Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskola), standardförfarande,

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Datum Diarienummer KFN-2018/ (3) Handläggare Mats Wesslén Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol, standardförfarande, Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar och sänder det till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning I detaljplan för Visättravallen 2 planeras för en förskola för 160 barn samt ett permanent bygglov för den BMX-hall som ligger i anslutning till det område där förskolan är tänkt att byggas. Förvaltningen menar att BMX-hallen är en viktig del i kommunens utbud av verksamheter och förvaltningen är därför mycket angelägen om att bevara hallen och utveckla verksamheten. Förvaltningen har inga synpunkter på den förskola som planeras. Beskrivning av ärendet Syftet med planen är att möjliggöra för en förskola med cirka 160 barn i en byggnad med två våningar och med tillhörande gård. Planområdet är beläget vid Kvarnängsvägen mellan den befintliga förskolan Visättravallen och Visättra sportcenter. Planen ska även möjliggöra att permanent bygglov kan ges för den befintliga BMX-cykelhallen som i dagsläget har tidsbegränsat bygglov. Gällande detaljplan tillåter idrott, i den södra delen där en BMX-cykelhall är uppförd med tidsbegränsat bygglov är marken prickad vilket innebär att den inte får bebyggas enligt detaljplan utan är avsedd för parkering. Förutom BMX-cykelhallen är inga byggnader uppförda inom planområdet som till största del består av naturmark men även parkering. Inom planområdet finns vissa stigar vilket tyder på att det används till viss del. Efter att en ny förskola uppförs inom planområdet kommer platsen bli mindre tillgänglig för allmänheten. God tillgång till rekreation och friluftsliv finns ändå i HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Datum Diarienummer KFN-2018/ (3) naturreservatet och sportanläggningen. Intill planområdet finns en nedfart till naturreservatet, denna behålls. Området finns inte med i kommunens kulturmiljöinventering. Detaljplanens genomförandetid är 5 år och börjar den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Förvaltningens synpunkter Den befintliga BMX-hallen uppfördes år 2005 vilket gjordes med ett tillfälligt bygglov. Hallen har under årens lopp lockat ett stort antal BMX-utövare och föreningen Capital bikepark locals har idag ett stort antal medlemmar. Hallen byggdes med ett tillfälligt bygglov. Byggnaden visade sig senare stå på så kallad prickad mark, det vill säga mark som inte fick bebyggas vilket innebar att verksamheten riskerade att avvecklas. Det tillfälliga bygglovet förlängdes till 2020 genom ett beslut i natur- och byggnadsnämnden. Förvaltningen menar att det i BMX-hallen bedrivs en viktig och attraktiv verksamhet vilken lockar besökare från såväl Huddinge som övriga länet och även andra delar av landet. Vidare bidrar verksamheten på ett positivt sätt till marknadsföringen av Huddinge kommun. En avveckling av verksamheten skulle kunna medföra en negativ effekt på bilden av Huddinge kommun. Beträffande den planerade förskolan har förvaltningen inga synpunkter. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Datum Diarienummer KFN-2018/ (3) Anneli Fällman Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

4 SAMRÅDSBREV 1 (2) Datum Diarienummer NBN-2017/1510 Avsändare Sofia Gregorsson Sofia.gregorsson@huddinge.se Kommunstyrelsens förvaltning Inbjudan till samråd för detaljplan för del av Visättravallen 2 inom kommundelen Flemingsberg, Huddinge kommun Nu är en ny detaljplan för del av fastigheten Visättravallen 2 på samråd. Det innebär att du nu har möjlighet att tycka till om förslaget. HUDDINGE KOMMUN Flygbild över Visättra med planområdet markerat Vad innebär den nya detaljplanen? Den nya detaljplanen skulle innebära att en förskola för ca 160 barn kan byggas vid Kvarnängsvägen intill Visättra sportcenter, på del av fastigheten Visättravallen 2. Detaljplanen skulle även innebära att den befintliga BMXcykelhallen inom planområdet kan få permanent bygglov, i dagsläget är bygglovet tidsbegränsat. Förslaget stämmer överens med kommunens Översiktsplan Den kan du läsa mer om på Du hittar alla planhandlingar på Du kan också se alla handlingar på kommunens servicecenter på Sjödalstorget 13 i Huddinge centrum. Lämna dina synpunkter Detaljplanen är på samråd mellan den 5 maj och 1 juni Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28

5 2 (2) Vi behöver dina synpunkter skriftligen senast den 1 juni Skicka dem gärna via e-post till plan@huddinge.se. Det går också bra med brev till: Huddinge kommun Plansektionen Kommunalvägen Huddinge Ange planärendets namn och din fastighetsbeteckning om det är aktuellt. Efter samrådet behandlas alla inkomna synpunkter och planförslaget kan komma att ändras. Det skickas sedan ut på granskning som är den sista möjligheten att lämna synpunkter. Mer information och kontakt Om du har frågor kan du kontakta planarkitekt Sofia Gregorsson. Telefon E-post sofia.gregorsson@huddinge.se Med vänlig hälsning, Sofia Gregorsson Planarkitekt

6 RISKUTREDNING Uppdragsledare Jörgen Carlsson Tel E-post Datum Projekt-ID Beställare Huddinge Samhällsfastigheter Riskutredning - Visättra förskola och Visättrahallen, Huddinge kommun Uppdragsledare: Jörgen Carlsson Handläggare: Christoffer Clarin Intern kvalitetsgranskning: Tomas Lackman Version Status Datum 1.0 Första versionen ÅF, Årstaängsvägen 17, Stockholm Telefon: Org.nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS EN ISO 9001 & Riskutredning Sida 1 (25)

7 RISKUTREDNING Sammanfattning Denna riskutredning har upprättats av ÅF-Infrastructure AB på uppdrag av Huge Samhällsfastigheter. Riskutlåtandet har upprättats med anledning av att en ny förskola, Visättra förskola, planeras att uppföras i nära anslutning till Visättrahallen. Visättrahallen är en ishall där kylning av isen sker med hjälp av ammoniak, vilket är en både giftigt och i vissa koncentrationer brännbar gas. Riskerna för tredje man ska därför utredas. Riskutredningen undersöker endast olyckor som har påverkan på människor inom markområdet avsett för den planerade förskolan. Med påverkan åsyftas skador som leder till att människor förväntas omkomma eller drabbas av långsiktigt svåra hälsoeffekter. Ingen hänsyn tas till skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador på personer i och omkring befintlig bebyggelse. Ett utsläpp av ammoniak kan antingen ske invändigt på grund av skadad utrustning eller handhavandefel, alternativt utvändigt genom att en säkerhetsventil löser ut på grund av övertryck i systemet. Vid utsläpp av vattenfri ammoniak (tryckkondenserad gas), bildas ett gasmoln som med vindens hjälp sprids till omgivningen. Beräkningsresultaten visar att höga koncentrationer av ammoniak som motsvarar potentiellt dödlig dos vid 10 minuters exponering (AEGL-3 10min) inte uppstår inom området för den planerade förskolan. Sådana koncentrationer uppstår främst i nära anslutning till kylmaskinrummet inom 50 meters från utsläppspunkten. Det är däremot troligt att hela eller delar av förskoleområdet kommer täckas av ett ammoniakgasmoln med koncentrationer som motsvarar AEGL-2 10min. Ett sådant gasmoln kan breda ut sig mellan m från utsläppspunkten och bidrar till permanenta skador eller långsiktigt svåra hälsoeffekter för människor efter 10 minuters exponering. Utifrån ovanstående resonemang bedömer ÅF att risken för tredje man inte är godtagbar och att riskreducerande åtgärder bör vidtas. Endast en av nedanstående alternativet behöver implementeras. Förskolan placeras på en annan markyta minst 250 m från Visättrahallen. Förskolan utförs med möjlighet att manuellt stänga av ventilationssystemet (nödstopp) samt att personalen på förskolan utbildas i hur de ska agera vid ett eventuellt ammoniakutsläpp. Driften av kylanläggningen får instruktioner om att förvarna förskolan vid olycka. Kylsystemet med ammoniak byts till ett nytt system som inte riskerar att påverka omgivningen vid en olycka eller läckage. Ammoniaken kan exempelvis bytas ut till ett köldmedium baserat på koldioxid. Anläggningen utförs med ett skrubbersystem för omhändertagande av eventuellt utsläpp av ammoniakgaser. En skrubber sprayar vatten mot gasflödet och kommer på så sätt att fånga upp ammoniakgasen som är lösligt med vatten. Systemet har använts framgångsrikt i tidigare projekt, men det krävs ytterligare utredning för att säkerställa att lösningen kan tillämpas även på Visättrahallen. Riskutredning Sida 2 (25)

8 RISKUTREDNING Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Avgränsningar Metod Styrande lagstiftning och riktlinjer Anläggningsbeskrivning Områdesbeskrivning Väder och klimat Lokala väderförhållanden Väderdata i beräkningar Hälso- och miljöeffekter av ammoniak Ammoniaks egenskaper Hälsoeffekter på människor Dimensionerande skadekriterier Gasmolnsspridning Scenariobeskrivning Invändigt utsläpp Utvändigt utsläpp Resultat Resultat invändigt utsläpp Resultat utvändigt utsläpp Riskvärdering och riskreducerande åtgärder Riskvärdering Riskreducerande åtgärder Referenser Bilaga A Beräkningsbilaga Riskutredning Sida 3 (25)

9 RISKUTREDNING 1 Inledning Denna riskutredning har upprättats av ÅF-Infrastructure AB på uppdrag av Huge Samhällsfastigheter. Riskutlåtandet har upprättats med anledning av att en ny förskola, Visättra förskola, planeras att uppföras i nära anslutning till Visättrahallen. Visättrahallen är en ishall där kylning sker med hjälp av ammoniak, vilket är en både giftigt och i vissa koncentrationer brännbar gas. Riskerna för tredje man ska därför utredas. Målet med utredningen är att klargöra huruvida risken för tredje man är acceptabel, eller om riskreducerande åtgärder behöver vidtas. Som underlag till utlåtandet har varit: Platsbesök utfört av ÅF-Infrastructure AB, Klassningsplan VIsättra upprättad av ÅF, Kylschema upprättat av ÅF, Riskbedömning Visättra IP upprättad av ÅF, Förstudie Visättra förskola upprättad av Thyrens, Avgränsningar Riskutredningen undersöker endast olyckor som har påverkan på människor inom markområdet avsett för den planerade förskolan, Visättra förskola. Med påverkan åsyftas skador som leder till att människor förväntas omkomma eller drabbas av långsiktigt svåra hälsoeffekter. Ingen hänsyn tas till skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador på personer i och omkring befintlig bebyggelse. 1.2 Metod Riskutredningen utförs med semi-kvantitativ metod, dvs både med hjälp av beräkningar och logiska resonemang. Inledningsvis bestäms de mål och avgränsningar som gäller för den aktuella riskutredningen. Därefter redogörs för påverkande omgivningsfaktorer såsom anläggningens utformning, områdesbeskrivning samt väder och klimat. I nästa steg redogörs för ammoniaks egenskaper, hälsoeffekter och den bakomliggande teorin till spridning av gasmoln bestående av ammoniak. I detta steg bestäms även dimensionerande skadekriterier, dvs den koncentration av ammoniakgas som barn och personal inte ska utsättas för. I scenariobeskrivningen redogörs för två tänkbara fall av utsläpp av ammoniak. De båda utsläppsscenarierna beräknas därefter med handberäkningar för att få fram en källstyrka (kg/min). Dessa värden används sedan i datorprogrammet ALOHA som beräknar gasmolnets spridning. Slutligen analyseras resultaten och det görs en riskvärdering. Riskvärderingen utgår från att en olycka kan inträffa och fokuserar därmed på konsekvenserna snarare än sannolikheten att olyckan inträffar. Genom kvalitativa resonemang avgörs om risken är acceptabel eller ej. Icke acceptabel risk medför behov av riskreducerande åtgärder. Riskutredning Sida 4 (25)

10 RISKUTREDNING 1.3 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det finns lagstiftning på nationell nivå som föreskriver att riskanalys ska genomföras, Plan- och bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808). I Plan- och bygglagen framgår det att bebyggelse och byggnadsverk skall utformas och placeras på den avsedda marken på ett lämpligt sätt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. I Miljöbalken anges att när val av plats sker för en verksamhet ska det göras med hänsyn till olägenheter för människors hälsa och miljön. Riskutredning Sida 5 (25)

11 RISKUTREDNING 2 Anläggningsbeskrivning Kylanläggningen används för att kyla Visättra IPs isbanor bestående av en isbana och en utomhushall. Kylmaskineriet står i ett separat kylmaskinrum längs med ishallens södra sida, ca 100 m 2. Kylanläggningen byggdes 1998 om till nuvarande utförande och drivs idag av fyra kompressorer. Ammoniak förekommer endast i utrustning som förekommer inom maskinrummet. Totalt finns där 400 kg ammoniak. Kall ammoniak värmeväxlas mot en vattenlösning med tillsatser av kalciumklorid och korrosionsinhibitorer (Swedbrine 25) som i sin tur cirkulerar och kyler isbanorna underifrån i ett slutet system. I kylanläggningen hålls ammoniak under tryck så att den till större delen är kondenserad till vätska. När anläggningen är i drift cirkulerar ammoniak mellan en hög- och lågtryckssida. Säkerhetsventiler öppnar vid 21 respektive 13 bars tryck. Säkerhetsventilerna ansluter en ledning som mynnar utomhus cirka en meter över maskinrummets tak. Kylanläggningen antas vara utförd enligt rekommendationer i tidigare utredningar, dvs att det stoppar automatiskt vid nödstoppsignal från gaslarm samt att gaslarmet är vidarekopplat till larmcentral. Anläggningen är i kontinuerlig drift men med ett kortare sommaruppehåll. Generellt sker ingen påfyllning av ammoniak då det är ett slutet system. Maskinrummet grundventilation utgörs av en mekanisk takfläkt och med friskluftsintag i östlig fasad. Fläkten startar och stoppas manuellt från elcentralrummet. Fläkten är utförd med två hastigheter, en hastighet som gäller mellan o C och en högre hastighet för temperaturer över 35 o C. Om temperaturen understiger 17 o C så stoppar fläkten. Maskinrummet är även utförd med nödventilationsfläktar som startas manuellt i ett separat kontrollutrymme vid ingången till kylmaskinrummet. Där sitter också en nödstopp-knapp. Den ena fläkten suger luft ovanför varje kompressor med utblås i taket medan den andra fläkten suger i taket med utblås i södra fasaden. Fläktkapaciteten för både grundvetnilation och nödventilation förutsätts följa rekommendationer enligt svensk kylnorm, 1100m 3 /h för gundventilationen och 2700 m 3 /h för nödventilationen. Riskutredning Sida 6 (25)

12 RISKUTREDNING 3 Områdesbeskrivning Den närmsta bebyggelsen består av flerbostadshus som är belägna ca 175 m från Visättrahallens kylmaskinrum. Inom radien 100 meter finns i huvudsak skogssmark, bollplan/isbana samt vägar, se Figur 1. Figur 1. Visättrahallen sedd uppifrån. Närmsta bebyggelse för stadigvarande vistelse finns på ca 175 m avstånd. Den nya förskolan för ca 160 barn planeras på en yta lokaliserad m från kylmaskinrummet. Markområdet är idag ett kuperat skogsområde varav viss naturmark ska bevaras som lekyta åt barnen, se Figur 2. Det finns även intresse av ytterligare förtätning runt omkring Visättra ishall i framtiden, men än finns inga färdiga planer. Figur 2. Visar markytan där förskolan planeras (rött streckat område). Inringat område visar kylmaskinrummets placering i Visättrahallen. Riskutredning Sida 7 (25)

13 RISKUTREDNING 4 Väder och klimat I detta avsnitt redogörs för lokala väderförhållanden i området samt väderdata som används i gasspridningsberäkningarna. 4.1 Lokala väderförhållanden Vindens hastighet påverkar till stor del resultatet av spridningen. Väderdata från SMHI mätstation 9710 (Tullinge) har använts då mätstationen ligger närmast Visättrahallen i Huddinge, se Figur 3 (1). Figur 3. Placering av mätstation 9710 Tullinge (röd pil) mot Visättrahallens lokalisering (röd ring). Medelvindhastigheten mellan år är ungefär 2,9 m/s. I 80% av fallen varierar vindhastigheten mellan 0,7-4,9 m/s. Följande vinddata har uppmätts för Tullinge, se Tabell 1. Vindriktningarna visualiseras även i Figur 4. Observera att vindriktningen (%) anger från vilket håll det blåser, inte i vilket riktning det blåser. Tabell 1. Vindriktning uppdelad efter 8 väderstreck. N NO O SO S SV V NV Lugnt Tullinge 8,7 6,0 6,3 13,5 11,7 17,2 12,5 11,9 12,2 Figur 4. Vindriktning uppdelad efter 8 väderstreck (varifrån det blåser) [%]. Riskutredning Sida 8 (25)

14 RISKUTREDNING Årsmedeltemperaturen i området varierar mellan ungefär 5-6 o C (2). Den relativa fuktigheten är starkt kopplad till temperaturen och utrycks vanligen i procent. När luften värms så sjunker den relativa fuktigheten. Genomsnittet i Sverige under juli månad är %, medan den i januari är närmare 85-95% (3). 4.2 Väderdata i beräkningar Beräkningsmodellen använder sig av Pasquilles stabilitetsklasser. Metoden bygger på att atmosfären kan delas in i 6 stabilitetsklasser, A-F, där A motsvarar extremt instabil skiktning och F extremt stabil skiktning. Klass A är generellt ovanligt förekommande i Sverige pga begränsad solinstrålning och klass F förekommer framförallt molnklara nätter med låg vindhastighet (4). Vid högre vindhastighet desto instabilare stabilitetsklass. Det leder till snabbare utspädning och spridning av gasmolnet. I beräkningarna används två stabilitetsklasser som bedöms relativt vanligt förekommande: Stabilitetsklass D (Neutral skiktning) som förekommer vid vindhastigheter på mellan 4-6 m/s vid svag eller måttlig solinstrålning samt nätter med tunna eller låga moln. Stabilitetsklass E (Svagt stabil) förekommer företrädesvis vid relativt klart väder nattetid. Under vintern kan det även förekomma dagtid när solinstrålningen är liten och utstrålningen från marken inte hindras av moln. Vindhastigheten ska vara låg, 2-4 m/s. Luftfuktigheten antas vara 75 % och lufttemperaturen 6 o C. Riskutredning Sida 9 (25)

