor utbildar sig lika mycket som män men löneskillnaderna kvarstår fortfarande (Trapp, 2014). Vidare hänvisar hon till Bygren et al., (2004, s 232) som hävdar att det i dag fortfarande är flest kvinnor som arbetar deltid när barnen är små och att kvinnorna även tar fler avbrott i arbetslivet på grund av föräldraledighet. Detta kan bidra till att de får mindre möjligheter och erfarenheter inom sin bransch. Denna utveckling med att kvinnor fortfarande har huvudansvaret för hemmet, märks även i övriga Europa enligt Jordansson et al., (2011, s 44). Författarna menar att trots tvåförsörjarideal är det snarare en och en halv- eller en och trekvarts försörjarmodeller som har blivit till praktik, som innebär att männen fortfarande arbetar heltid och kvinnorna i varierande grad deltid med ett fortsatt huvudansvar för en stor del av familjens omsorgsarbete. Författarna menar vidare att livspussel och work-life balance har blivit begrepp för att fånga problematiken kring arbetslivet och privatlivet där både kvinnor och män idag kan uppleva 15