Linköping och Norrköping

Transkript

1 Linköpings universitet Pol. Kand Kurs: 733G16 Det svenska politiska systemet Linköping och Norrköping Ett samarbete med luft under vingarna? Av: Elizabeth Svensson Gustav Roos Daniel Sjöman

2 Innehåll Innehåll... 2 Ingress:... 3 Bakgrunden:... 3 Syftet:... 4 Avgränsningar:... 4 Frågeställningar:... 4 Metod och Material... 4 Källkritik:... 5 Resultat... 6 Slutsatser... 8 Diskussion om arbetes gång: Källförteckning:

3 Ingress: Två flygplatser inom en 5 mils radie, hur är det hållbart? Finns det verkligen en marknad för detta? Kan båda två existera bredvid varandra, eller kommer det i längden leda till den enas undergång? Eller är ett samarbete oundvikligt? Dessa frågor var centrala för vår grupp i början av arbetet, vi anser att frågan om flygplatsernas framtid, är intressant och i högsta grad aktuell. Anledning till att vi anser att detta vara en angelägen fråga i dagsläget är de två städernas pågående samarbete i andra frågor i form av projektet East Sweden. Detta samarbete har pågått under ett par år och gick tidigare under namnet fjärde storstadsregionen, namnbytet skedde i Januari Det som vi har funnit vara så intressant med just frågan om flygplatserna, är hur det är ekonomiskt möjligt för båda att finnas. De borde rimligen konkurrera om samma resenärer, och även hindra varandra från att växa. Vi har även undrat hur man försöker locka resenärer ifrån andra delar av Sverige att välja just deras flygplats. Detta med tanke på att det inom ett relativt närliggande område finns ett flertal flygplatser som erbjuder samma tjänster. Bakgrunden: Under 2011 så var antalet resenärer till och från Norrköpings- och Linköpingsflygplats Antalet resenärer på de två olika flygplatserna är jämt fördelat, men ett fåtal fler väljer att resa ifrån Norrköping. 2 Det finns både likheter och skillnader mellan de två flygplatserna, man kan säga att de har valt att rikta in sig mot samma typ av resenärer. Detta då båda två erbjuder resor till europeiska städer, där det finns stora möjligheter att flyga vidare till så gott som hela världen. Norrköping skiljer sig ifrån Linköping på det sättet att man även erbjuder charterresor. Linköping är inte inriktat på charterresor då det ägt utav SAAB och deras verksamhet går före. Man sätter alltså SAABs behöv före utvecklandet utav charterflyg. 3 Under de senaste åren så har dessa båda flygplatser dragits med stora underskott, pengar som staten, men framförallt de båda kommunerna har fått subventionera. I Norrköping så kostar flygplatsen skattebetalarna ca 270 kr/person och år, den totala kostnaden för skattebetalarna är ca 35 miljoner. I Linköping ligger den totala summan för skattebetalarna på 20 miljoner, ca 135 kr/person och år. 4 Dessa kostnader har lett till att frågan om ett samarbete har blivit aktuell

4 Syftet: Syftet med arbetet är att få en inblick i hur de två olika flygplatserna i Linköping och Norrköping samarbetar, eller varför de inte samarbetar i en större utsträckning. Arbetet skall även beröra framtida planer på en gemensam flygplats. Avgränsningar: Då vårat arbete bara kommer beröra samarbetet mellan flygplatserna och inte samarbetet mellan kommunerna i helhet, anser vi att några ytterligare begränsningar inte är nödvändiga. Frågeställningar: Finns det något samarbete idag? Om det finns, hur ser det ut? Om det inte finns, varför inte? Skulle ett sådant samarbete gynna båda städerna? På vilket sätt? Finns det ett behov av två flygplatser som ligger så geografiskt nära varandra? Metod och Material Vi har planerat att använda oss utav lokala tidningsartiklar inom ämnet, utredningsplanen för en gemensam flygplats och intervjuer med de ansvariga ifrån båda kommunerna. När det gäller intervjuerna så kommer vi i första hand använda oss av redan befintliga intervjuer i ämnet. Skulle det dock finnas behov av ytterligare information så har vi i planerat att kontakta ansvariga kommunpolitiker. För att få fram tillförlitlig fakta och statistik så har vi planerat att använda oss utav luftfartsverkets hemsida. Vi planerar även att använda oss utav inhämtad information ifrån befintliga föreläsningar. Som underlag har vi även valt att användas oss av rekommenderad kurslitteratur, närmare bestämt Sveriges Politiska System av Ylva Norén Bretzer. 4