15 RISKUTREDNING 5 Hälso- och miljöeffekter av ammoniak I följande avsnitt redogörs för ammoniaks egenskaper samt vilka hälsoeffekter detta får på människor. 5.1 Ammoniaks egenskaper Vattenfri ammoniak används i kylanläggningen som köldmedium. Ammoniak är vid normalt tryck en färglös gas med en starkt stickande lukt. En distinkt lukt avges från ammoniak även i små koncentrationer vilket fungerar som en tidig varningssignal om fara. Ämnet är giftigt, brandfarligt och kan explodera om förhållandena ligger inom brännbarhetsområdet. Ammoniak har en kokpunkt på -33ºC och ångorna är lättare än luft. Vid förångning av ett utsläpp i vätskefas kommer ångorna att stiga uppåt, men endast om luften är torr. Ammoniak reagerar omedelbart med vattnet i fuktig luft och blir därigenom tyngre än luft och rör sig längs marken. Ammoniak brinner dåligt i luft, men kan under rätta förhållanden (såsom i syre) brinna. För detta krävs en tändkälla med tillräcklig tändenergi såsom en gnista eller öppen låga. Det bedöms som osannolikt att förhållanden som kan göra ammoniaken brännbar kan uppstå mer än enstaka meter från kylmaskinrummet och har därför bortsetts från. Ammoniak är relativt lättlöslig i vatten och vid lösningen i vatten uppstår en betydande värmeutveckling. För vattenlevande organismer utgör ammoniak en stor fara även i små koncentrationer då denna kan orsaka ph-ändringar i vattensystemet. LC50- värden för flera olika fiskarter är mindre än 1 mg/l. För djur- och växtliv utgör ett ammoniakutsläpp till luft även en fara. Effekter på människan är omfattande. Vid inandning kan bestående skador på lungor och andningsvägar fås liksom kramp och andnöd. Om ammoniak förtärs finns risk för allvarliga frätskador. I kontakt med hud är ammoniak starkt frätande och eftersom kokpunkten ligger vid -33ºC innebär det att stänk av flytande ammoniak utgör risk för förfrysningsskador. Vid ögonkontakt kan allvarliga frätskador på hornhinna erhållas med stor risk för synskada. Tabell 2: Fysikaliska egenskaper för ammoniak samt faroangivelser. (NIST Chemistry WebBook, 2016) Egenskap Värden Smältpunkt -77,7ºC Kokpunkt -33ºC Densitet vid gasform (1,013 bar och 15ºC) Explosionsgränser 0,73 kg/m vol-% 5.2 Hälsoeffekter på människor Ett sätt att redovisa hälsoeffekter av giftiga luftburna ämnen är att hänvisa till AEGLnivåer. AEGL (Acute Exposure Guideline Levels) tar hänsyn till känsliga individer såsom gamla, sjuka och unga samt lämpar sig vid korta utsläpp under en timme. Riskutredning Sida 10 (25)

16 RISKUTREDNING De tre nivåerna i AEGL definieras som: AEGL-3 o Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna få livsfarliga skador och risk för att dö. AEGL-2 o Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/ m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna få permanenta skador, andra långsiktiga svåra hälsoeffekter och svårigheter att fly undan utsläppet. AEGL-1 o Koncentrationen (i ppm eller mg/ m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna bli utsatta för irritation och obehag. I Tabell 3 redovisas samtliga AEGL-nivåer för ammoniak. I nedanstående scenarion är spridningsberäkningar utförda för värdena vid 10 minuter om inget annat anges. Detta eftersom ett utsläpp av denna typ inte förväntas fortgå med högt stationärt källflöde i mer än minuter. Tabell 3. AEGL-nivåer för ammoniak i ppm (5). 10 min 30 min 60 min 4 h 8 h AEGL AEGL AEGL Dimensionerande skadekriterier I normalfallet kan AEGL-3 värden för 10 minuter användas som skadekriterium för vuxna individer eftersom dessa förväntas sätta sig själva i säkerhet. I detta fall utgörs tredje man av barn (förskol där denna möjlighet är begränsad. I praktiken är det även svårt för personal att evakuera barn till säkerheten inomhus om de samtidigt utsätts för höga koncentrationer ammoniak. Utsläppet förväntas ske med relativt hög källstyrka i ett inledande skede, men det kommer avta i takt med att förångningen blir stationär och mängden kvarvarande ammoniak i systemet minskar. Höga utsläppsmängder fortgår bedömt i högst minuter. Av följande anledning används AEGL-2 värdet för 10 minuters exponering som dimensionerande skadekriterium i utredningen. Riskutredning Sida 11 (25)

17 Koncentration (ppm) Koncentration (ppm) RISKUTREDNING 6 Gasmolnsspridning Vid utsläpp av vattenfri ammoniak (tryckkondenserad gas), bildas ett gasmoln som med vindens hjälp sprids till omgivningen. Den kraftiga förångningen medför dock att små droppar eller aerosoler finns kvar i molnet vilket gör det tungt. Gasmolnet kommer därför i ett initialt skede att bete sig som en tung gas och röra sig längst med marken trots att ammoniakmolekylen som enskilt ämne är lättare än luft. Utsläppet sjunker vid utsläppskällan och rör sig sedan i vindriktningen likt en vätska med vinden, med gravitationen och rörelseenergin som påverkande faktorer. Om utsläppet sker i direkt anslutning till en byggnad sprids gasen inledningsvis i en sk lävak och därifrån vidare i vindens riktning. En lävak är en luftvirvel som bildas bakom stora hinder och innehar vanligtvis samma dimension som själva hindret. Från lävaken sprids gasen vidare i vindriktningen (6). Figur 5. Bilden visar hur en lävak (luftvirvel) bildas invid ett större hinder. Energin för tryckreduktion (förångning) tas från omgivande luft som då kyls och bildar iskristaller. Ju mer fuktig luft desto mer energi kan tas ut och fler iskristaller bildas. Ammoniak är i grunden en färglös gas, men på grund av de bildade iskristallerna kan det synas som ett vitt moln till dess att gasmolnet spätts ut och värmts upp tillräckligt mycket. Med tiden blandar sig luft in i molnet och ökar utspädningen, vilket gör att gasen blir lättare och sprider sig uppåt. Spridning av lätt gas kan approximeras med en gaussisk spridningsmodell som innebär att gasen i högre utsträckning sprids av vind och turbulens än i tunggasmodellen där även gravitationen är en bidragande faktor. En gaussisk spridningsmodell tar också hänsyn till gasmolnsspridning i sidled som en funktion av avståndet från utsläppskällan, vilket framgår av Figur 6. Koncentrationen antas alltid vara högst i mitten av gasmolnet. Utsläppskälla Korsvind Figur 6. Schematisk bild över gaussisk spridningsmodell. Riskutredning Sida 12 (25)

18 RISKUTREDNING 7 Scenariobeskrivning Ett utsläpp av ammoniak kan antingen ske invändigt på grund av skadad utrustning eller handhavandefel, alternativt utvändigt genom att en säkerhetsventil löser ut på grund av övertryck i systemet. I denna utredning analyseras båda scenariernas effekter på omgivningen. 7.1 Invändigt utsläpp Vid invändigt utsläpp antas att hälften av all ammoniak läcker ut momentant efter ett utrustningshaveri (200 kg). En del av den tryckkondenserade ammoniakgasen (vätskan) flashas genast av som en gas under en mycket kort tidperiod. Den utströmmande vätskan kommer till viss del att ryckas med gasen och bilda en spray eller dimma av aerosoler (7). Resterande del ammoniak ligger kvar i systemet eller ansamlas i pölar på golvet som kokar av till gas. När ammoniakvätskan når kokpunkten avstannar flashningen helt. Efter att det bildats en pöl kommer det inledningsvis ske en relativt snabb avdrivning (förångning) då vätskan värms upp genom värmetransport från varma ytor såsom väggar och golv, men redan inom ett par minuter stabiliseras avdrivningen. Rummet får en mycket kall temperatur på mellan -60 o C till -70 o C och den kvarvarande ammoniakvätskan förgasas i den takt ny värme tillförs via golv, väggar och ventilation. Spridning till utsidan sker i huvudsak via ventilationssystemet. Ju högre ventilation desto högre källstyrka. I denna utredning antas att nödventilationen startar efter 5 minuter med full effekt och att utsläppet pågår i ungefär 15 minuter. Därefter återstår endast mindre restavdusntning vilket kan betraktas som ofarligt utom i direkt närhet till kylrummet. Källstyrkan beräknas uppgå till ungefär 7,9 kg per minut. Fullständig beräkningsgång redovisas i bilaga A. 7.2 Utvändigt utsläpp Vid utvändigt utsläpp av ammoniak av att en säkerhetsventil lösts ut till följd av övertryck i systemet som orsakats av brand. Den utströmmande gasen leds således via ett rör till den utvändigt placerade rörmynningen 1 m ovan taket, 6 m ovan mark. Utsläppet antas pågå i ungefär 15 minuter. Källstyrkan beräknas uppgå till ungefär 15,5 kg per minut. Fullständig beräkningsgång redovisas i bilaga B. Riskutredning Sida 13 (25)

19 RISKUTREDNING 8 Resultat Vid utsläpp av vattenfri ammoniak (tryckkondenserad gas), bildas ett gasmoln som med vindens hjälp sprids till omgivningen. Nedan redovisas riskavstånd vid olika AEGL-värden beroende på om utsläppet sker invändigt eller utvändigt. För fullständig beräkningsgång hänvisas läsaren till bilaga A. 8.1 Resultat invändigt utsläpp Den kraftiga förångningen medför att små droppar eller aerosoler finns kvar i gasmolnet vilket gör att molnet inledningsvis beter sig som en tung gas. Med tiden blandar sig luft in i molnet och ökar utspädningen, vilket gör att gasen blir lättare och sprider sig uppåt. Beräkningar har därför utförts både enligt gaussisk- och tung gaspridningsmodell. Riskavstånd samt bilder på gasspridningen redovisas i Tabell 4 samt Figur 7-Figur 10. Tabell 4. Redovisar riskavstånd för stabilitetsklass D och E för invändigt utsläpp. Resultaten delas upp beroende på AEGL-värden (1-3) och gasspridningsmodell (tung/lätt). Stabilitetsklass E Gausisk modell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 50 AEGL-2 10min 227 AEGL-1 10min 699 Tunggasmodell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 48 AEGL-2 10min 234 AEGL-1 10min 900 Genomsnitt Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 49 AEGL-2 10min 231 AEGL-1 10min 800 Stabilitetsklass D Gausisk modell AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 84 AEGL-1 10min 236 Tunggasmodell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 39 AEGL-2 10min 160 AEGL-1 10min 467 Genomsnitt Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 20 AEGL-2 10min 122 AEGL-1 10min 352 Riskutredning Sida 14 (25)

20 RISKUTREDNING Plymen anger spridningen av gasmolnet vid vindriktning öst (blåser från öst) med ett konfidensintervall för variationer i vinden under utsläppstiden. Figur 7. Visar gasmolnets spridning vid svagt stabil skiktning (Stabilitetsklass E) med gaussisk gasmodell. AEGL-210 min uppstår inom 227 m avstånd från utsläppspunkten. Figur 8. Visar gasmolnets spridning vid svagt stabil skiktning (Stabilitetsklass E) med tunggasmodell. AEGL-210 min uppstår inom 234 m avstånd från utsläppspunkten. AEGL-310 min markeras inte på bilden på grund av osäkerheter vid projektionen av så korta avstånd. Riskutredning Sida 15 (25)

21 RISKUTREDNING Figur 9. Visar gasmolnets spridning vid neutral skiktning (Stabilitetsklass D) med gaussisk gasmodell. AEGL-210 min uppstår inom 84 m avstånd från utsläppspunkten. Figur 10. Visar gasmolnets spridning vid neutral skiktning (Stabilitetsklass D) med tunggasmodell. AEGL-210 min uppstår inom 160 m avstånd från utsläppspunkten. Värden för AEGL-310 min markeras inte på bilden på grund av osäkerheter vid projektionen av så korta avstånd. Riskutredning Sida 16 (25)

22 RISKUTREDNING 8.2 Resultat utvändigt utsläpp Vid utvändigt utsläpp av ammoniak antas att en säkerhetsventil löses ut till följd av övertryck i systemet. Ett sådant övertryck kan exempelvis orsakas av brand. Den utströmmande gasen leds via ett rör till en utvändigt placerad rörmynningen 1 m ovan taket, ca 6 m ovan mark. På grund av den högt placerade rörmynningen antas utsläppet ske huvudsakligen i gasfas, varpå spridningsberäkningar görs enligt gaussisk spridningsmodell. Plymen anger spridningen av gasmolnet vid vindriktning öst (blåser från öst) med ett konfidensintervall för variationer i vinden under utsläppstiden. Riskavstånd samt bilder på gasspridningen redovisas i Tabell 5 samt Figur 11 och Figur 12. Tabell 5. Redovisar riskavstånd för stabilitetsklass D och E för utvändigt utsläpp. Resultaten delas upp beroende på AEGL-värden (1-3). Stabilitetsklass E AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 277 AEGL-1 10min 879 Stabilitetsklass D AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 102 AEGL-1 10min 291 Figur 11. Gasmolnets spridning vid svagt stabil skiktning (Stabilitetsklass E) med gaussisk spridningsmodell. AEGL-210 min uppstår på 277 m avstånd från utsläppspunkten. Riskutredning Sida 17 (25)

23 RISKUTREDNING Figur 12. Gasmolnets spridning vid neutral skiktning (Stabilitetsklass D) med gaussisk spridningsmodell. AEGL-210 min uppstår på 102 m avstånd från utsläppspunkten. Riskutredning Sida 18 (25)

24 RISKUTREDNING 9 Riskvärdering och riskreducerande åtgärder I följande avsnitt värderas huruvida risken är acceptabel eller ej samt vilka riskreducerande åtgärder som rekommenderas. 9.1 Riskvärdering Beräkningsresultaten visar att höga koncentrationer som motsvarar AEGL-3 10min inte uppstår inom området för den planerade förskolan, Visättra förskola. Sådana koncentrationer uppstår främst i nära anslutning till kylmaskinrummet men inte bortom 50 meters från utsläppspunkten. Det är däremot troligt att hela eller delar av förskoleområdet kan täckas av ett gasmoln med koncentrationer som motsvarar AEGL-2 10min. Ett sådant gasmoln kan breda ut sig mellan m från utsläppspunkten och bidra till att personer får permanenta skador eller långsiktigt svåra hälsoeffekter efter 10 minuters exponering. Till skillnad från vuxna friska individer kan barn inte förväntas sätta sig själva i säkerhet. I praktiken blir det även svårt för personal att evakuera barn som befinner sig utomhus till säkerheten inomhus om de samtidigt utsätts för höga koncentrationer ammoniak. ÅF bedömer att risken för tredje man inte är godtagbar och att riskreducerande åtgärder behöver vidtas. 9.2 Riskreducerande åtgärder ÅF rekommenderar följande alternativ till riskreducerande åtgärder. Endast en av nedanstående alternativ behöver implementeras. Förskolan placeras på en annan markyta placeras på längre avstånd från Visättrahallen. Förskolan bör placeras på minst 250 m avstånd med möjlighet att manuellt stänga av ventilationssystemet (nödstopp). Personalen på förskolan ska därutöver utbildas i hur de ska agera vid ett eventuellt ammoniakutsläpp. Driften av kylanläggningen får instruktioner om att förvarna förskolan vid olycka. Kylsystemet med ammoniak byts till ett nytt system som inte riskerar att påverka omgivningen vid en olycka eller läckage i samma omfattning. Ammoniaken kan exempelvis bytas ut till ett köldmedium baserat på koldioxid. Anläggningen utförs med ett skrubbersystem för omhändertagande av eventuellt utsläpp av ammoniakgaser. En skrubber sprayar vatten mot gasflödet och kommer på så sätt att fånga upp ammoniakgasen som är lösligt med vatten. Systemet har använts framgångsrikt i tidigare projekt, men det krävs ytterligare utredning för att säkerställa att lösningen kan tillämpas även på Visättrahallen. Om någon av ovanstående rekommenderade åtgärder vidtas bedöms risken för tredje man som acceptabel. Riskutredning Sida 19 (25)

25 RISKUTREDNING 11 Referenser 1. Alexandersson, Hans. Vindstatistik för Sverige u.o. : SMHI meteorologi, SMHI. SMHI. Normal årsmedeltemperatur. [Online] SMHI, den [Citat: den ] SMHI. Luftfuktighet. [Online] SMHI, den [Citat: den ] 4. FOA. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - metoder för bedömning av risker. Umeå : FOA Försvarets Forskningsanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). RIB. Fysikaliska data Ammoniak, vattenfri. [Online] den &p=1. 6. Statens räddningsverk. Hur farlig är en ishall med ammoniak? Umeå : Försvarets Forskningsanstalt, T.Karlsson, Hans. Processriskanalys. Lund : Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola, AICHE/CPS. Guidlines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis second edition. New York : AICHE American Insitute of Chemical Engineering, CPS Center for Chemical Process Safety, EPA. Access Acute Exposure Guideline Levels (AEGLs) Values. EPA. [Online] den EPA & NOAA. ALOHA, version u.o. : Office of Emergency Management (EPA) & Emergency Response Division, (NOAA), SFS 1998:808. Miljöbalken. u.o. : Utfärdad , uppdaterad till och med SFS 2016: SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. u.o. : Utfärdad , uppdaterad till och med SFS 2016:252. Riskutredning Sida 20 (25)

26 RISKUTREDNING Bilaga A Beräkningsbilaga I denna bilaga redogörs för beräkningarna för respektive scenario. I båda fallen utförs handberäkningar för beräkning av källstyrkan. Källstyrkan används sedan som ingångsvärde vid simulering av gasspridning i programmet ALOHA. Invändigt utsläpp Vid invändigt utsläpp antas att hälften av all ammoniak i systemet läcker ut momentant efter ett utrustningshaveri (200 kg). Nödventilationen antas starta 5 minuter efter utsläppet och vädrar ut ammoniakgaserna till det fria. Beräkning av gasutflöde sker enligt nedanstående arbetsmetodik (7). Andelen kvarvarande vätska som inte genast flashas till gas beräknas genom: m = e ( Cpm (T λ 0 T b )) = 0,842 m = 0,842 m0 m 0 Där: m, kvarvarande mängd vätska, [kg] m 0, utsläppets storlek, 200 kg C pm (l), vätskans värmekapacitet, 18,1 cal/mol λ, förångningsvärmet ammoniak, 3, cal/kg T 0, ursprungstemperatur ammoniak, 293 K T b, kokpunkt ammoniak, 240 K Hur stor andel som flashas till gas beräknas genom: F = 1 m m 0 F = 0,158 Vid en närmare betraktelse kommer en del av molnet bestå av spray eller aerosoler. Hänsyn till detta tas genom följande beräkning: F justerat = F (1 ξ) 0,316 Där: ξ = 0,50 Detta ger att totalt 64 kg ammoniak momentant kommer bilda ett moln, medan 136 kg bildar en pöl på golvet som förångas i tre faser. Pölens höjd antas vara 0,5 cm (h) vilket motsvarar ett relativt slätt underlag (4). A pöl = V = 37,3 m2 h Riskutredning Sida 21 (25)

27 RISKUTREDNING Där: V ammoniak = m ρ = 136 kg 730 kg m 3 Förångning i fas 1 som pågår under första minuten beräknas genom: W 1 = k 1 (T m T b ) 2 Där: λ = 6, kg m 2 W 1, avdriven mängd, [kg/m 2 ] K 1, konstant för underlag cement, 7,5 cal m -2 K -2 T m, marktemperatur, 293 K T b, ammoniak vid kokpunkt, 240 K Avdriven mängd under första minuten = W 1 A pöl 2,4 kg Förångning i fas 2 som pågår under nästföljande minut (1-2 min) beräknas genom: N A2 = W 1 2 (t t 1 ) 1 2 = 3, t ( 1 2) Där: N A2, avdriven mängd fas 2, [kg/m 2 ] W 1, avdriven mängd i fas 1, 6, kg/m 3 t 1, tid för fas 1, 1 minut Avdriven mängd under andra minuten (antar t 1 = 1) = 1,2 kg Förångning i fas 3 som avges genom stationärt flöde: N A3 = k 3 (T m T b ) λ = 6, kg m 2 N A, avdriven mängd ej fas 1, [kg/m 2 ] K 3, konstant för underlag cement, 150 cal m -2 K -1 min -1 T m, marktemperatur, 293 K T b, ammoniak vid kokpunkt, 240 K λ, förångningsvärmet ammoniak, 3, cal/kg Avdriven mängd under resterande 3 minuter = 2,7 kg Totalt avgiven gas eller aerosol i rummet är 70 kg (64+2,4+1,2+2,7). Homogent fördelat över rummet med golvarean 100 m 2 och antagen höjd 4 m blir koncentrationen ammoniak 70/400 = 0,175kg/m 3. Riskutredning Sida 22 (25)

28 RISKUTREDNING Med nödventilationen 2700 m 3 /h blir källstyrkan (utsläpp till utsidan) 7,88 kg/min. Utsläppet antas pågå i högst 15 minuter och därefter med betydligt lägre källstyrka. Gasmolnsspridningen simuleras i datorprogrammet ALOHA. Följande indata har använts: Variabel Kemikalier Ytråhet Lufttemperatur Värde/Data Ammoniak Urban or forest 6 o C Relativ fuktighet 75 % Väder Delvis molnigt Vind 5 m/s 2 m/s Stabilitetsklass Neutral, D Stabil, E Källstyrka Utsläppt mängd (utomhus) Utsläppshöjd AEGL-3 10min AEGL-2 10min AEGL-1 10min 7,88 kg/min 118 kg 3 m ovan mark 2700 ppm 220 ppm 30 ppm Resultat redovisas i nedanstående tabell: Stabilitetsklass E Gausisk modell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 50 AEGL-2 10min 227 AEGL-1 10min 699 Tunggasmodell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 48 AEGL-2 10min 234 AEGL-1 10min 900 Genomsnitt Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 49 AEGL-2 10min 231 AEGL-1 10min 800 Stabilitetsklass D Gausisk modell AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 84 AEGL-1 10min 236 Riskutredning Sida 23 (25)

29 RISKUTREDNING Tunggasmodell Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 39 AEGL-2 10min 160 AEGL-1 10min 467 Genomsnitt Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min 20 AEGL-2 10min 122 AEGL-1 10min 352 Utvändigt utsläpp Vid utvändigt utsläpp av ammoniak antas att en säkerhetsventil löses ut till följd av övertryck i systemet. Ett sådant övertryck kan exempelvis orsakas av brand. Den utströmmande gasen leds via ett rör till en utvändigt placerad rörmynningen 1 m ovan taket, ca 6 m ovan mark. Beräkning av gasutflöde genom säkerhetsventilen sker enligt nedanstående arbetsmetodik (8). Beräkning av tryck vid ventilen : P Choked P1 Där: = ( 2 k (k 1) k + 1 ) P choked = 0,544 P1 P Choked, tryck vid ventilen P1 = tryck från systemet, 21 bar K, konstant, 1,31 Eftersom P choked = 11,4 bar > utomhustrycket, så blir strömningen kritisk. Beräkning av utsläppsarea (ventilens öppning): A = π r 2 = π 0,005 2 = 7, m 2 r, hålets radie, antas till 0,005 m (halv centimeter) Beräkning av massflöde genom säkerhetsventilen: kgc M m choked = C D AP 1 ( ( 2 (k+1) (k 1) R g T 1 k + 1 ) ) = 0,258 kg/s Där: Cd, 0,85 A, hålets storlek, 7,9 * 10-5 m 2 P 1, tryck från systemet, 21 bar (21* 10 5 P Riskutredning Sida 24 (25)

30 RISKUTREDNING k gc, värmekapacitetsförhållande ammoniak (C p/c v), 1,32 M, molmassa ammoniak, 17 kg/(kg*mol) R g, gaskonstant, 8314 Pa m 3 /kg mol K T 1, ammoniakens temperatur i systemet, 293 K Källstyrkan från säkerhetsventilen blir 0,258 kg/s eller 15,5 kg/min. Utsläppet antas pågå med oförminskad styrka i ungefär 15 minuter och därefter med betydligt lägre källstyrka. 232 kg ammoniak har då avgivits till omgivningen. Gasmolnsspridningen simuleras i datorprogrammet ALOHA. Följande indata har använts: Variabel Kemikalier Ytråhet Lufttemperatur Värde/Data Ammoniak Urban or forest 6 o C Relativ fuktighet 75 % Väder Delvis molnigt Vind 5 m/s 2 m/s Stabilitetsklass Neutral, D Stabil, E Källstyrka Utsläppt mängd (utomhus) Utsläppshöjd AEGL-3 10min AEGL-2 10min AEGL-1 10min 15,5 kg/min 232kg 6 m ovan mark 2700 ppm 220 ppm 30 ppm Resultat redovisas i nedanstående tabell: Stabilitetsklass E AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 277 AEGL-1 10min 879 Stabilitetsklass D AEGL-3 10min Avstånd från utsläppskällan [m] Uppstår ej AEGL-2 10min 102 AEGL-1 10min 291 Riskutredning Sida 25 (25)

31 Handläggare Christoffer Clarin Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Uppdrag Visättra förskola och Visättrahallen Förstärkt skydd för kylanläggning med ammoniak ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: Uppdragsansvarig Jörgen Carlsson Brandingenjör, Tekn. Lic. Brandteknik Inledning Uppdragsgivare Huddinge Samhällsfastigheter Datum Status Bedömning Uppdragsnr Detta utlåtande har upprättats av ÅF-Infrastructure AB på uppdrag av Huge Samhällsfastigheter. Utredningen utgör ett komplement till tidigare riskutredning Riskutredning - Visättra förskola och Visättrahallen, daterad Utlåtandet upprättats med anledning av att en ny förskola avses byggas invid Visättrahallen som hanterar ammoniak. En riskreducerande åtgärd som övervägs för att begränsa eventuell spridningen av ammoniak är att installera ett skrubbersystem som renar ammoniakgaserna. Syftet med utlåtande är att tidigt avgöra om en skrubberlösning Kan bli tillräckligt effektiv för att riskbidraget från ammoniakanläggningen ska bli tolerabelt. Blir utfallet positivt på sådant sätt att lösningen med stor sannolikhet fungerar rekommenderas kommunen att gå vidare med en teknisk förstudie. Blir utfallet istället negativt, dvs att en skrubberlösning troligtvis inte fungerar, rekommenderas istället att kommunen avblåser planer på vidare utredning/projektering av skrubbersystemet. Bedömning Beräkningar har gjorts med datorprogrammet ALOHA för att avgöra vilken reningsgrad som erfordras för att uppnå tolerabla nivåer i det område där förskolan avses byggas. Beräkningarna har utgått från de värsta scenarierna från tidigare utförd analys, invändigt- respektive utvändigt utsläpp. Utgångspunkten är lättgasmodell eftersom ammoniakgasen efter att ha tvättats i skrubbersystemet förväntas vara väl utspädd med luft. Samtliga simulerade fall utgår från stabilitetsklass E och utsläppshöjden 6 m. I denna utredning används AEGL-2 värdet för 10 minuters exponering som dimensionerande skadekriterium. De tre nivåerna i AEGL definieras som: AEGL-3 10min (2700 ppm): Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna få livsfarliga skador och risk för att dö. AEGL-2 10min (220 ppm): Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/ m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna få permanenta skador, andra långsiktiga svåra hälsoeffekter och svårigheter att fly undan utsläppet. AEGL-1 10min (30 ppm): Koncentrationen (i ppm eller mg/ m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) antas kunna bli utsatta för irritation och obehag.

32 I beräkningarna görs ett första antagande om att skrubbern har 70 % reningsgrad, vilket är vanligt förekommande. Genom att ge skrubbern en annan utformning eller använda flera skrubbers kan reningsgraden ökas ytterligare. Vidare konsekvensberäkningar görs för 80, 90, 95 och 99 % reningsgrad. Resultatet från beräkningarna redovisas i tabell 1 och tabell 2. Tabell 1. Utsläpp pga invändigt läckage och nödventilation. (-) innebär att koncentrationen för aktuellt AEGL-värde inte uppnås.. AEGL-värde (högre än eller lika med) Avstånd från utsläppskällan [m] Invändigt utsläpp, 7,9 kg/min, reningsgrad 70 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min 83 AEGL-1 10min 295 Invändigt utsläpp, 7,9 kg/min, reningsgrad 80 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min 233 Invändigt utsläpp, 7,9 kg/min, reningsgrad 90 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min 155 Invändigt utsläpp, 7,9 kg/min, reningsgrad 95 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min 98 Invändigt utsläpp, 7,9 kg/min, reningsgrad 99 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min -

33 Tabell 2. Utsläpp till följd av en utlöst säkerhetsventil, utvändigt läckage. (-) innebär att koncentrationen för aktuellt AEGLvärde inte uppnås.. Utvändigt utsläpp, 15,5 kg/min, reningsgrad 70 % AEGL-värde (högre än eller lika med) Avstånd från utsläppskällan [m] AEGL-3 10min - AEGL-2 10min 136 AEGL-1 10min 434 Utvändigt utsläpp, 15,5 kg/min, reningsgrad 80 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min 103 AEGL-1 10min 344 Utvändigt utsläpp, 15,5 kg/min, reningsgrad 90 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min 231 Utvändigt utsläpp, 15,5 kg/min, reningsgrad 95 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min 154 Invändigt utsläpp, 15,5 kg/min, reningsgrad 99 % AEGL-3 10min - AEGL-2 10min - AEGL-1 10min - Beräkningarna visar att 90 % rening vid utsläpp 15,5 kg/min räcker för att koncentrationen ammoniak ska understiga AEGL-210min (220 ppm). Vid utsläpp 7,9 kg/min är 80 % rening tillräckligt. Vid denna luftkoncentration kommer personer att obehag och irritation och ha möjlighet att sätta sig själva och barn i säkerhet. Livshotande eller permanenta skador uppstår ej. Vid ytterligare rening upp till 99 % blir koncentrationen så pass låg att även AEGL-1 10min (30 ppm) understigs.

34 Slutsats Vid rening av ett ammoniakutsläpp på mellan 90-99% uppnås så pass låga koncentrationer av ammoniakgas att det anses ofarligt för människor. Denna reningsgrad betraktas som hög men inte omöjlig att uppnå för ett modernt skrubbersystem. ÅF-Infrastructure rekommenderar att Huddinge Samhällsfastigheter går vidare med skrubberförslaget och påbörjar en teknisk förstudie i frågan. I förstudien ska det framgå vilken modell som passar bäst baserat på kylsystemets och maskinrummets befintliga utformning. I förstudien görs också en ekonomisk kalkyl. Därutöver rekommenderas att förskolan utförs med möjlig nödstopp av ventilationssystem som en extra säkerhetsåtgärd.

35 Lr PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Lr n 1 GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns S ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark PBL 4 kap 5 3 R 1 S Idrottsplats Skola serv f 1 e 1 42 n 2 Lr EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e 1 Största exploatering är 1000 kvadratmeter byggnadsarea PBL 4 kap 11 1 e 2 Största exploatering är 500 kvadratmeter byggnadsarea PBL 4 kap 11 1 Marken får inte förses med byggnad PBL 4 kap 11 1 Marken får inte förses med annan byggnad än komplementbyggnad PBL 4 kap Högsta nockhöjd i meter PBL 4 kap R 1 e 2 Utformning f 1 Minst 1/3 av huvudbyggnadens fasad ska utföras i trä PBL 4 kap 16 1 Markens anordnande och vegetation n 1 Marken är avsedd för dike PBL 4 kap 10 n 2 Naturlek. Befintlig skogskaraktär ska bevaras PBL 4 kap ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid serv n 1 Genomförandetiden är 5 år och börjar när detaljplanen vinner laga kraft PBL 4 kap Grundkarta över Visättravallen 2, del av inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun upprättad av NBF/Lantmäteriavdelningen Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH2000 Skala 1:1000 (orginalformat A3) Beteckningar m Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Fastighetsgräns Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Gällande egenskapsgräns Gällande rättighetsgräns Avvägd höjd Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Häck Stödmur, mur Dike Väg HUDDINGE KOMMUN Plankarta med bestämmelser Samråd Standardförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 2 januari 2015 Detaljplan för Del av Visättravallen 2 Huddinge kommun Upprättad i maj 2018 Kommunstyrelsens förvaltning Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Miljöbeskrivning Illustration Övrigt Beslutsdatum Antagande Laga kraft NBN-2017/1510 Instans NBN Sofia Gregorsson Planarkitekt 0126K-

36 Planbeskrivning Detaljplan för del av Visättravallen 2 inom kommundelen Flemingsberg Samrådshandling Kommunstyrelsens förvaltning, maj 2018 Samhällsbyggnadsavdelningen NBN-2017/1510

37 Detaljplan för Visättravallen 2 (förskol i kommundelen Flemingsberg Standard -förfarande (PBL 2010:900) Detaljplanen har tagits fram av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Projektgrupp Sofia Gregorsson, Plansektionen, SBA, KSF Cazandra Olsérius, Mark- och exploateringssektionen, SBA, KSF Emma Lidell, Trafik- och landskapssektionen, SBA, KSF Charlotte Svahn, konsult från ÅF (miljöplanerare)

38 Innehåll Sammanfattning 4 Planens syfte och huvuddrag 4 Behov av miljöbedömning 4 Genomförande 4 Detaljplan 5 Planens syfte och huvuddrag 5 Plandata 5 Tidigare ställningstaganden 5 Planens förenlighet med miljöbalken 7 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 8 Genomförande 24 Organisatoriska frågor 24 Fastighetsrättsliga frågor 25 Ekonomiska frågor 25 Tekniska frågor 27 Administrativa frågor 27 Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 3 (28)

39 Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra för en förskola med cirka 160 barn i en byggnad med två våningar och med tillhörande gård. Planen ska även möjliggöra att permanent bygglov kan ges för den befintliga BMX-cykelhallen som i dagsläget har tidsbegränsat bygglov då den är placerad på prickad mark (mark som inte får bebyggas enligt detaljplan). Planområdet är cirka 1 hektar stort och sedan tidigare planlagt för idrott. Behov av miljöbedömning Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelsen om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken (MB). Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Genomförande Planarbetet sker med standardförfarande enligt plan-och bygglagen SFS 2010:900 i dess lydelse efter 2 januari Genomförandetiden är 5 år. Ett exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören och godkännas av kommunfullmäktige i samband med att detaljplanen antas. 4 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

40 Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra för en förskola med cirka 160 barn i en byggnad med två våningar och med tillhörande gård. Planen ska även möjliggöra att permanent bygglov kan ges för den befintliga BMX-cykelhallen som i dagsläget har tidsbegränsat bygglov. Gällande detaljplan tillåter idrott, i den södra delen där en BMX-cykelhall är uppförd med tidsbegränsat bygglov är marken prickad vilket innebär att den inte får bebyggas enligt detaljplan utan är avsedd för parkering. Förutom BMXcykelhallen är inga byggnader uppförda inom planområdet som till största del består av naturmark men även parkering. Behovet av fler förskoleplatser i Visättra är stort och platsen anses lämplig för förskola då den ger möjlighet för mycket friyta, lite buller, bra bussförbindelse, närhet till naturen och möjlighet att samnyttja parkering med intilliggande idrottsverksamhet. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet är cirka 1 hektar stort och består av del av fastigheten Visättravallen 2 som ägs av Huddinge Samhällsfastigheter AB. Planområdet är beläget vid Kvarnängsvägen mellan den befintliga förskolan Visättravallen och Visättra sportcenter, i kommundelen Flemingsberg. Orienteringsbild över området Visättra. Planområdet är markerat med svart ring. Tidigare ställningstaganden Regionplan Planområdet ligger i Flemingsberg som i regionplanen RUFS 2010 är utpekat som en regional stadskärna. Enligt RUFS 2010 bör de yttre regionala stadskärnorna Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 5 (28)

41 stimuleras i sin stadsutveckling och komplettera den centrala regionkärnan. Den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas och marken omkring stationerna bör användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet. Stadsmiljön bör vara mångsidig med verksamheter, bostäder, service och handel. Ambitionen bör vara att skapa upplevelserika, täta och varierade miljöer utifrån stadskärnornas respektive profiler. Särskilt bör aktörerna satsa på att attrahera kontaktintensiva verksamheter med hög specialiseringsgrad eller stort regionalt upptagningsområde till stadskärnorna. Torg, parker, vatten, grönområden och mötesplatser är viktiga för kärnornas attraktivitet, liksom möjligheten att på ett tryggt sätt ta sig fram till fots och per cykel. Planförslaget innebär en förtätning vilket är förenligt med regionplanen. Översiktsplan Planområdet är i översiktsplanen Översiktsplan 2030 utpekat som regional stadskärna och primärt utbyggnadsområde. Den regionala stadskärnan är utmärkt med en cirkel som utgår från Flemingsbergs station och har en radie på 1200 m. Planområdet ligger innanför denna radie. Det finns även en samrådshandling för en fördjupad översiktsplan för Flemingsberg, där framgår att förtätning i Visättra är önskvärt. Planförslaget är i enlighet med översiktsplanen och samrådsförslagt till den fördjupade översiktsplanen. Just nu arbetar kommunen med att ta fram en utvecklingsplan för Flemingsberg. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För fastigheten Visättravallen 2 gäller detaljplan för Visättra idrottsplats som är upprättad i december 1988 och har aktnummer 0126k Planen anger området som kvartersmark för idrott. Exploateringsgraden är 7500 kvm byggnadsarea för hela fastigheten och högsta tillåtna byggnadshöjd är 10 meter. I västra delen finns ett område som anger att marken skall vara tillgänglig för allmän tunnel. Genomförandetiden för detaljplanen har löpt ut. Bilden visar urklipp ur gällande detaljplan, plangränser (röda linjer) och planområdets ungefärliga utbredning (streckad cirkel) 6 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