5 Källkritik: Som grund till vårat arbete om de båda flygplatsernas samarbete har vi främst använt oss utav en utredning som är beställs utav kommunen. Källan är pålitlig då den är en förstahandskälla som är beställd utav kommunen och utförd utav flera opartiska utredare ifrån luftfartsverket. Denna källa ligger även till grund för kommunens slutsatser och därmed deras beslut. Andra källor som vi har baserat vårat arbete på är olika nätartiklar som har berört ämnet. Dessa artiklar har främst bestått utav intervjuer, då med de båda städernas kommunalråd. Artiklarna har hjälpt oss olika mycket, beroende på hur relevant fakta som har tillförts och vissa artiklar har vi även ansett vara vinklade till fördel för den stad där den har publicerats. Något som är gemensamt för de artiklar som vi har använt är att de trots viss vinkling har varit sakliga och tagit upp tänkvärda argument. All fakta som vi har använt oss utav har alltid slutligen pekat tillbaka till kommunalråden eller till utredningen, vilket gör att vi anser att de har varit pålitliga. Dessa artiklar är skrivna av lokalpressen vilket ökar deras trovärdighet då de har god kännedom om lokala förutsättningar och problem och de kan därmed göra en mer detaljerad beskrivning av det aktuella ämnet. En nackdel som uppstår vid användandet av lokalpress, är att journalisten blir personligt berörd av besluten på en mer lokalnivå. Detta kan göra att de artiklar de publicerar är färgade av journalistens egna åsikter. Vi har därför rensat ut artiklar som tydligt varit färgade av personliga åsikter och värderingar, istället har vi valt att fokusera på artiklar som bygger på intervjuer med personer som har en beslutande roll i denna fråga. Dessa personer har även utgått från sakliga argument som har presenterats i den redan nämnda utredningen, vilket vi anser vara mindre färgat av personliga åsikter och värderingar. En källa som skiljer sig från de övriga är en intervju med Mari Torstensson, hon är inte en av de som har en beslutsfattande roll i denna fråga. Hon är istället en auktoritet inom detta område då hon är chef för Norrköpingsflygplats, hon har som chef stor inblick i hur organisationen fungerar och hur hon tror att den bästa lösningen ser ut. Ett problem som vi har haft med de lokala artiklarna är det faktum att det ofta är samma journalist som har skrivit dem, vilket kan leda till att det är samma argument som lyfts fram. Det resonemang som vi för i slutsatsen bygger på teorier och resonemang som vi har inhämtat ifrån de föreläsningar som vi har haft under kursens gång men även från boken Sveriges Politiska System av Ylva Norén Bretzer. Dessa teorier är generella och inte anpassade till vårt specifika område vilket gör att det uppstår en situation där vi måste tolka dessa teorier. När vi själva måste tolka dessa teorier finns det en möjlighet att det sker en fel tolkning eller att vi missar något väsentligt i författarens och lärarens resonemang. Vi har försökt undvika dessa fel genom att noggranna läsa texterna flera gånger, men även bett om förtydligande eller tolkningshjälp av handledarna samt övriga kursdeltagare. 5