42 Planuppdrag för detaljplanen Projektet finns med i kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt och även kommunens plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning med utblick till Beslut om planuppdrag togs i natur-och byggnadsnämnden 15 maj Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken (MB). Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Behovsbedömning Planen Detaljplanens område är cirka 1 hektar stort och kommer ändra tillåten markanvändning från idrottsverksamhet till förskola. Genomförande av den nya detaljplanen kommer innebära att mer hårdgjorda ytor uppstår vilket genererar med dagvatten. Även mer trafik genereras på grund av hämtning och lämning vid den nya förskoleverksamheten. Platsen Planområdet består till största del av naturmark men även parkeringsyta och en BMX-cykelhall. I anslutning till planområdet finns en ishall vilket innebär risk för ammoniakutsläpp. Inga påträffade naturvärden finns inom planområdet. Påverkan Det ökade flödet av dagvatten kommer tas omhand genom föreslagna dagvattenåtgärder. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra risk för försämring av miljökvalitetsnormerna. Detta då detaljplaneområdet inte ska bebyggas med förorenande verksamheter. Dessutom går det att rena dagvattnets föroreningshalter till nivåer under de för befintlig situation före utsläpp till recipient. Riskåtgärder vid ammoniakutsläpp ska genomföras i samband med detaljplanens genomförande. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till nedanstående miljöbeskrivning under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättande av Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 7 (28)

43 detaljplan behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning enligt MB och PBL. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Planområdet består till största del av naturmark. I södra delen finns en BMXcykelhall. Naturmarken inom förskolans tomt ska till stor del bevaras men samtidigt är det viktigt att hela gården kan utnyttjas som friyta för barnen. Naturmarken kan kombineras med lekredskap, spänger och mindre komplementbyggnader. En planbestämmelse om mark och vegetation syftar till att marken ska utformas som naturlek där skogskaraktären bevaras, se situationsplan på sida 15. Naturvärden Planområdet är inte utpekat i Huddinges grönstrukturplan. Däremot är grönområdet direkt öster om Visättra sportcenter utpekat som ett viktigt grönt samband som bör bevaras långsiktigt. Även söder om planområdet är marken utpekad som naturreservat. En inventering enligt Huddinge Samhällsfastigheters rutin för grönytefaktor har gjorts, vilket visar på bland annat flera större träd med en diameter över 30 cm. På artportalen.se framgår att en kungsfågel har observerats vid planområdet år Kungsfågeln är rödlistad och klassad som VU (sårbar). En övergripande naturvärdesinventering för området Flemingsberg har gjorts i samband med planarbetet för Tvärförbindelse Södertörn. Inventeringen har gjorts enligt svensk standard på fältnivå medel och visar att inga naturvärden har påträffats inom området för denna detaljplan. Rekreation och friluftsliv Inom planområdet finns vissa stigar vilket tyder på att det används till viss del. Efter att en ny förskola uppförs inom planområdet kommer platsen bli mindre tillgänglig för allmänheten. God tillgång till rekreation och friluftsliv finns ändå i naturreservatet och sportanläggningen. Intill planområdet finns en nedfart till naturreservatet, denna behålls. Ekologisk kompensation Genomförande av detaljplanen innebär att en del befintlig naturmark får ge plats åt bebyggelse. Förskolans huvudbyggnad placeras delvis på asfalterad yta och delvis på naturmark. På gården kommer en del av vegetationen behöva ge plats åt mer ordnade lekytor, lekredskap och komplementbyggnader. Kompensatoriska åtgärder som planeras för den ökade mängden hårdgjord yta inom planområdet är svackdiken och växtbäddar. Åtgärder som kan genomföras där barnen vistas är bland annat odlingsytor, fågelholkar och vattenlek. Dessutom bör buskar och planteringar väljas som ger upplevelsevärden och som bidrar till pollinering. Träd och övriga växter som ger höga värden bör väljas framför lägra värden. Dessutom kan vissa högstubbar och liggande stammar bevaras efter fällning. 8 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

44 Geologiska förhållanden Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) består marken inom planområdet främst av lera och berg, se bild nedan där planområdet är inringat. Jordarter inom planområdet: gult= postglacial lera, rött= berg, prickar= moränlera. Källa: sgu.se Hydrologiska förhållanden Recipient för planområdet är sjön Orlången. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har beslutat om miljökvalitetsnormer samt bedömt ekologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. Orlången har klassificerats med otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Miljöproblemen i sjön är övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Miljökvalitetsnormen beslutad i februari 2017 anger att den ekologiska statusen har kvalitetskrav god ekologisk status 2027 och den kemiska ytvattenstatusen har kvalitetskrav god kemisk ytvattenstatus. Den ekologiska statusen har alltså undantag till år 2027, för den kemiska statusen gäller däremot inga undantag. I befintligt läge har inga instängda områden där vatten kan ansamlas identifierats utan allt vatten bedöms infiltrera ner i marken alternativt rinna av mot befintliga hårdgjorda ytor omkring skogsområdet. Området består av en kulle vilken fungerar som en naturlig vattendelare med avrinning mot norr respektive söder. En dagvattenutredning har gjorts (ÅF ) som visar att efter exploatering ökar flödet från 41 l/s till 93 l/s från området för ett 10-årsregn. Befintliga flöden har beräknats utan klimatfaktor och framtida flöden med en klimatfaktor på 1,25. Detta innebär att dagvatten måste fördröjas för att inte avleda mer än vad naturmarken idag skulle bidra med. För hela området krävs då en magasinskapacitet på 36 kubikmeter. Som dagvattenlösning för området föreslås Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 9 (28)

45 växtbäddar samt svackdiken med magasineringskapacitet för fördröjning och rening av dagvattnet från området. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra risk för försämring av ekologisk och kemisk status i Orlången. Detta då detaljplaneområdet inte ska bebyggas med förorenande verksamheter och att det går att rena dagvattnets föroreningshalter till nivåer under de för befintlig situation före utsläpp till recipient. Se vidare under avsnittet Teknisk försörjning. Markavvattning In närheten, sydväst om planområdet fanns tidigare Flemmingsberg-Fruängens torrläggningsföretag. Detta är nu nedlagt, ledningar och diken som ingick i företaget är övertaget av Stockholm vatten och avfall AB och Huddinge kommun. Öster om planområdet, bortom idrottsplatsen, finns det aktiva markavvattningsföretaget Flemmingsberg-Ritselkärr, dess båtnadsområde (det område som gynnas av markavvattningsföretaget) sträcker sig dock inte till planområdet. Bedömningen är att planområdet inte påverkar markavvattningsföretaget. Risk för skred Enligt Länsstyrelsens kartering är planområdet utpekad som aktsamhetsområde där det finns förutsättningar för skred i finkorniga jordarter. En översiktlig geoteknisk utredning (Cowi ) har genomförts och visar att inga stabilitetsproblem föreligger i området. Det finns idag inte några förutsättningar för att skred skulle kunna uppkomma. Det är inte heller sannolikt att förutsättningarna kommer att ändras så att en sådan risk kan uppkomma i framtiden. Någon skredriskutredning har därför inte utförts. Bebyggelse Stadsbild Planområdet består till största del av naturmark men även av parkeringsyta och en BMX-cykelhall. Intill planområdet ligger en förskola i för ca 100 barn bestående av en våning, en idrottshall med tillhörande anläggningar och naturreservat. Området upplevs som relativt glest, grönt och storskaligt. Intill planområdet ligger det nybyggda bostadsområdet Visättra äng, innehållandes flerbostadshus i olika upplåtelseformer. Norr om planområdet, på en höjd intill Visättra centrum ligger ett bostadsområde med flerbostadshus planlagda på 1960-talet. 10 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

46 Planområdets norra del vid Kvarnängsvägen. Visättra sportcenter i bakgrunden. Höjdskillnad och flerbostadshus norr om planområdet. Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 11 (28)

47 Kvarnängsvägen och intilliggande förskolan Visättravallen. Planområdet markeras med vit cirkel. Bild från eniro.se Befintlig BMX-cykelhall inom planområdets södra del. Bild från eniro.se Den tillkommande förskolan kommer innebära att viss naturmark försvinner till förmån för förskolans byggnad, gård och anläggning. Området kommer därmed upplevas som mer exploaterat och ativt. En stor del av förskolans gård kommer dock att fortsätta ha naturmark. Illustration över planområdet med omnejd. Planområdet markeras med vit cirkel. Vy från nordväst.(tyréns) 12 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

48 Kulturhistoriska miljöer Området finns inte med i kommunens kulturmiljöinventering. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i området. Om fornlämning påträffas under arbetets gång ska arbetet i enlighet med 2 kap. 10 i kulturmiljölagen omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsen. Ljusförhållanden och lokalklimat Den nya förskolan kommer bestå av en huvudbyggnad med en stor gård vilket ger goda förutsättningar för bra ljusförhållanden. Träd och annan vegetation ska bevaras vilket även ger skugga på gården. Bostäder, arbetsplatser och övrig bebyggelse Runtom planområdet, i Visättra finns till största del bostadsområden med flerbostadshus. Ett nytt bostadsområde med cirka 700 bostäder är nyligen uppfört i Visättra äng. Nära Flemingsbergs station utvecklas en ny kärna med bostäder, kontor, upplevelser och service, bland annat en Ica Maxi-butik. Funktioner i området Visättra. Gul ring markerar förskola och gult transparent område markerar bostadsområden. Den nya detaljplanen möjliggör nya arbetsplatser på den tillkommande förskolan. Förskolan som kommer ha åtta avdelningar genererar cirka 30 arbetstillfällen. Tillgänglighet Förskolan ska utformas utifrån gällande krav på tillgänglighet. Gårdens storlek ger goda förutsättningar för att kunna tillgodose alla barns behov. Gestaltning Den nya förskolan ligger på gränsen mellan den byggda miljön och den angränsande naturmarken, vilket uttrycks i val av fasadmaterial och gestaltning av byggnaden. Mot väster ansluter byggnaden mer till den byggda miljön där det Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 13 (28)

49 tänkta fasadmaterialet är ljus fibercementskiva i ett ortogonalt mönster. Mot öster öppnas förskolan upp sig och kopplar till naturen och förskolegården, både med balkonger för barnen att sova på och med hjälp av trä som fasadmaterial. En planbestämmelse anger att minst en tredjedel av huvudbyggnadens fasad ska utföras i trä. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att ambitionen att koppla byggnaden till naturen uppfylls. Illustration över förskolan sedd från parkeringen i väst. (Tyréns) Illustration över förskolan sedd från vändplanen på Kvarnängsvägen i nordöst. (Tyréns) Offentlig service Det råder stor brist på förskoleplatser i Visättra. I dagsläget finns fyra befintliga förskolor varav en har tidsbegränsat bygglov. Ytterligare en förskola håller på att byggas i området. Se bild på sida (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

50 Kommersiell service En matbutik finns i Visättra centrum, cirka 400 m från planområdet. Runtom i Visättra finns även lite lokal service i form av kiosker, frisörer med mera. Kring stationsområdet i Flemingsberg, cirka 1 km från planområdet finns mer storskalig service. Lek och rekreation Den nya planen ger plats för lek och rekreation på förskolans stora gård. Mängden friyta är cirka 5300 kvm vilket ger cirka 33 kvm friyta per barn. Kommunen har inga beslutade riktlinjer kring mängden friyta men ett rimligt mått utifrån antalet barn kan enligt Boverket vara 40 kvm friyta per barn i förskolan. Dessutom bör den totala storleken på friytan helst överstiga 3000 kvm. Förskolans gård ger möjlighet till variation vad gäller terräng och utformning. God möjlighet för rekreation finns även utanför planområdet i Flemingsbergsskogens naturreservat och i naturlekplatsen cirka 300 m väster om planområdet. Därmed bedöms mängden friyta som tillräcklig. Situationsplan över den nya förskolan. (Tyréns) Eftersom förskolan kommer rymma många barn, cirka 160, är det viktigt att hela gården kan nyttjas. Både tillrättalagda ytor närmst förskolebyggnaden och naturytor med varierad terräng ska finnas tillgängliga för barnen. Naturmarken kan kombineras med lekredskap, spänger och mindre komplementbyggnader. Barnperspektivet För att säkerställa att barnens bästa sätts i främsta rummet har en barnkonsekvensanalys (BKA) gjorts för denna detaljplan. Analysen består av en Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 15 (28)

51 nulägesbeskrivning och analys av planförslaget. För att belysa barnperspektivet och barns perspektiv har dialog med barn, föräldrar och pedagoger på den intilliggande befintliga förskolan Visättravallens utförts. Resultatet visar att fördelarna med den planerade förskolan är att den kan tillhandahålla många förskoleplatser, mycket friyta med varierad terräng, tillgång till kollektivtrafik, närhet till naturreservat och relativt låga bullernivåer. Nackdelar är att förskolan lokaliseras i utkanten av Visättra en bit från där barnen bor, att det finns risk för ammoniakutsläpp från den intilliggande ishallen och att förskolan kommer rymma väldigt många barn vilket ställer höga krav på utformningen. Bedömningen är att fördelarna väger över nackdelarna om vissa åtgärder genomförs och att hänsyn därmed har tagits till barnens bästa. Gator och trafik Planområdet ansluter till Kvarnängsvägen. Uppförandet av den nya förskolan innebär en viss ökning av antalet transportrörelser i området. Enligt erfarenhet från den intilliggande förskolan Visättravallen tar sig de flesta vårdnadshavarna i området till förskolan gåendes, med buss eller med bil, få cyklar. Gång- och cykeltrafik Planområdet nås via Kvarnängsvägen som har gångbana på ena sidan och separerad cykelbana på andra sidan. Cykelbanan längs Kvarnängsvägen tillhör ett lokalt cykelstråk i kommunens cykelplan. Väster om planområdet och direkt söder om planområdet går huvudcykelstråk som delvis passerar naturreservatet och ansluter till centrala Huddinge, Flemingsbergs kärna och Botkyrka. Cykelstråk från kommunens cykelplan. Gult markerar lokalt cykelstråk och blått markerar huvudcykelstråk. Vit cirkel markerar planområdet. Kollektivtrafik Närmsta busshållplats är Visättra sportcenter som ligger knappt 50 m från förskolans entré. Därifrån avgår buss 713 mot Tullinge station via bland annat 16 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

52 Visättra C och Flemingsberg station. Bussen avgår var 15:e eller var 30:e minut. Att promenera från planområdet till Flemingsbergs station tar cirka 13 minuter. Kollektivtrafik i området. Planområdet är markerat med röd ring. Bilden är hämtad från sl.se Biltrafik Planområdet nås med bil via Kvarnängsvägen som är en återvändsgata med vändplan för buss och bil vid Visättra sportcenter. I kommunens hastighetsplan är den angivna hastighetsgränsen 30 km/h på Kvarnängsvägen. I bullerutredningen (Akustikkonsulten ) som tagits fram för detaljplanen anges att årsmedeldygnstrafiken på Kvarnängsvägen är 600 fordon. Bilparkering Kommunen har ett parkeringsprogram som i möjligaste mån ska följas, både för bil och för cykel. Planområdet ligger inom zon B, vilket innebär att 2,5 bilparkeringsplatser per avdelning ska anläggas. Den planerade förskolan kommer ha åtta avdelningar vilket alltså kräver totalt 20 parkeringsplatser. Minst en parkeringsplats ska vara handikappanpassad och placeras högst 25 m från entrén. I anslutning till planområdet finns en stor parkeringsplats för bilar som tillhör Visättra sportcenter. Parkeringsplatserna kommer samnyttjas mellan sportcentret och den tillkommande förskolan. Ett parkerings-pm har tagits fram (Tyréns ) där bedömningen görs att samnyttjande ses som en bra lösning. Förskolans maxbelastning är under dagarna medan sportcentret framförallt har hög belastning under helgerna. De befintliga parkeringsplatserna justeras och anpassas till förskolans utformning. Även ny parkering anläggs på Kvarnängsvägen mot den nya förskolan. Denna parkering kommer vara allmänt tillgänglig och främst nyttjas av besökare till den nya förskolan och idrottsverksamheten, se situationsplan på sida 15. Varumottagning Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 17 (28)

53 Varumottagning och personalentré sker på förskolans framsida medan vårdnadshavare och barn når förskolan från baksidan. Cykelparkering Cykelparkering placeras dels vid byggnadens norra gavel för vårdnadshavare och vid personalingången för personal. Se situationsplan på sida 15. Parkeringstalen för cykel beräknas enligt parkeringsprogrammet för zon B. Talen som ska efterföljas är: 0,4 cykelplatser per barn och 0,4 cykelplatser per personal. För förskolan bör även yta reserveras för uppställning av barnvagnar. Enligt kommunens parkeringsprogram bör cykelparkeringen utformas så att den kan användas för både vanliga cyklar, lådcyklar och cyklar med kärra. Störningar och risker Ammoniakutsläpp från ishall Direkt öster om planområdet ligger Visättrahallen, en ishall som använder och förvarar ammoniak. En riskutredning avseende ammoniakutsläpp har gjorts av ÅF, daterad och med ett kompletterande PM daterad Ett utsläpp av ammoniak kan antingen ske invändigt på grund av skadad utrustning eller handhavandefel, alternativt utvändigt genom att en säkerhetsventil löser ut på grund av övertryck i systemet. Vid utsläpp av vattenfri ammoniak (tryckkondenserad gas) bildas ett gasmoln som med vindens hjälp sprids till omgivningen. Beräkningsresultaten visar att höga koncentrationer av ammoniak som motsvarar potentiellt dödlig dos vid 10 minuters exponering (AEGL-310min) inte uppstår inom området för den planerade förskolan. Sådana koncentrationer uppstår främst i nära anslutning till kylmaskinrummet inom 50 meter från utsläppspunkten. Det är däremot troligt att hela eller delar av förskoleområdet kommer täckas av ett ammoniakgasmoln med koncentrationer som kan ge permanenta skador eller långsiktigt svåra hälsoeffekter för människor efter 10 minuters exponering (AEGL-210min). Ett sådant gasmoln kan breda ut sig mellan m från utsläppspunkten. Den nya förskolan planeras på en yta lokaliserad m från kylmagasinrummet, därför föreslås tre olika åtgärdsalternativ. Alternativen är att placera förskolan på en annan yta minst 250 m från kylanaläggningen, byta ut kylsystemet med ammoniak till exempelvis koldioxid eller utföra anläggningen med en skrubber för omhändertagande av eventuellt utsläpp av ammoniakgaser. På grund av fördelarna med förskolans placering ur andra aspekter väljs alternativet att omlokalisera förskolan bort. Av kostnadsskäl är inriktningen att installera en skrubber. I det kompletterande PM:et dras slutsatsen att vid rening av ett ammoniakutsläpp på mellan 90-99% uppnås så pass låga koncentrationer av ammoniakgas att det anses ofarligt för människor. I det fortsatta arbetet behöver en teknisk förstudie göras som anger vilken modell som passar bäst baserat på kylsystemets och maskinrummets befintliga utformning. Det rekommenderas även att förskolan 18 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