6 Resultat Under Maj månad 2012, gick flygbolagen Skyways och Cimber stearling i konkurs. Detta fick en stor påverkan på både Norrköpings och Linköpings flygplats, då båda flygplatserna hade avtal med dessa bolag. Flygplatserna och kommunerna ställdes därmed inför ett dilemma, antingen påbörja ett samarbete eller försöka konkurrera ut varandra. Politikerna i båda kommunerna enades snabbt om att ett samarbete skulle vara att föredra, och man inledde ett samarbete. Man övervägde olika alternativ, bland annat att bygga en helt ny gemensam flygplats, vilket man snabbt insåg skulle vara orealistiskt då det skulle bli allt för kostsamt. 5 Planerna för ett samarbete mellan de två flygplatserna ledde till en debatt om huruvida det är rimligt att ha två flygplatser som geografiskt ligger så nära varandra. Konsekvenserna av att de konkurrerar med varandra är att båda flygplatserna är beroende utav stöd ifrån respektive kommun och totalt rör det sig om 55 miljoner kronor. Detta har lett till att vissa anser att man borde lägga ner en utav flygplatserna, för att spara in skattepengar och för att låta den som blir kvar att växa. Den flygplats som skulle kvarstå hade då inte behövt några subventioneringar, då den skulle tagit över verksamheten ifrån den som lades ner. I den kommunen där flygverksamheten inte längre skulle bedrivas, skulle det ges plats åt industriområde alternativt bygga attraktiva bostäder. Detta i sin tur skulle generera nya arbetstillfällen i kommunen och därmed öka inkomsterna. Den flygplatsen som anses vara den viktigaste att bevara är Linköpingsflygplats då den ägs och drivs utav SAAB, vilket är ett utav det största företagen i regionen. 6 Under slutet utav 2011, så presenterades en utredning som hade beställts gemensamt utav de båda kommunerna. Utredningen behandlade hur ett eventuellt samarbetet mellan flygplatserna skulle kunna se ut och om det skulle vara gynnsamt. I samband med en växande debatt angående flygplatsernas framtid så blev utredningen i högsta grad aktuell. I utredningen kom man fram till att bygga en ny flygplats skulle bli orimligt dyrt och rekommenderades därmed inte, samma sak gäller för utbyggnaden av de existerande flygplatserna. Detta fastän en eventuell utbyggnad skulle kunna ge fler resmål ifrån flygplatserna. Man kom istället fram till igenom utredningen att det mest gynnsamma för regionen skulle vara om de båda kommunerna tillsammans drev ett bolag. Detta bolag skulle ansvara för kommersiella frågor samt fördelningen av trafik mellan de båda flygplatserna. Ett gemensamt bolag skulle även reducera kostnaden för att driva flygplatserna, detta eftersom man skulle kunna ha gemensamma upphandlingar och dela på administrativa kostnader. Konkurrensen mellan flygplatserna skulle försvinna, vilket gynnar båda flygplatserna ekonomiskt. Förslaget om ett gemensamt bolag välkomnas även utav olika researrangörer, som gärna ser att Östergötland har ett gemensamt ansikte utåt för att underlätta deras etablering i regionen. 7 I utredningen tas det upp att över hälften av alla östgötar som reser med flyg ( , år 2010) väljer att resa ifrån Arlanda eller Bromma istället för att välja någon av regionens flygplatser. Detta är något som skall försöka ändra på och man räknar med att ca av dessa resenärer skall inom en snar framtid kunna välja Norrköpings- eller Linköpingsflygplats istället. I utredningen omnämns detta som att hämta hem östgötarna från Stockholm. Utredarna har kommit fram till ett flertal sätt hur man kan gå tillväga för att lyckas med detta. Man rekommenderar att antalet flighter skall utökas t.ex. en till frekvens till och från Amsterdam och helst ett flertal fler till Köpenhamn. Flygtrafiken skall även helst samordnas med SAS så att det är lättare för resenärerna att flyga vidare i Europa, och Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland,