54 utförs med möjlig nödstopp av ventilationssystem som en extra säkerhetsåtgärd. Med dessa åtgärder bedöms marken vara lämplig för en förskola. Elektromagnetiska fält Direkt öster om planområdet, mellan förskolegården och ishallen finns en befintlig transformatorstation. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger transformatorstationer utomhus mycket låg exponering för magnetfält på några meters avstånd. I detaljplanen skapas ett avstånd på 5 meter mellan transformatorstationen och förskolegården. Förorenad mark Planområdet består av naturmark och har aldrig bebyggts. Befintlig detaljplan för idrottsverksamhet togs fram 1989 och i den beskrivningen framgår att inom det planområdet hade det tidigare funnits stenkross och åtföljande upplag av sten och krossmassor. Inför framtagandet av den detaljplanen städades området upp men de aktuella delarna för stenkrossen saknade vegetation. Vidare framgår att de skogsbeklädda höjdpartierna inom den detaljplanen bör bevaras. Området för den tillkommande förskolan tillhör ett av dessa skogsbeklädda höjdpartier. Historiska flygfoton tyder inte på att någon verksamhet har förekommit inom planområdet. En geoteknisk undersökning har utförts (Cowi ) där viss provtagning och analys av markföroreningar har utförts. Samtliga analyserade ämnen visar på halter under rapporteringsgränsen eller under Naturvårdsverkets Riktvärden för Känslig Markanvändning (KM). Den befintliga asfalten är inte undersökt där en del av förskolans byggnad kommer placeras. Innan rivning bör asfalten undersökas med avseende på tjärasfalt. Eftersom förskolans gård innehåller orörd naturmark görs bedömningen att ytterligare provtagning för föroreningar inte behöver göras i dagsläget. Luft, lukt Enligt SLB analys senaste luftkartering år 2015 ( överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom detaljplanen. Enligt den översiktliga karteringen ligger dygnsmedelvärdet för PM10 inom intervallet μg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). Normvärdet som ska klaras är 50 ug/m 3 och miljökvalitetsmålet är 30 ug/m 3. Kväveoxidhalten ligger i intervallet μg/m 3 för större delen av planområdet samt för en mindre del i intervallet μg/m 3. Normvärdet som ska klaras är 60 μg/m 3. Buller, vibrationer En trafikbullerutredning har tagits fram (Akustikkonsulten ) med utgångspunkt i Naturvårdsverkets riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik för ny skolgård. På de delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet är riktvärdet 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Riktvärdena hålls på största delen av gården. För övriga vistelseytor inom skolgården är riktvärdena 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Riktvärdena för lek, vila och pedagogisk verksamhet innehålls på största delen av gården. Riktvärdena för övriga vistelseytor innehålls. Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 19 (28)

55 Förutom trafikbuller har även externt buller från närliggande verksamhet samt lågfrekvent buller undersökts. Bullerkällorna utgörs av Visättra idrottsplats, kylanläggning vid Visättra sportcenter och bandyplan/fotbollsplan på Visättra sportcenter samt tomgångskörning av buss vid närliggande busshållplats. På merparten av förskolegården uppgår ekvivalent ljudnivå till högst 50 db(a) enligt Naturvårdsverkets riktvärden Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Vilket innebär att riktvärdet om högst 50 db(a) på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet innehålls. Vid den mest utsatta fasaden (utomhus) på förskolebyggnaden innehålls Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller. God ljudmiljö inomhus erhålls med lämpligt val av ytterväggskonstruktion och fönster. Sovsalar, sovbalkonger och vilrum ska placeras mot förskolegården och inte mot Kvarnängsvägen. 20 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

56 Eventuella åtgärder för att nå nivån 50 dba ekvivalent ljudnivå på hela friytan undersöks inför nästa skede, granskningsskedet. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Försörjning av vatten och avlopp inom planområdet sker genom befintligt va-nät längs lokalgatan som distribueras av Stockholm Vatten AB. Dagvatten Planområdet ligger inom Stockholm vattens verksamhetsområde för dagvatten. Kommunala ledningar finns idag i direkt anslutning till området längs med dess norra sida, i gatan fram till vändplatsen. Den befintliga dagvattenledningen är av dimension D400. Den nya förskolebyggnaden placeras till stor del på befintlig parkering för att utnyttja redan hårdgjord yta till förmån för naturmark. En dagvattenutredning har gjorts (ÅF ) som redovisar flöden respektive mängder och halter av föroreningar före och efter exploatering, med och utan åtgärder. På grund av exploatering och klimatfaktorn 1,25 ökar dagvattenflödena från 41 l/s till 93 l/s vid ett 10-årsregn. Som dagvattenlösning Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 21 (28)

57 föreslås växtbäddar samt svackdiken med magasineringskapacitet. Förutom att fördröja flödena av dagvatten bidrar åtgärderna med att rena dagvattnet från föroreningar. De föroreningsmängder som har beräknats i utredningen minskas efter exploatering med de renande åtgärderna som föreslås. Befintlig markanvändning för planområdet. Planerad markanvändning och dagvattenplan för planområdet. 22 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

58 Elförsörjning Elledningar finns nedgrävda längs Kvarnängsvägen, tranformatorstation finns dels på fastigheten Visättravallen 2 och dels västerut på Kvarnängsvägen. Energiförsörjning Försörjning av värme sker genom befintligt fjärrvärmenät inom planområdet. En befintlig fjärrvärmeledning går genom kvartersmarken mellan Visättravallens förskola och Visättra sportcenter. Avfallshantering På förskolan planeras ett soprum i en separat byggnad. Kommunens avfallsplan ska följas. Närmsta återvinningsstation finns vid Kvarnängsvägen/Sågstuvägen cirka 400 m från planområdet. Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 23 (28)

59 Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planarbete sker med standardförfarande enligt plan-och bygglagen SFS 2010:900 i dess lydelse efter 2 januari Tidplan TIDPLAN Planuppdrag 15 Maj 2017 Samråd Maj 2018 Granskning November 2018 Antagande Laga kraft Mars 2019 April 2019 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år och börjar den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11) men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för allmänna VA-ledningar och dagvattenledningar/- anläggningar. Södertörns Fjärrvärme AB ansvarar för fjärrvärme. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till mätarskåp i byggnad. Skanova AB ansvarar för fiber- och teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket. 24 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

60 Avtal I samband med planläggningen kommer ett exploateringsavtal träffas mellan kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB för att i detalj reglera frågor om ansvars- och kostnadsfördelning samt övriga genomförandefrågor. Sådant avtal avses upprättas under planarbetes gång och behandlas av kommunstyrelsen innan antagande av planförslaget. Ett plankostnadsavtal har tecknats mellan kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB för att reglera kostnaderna för att ta fram detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Fastighetsbildning behövs för att anpassa fastighetsgränser till de nya gränserna i detaljplanen. För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheten överensstämmer med detaljplanen. Detaljplanen berör del av fastigheten Visättravallen 2. Fastigheten ägs av Huddinge Samhällsfastigheter AB. I samband med genomförandet av planen kommer den del av fastigheten som blir planlagd som förskola att styckas av. De fastighetsrättsliga åtgärderna administreras av fastighetsägaren. Den del av planområdet som planläggs för idrott kommer även efter planens genomförande tillhöra fastigheten Visättravallen 2. Ledningsrätt Inom fastigheten men utanför planområdet finns ledningsrätt 0126K för starkström. Planförslaget har ingen verkan på befintlig ledningsrätt. Ingen ny ledningsrätt behöver upprättas till följd av detaljplanen. Gemensamhetsanläggningar Det finns inga befintliga gemensamhetsanläggningar inom planområdet. Inga nya gemensamhetsanläggningar behöver skapas. Servitut Inom fastigheten men utanför planområdet finns servitut 0126K för tunnelnedfart och servitut 0126K för väg. Planförslaget har ingen verkan på befintliga servitut. Inga nya servitut behöver bildas till följd av detaljplanen. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Som regel bekostas allmänna anläggningar av kommunen. Inom denna detaljplan kommer kantstensparkering anläggas på allmän plats (Kvarnängsvägen) som främst kommer nyttjas av Visättra sportcenter och den nya förskolan. Anläggandet av dessa parkeringsplatser bekostas därför av exploatören. Drift och underhåll av gator och allmänna parkeringsplatser bekostas med skattemedel efter kommunens driftövertagande. Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 25 (28)

61 Kostnader för fastighetsägaren Byggnation Exploatören svarar för samtliga kostnader för uppförande av bebyggelse och tillhörande anläggningar inom kvartersmark. Exploatören svarar även för kostnaderna för anläggandet av kantstensparkeringen utmed Kvarnängsvägen. Vatten och avlopp För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt Stockholm Vatten och Avfall AB:s VA-taxa. Avgiften utgörs av en anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten och Avfall AB har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till de allmänna ledningarna. Normalt debiterar dock Stockholm Vatten och Avfall AB anläggningsavgiften efter uppmaning om anslutning av fastighetsägaren. Kontakta Stockholm Vatten och Avfall AB för mer information. Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägarna rätt att få bygglov i enlighet med planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Kontakta Huddinge kommuns bygglovavdelning för mer information. Planavgift Ett plankostnadsavtal finns. Avtalet anger att exploatören ska betala för planarbetet i enlighet med kommunens senast uppdaterade plan- och bygglovstaxa. Fakturering sker kontinuerligt under planarbetet. Någon planavgift för detaljplanen kommer därför inte att tas ut i samband med bygglov. Fastighetsbildning Kostnad för lantmäteriförrättningar debiteras utifrån den tid som behöver läggas ner i ärendet och baseras på kommunens taxa. Kostnaderna för fastighetsbildning i samband med nyexploatering betalas av exploatören. Kostnader för lantmäteriförrättning avseende ledningsrättsåtgärder debiteras ledningsägaren. El och tele m.m. Exploatören svarar för kostnader för anslutningsavgifter till el, tele med mera. För uppgift om kostnad för anslutning till respektive ledningsnät, kontakta ledningsnätsägaren. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Kostnader för eventuell marksanering inför kommande exploatering åligger exploatören. 26 (28) Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol

62 Tekniska frågor Tekniska utredningar I arbetet med att ta fram samrådshandlingar har följande tekniska utredningar tagits fram: Bullerutredning, Akustikkonsulten Dagvattenutredning, ÅF Geoteknisk utredning, Cowi Grönytefaktor Visättravallen 2, Huge Fastigheter AB Parkeringsutredning Visättra ishall, Tyréns Riskutredning, ÅF (med kompletterande PM ) Övriga utredningar En barnkonsekvensanalys har tagits fram av plansektionen, Huddinge kommun. Dokumentation och kontroll Påträffade markföroreningar ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Det finns även en skyldighet att anmäla efterbehandlingsåtgärder till tillsynsmyndigheten innan åtgärder vidtas. Egenkontrollprogram för uppföljning av efterbehandlingsåtgärder ska upprättas och redovisas. Markföroreningar som påträffas ska avhjälpas och marken ska saneras till känslig markanvändning (KM) innan dess att bygglov får medges. Dagvattenanläggningar ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på plansektionen med stöd av andra sektioner på samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Ansvarig planarkitekt är Sofia Gregorsson, planarkitekt. Övriga deltagare i projektgruppen är Cazandra Olsérius, exploateringsingenjör; Emma Lidell, trafikplanerare och Charlotte Svahn, miljöplanerare (konsult från ÅF). Sofia Gregorsson Planarkitekt Samrådshandling, Detaljplan för del av Visättravallen 2 (förskol 27 (28)

63

64 PM PARKERINGSUTREDNING VISÄTTRA ISHALL

65 1 BAKGRUND OCH NULÄGE En ny förskola planeras utmed Kvarnängsvägen i Visättra mellan dagens ishall och en större parkeringsyta. Denna parkeringsutredning syftar till att utreda huruvida det är möjligt att samutnyttja förskolans och ishallens parkering. I anslutning till den stora parkeringsytan ligger en förskola med separat personal- och besöksparkering. Parkering A Parkeringsplatser för personer med funktionsvariation, 3 platser Parkering B Besökare till ishall, 1 timme, 4 platser Parkering C Besökare till ishall, 4 timmar, 67 platser Parkering D Personalparkering till förskolan, 7 platser Parkering E Besöksparkering till förskolan, 30 minuter, 10 platser Parkering F _ Personalparkering till ishallen, 10 platser Dessa parkeringsytor har tillsammans 101 parkeringplatser. 2 OBSERVATIONER Beläggningsobservationer har utförts vid två tillfällen, måndagen den 12 februari och onsdagen den 14 februari i samband med förväntad högsta belastning vid hämtning på förskolan samtidigt som hämtning och lämning skett till träning i ishallen. Observationerna utfördes vid tidpunkter då olika träningspass byttes av, alltså då besökare till två olika pass vistades i ishallen samtidigt. Vid observationstillfället var vissa parkeringsplatser täckta av snövallar och kunde inte utnyttjas. Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.nr: C:\Users\jrm\Desktop\PM Visättra.docx 2(3)

66 A (3) B(4) C(67) D(7) E(10) F(10) Totalt(101) Mån Ons RESONEMANG Observationerna visar tydligt att det inte råder någon brist på parkeringsplatser i området vid de tidpunkter som utgör maxbelastning för förskoleverksamheten. Ishallens maxbelastning kan antas vara under helger i samband med tävlingar och andra publikverksamheter men dessa sammanfaller inte med förskoleverksamhet som sker under dagtid på vardagar. Eftersom det finns god tillgång till parkeringsplatser i området och ishallens och förskoleverksamhetens parkeringsbehov inte påverkar varandra är det mycket lämpligt att samnyttja dessa verksamheters parkeringsplatser. Uppdrag:, Beställare: Koncept C:\Users\jrm\Desktop\PM Visättra.docx 3(3)

67 OKTOBER 2017 HUGE FASTIGHETER VISÄTTRA FÖRSKOLA, HUDDINGE KOMMUN ADRESS COWI AB Solna Strandväg Solna Sverige TEL FAX WWW cowi.se PM GEOTEKNIK PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. A100888_PMGeo_Visättra Förskola VERSION 2.0 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Michael Lindberg GRANSKAD Göran Bard GODKÄND Michael Lindberg

68 2 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLA INNEHÅLL 1 Uppdrag, Syfte 3 2 Utförda undersökningar Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar 3 3 Planerade byggnader 3 4 Befintliga förhållanden 4 5 Mark- och jordlagerförhållanden Markförhållanden Jordlagerförhållanden Marksättningar, Stabilitet och Skredrisk 5 6 Hydrogeologiska och miljötekniska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Miljötekniska förhållanden 6 7 Länshållning och omhändertagande av dagvatten Länshållning 7 8 Schakt och fyllning 7 9 Grundläggning 7 O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

69 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLEPAVILJONGER 3 1 Uppdrag, Syfte Cowi AB har utfört en geoteknisk undersökning och utredning för uppförande av förskola inom bostadsområdet Visättra i kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun, på uppdrag av Huge Fastigheter. Syftet med undersökningen är att klargöra befintliga grundläggningsförhållanden och grundläggningsförutsättningar inför byggnation av en förskola. Syftet med undersökningen var även att ta fram underlag för en skredriskutredning. 2 Utförda undersökningar 2.1 Tidigare utförda undersökningar Tidigare utförda geotekniska undersökningar har ej påträffats. 2.2 Nu utförda undersökningar De geotekniska undersökningarna har utförts i juli Undersökningarna är utförda av fältgeotekniker Anneli Karlsson med borrbandvagn Geotech 604D. Undersökningspunkterna har satts ut Gustav Sahlin och mäts in av John Bucher på Cowi AB. Koordinatsystemet är Sweref och höjdsystemet är RH Undersökningarna omfattar Jb-totalsondering, viktsondering, störd jordprovtagning samt installation av grundvattenrör. Totalt har sondering utförts i 14 punkter. Störd provtagning har utförts i 4 punkter. Grundvattenör har installerats i 1 punkt. Upptagna jordprover har analyserats vid geotekniskt laboratorium (MTM) med avseende på jordart, materialtyp och tjälfarlighetsklass. Prov har undersökts från två provtagningspunkter. Jordprover har även analyserats vid miljöteknisk laboratorium (Eurofins). 3 Planerade byggnader Placering av planerade byggnader framgår av situationsplan (landskap). Situationplanen har erhållits i digitalt format I nuläget finns två förslag på hur byggnaden ska uppföras, se figur 1, och den geotekniska undersökningen innefattar båda dessa. O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

70 4 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLA Figur 1. Förslag på planerad byggnad Byggnaden planeras bestå av en rektangulär huskropp. Färdigt golv enligt ritning är satt till För position och utformning för de båda alternativen se planritning G Befintliga förhållanden Marken inom den aktuella fastigheten består till största delen av skog. En liten remsa längst väster ut är en parkeringsplats och i norr finns gräsytor. Norr om planerad byggnad finns gatan "Kvarnängsvägen" som leder till en vändplan i nordöst. Bortom vändplanen ligger Visättra sportcenter. Söder och öster om området är det skog med inslag av berg i dagen. 5 Mark- och jordlagerförhållanden 5.1 Markförhållanden Den aktuella ytan utgörs av ett skogsområde och delvis gräsytor. Öster och söder om området finns ytor med berg i dagen. Marknivåerna varierar från ca +37 i öst till ca +40 i väst. O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