7 minska väntetiderna. I och med flygplatsernas storlek så ligger deras priser något över större flygplatsers, något som bör utjämnas, detta kan man anser utredningen att man kan genomföra genom fler avgångar. För Charterflygen anses det att antalet avgångar skall utökas på veckodagarna och helst skall det finnas fler destinationer. 8 Enligt Linköpings och Norrköpings kommunalråd så vill man utifrån utredningen utveckla flygverksamheten till att bli ett varumärke för hela regionen. Därmed skall man kunna locka till sig fler resenärer främst inom affärsresor. Lars Stjernkvist (S) kommunalråd Norrköping och Paul Lindvall (M) kommunalråd Linköping vill genom samarbetet få de östgötska flygplatserna mer konkurrenskraftiga gentemot närliggande flygplatser så som Stockholm och Nyköping. 9 Det första steget i det tänkta samarbetet har tagits, man har redan börjat koordinera marknadsföringen. Samarbetet i övrigt har ännu inte startas på riktigt, då det fortfarande är under utredning och den exakta utformningen är ännu inte klar. 10 Till skillnad från beslutsfattarna i de båda kommunerna så är inte alla personer positivtt inställda till ett sammarbete mellan flygplatserna. En person som inte är nöjd med planen om ett samarbete är Mari Torstensson som är VD för Norrköpingsflygplats. Hon menar liksom politikerna att en nybyggd gemensamt ägd flygplats är alldeles för dyr men även att det skulle vara svårt att få de miljötillstånd som idag krävs för byggnation av en flygplats. Mari anser även att ett samarbete med ett gemensamt bolag inte skulle vara gynnsamt för de båda flygplasterna då administrationen avsevärt skulle försvåras. Främst genom att de både kommunerna och flygplatserna har olika åsikter om vad som är bäst för regionen att investera pengar i. Torstensson ställer sig istället bakom tanken att ett samarbete mellan de både flygplatserna ska ske genom att de ska vara goda grannar. Ett exempel som tas upp på hur detta ska gå till i praktiken är att det till exempel kan ske en utlåning av material mellan flygplatserna om den ena flygplatsen tillfälligt fick brist på något. Att vara två separata flygplaster är något positivt då det skapar fler arbetstillfällen i de både kommunerna. Det skulle även gynna invånarna i kommunerna då man kan föra en närmare dialog om vilka tjänster och resmål som flygplatserna borde erbjuda och då anpassa flygplatsen så att den gynnar de lokala invånarna, vilket ofta kan är svårt när man har en stor organisation som beror fler organisationer Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland,

8 Slutsatser Är det då lönsamt att behålla båda dessa flygplatser i drift? Enligt den utredning som vi tagit del av så kan det bli lönsamt att driva båda dessa flygplatser. Utredningen visar att det inte är lönsamt att driva dem var och en för sig. Detta eftersom både Linköpings och Norrköpings kommuner behöver avsätta flera miljoner, från sin budget varje år för att flygplatsen ska klara sig ekonomiskt. Istället borde flygplatserna samarbeta och drivas av ett gemensamt bolag som kommunerna äger, detta ägandeskap skulle leda till att minska kostnaderna. Trots att ett förslag som i teorin skulle gynna flygplasterna ekonomiskt och även gynna hela regionen, så har inget samarbete skett i praktiken. En tanke som vi har är att det inte finns ett behov av två flygplatser som ligger så nära varandra, då ingen av dem klara av att gå runt ekonomiskt. Det finns enligt oss även andra faktorer i denna fråga till exempel så gynnar flygplatserna de olika företagen i de båda städerna. Detta då affärsresenärer enkelt kan ta sig till viktiga möten eller kundträffar utomlands utan att spendera flera timmar på vägen upp till Stockholm. Samma princip gäller för personer som kommer till städerna och då enkelt kan ta sig till det hotell som de ska bo på och slipper åka flera timmar för att vara med på ett möte. Flygplatserna är även reklam för kommunerna och gör Östergötland mer attraktivt för företag enligt oss. Att ha en flygplats så nära är även bra för invånarna i kommunen då de slipper långa resor, samt kan lämna bilen hemma vilket gör att fler kan åka på resor av olika slag. Ett resonemang som tas upp i Ylva Norén Bretzers bok Sveriges Politiska System handlar om att kommunens verksamhet ska vara till gagn för alla medborgare i kommunen. Det som kan diskuteras när det kommer till flygplatserna är om de verkligen är till gagn för alla invånare i Norrköpings respektive Linköpings kommuner. 12 Flygplatserna erbjuder affärsresor samt charterresor, vilket är två dyra alternativ och det finns ingen möjlighet att använda sig av lågprisflyg från regionen. Eftersom det är väldigt dyra alternativ för den enskilde resenären, så finns det ett antal invånare i kommunen som inte kommer att kunna ha råd att resa. Eftersom alla invånare inte kan använda flygplatsen beroende på att respriserna är för höga så är flygplatsen inte till för alla, vilket den allmänna kompetensen som en kommun tillhanda håller skall vara. Varje år så står östgötar för resor från Bromma och Arlanda och detta är enligt kommunernas rapport ca 54 % av alla resor som östgötarna står för. Detta skulle kunna betyda att flygplatsen inte har en allmännyttig funktion, då mer en hälften av alla resenärer från länet väljer att inte använda de lokala flygplatserna. Därför kan man anse att de även i detta fallet, inte fyller de krav som kommunens allmänna kompetens ska uppfylla. I Ylva Norén Bretzers bok Sveriges Politiska System, tar hon även upp resonemanget att en större kommun ofta inte kan ha samma närhet till sina invånare. Detta leder till att det kan vara svårare för invånarna att påverka beslut som fattas och veta vem som är ansvarig. Det är även svårare att justera eventuella fel som kan uppstå, under beslutsprocessen. 13 Samma typ av resonemang kan användas i frågan om flygplatserna, ifall kommunerna skulle välja att gå samman och bilda ett enda bolag. Detta skulle leda till att invånarna skulle ha en mindre möjlighet än idag att påverka vilka destinationer som finns. Det finns även en risk att känslan utav en lokal flygplats med personlig service skulle försvinna, den skulle ersättas utav en större flygplats med i och för sig fler destinationer och som markands syfte skulle det även vara bra, då man hade vart ett gemensamt ansikte ut mot världen. 12 Norén Bretzer, 2010 sid Norén Bretzer, 2010 sid

9 Det som Mari Torstensson tar upp som förslag är att de båda flygplatserna ska finnas kvar, men ett samarbete i form av ett enda bolag inte ska existera. Hon anser ju att flygplatserna ska vara goda grannar och hjälpa varandra, vilket vi anser kommer vara svårt i praktiken då de båda flygplatserna riktar in sig på samma typ av resenärer. Detta genom att de erbjuder bra alternativ för affärsresor och resor till de olika hubbarna i Europa. Varför skulle de olika flygplatserna välja att hjälpa varandra om de konkurrerar om samma resenärer? Vi anser istället att det är troligt att de är konkurrenter och då inte kommer att jobba tillsammans i praktiken. Denna konkurrens kommer enligt oss att leda till att det bara kommer finns en flygplats kvar i regionen. Det vill säga att en av regionens flygplatser kommer behöva läggas ner. Det skulle vara förödande för den kommun som inte kommer att ha råd att bedriva sin flygplatsverksamhet, genom att den förlorar det marknadsföringsvärde som en flygplats ger. Det skulle även ha en negativ effekt för kommunens företag och de före detta anställda på flygplatsen kan ha svårt att få ett nytt jobb. Vi anser att det är bra att de båda kommunerna har valt att beställa en utredning tillsammans istället för att beställa varsin. Det är bra för att man då får ett helhets perspektiv på problemet, då flygplatserna har liknande ekonomiska problem. Det kan vara svårt att ta initiativ till en gemensam lösning på problemen då de handlar om två olika kommuner med olika förutsättningar samt politiska motsättningar. Detta då socialdemokraterna är störst i Norrköping medan Moderaterna är störst i Linköping, vilket även kan vara en faktor som försvårar ett initiativtagande. Även om man i framtiden väljer att inte använda sig av detta samarbete, så är de bra att man väljer att se över om det finns en möjlighet att samarbeta med grannkommunen. Detta eftersom det ökar chansen att hitta en bra lösning, på de ekonomiska problemen som de båda flygplatserna dras med. Saab som är det företag som driver Linköpings flygplats får varje år 20 miljoner kronor av kommunen, för att flygplatsen ska kunna existera. Enligt Ylva Norén Bretzers så får inte kommunerna stödja enskilda företagare eller företag, om det inte finns synnerliga skäl för detta. I detta fall skulle det gå att argumentera för att detta är just ett synnerligt skäl då Linköping ska ha en flygplats, då det gynnar regionen och kommunen. Ett problem som kan uppstå är att kontrollera så att dessa pengar verkligen används till att bedriva flygplatsverksamhet och inte används inom något av företagets andra områden. Detta skulle i så fall gynna saab gentemot andra företag som tillverkar samma typ av vara. 14 Vad är då våran åsikt i denna fråga? Ska det finnas ett samarbete eller inte? Vi anser att det inte är lönsamt att driva de två flygplatserna var och en för sig även fast det finns ett stort marknadsföringsvärde, samt att de gynnar de lokala företagen. Detta då de blöder ekonomiskt och för att vi anser att dessa pengar som kommunerna varje år subventionerar flygplatserna med borde användas till annat. Som vi nämnt ovan i texten så har inte alla regionens invånare möjlighet att nyttja dess verksamhet och vi kan därmed anse att man kanske borde lägga pengarna på något som alla kan ta del av. Vi tycker även att det verkar dumt att konkurrera på flygmarknaden då de båda kommunerna redan samarbetar inom andra områden i projektet East Sweden. Våran åsikt är att de samarbete som utredarna har föreslagit är ett mycket bra alternativ då även vi anser att byggnationen av en ny flygplats verkar orimlig. Detta även om det skulle finnas utrymme i de båda kommunernas budgetar, då vi anser att det skulle vara ett slöseri med skattemedel. Detta eftersom det redan finns två flygplatser som igenom ett samarbete hade kunnat fylla samma funktion som en helt ny, enligt den utredning som har presenterats. Samarbetet som denna utredning har föreslagit anser vi även är att föredra, eftersom detta då skulle leda till att kommunerna kunde minska eller helt ta bort de stora subventionerna som de varje år ger till 14 Norén Bretzer, 2010 sid