71 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLEPAVILJONGER Jordlagerförhållanden Jordlagren varierar i området. I den västra och södra delen är det huvudsakligen morän på berg eller lera på morän på berg. I den östra delen är det främst fyllning på lera på morän på berg med inslag av siltjord och sandjord i leran i de djupare punkterna. I anslutning till parkeringsytan finns ett lager av fyllning med enstaka sprängsten. Fyllningens mäktighet är ca 0,5-1,0 meter, bestående av sandigt siltigt grus och sandig siltig lera enligt utförd laboratorieanalys. Fyllningsjorden tillhör materialtyp 5B och tjälfarlighetsklass 4. Leran har ett övre lager av torrskorpelera vars mäktighet varierar från ca 0,8 till 2,4 m. Torrskorpelera tillhör materialtyp 4B och 5A och tjälfarlighetsklass 3. Lerans mäktighet är som störst i undersökningspunkt 17CW03. Den undre lösa leran har en mäktighet på ca 2 m. Den underliggande lerans skjuvhållfasthet, vattenkvot och konflytgräns är uppmätt i undersökningspunkt 17CW03. Den lösa lerans uppmätta odränerade okorrigerade skjuvhållfasthet varierar mellan 21 och 35 kpa. Vattenkvoten i leran varierar mellan 30 och 35% och konflytgränsen varierar mellan 26 och 40% enligt utförda laboratorieundersökningar. Sensitiviteten varierar mellan 5 och 11. Leran karaktäriseras som en låg- till mellanplastisk lera med låg skjuvhållfasthet och den är låg- till mellansensitiv. Leran tillhör materialtyp 4B och 5A samt tjälfarlighetsklass 3-4. Moränen är grusig sandig siltmorän och grusig siltig sandmorän med materialtyp 4A och 5A samt tjälfarlighetsklass 3-4. Klassificering av materialtyp och tjälfarlighetsklass är utförda enligt AMA Anläggning Marksättningar, Stabilitet och Skredrisk Idag föreligger inga stabilitetsproblem inom området. Skredriskutredning utförs normalt där förhållandena är, eller kan tänkas bli, sådana att skred skulle kunna uppkomma. Det handlar om områden med nivåskillnader som skulle kunna orsaka ett skred, och där förhållandena i övrigt är, eller kan tänkas bli, sådana att stabiliteten är otillräcklig. Avseende förändrade förhållanden så handlar detta främst om påverkan av vatten, vilket kan medföra erosion, höjning av vattennivån och förändrade portryck etc. Dessa faktorer föreligger främst i strandnära områden (hav, sjöar, vattendrag) med förekomst av lösa jordlager (lera och silt). O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

72 6 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLA I det här aktuella området utgörs undergrunden huvudsakligen av fastmark med ytnära berg. Lös lera förekommer förvisso lokalt som ett skikt under fyllningsjord och torrskorpelera inom nordöstra delen av det aktuella området, men där är markytan relativt plan och nästan horisontell. Någon framtida påverkan av vatten är inte heller att förvänta, området är t ex inte strandnära. Det finns idag inte några förutsättningar för att skred skulle kunna uppkomma. Det är inte heller sannolikt att förutsättningarna kommer att ändras så att en sådan risk kan uppkomma i framtiden. Någon skredriskutredning har därför inte utförts. Jordschakt eller upplag kan leda till lokalt stabilitetsproblem i den nordöstra delen där lös lera förekommer. Inga sättningsproblem är kända. Sättningar kan uppkomma vid uppfyllning inom den nordöstra delen. 6 Hydrogeologiska och miljötekniska förhållanden 6.1 Hydrogeologiska förhållanden Ett grundvattenrör har installerats i området. Rörets filterspets är nedförd till moränjorden under leran. Grundvattennivån har pejlats en gång i samband med funktionstest vid installationen och en gång i slutet av augusti. Uppmätt grundvattennivå är drygt 2 m under marknivån. För att kunna bestämma en dimensionerande grundvattennivå krävs ett fletal pejlingar under en längre period, eftersom grundvattennivån förväntas variera med årstid och nederbörd. Rör nr Marknivå vid Grundvattennivå Anm. röret CW14GW +37,5 +35, Miljötekniska förhållanden Den provtagning och de analyser som utförts visar inte på förekomst av markföroreningar. Analyspaket MTOT_HG innefattar analys av BTEX, Alifatiska och Aromatiska kolväten, PAH och Metaller inklusive Hg. Samtliga analyserade ämnen visar på halter under rapporteringsgränsen eller under Naturvårdsverkets Riktvärden för Känslig Markanvändning (KM). PAH förekommer i låga halter endast i ett av de analyserade proverna. O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

73 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLEPAVILJONGER 7 Asfalten är inte undersökt. Innan rivning bör asfalten undersökas med avseende på tjärasfalt. 7 Länshållning och omhändertagande av dagvatten 7.1 Länshållning I samband med schaktarbetena kan länshållning komma att behöva utföras på grund av tillrinnande ytvatten och nederbörd. 8 Schakt och fyllning Höjdsättning för byggnaderna är satt till +39 för färdigt golv. Nuvarande mark ligger i nivå mellan +37 och +40 m. Höjdsättningen medför uppfyllning i nordöstra delen och schakt i övriga delar av området. Det är troligt att jordschakt kommer att behöva utföras i befintlig fyllningsjord och i torrskorpelera. Största jordschaktdjup blir preliminärt ca 1 m. Lokal schakt för ledningar kan bli aktuell till större djup. Schakt i fyllningsjord och torrskorpelera över grundvattennivån kan utföras med släntlutning 1:1 eller flackare. Schakt bedöms kunna utföras i torrhet, dvs över aktuell grundvattennivå. Fyllning kan utläggas med slänt i lutning 1;1,5 eller flackare. Med föreslagen höjdsättning blir bergschakt aktuell för båda alternativa lägena. 9 Grundläggning I nuläget finns det två alternativa förslag på placering av förskolan, se figur 1. Ur geoteknisk synvikel förespråkas alternativ 2. Alternativ 1 För alternativ 1 blir det aktuellt med blandad grundläggning. Här rekommenderas grundläggning med plintar nedförda till fast berg, alternativt med platta / separata plattor på packad fyllning på sprängbotten i västra delen. Packad fyllning på naturligt lagrad morän kan också bli aktuellt i en övergångszon. I nordöstra hörnet rekommenderas grundläggning på borrade stålrörspålar. Pålarna borras minst 0,5 m i friskt berg. Pållängden bedöms variera från 0 11 m från antagen grundläggningsnivå. O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

74 8 HUGE FASTIGHETER, VISÄTTRA FÖRSKOLA Alternativ 2 För alternativ 2 rekommenderas grundläggning med plintar nedförda till avsprängt och rensat berg, alternativt med platta / separata plattor på packad fyllning på sprängbotten. Packad fyllning på naturligt lagrad morän kan också bli aktuellt. Solna COWI AB Geoteknik Michael Lindberg Michael Lindberg O:\A100000\A100888\DOC\A100888_PMGeo_Visättra Förskola.docx

75 Uppdrag nr A Sidan 1 av 8 Huge Fastigheter AB VISÄTTRA FÖRSKOLA, HUDDINGE KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PROJEKTERINGSUNDERLAG Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik, (MUR/Geo) Uppdrag nr A Solna COWI AB Solna Strandväg SOLNA tel Handläggare: Michael Lindberg Granskad av: Göran Bard O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

76 Uppdrag nr A Sidan 2 av 8 1 Objekt Syfte, begränsningar Underlag för undersökningen Tidigare utförda geotekniska undersökningar Styrande dokument Befintliga förhållanden Topografi Ytbeskaffenhet Utsättning och inmätning Geotekniska undersökningar Utförda fältundersökningar Utförda provtagningar Undersökningsperiod Fältingenjörer Kalibrering och certifiering Provhantering Geotekniska laboratorieundersökningar Utförda undersökningar Miljötekniska laboratorieundersökningar Geoteknisk kategori Härledda värden Allmänt Hydrogeologiska egenskaper Miljötekniska egenskaper Värdering av undersökning Generellt... 8 O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

77 Uppdrag nr A Sidan 3 av 8 Bilagor Bilaga 1. Laboratorieprotokoll Jordprovsanalys, 2 sidor Bilaga 2. Analysrapporter Eurofins Miljöprover (6 sidor) Ritning Innehåll Skala (A1) Ritn. datum Rev G Geoteknisk undersökning, 1: undersökningsresultat, plan G Geoteknisk undersökning, 1: undersökningsresultat, sektion A-A TILL C-C G Geoteknisk undersökning, undersökningsresultat, sektion D-D TILL E-E 1: O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

78 Uppdrag nr A Sidan 4 av 8 VISÄTTRA FÖRSKOLA HUDDINGE KOMMUN Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik MUR/Geo 1 Objekt COWI AB har utfört geotekniska undersökningar på uppdrag av Huge Fastigheter AB. Uppdraget omfattar geoteknisk undersökning inför nybyggnation av förskola inom bostadsområdet Visättra i kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun. 2 Syfte, begränsningar Den geotekniska undersökningen skall belysa markförhållanden och grundläggningsförutsättningar för planerad förskola som underlag för fortsatt projektering. 3 Underlag för undersökningen Följande underlag har använts för planering av undersökningarna: Ledningsunderlag erhållet från Ledningskollen. " Visättra skissmodell LA", GK_Visättravallen_160901" och "Höjdgrid Visättravallen" erhållna i dwg format Tidigare utförda geotekniska undersökningar Inga tidigare utförda undersökningar är kända. 4 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Metod Standard/Styrande Dokument Fältplanering SS-EN Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar rapport 1:2001 Beteckningssystem SGF/BGF beteckningssystem 2001:2 Fältundersökningar Metod Antal Standard/Styrande Dokument Provtagning Kategori A (kolv) EN ISO :2006 Kategori C (skruv) 4 st (EN ISO :2006) Grundvattenobservationer Öppna system 1 st EN ISO :2006 O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

79 Uppdrag nr A Sidan 5 av 8 Provning/Sondering Vim (WST) 6 st SIS-CEN ISO TS DPSH-A EN ISO :2005 In-situ metoder Vb (FVT) 1 CEN/ISO TS Övriga ej Europastandarder Jb/Jb2/Jb3/Jbtot 12 st SGF Rapport 4:2012 Slb (tung slagsondering) 2 st SGF metodblad Laboratorieundersökningar Metod Standard/Styrande Dokument Klassificering SS-EN Vattenkvot SS , utgåva 2 Skrymdensitet SS-CEN 1SO/TS :2004 Konförsök SS-CEN 1SO/TS :2004 Konflytgräns SS , utgåva 2 5 Befintliga förhållanden 5.1 Topografi Det aktuella byggnadsområdet avgränsas av Kvarnängsvägen i norr, Visättra sportcenter i öst och cykelväg i väst och syd. 5.2 Ytbeskaffenhet Marknivåerna i undersökningspunkterna varierar från ca +37 i öst till +40 i väst. Undersökningsområdet består i nuläget till största del av skog och mindre gräsytor. 6 Utsättning och inmätning Utsättning av undersökningspunkterna har utförts med måttband av Gustav Sahlin Inmätning av undersökningspunkterna har utförts med GPS och totalstation av John Bucher Koordinatsystem är Sweref och höjdsystem är RH Geotekniska undersökningar 7.1 Utförda fältundersökningar Totalt har sondering utförts i 14 punkter. Totalsondering (Jb-TOT) har utförts i 12 punkter och viktsondering har utförts i 6 punkter. Slagsondering har utförts i 2 punkter. Störd provtagning (skruv) har utförts i fyra punkter. Installation av grundvattenrör har utförts i en punkt. De geotekniska undersökningarna är utförda i enlighet med SGF Fälthandbok Utförda provtagningar Störd provtagning med skruvprovtagare har utförts i 4 punkter Undersökningsperiod Den geotekniska fältundersökningen är utförd under perioden O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

80 Uppdrag nr A Sidan 6 av Fältingenjörer Anneli Karlsson Kalibrering och certifiering Borrbandvagn Geotech 604DD (nr 16518) är kalibrerad av Georent AB, den Jb Totalsondering är utförd med 44 mm stål och 57 mm stiftkrona. Viktsondering är utförd med 22 mm stål och vridsondspets. Skruvprovtagning är utförd med 44/80 mm skruv med 1,0 m provtagningslängd Provhantering Provtagning (störda prover, Skr) är utförda i kategori C, enligt SGF Notat 3:2007 LABORATORIEPROVNING FÖR GEOTEKNISKA UTREDNINGAR, En vägledning, daterad Geotekniska laboratorieundersökningar Utförda undersökningar Okulär jordartsklassificering enligt SGF 1981 är utfört på sammanlagt 18 prover i 4 punkter. Jordartsförkortning enligt SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA Anläggning 17. Resultatet av de geotekniska laboratorieundersökningarna redovisas i bilaga 1-2 och på sektionsritningar Undersökningsperiod Jordproverna lämnades till laboratorium Jordprovsanalys och rutinanalys utfördes Laboratorieingenjörer Laboratorieundersökningarna är utförda av MRM, Stockholm Kalibrering och certifiering MRM är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive ISO samt ackrediterade av SWEDAC. 7.3 Miljötekniska laboratorieundersökningar Utförda undersökningar Provtagning av jord har utförts i fyra punkter. Provtagningen utfördes med skruvprovtagare och borrbandvagn i samband med geotekniska undersökningar. Prov från tre punkter valdes ut för laboratorieanalys. Analyspaket MTOT_HG innefattar analys av BTEX, Alifatiska och Aromatiska kolväten, PAH och Metaller inklusive Hg Undersökningsperiod Jordproverna lämnades till inlämningsställe och ankom till laboratoriet Analysresultat förelåg O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

81 Uppdrag nr A Sidan 7 av Laboratorieingenjörer Laboratorieundersökningarna är utförda av Eurofins Environment Testing Sweden AB, Linköping Kalibrering och certifiering Eurofins är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive ISO samt ackrediterade av SWEDAC. 8 Geoteknisk kategori Geoteknisk kategori är beroende av geoteknisk konstruktion och grundläggningssätt. 9 Härledda värden 9.1 Allmänt Den nu utförda undersökningen visar att jordlagren huvudsakligen består av morän på berg eller fyllning ovan lera under det morän på berg. Fyllningens mäktighet är ca 0,5-1,0 meter. Leran har ett övre lager av torrskorpelera vars mäktighet varierar från ca 0,8 till 2,4 m. Den undre lösa leran har en mäktighet på ca 2 m. Lerans mäktighet är som störst i undersökningspunkt 17CW03. Lerans vattenkvot varierar mellan 30% och 35%. Moränens mäktighet varierar från ca 0,2 till 1,5 m. Djupet till berg varierar uppskattningsvis från ca 0,3 (punkt 17CW04) till mer än 8 m (punkt 17CW14) under markytan. 9.2 Hydrogeologiska egenskaper Ett grundvattenrör har installerats. Röret är av typen 1" stålrör 0,5 m spets med filterduk. Spetsnivå 7,7 m under markytan och spetsen är nedförd i friktionsjorden under leran. Röret bedöms ha bra funktion. I nedanstående tabell redovisas pejling utförd i augusti 2017 Rör nr Marknivå vid röret Grundvattennivå Anm. 17CW14GW +37,52 +35, Miljötekniska egenskaper Vid jordprovtagning noterades lukt, färg och konsistens som huvudsakligen bedömdes vara normala för respektive jordart. Inga halter överstiger rapporteringsgränsen för vare sig BTEX, PAH eller alifatiska och aromatiska kolväten. Analyserade metaller förekommer i halter understigande Naturvårdsverkets riktvärden för KM i samtliga analyserade prov. O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

82 Uppdrag nr A Sidan 8 av 8 10 Värdering av undersökning 10.1 Generellt Vid sammanställning av utförda geotekniska undersökningar erhålls en viss spridning och i vissa fall enstaka avvikande värden. Solna COWI AB Geoteknik Michael Lindberg Michael Lindberg O:\A100000\A100888\DOC\A100888_MUR_Visättra Förskola.docx

83 A Bilaga 1

84 A Bilaga 1

85 A BILAGA 2 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: COWI AB Michael Lindberg Strandvägen SOLNA AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!Ayy\Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Visättra förskola / A Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 17CW01 Djup (m) Provtagare Provtagningsdatum 0,1-1,0 Anneli Karlsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 95.6 % 5% SS-EN 12880:2000 Bensen < mg/kg Ts 30% EPA 5021 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 20% SPI 2011 Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Oljetyp < C10 Oljetyp > C10 Utgår Utgår Benso(antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Krysen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Naftalen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < mg/kg Ts 40% ISO 18287:2008 mod * * Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

86 A BILAGA 2 AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!Ayy\Î Acenaften < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoren < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Fenantren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med medelhög molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Summa cancerogena PAH < mg/kg Ts Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Arsenik As < 1.9 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 29 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 9.0 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 5.7 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Koppar Cu 18 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 25 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 14 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 28 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 50 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: ankn@cowi.se () Caroline Filipsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

87 A BILAGA 2 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: COWI AB Michael Lindberg Strandvägen SOLNA AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!AyzeÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Visättra förskola / A Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 17CW05 Djup (m) Provtagare Provtagningsdatum 0-0,5 Anneli Karlsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 86.7 % 5% SS-EN 12880:2000 Bensen < mg/kg Ts 30% EPA 5021 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 20% SPI 2011 Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Oljetyp < C10 Oljetyp > C10 Utgår Utgår Benso(antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Krysen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Naftalen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < mg/kg Ts 40% ISO 18287:2008 mod * * Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

88 A BILAGA 2 AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!AyzeÎ Acenaften < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoren < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Fenantren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med medelhög molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Summa cancerogena PAH < mg/kg Ts Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Arsenik As < 2.1 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 69 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 15 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 12 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Koppar Cu 14 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 33 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 18 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 46 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 72 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: ankn@cowi.se () Caroline Filipsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

89 A BILAGA 2 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: COWI AB Michael Lindberg Strandvägen SOLNA AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!AyxSÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Visättra förskola / A Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: Provtagningsplats: 17CW14 Djup (m) Provtagare Provtagningsdatum 0-0,4 Anneli Karlsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 90.7 % 5% SS-EN 12880:2000 Bensen < mg/kg Ts 30% EPA 5021 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 20% SPI 2011 Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Oljetyp < C10 Oljetyp > C10 Utgår Utgår Benso(antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Krysen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Naftalen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < mg/kg Ts 40% ISO 18287:2008 mod * * Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