10 flygplatserna. De skulle därmed kunna lägga pengarna på andra områden som gynnar kommunens invånare. Detta samtidigt som man har kvar de fördelar som flygplatserna ger regionen genom marknadsföring och fördelar för företagen. Vi tror även precis som utredarna att man skulle kunna utöka kapaciteten från regionens flygplatser genom ett samarbete och på så sätt kunna erbjuda fler destinationer. Detta skulle gynna kommunens invånare och även öka tillgängligheten för företag och privatpersoner att ta sig ut i världen. Vi anser att detta samarbete är att föredra fastän de nackdelar som bland andra lyfts fram utav Mari Torstensson. Vi anser att fördelarna med samarbetet överväger nackdelarna. Diskussion om arbetes gång: Vi började bra med arbetet, kom igång fort i våran grupp och hittade snabbt ett ämne som alla tyckte var intressant. Det första vi gjorde, efter att vi hade valt själva ämnet, var att börja leta efter källor. Då det ämnet som vi valde är väldigt aktuellt så fanns det många bra och givande artiklar som dessutom är nyligen publicerade. Vi hade därmed inga problem med själva letande efter källor utan kunde direkt hitta den information som vi behövde. Problemen som vi stötte på var när vi skulle börja skriva själva resultatet, vi kunde ha lite svårt att fokusera och våra möten var inte alltid jätte effektiva. Det skede även mindre diskussioner om textformuleringen och hur vi skulle referera till våra källor. En bit in i själva arbetet så valde även en gruppmedlem att hoppa av själva programmet, vilket självfallet fick visa konsekvenser för vårat samarbete och den slutgiltiga produkten. Trots nämnda meningsskillnader så anser vår grupp att vårt samarbete har fungerat bra och att vi har oftast lyckats komma överens. Anledningen till detta är att vi har upplevt att vi alla har strävat efter samma mål och därmed dragit åt samma håll. Vi anser att vi har lyckats besvara våra frågeställningar på ett tillfredsställande sätt och att arbetet har varit givande. Vi anser allihop att vi har lärt oss något och att vi nu har en ökad förståelse för problem med ett samarbete mellan kommunerna. I det valda området det vill säga. Det största problemet med detta arbete har annars varit den begränsade storleken på de källor vi har använt oss av. Att använda sig utav lokalpress har både för- och nackdelar som vi har nämnt i källkritiken, detta har vi märkt av speciellt när det kommer till att hitta flera källor med samma information, artiklarna har ofta varit korta eller alldeles för begränsade. Detta har lett till att vi har haft vissa problem med att uppnå den önskade storleken på själva arbetet, eftersom det har helt enkelt inte funnits tillräckligt med information och fakta. Problemet med att hitta information i ämnet har även lett till svårigheter med att ha bra argument i vår slutsats, vi har haft en begränsad faktabas att bygga vidare på våra egna åsikter och argument. 10

11 Källförteckning: Nätartiklar: ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) f ( ) Litteratur: Bretzer Norén Ylva, 2010, Sveriges Politiska System, Studentlitteratur Utredning: ''Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland 2012, LFV aviation Consulting AB 11