90 A BILAGA 2 AR-17-SL EUSELI Í%R%^Â!AyxSÎ Acenaften < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoren < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Fenantren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med medelhög molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Summa cancerogena PAH < mg/kg Ts Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Arsenik As 3.1 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 48 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 9.8 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 6.1 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Koppar Cu 15 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 25 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 13 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 33 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 51 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: ankn@cowi.se () Caroline Filipsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar AR-003v44 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

91 PROJEKTERINGSUNDERLAG VISÄTTRA FÖRSKOLA HUGE FASTIGHETER

92 PROJEKTERINGSUNDERLAG VISÄTTRA FÖRSKOLA HUGE FASTIGHETER

93 PROJEKTERINGSUNDERLAG VISÄTTRA FÖRSKOLA HUGE FASTIGHETER

94 Grundläggande fakta Tillägg biologisk Tillägg biologisk sociala värden Huge Fastigheter AB, Grönytefaktor, Visättravallen 2 kvm 7600 Mängdenhet GYFfaktor Definitioner Antal Summa Gräsmatta m Naturmark m2 200 Ex skog/skogsdumge, ej planterad park Perenner m2 30 Den gröna dimentionen 0 Blandplanering m Grästak m2 40 Växtbädd mellan cm, gräs, örter mm 0 Sedumtak m2 10 Växtbädd fetblad och mossa, ca 3 cm. 0 Klätterväxter m Kompost Ängsmark m2 m Atrrik; gräs/ örter, slås med lie 1-2 ggr per år. 0 0 Perenner för fjärilar m2 100 Växter som drar till sig fjärilar. 0 Buskage m Buske med bär m Träd diam över 30 cm antal Träd diam över 20 cm antal träd diam unde 19 cm antal Trädet Ek antal Trädet Sälg antal antal Biodiveristet i trädsorter sorter 1500 Gran, Tall, En, Björk, Sälg och Asp (6 olika sorters, gynnar olika djur och insekter) Träd med bär/frukt antal Gynsamma ytor för insekter, igelkottar, utrotningshotade arter; höga stubbar, döda träd, ris, bark och vedhögar inkl holkar för insekter eller fåglar och urnor Faunadepå m2 200 Döda träd antal 1500 Liggande eller stående min 3 m Bikupor antal Odlingsyta m2 50 För ex grönsaker, rotfrukter mm. 0 Växthus m Rosor inkl perenner med upplevelsevärden m2 20 Ex frodig blomning, doft eller ätliga bär. 0 Klippt häck m Träd med upplevelsevärden antal 1250 Tex blommor, bär/frukt, speciell form eller döende/döda träd Pergola antal 80 0 Buskar/planteringar med upplevelsevärden antal Växter som gynnar olika djur/ insekter ex pollinatörerna bin, humlor och fjärilar 10 mfl Gräsarnmering m2 20 Betong eller plast. 0 Löparbana m2 5 0 Bark m Grus m Konstgräs m Längdhoppsgrop m Sand, bak- m2 10 Finkornig formbar sand för sandlåor, 0-2 mm. 0 Sand, fall m2 10 Strid sand, fallskyddsunderlag. 0 Läktare m2 5 0 Plattor m2 5 0 Skrapgaller m2 5 0

95 Grundläggande vatten Tillägg vatten klimat Trall m2 5 0 Fallskyddsunderlag m2 5 Gummimatta. 0 Fallskyddsmatta m2 5 0 Fallskydds sand m Vattenlek "inslag" antal Öppet vatten eller Fontän m2 40 Byggd damm inkl badstrand. 0 Damm, naturlig m Dike naturligt inkl strandlinje m2 500 Öppet dagvatten, dike med växtlighet på båda sidor, strandlinje 1 lm = 1 m2 0 Dike av betong m2 80 Konstgjort dike 0 Tot GYF 349

96 Ny förskola i Visättra, Huddinge PM Dagvatten Page 1 (31)

97 Handläggare Anna Bachman Tel Mobil E-post Datum Projekt-ID Mottagare Huddinge Samhällsfastigheter AB Ellen Björk Förrådsvägen Huddinge Sverige Reviderad Anna Bachman PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 2 (31)

98 Sammanfattning ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Huddinge Samhällsfastigheter AB att ta fram en dagvattenutredning för en ny förskola i Visättra, Huddinge kommun. Den planerade exploateringen inom utredningsområdet medför att delar av den befintliga skogsmarken som idag täcker området byts ut mot en förskolebyggnad, hårdgjorda ytor i form av parkering samt en skolgård med delvis hårdgjorda ytor. En grusyta med en temporär byggnad finns i områdets södra del men kommer inte att förändras från befintlig situation efter exploatering. I kommunens dagvattenstrategi framgår att utsläppet av dagvatten efter exploatering inte ska överskrida utsläppet i befintligt läge samt att vattnet ska renas från eventuella extra föroreningar som uppstår i och med exploateringen. Dagvatten som måste avledas ska därför fördröjas och renas inom området innan anslutning till kommunalt nät sker. Recipienten Orlången har klassificerats med otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Miljöproblemen i sjön är övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra risk för försämring av ekologisk och kemisk status. Detta då detaljplaneområdet inte ska bebyggas med förorenande verksamheter och att det går att rena dagvattnets föroreningshalter till nivåer under de för befintlig situation före utsläpp till recipient. Efter exploatering ökar flödet från 41 l/s till 93 l/s från området för ett 10-årsregn. Befintliga flöden har beräknats utan klimatfaktor och framtida flöden med en klimatfaktor på 1,25. Detta innebär att dagvatten måste fördröjas för att inte avleda mer än vad naturmarken idag skulle bidra med. För hela området krävs då en magasinskapacitet på 36 m 3. Som dagvattenlösning för området föreslås växtbäddar samt svackdiken med magasineringskapacitet för fördröjning och rening av dagvattnet från området. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 3 (31)

99 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdragsbeskrivning Förutsättningar Tidigare utredningar och underlag Dagvattenstrategi Dimensionering Flöden Magasinsvolym Recipient och miljökvalitetsnormer Nulägesbeskrivning Natur och kulturintressen Jordarter, geoteknik och grundvatten Befintlig avrinning Markavvattningsföretag Befintliga ledningar Beräknade flöden för nuläget Markanvändning Flödesberäkningar Framtida utformning Beräknade flöden för utbyggd detaljplan Markanvändning Flödesberäkningar Magasinsvolym Föroreningsberäkningar Dagvattenhantering Höjdsättning Materialval Tak Gröna tak Stuprörsutkastare och ytlig avledning Infiltrationsdiken PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 4 (31)

100 8.5 Växtbädd / skelettjord Fördröjningsmagasin Genomsläppliga beläggningar Föreslagen dagvattenhantering Slutsats Referenser Bilaga 1 - Dagvattenplan PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 5 (31)

101 1 Inledning 1.1 Bakgrund ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Huddinge Samhällsfastigheter AB att ta fram en dagvattenutredning för en ny förskola i Visättra, Huddinge kommun. Enligt den nya situationsplanen ska en förskola samt tillhörande parkering byggas på den befintliga skogsmarken. Området inkluderar även en grusyta med en temporär byggnad i söder. Detta område planeras inte förändras från befintlig situation efter exploatering. Planområdet avgränsas av kringliggande vägar, se figur 1. Figur 1. Område för utredning (innanför svartstreckad gräns). (Huddinge Samhällsfastigheter AB/Tyréns ) 1.2 Uppdragsbeskrivning Uppdraget omfattar en dagvattenutredning för ny förskola i Visättra, Huddinge kommun. Dagvattenutredningen ska användas i detaljplanearbetet och ge förslag till metodval för den avledning och rening som blir en konsekvens av exploateringen inom planområdet. Detta relateras till uppsatta miljökvalitetsnormer för recipienten. I arbetet görs beräkningar av dagvattenflöden samt föroreningar som en exploatering av området bidrar till samt möjliga åtgärdsförslag presenteras. Beräkningar görs enligt Svenskt Vatten P110. Efter kontakt med Stockholm Vatten AB den 16 november 2017 beslutades att beräkningarna skulle göras efter ett 10-årsregn och klimatfaktor 1,25. Arbetet avgränsas till området inom ytan för utredning. I framtiden önskas dagvattenlösningar som begränsar flödet till ledningsnätet att inte överstiga flödet jämfört med nuvarande situation. Belastning på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden. Förorening av dagvatten ska undvikas. Dagvatten ska, där det är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient. Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system. Dock önskar kommunen inga öppna lösningar inom skolområdet, som en säkerhetsåtgärd för barnen. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 6 (31)

102 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare utredningar och underlag Inga kända tidigare utredningar finns för området. I arbetet har följande underlag använts (erhållet från Huddinge Samhällsfastigheter AB): Planer med befintligt ledningsnät Skisser och förslag på tänkt läge av förskola samt förskolegård Uppdaterad skiss för områdets utformning efter exploatering Situationsplan PM Geoteknik, COWI Utkast plankarta, Huddinge kommun Dagvattenstrategi En strategi för hållbar dagvattenhantering finns i Huddinge kommun. Grundprinciperna i denna strategi är följande: Uppkomsten av dagvatten ska minimeras. Belastning på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden. Förorening av dagvatten ska undvikas. Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts. Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient. Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden. Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system. Befintliga öppna dagvattensystem ska, där så är möjligt, bevaras. Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp. Dagvatten ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks. (Huddinge kommun, 2017) 2.3 Dimensionering Beräkningarna görs, enligt Stockholm Vatten AB, för flöden från ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter. Detta eftersom Huddinge kommuns dagvattenstrategi utgår från en icke-försämringsprincip. Stockholm vatten har i detta område befintliga ledningssystem dimensionerade för 10-årsregn och kan därför inte ta hand om mer. Hänsyn ska tas till de ökade flödena till följd av klimatförändringarna och en klimatfaktor på 1,25 har använts för det dimensionerande flödet. Vid beräkning av befintlig avrinning används ingen klimatfaktor. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 7 (31)

103 2.3.1 Flöden För beräkning av regnintensiteten har Dahlströms formel använts (Svenskt Vatten, P104). Där i Å = regnintensitet, [l/s, ha] T R = regnvaraktighet, [minuter] Å = återkomsttid, [månader] 3 i Å = 190 Å ln(t R ) 0,98 T + 2 R Vid beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering används rationella metoden med regnintensitet enligt Dahlströms formel ovan. Dimensionerande flöde beräknas med följande formel (Svenskt Vatten, P110). Där q dim = dimensionerande flöde, [l/s] A = avrinningsområdets area, [ha] φ = avrinningskoefficient, [ ] q dim = A φ i A klimatfaktor klimatfaktor = ökning av regnintensitet pga ändrat klimat Magasinsvolym Erforderlig magasinsvolym i fördröjningsmagasin har beräknats med Svenskt Vatten P110 bilaga Detta är en överslagsmässig beräkning som tar hänsyn till rinntiden och där erforderlig magasinsvolym erhålls som maximivärdet av ekvationen nedan. Dimensionerande regnvaraktighet söks alltså för erforderlig maxvolym med avseende på regn med återkomsttiden 10 år. Regnvaraktigheten har beräknats med Dahlströms formel istället för z-värden och klimatfaktor 1,25 multipliceras till regnintensiteten. V = 0,06 (i regn t regn K t regn K t rinn + K2 t rinn i regn ) Där V = specifik magasinsvolym, [m 3 /ha red ] i regn = regnintensitet för aktuell varaktighet, multiplicerad med klimatfaktor, [l/s, ha] t regn = regnvaraktighet, [minuter] t rinn = rinntid, [minuter] K = specifik avtappning från magasinet, [l/s, ha red ] PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 8 (31)

104 2.4 Recipient och miljökvalitetsnormer Recipient för dagvatten från utredningsområdet är sjön Orlången (SE ). Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har beslutat om miljökvalitetsnormer samt bedömt ekologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. I figur 2 redovisas recipientens utbredningsområde. Utredningsområde Visättra Figur 2. Recipientens utbredningsområde. (Vatteninformationssystem Sverige, VISS, 2017) Orlången har klassificerats med otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljöproblemen i sjön är övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Miljökvalitetsnormen, beslutad i februari 2017, visar att den ekologiska statusen har kvalitetskrav god ekologisk status 2027 och den kemiska ytvattenstatusen har kvalitetskrav god kemisk ytvattenstatus Tabell 1. VISS statusklassificering av recipienten Orlången. Vattenförekomst Orlången SE Ekologisk status Kemisk status Status MKN Status MKN Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2027 Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2027 Utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status är otillfredsställande status för växtplankton-näringsämnespåverkan. Allmänna förhållanden (sammanvägd status för halt av näringsämnen, ljusförhållanden (siktdjup) och försurning) har måttlig status. (Vatteninformationssystem Sverige, VISS, 2017). Ämnen som inte uppnår god kemisk status i sjön är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE) och perfluoroktansulfonat (PFOS). Det är dock omöjligt att uppnå god kemisk status för dessa ämnen då gränsvärdena överskrids av atmosfäriskt nedfall av bland annat kvicksilver-föreningar. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 9 (31)

105 Kvicksilvret lagras därmed i marken och läcker sedan ut igen vid regn. Gränsvärdet för bromerade difenyletrar (PBDE) bedöms som tekniskt omöjligt att leva upp till då det är luftburna föroreningar som härstammar från områden långt utanför avrinningsområdet. (Övergripande dagvattenhantering för Flemingsbergsvikens avrinningsområde, 2017) Perfluoroktansulfonat (PFOS) finns inte naturligt i miljön utan framställs inom industrin och återfinns i olika typer av konsumentprodukter såsom livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, textilmaterial, bekämpningsmedel med mera. I Sverige är det numera förbud mot försäljning och användning av PFOS. Det är fortfarande mycket begränsad bevisning genom dokument om perfluorerade ämnens miljöpåverkan. PFOS bryts inte ner i miljön vare sig på kemisk eller biologisk väg. PFOS bedöms därför som persistent i miljön. (Uppsala Universitet, 2009) Om man bortser från dessa föroreningar, som klassas som bakgrundsföroreningar, uppnår Orlången god kemisk ytvattenstatus. (Övergripande dagvattenhantering för Flemingsbergsvikens avrinningsområde, 2017) Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. (Länsstyrelsen Stockholm, 2017) 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Natur och kulturintressen Inga skyddade områden såsom riksintressen, naturreservat eller liknande har identifierats inom planområdet. Söder om området ligger Flemingsbergsskogens naturreservat. Dock kommer inget dagvatten från området att nå naturreservatet då det finns en naturlig bariär i form av en bäck just utanför dess gräns. Hit kommer ytvatten från förskoleområdets södra del samt från området med BMX-hallen att rinna. 3.2 Jordarter, geoteknik och grundvatten Området utgörs av ett skogsområde och berg i dagen förekommer öster och söder om området. Marknivåerna varierar från +37 i öst till +40 i väst. En geoteknisk undersökning har gjorts för området. Utredningen visar på att jordlagren i området varierar. I den västra och södra delen är det i huvudsak morän på berg eller lera på morän på berg. I den östra delen är det främst fyllning på flera på berg med inslag av siltjord och sandjord i leran i de djupare punkterna. I anslutning till parkeringsytan finns ett lager av fyllning med enstaka sprängsten. I figur 3 visas områdets jordarter enligt SGU. Den provtagning och de analyser som utförts enligt PM Geoteknik (2017) visar inte på någon förekomst av markföroreningar. Ett grundvattenrör har enligt den geotekniska utredningen (PM Geoteknik, 2017) installerats i området. Grundvattennivån har pejlats en gång i samband med installation och en gång i slutet av augusti. Uppmätt grundvattennivå är drygt 2m under markytan. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 10 (31)

106 Figur 3. Jordartskarta (SGU ). Planområdet markerat med svart streckad linje. 3.3 Befintlig avrinning Området som utreds har en yta av ca 0,96 ha och består idag av skogs- och naturmark samt mindre områden med asfalterade ytor och gräsytor i utkanten av områdets norra del. I områdets södra del ingår även en grusyta med en temporär byggnad, i rapporten kallad BMX-hall. Skogen består av blandskog med både tätare och mer glesa partier. Bilder från området kan ses i figurerna 6-9. I befintligt läge har inga instängda områden där vatten kan ansamlas identifierats utan allt vatten bedöms infiltrera ner i marken alternativt rinna av mot befintliga hårdgjorda ytor omkring skogsområdet. Området består av en kulle vilken fungerar som en naturlig vattendelare med avrinning mot norr respektive söder. Figur 4 visar översiktligt avrinningen i området i befintligt läge. Figur 4. Översiktlig illustration över befintlig avrinning i planområdet. Den ungefärliga vattendelare kan ses som en blå linje i figuren. Planområdesgränsen ses som en röd linje. (Bakgrundskarta: Huddinge kommun ) PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 11 (31)

107 Länsstyrelsens lågpunktskartering för översvämningsrisk vid skyfall kan ses som utsnitt över planområdet i figur 5 och visar att inga karterade lågpunkter med översvämningsrisk finns inom området. Figur 5. Karta över länsstyrelsens lågpunktskartering och översvämningsrisk vid skyfall för området (här ungefärligt markerat med svart cirkel). Figur 6. Kvarnängsvägen och planområdets norra gräns. (Google Maps, 2017) Figur 7. Planområdets nordöstra hörn. Vändplanen framför Visättra sporthall, Kvarnängsvägen. (Google Maps, 2017) PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 12 (31)

108 Figur 8. Planområdets nordvästra gräns. Kvarnängsvägen. (Google Maps, 2017) Figur 9. Planområdets södra del med grusyta (t.v i bild) samt temporär byggnad (BMX-hall). (Kirill Ljungberg från Google Maps, 2017) 3.4 Markavvattningsföretag Inget markavvattningsföretag har identifierats inom planområdet. Sydväst om området hittas ett upphävt markavvattningsföretag, Flemmingsberg- Fruängen tf (torrläggningsföretag). Öster om planområdet finns ett aktivt markavvattningsföretag, Flemmingsberg- Ritselkärr tf. Se figur 10. Hit kommer det vatten som sedan rinner vidare till recipienten Orlången. Syftet med Företaget är att sköta ansvars- och kostnadsfördelningen för dränering samt att se till så att marken görs och/eller förblir odlingsbar. Markavvattningsföretag är gemensamhetsförläggningar enligt anläggningslagen och är en vanlig företeelse i Sverige där bönder under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal dikade ut stora ytor för att odla upp kärr, mosse eller annan vattendränkt mark. Företaget måste omprövas eller avvecklas om flöden till diket avleds eller förändras. Dagvattenflödet som genereras av planområdet förväntas dock både fördröjas och PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 13 (31)

109 renas innan avledning. Detta gör att planen inte antas påverka markavvattningsföretaget till en sådan grad att en förändring måste ske. (Länsstyrelsen, 2017) Figur 10. Markavvattningsföretag. (Länsstyrelsen, 2018)) 3.5 Befintliga ledningar Kommunala ledningar finns idag i direkt anslutning till området längs med dess norra sida, i gatan fram till vändplatsen. Den befintliga dagvattenledningen är av dimension D Beräknade flöden för nuläget 4.1 Markanvändning Befintlig markanvändning är i dagsläget skogs- och naturmark med några ytor av asfalt, gräs och grus samt en temporär byggnad i områdets utkanter. Arean för området har för dessa beräkningar uppmätts till 9630 m 2. I figur 11 ses hur befintlig markanvändning har delats in för flödesberäkningar av området. Området består av en kulle vilken fungerar som en naturlig vattendelare med avrinning mot norr respektive söder. 4.2 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har gjorts enligt kapitel 2.3 med avrinningskoefficienter enligt StormTac vilka kan ses i tabell 2. För beräkningarna har det specifika flödet för ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter använts, vilket är 228 l/s, ha. Det dimensionerande flödet uppgår vid ett 10-årsregn till 41 l/s för hela planområdet. Hur markanvändningen för befintligt läge har delats in över området kan ses i figur 11. Resultatet av beräkningarna kan ses i tabell 2. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 14 (31)

110 Tabell 2. Areor, avrinningskoefficienter och dimensionerande flöden före exploatering av planområdet. Utredningsområde Area Avrinningskoefficient Reducerad area Dimensionerande flöde 10-årsregn m² ϕ ha red l/s Skogsmark ,05 0,037 8,35 Parkering 920 0,8 0,074 16,78 Gräsyta 230 0,1 0,002 0,52 Grusyta 700 0,4 0,028 6,38 Tak (BMX-hall) 450 0,9 0,041 9,23 Summa ,18 41 Figur 11. Befintlig markanvändning för planområdet. 5 Framtida utformning Planområdet planeras för en ny förskola med tillhörande skolgård och ett mindre antal parkeringsplatser i anslutning till skolbyggnaden. Föreslagen detaljplan innebär en förskolebyggnad anpassad för ca 160 barn. Grusytan samt den temporära byggnaden i områdets södra del planeras inte förändras från nuläget. 6 Beräknade flöden för utbyggd detaljplan 6.1 Markanvändning Området kommer till stora delar att behålla befintlig markanvändning då skolgården fortsatt ska bestå av naturmark. Grusytan samt den temporära byggnaden i områdets södra del planeras inte heller att förändras från nuläget. Förskolebyggnad, delvis hårdgjord skolgård och hårdgjorda parkeringsytor tillkommer och skapar flöden för dagvatten som kommer att redovisas i dessa beräkningar. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 15 (31)

111 Utredningsområdet kommer efter exploatering att bestå av en skolgård med delvis skogsmark, parkeringsytor samt förskolebyggnad. En ritning av skolområdet kan ses i figur 12. Avrinningen för det exploaterade området är uppdelat i tre delområden, A, B och C. Parkering, asfalterade ytor framför förskolan samt skolbyggnaden tillhör delområde A. Den del av skolområdet som kommer bli mer hårdgjort, här kallat skolgård, samt den del av skogsmarken som naturligt avrinner mot norr tillhör delområde B. Den del av skogsmarken som naturligt avrinner mot söder, grusytan samt BMX-hallen tillhör delområde C. Delområdena kan se i figur 13. Avrinningskoefficienter har valts enligt StormTac och kan ses ihop med ytornas areor i tabell 3. Regnintensiteten för området efter exploatering blir med en klimatfaktor på 1, l/s, ha. Beräkningar har gjorts utifrån ett huvudalternativ givet av Huddinge Samhällsfastigheter AB, om exploatering sker på annat vis kommer nya beräkningar för flöden och föroreningar att behöva göras. Figur 12. Indelning av planområdet efter exploatering. (Huddinge Samhällsfastigheter AB/Tyréns ) PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 16 (31)

112 Figur 13. Indelning av delområden för flödesberäkningar samt markanvändning för området efter exploatering. 6.2 Flödesberäkningar Eftersom markanvändningen inom området ändras från naturmark till delvis hårdgjorda ytor och en förskolebyggnad kommer det dimensionerande flödet från området att öka. Dimensionerande flödet för hela planområdet blir efter exploatering 93 l/s och ökar alltså med 53 l/s jämfört med befintlig avrinning för ett 10-årsregn som är 41 l/s. Tabell 3. Areor, avrinningskoefficienter och dimensionerande flöden efter exploatering. Beräkningar för 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Delområden Markanvändning A B C Area Avrinningskoefficient Reducerad area Dimensionerande flöde 10-årsregn m² (-) ha red l/s Parkering ,8 0,10 27,3 Tak (Skolbyggnad) 780 0,9 0,07 20,0 Skolgård ,5 0,07 18,5 Skogsmark N ,05 0,01 2,1 Skogsmark S ,05 0,02 5,3 Grusyta 700 0,4 0,03 8,0 Tak (BMX-hall) 450 0,9 0,04 11,5 Summa , Magasinsvolym Enligt kommunens strategi för dagvattenhantering ska flödet från området inte öka efter exploatering vilket innebär att dagvatten måste fördröjas på området innan anslutning till kommunalt ledningsnät eller utsläpp till recipient sker. I tabell 4 ser vi beräkningar för den magasinsvolym som krävs för att utredningsområdets flöden efter exploatering och med en klimatfaktor på 1,25 ska uppnå detta krav. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 17 (31)

113 Om magasinet förses med strypt utlopp rekommenderas att magasinet dimensioneras för det genomsnittliga utflödet eftersom det varierar med fyllningstiden (Svenskt Vatten P110). Det genomsnittliga utflödet kan då antas vara ca 2/3 av det maximala utflödet. Här har erforderlig magasinsvolym dimensionerats efter ett magasin med strypt utlopp. Tabell 4. Erforderlig magasinsvolym, dimensionerat efter ett magasin med strypt utlopp, för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Delområden Utflöde före exploatering * Reducerad area efter exploatering Specifik avtappning ** Genomsnittlig specifik avtappning *** Erforderlig magasinsvolym, strypt utlopp l/s ha red l/s / ha red l/s / ha red m 3 A 18,2 0, B 3,2 0, C 19,8 0, Summa 41 0,33 36 * Motsvarar det maximala tillåtna utflödet ur föreslaget magasin. ** Beräknas genom (flödet före exploatering)/(reducerad area efter exploatering). *** Motsvarar den avtappning som magasinet dimensioneras efter. Magasinsvolymen kan fördelas mellan olika fördröjningsmetoder såsom dagvattenkassetter, svack- och infiltrationsdiken samt planteringsytor och lokala dammar. 7 Föroreningsberäkningar Beräkningar har gjorts för föroreningshalter och -mängder före och efter exploatering samt före och efter rening med föreslagen dagvattenåtgärd och för hela planområdet. Enligt dagvattenstrategin för Huddinge kommun ska föroreningar undvikas, vilket innebär att halterna i det utgående dagvattnet inte bör överskrida halterna i befintligt läge. Detta innebär att en dagvattenlösning med god rening av föroreningar bör användas. De ämnen som analyserats är de 13 standardämnena enligt StormTac, plus PBDE som är en av de tre ämnena som enligt miljökvalitetsnormerna inte uppnår god kemisk status i sjön. De andra två är kvicksilver, som också är ett av standardämnena, och PFOS där inga schablonvärden finns att tillgå för att beräkna föroreningshalter och -mängder för planområdet. Därför finns inte PFOS med i resultatet i tabell 5 och 6. Den nederbörd som har använts för beräkningarna är årsmedelnederbörden för Stockholms län vilken i StormTac är satt till 636 mm. Föroreningar samt reningsgrad är enligt StormTac. Föroreningar före och efter exploatering har beräknats med reducerad area för deltagande ytor och resultatet kan ses i tabell 5 och 6. Ingen klimatfaktor används vid beräkning av föroreningar. Enligt en studie från Luleå universitet om klimatförändringar och urbaniseringens effekt på dagvattenkvalitén, utgiven 2013, visas att förändringar i dagvattenkvaliteten orsakade av klimatförändringar är små jämfört med effekterna av föroreningar i markanvändning. Beräkningarna är gjorda efter föreslagen dagvattenlösning med rening och magasinering av dagvattnet i växtbädd med skelettjord för delområde A samt svackdiken för delområde B och C. I tabellerna nedan redovisas föroreningshalter och -mängder för den totala mängden dagvatten från hela planområdet före och efter dessa reningsmetoder. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 18 (31)

114 I den sista kolumnen redovisas även föroreningshalter och -mängder för en lösning där förskolebyggnaden har grönt tak. Tabell 5. Föroreningshalter för markanvändningen inom hela planområdet före och efter exploatering samt före och efter rening. Sista kolumnen visar föroreningshalter om skolbyggnaden förses med grönt tak. Ämnen som efter rening överskriver nivån för den befintliga situationen markeras med rött. (StormTac, 2016) Före exploatering Efter exploatering Ämne Enhet Före rening Före rening, grönt tak Efter rening Fosfor (P) µg/l Kväve (N) mg/l 1,1 1,3 1,4 0,75 0,79 Bly (Pb) µg/l 9, ,1 1,1 Koppar (Cu) µg/l ,7 4,8 Zink (Zn) µg/l ,9 8,1 Efter rening, grönt tak Kadmium (Cd) µg/l 0,26 0,43 0,34 0,052 0,053 Krom (Cr) µg/l 5,1 6,6 6,8 2,6 2,7 Nickel (Ni) µg/l 5,4 6,6 6,7 1,1 1,1 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,018 0,020 0,022 0,0087 0,0095 Suspenderad substans (SS) mg/l ,9 9,5 Olja mg/l 0,26 0,31 0,35 0,078 0,086 PAH16 µg/l 1,1 1,1 1,3 0,17 0,16 BaP µg/l 0,017 0,024 0,026 0,0026 0,0027 PBDE 47 µg/l 0, , , , ,00033 PBDE 99 µg/l 0, , , , ,00035 Tabell 6. Föroreningsmängder för markanvändningen inom hela planområdet före och efter exploatering samt före och efter rening. Sista kolumnen visar föroreningsmängder om skolbyggnaden förses med grönt tak. Ämnen som efter rening överskriver nivån för den befintliga situationen markeras med rött. (StormTac, 2016) Före exploatering Efter exploatering Ämne Enhet Före rening Före rening, grönt tak Efter rening Fosfor (P) g/år Efter rening, grönt tak Kväve (N) kg/år 2,2 3,7 3,5 2,1 2,0 Bly (Pb) g/år ,0 2,7 Koppar (Cu) g/år Zink (Zn) g/år Kadmium (Cd) g/år 0,52 1,2 0,85 0,14 0,13 Krom (Cr) g/år ,4 6,7 Nickel (Ni) g/år ,1 2,9 Kvicksilver (Hg) g/år 0,035 0,055 0,055 0,024 0,024 Suspenderad substans (SS) kg/år Olja kg/år 0,51 0,88 0,88 0,22 0,22 PAH16 g/år 2,2 3,1 3,2 0,40 0,41 BaP g/år 0,035 0,068 0,065 0,0071 0,0069 PBDE 47 g/år 0,0018 0,0019 0,0019 0, ,00084 PBDE 99 g/år 0,0019 0,0020 0,0019 0, ,00088 PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 19 (31)

115 Ur tabell 5 och 6 kan ses att rening genom föreslagna dagvattenlösningar skulle minska utsläppet av föroreningar till halter och mängder under de för befintligt läge för alla ämnen. I tabell 7 redovisas reningsgraden för de olika reningsåtgärderna. Tabell 7. Reningsgrad för föreslagna dagvattenlösningar. Reningsgrad % Ämne Svackdike Svackdike delområde B delområde C Växtbädd Grönt tak Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Kvicksilver (Hg) Suspenderad substans (SS) Olja PAH BaP PBDE PBDE Dagvattenhantering Nedanstående metoder lämpar sig för dagvattenhantering. Metoder som gynnar infiltration av dagvatten bör användas i största möjliga mån. 8.1 Höjdsättning Vid större regn än 10-årsregn kommer det kommunala ledningssystemet bli överbelastat och ytlig avrinning av dagvatten från området kommer att ske. Det är därför viktigt med höjdsättningen inom planområdet och att säkra ytliga avrinningsvägar. Inga instängda områden har identifierats inom planområdet och dagvatten bör därför på ett säkert sätt kunna avledas ytledes vid ett 100-årsregn. Färdig golvnivå bör ligga minst 0,5 m över gatunivå så att vatten kan avrinna ytledes från fastigheten och så att översvämning och fuktskador på hus undviks. Närmast byggnaden bör marken ha en lutning om 1:20 från huslivet för att sedan få en flackare lutning (Svenskt Vatten P105). Dräneringsvatten från förskolebyggnaden ska anslutas enligt huvudmannens anvisning. 8.2 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är tex takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. Byggvaror bör klara PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 20 (31)

116 egenskapskriterier som sätts upp av branschorganisationer såsom BASTA eller Byggvarubedömningen. Kadmium finns ofta i zinkmaterial och kan förorena dagvattnet när läckage av zink sker, varför zinkprodukter bör undvikas där det är möjligt. Bly har sina huvudsakliga källor till spridning och förorening av dagvatten i skorstenskragar, fordon och infrastrukturer (som exempelvis blymönjade broar). (Stockholm Stad, 2005) 8.3 Tak Om ett medvetet materialval för tak har gjorts kan takdagvatten i de flesta fall betraktas som rent. Detta dagvatten bör källsorteras, dvs. hållas separat från förorenat dagvatten från exempelvis körytor Gröna tak Gröna tak, även kallade sedumtak, är ett effektivt sätt att fördröja och minska avrinningen från tak på fastighetsmark, se figur 14. Dessa kan anläggas som tunna eller tjocka, där tunna gröna tak är vanligast i Sverige. Dessa magasinerar i medeltal ca 50 % av årsavrinningen genom ökad avdunstning och vattenupptag i växterna. Gröna tak tar i regel hand om några mindre regntillfällen, upp till 5 mm, och är därmed inte särskilt effektiva vid kraftigare regn med volymer som överstiger 5 mm (Svenskt Vatten P105). Vid kraftiga regn kan ytterligare magasineringsmöjligheter krävas innan avledning till kommunalt ledningsnät sker. Enligt leverantör kan dock ca 20 l/m 2 fördröjas på takytan (Svenska Natur AB, 2017) Schablonhalter visar dock att gröna tak bidrar till läckage av fosfor och kväve (StormTac, ). Figur 14. Sedumtak kan anläggas på både platta och lutande tak (Svenska Naturtak AB, 2017) PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 21 (31)

117 8.3.2 Stuprörsutkastare och ytlig avledning Avledning från hustak kan göras ytligt med stuprörsutkastare och vattnet kan på så sätt utnyttjas som ett positivt inslag i miljön. Genom att låta vattnet avrinna ytligt och infiltrera ovanifrån erhålls rening av vattnet genom luftning och avsättning av partiklar i det översta markskiktet. Vid användning av stuprörsutkastare är det viktigt att marken är hårdgjord närmast huset, alternativt kan en tätduk användas. Närmast byggnaden, ca 3 m, ska marken luta 5 % och därefter ca 1-2 %. För att underlätta infiltrationen av vattnet kan den mottagande ytan även anläggas med krossmaterial de första metrarna. Principskiss för stuprörsutkastare visas i figur 15. Figur 15. Skiss på stuprörsutkastare där tak- och ytvattnet leds ut över mark till uppsamlande dräneringsstråk (Svenskt Vatten P105). 8.4 Infiltrationsdiken Genom att höjdsätta marken så att avrinningen sker mot gräsförsedda skålformade infiltrationsdiken kan dagvatten från hårdgjorda ytor tas omhand på ett effektivt sätt. Dagvatten som avleds till dessa diken, t.ex. från stuprörsutkastare, renas när det infiltrerat ner i diket och passerar gräs och makadam, se figur 16. Figur 16. Typsektion över infiltrationsdike med makadam och dränrör (Svenskt Vatten P105). Lutningen på diket ovan mark bör inte överstiga 1:3 för att maximera den våta perimetern av diket. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 22 (31)

118 8.5 Växtbädd / skelettjord Växtbäddar används för att fördröja, infiltrera och rena dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor. De byggs upp så att dagvatten kan magasineras under en kort tid i samband med kraftiga regn. Växterna i en växtbädd bör anpassas till områdets förutsättningar och vegetationen kan bestå av gräs, buskar, träd, örter etc. Med en välkomponerad växtmix får man en växtbädd som fyller en teknisk funktion samtidigt som den även medför estetiska och miljömässiga mervärden. Ytterligare fördelar med växtbäddar är växternas förmåga att avdunsta vatten vilket bidrar till ett ännu effektivare omhändertagande av dagvattnet. När de naturligt förekommande jordlagren har en begränsad infiltrationskapacitet ska en ledning kopplas från växtbädden till befintligt dagvattensystem. Ledningen bör ha en liten dimension för att fördröja dagvattnet men den ska säkerställa att vattnet kan dräneras inom 48 timmar. Det bör även installeras en bräddledning/brunn för att undvika översvämningar vid kraftigare regn. Figur 17 visar en principskiss över en växtbädd och figur 18 exempel på en växtbädd. Porositeten i en växtbädd ligger vanligtvis runt 30 %. Figur 17. Principskiss på växtbädd. Källa: Stockholm stad PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 23 (31)

119 Figur 18. Exempel på nedsänkt växtbädd. Källa: Solna Stad dagvattenstrategi Skelettjord är en teknik som har tagits fram för att skapa goda förutsättningar för träd som planteras i en hårdgjord statsmiljö. Skelettjord kan även fungera som ett underjordiskt magasin för dagvatten och bidra med fördröjning och rening. Varje träd ska ges en skelettjordsvolym på minst 15 m 3 /träd. Trädrötterna ska ges möjlighet att växa i princip obegränsat i åtminstone två riktningar. Minimibredden på växtbädden bör inte understiga 4 meter för större skogsträd, typ lind, lönn och ek. För mindre träd typ rönn, körsbär och prydnadsapel, ska bredden aldrig understiga 2 meter. Generösare växtvolymer ger bättre växtförutsättningar. Växtbädden bör ha ett djup på 0,8-1 meter. Figur 19 visar en schematisk skiss över plantering av träd i skelettjord. Vid tät beläggning på skelettjorden krävs regelbunden rensning av brunnar så att vattentillförseln kan upprätthållas. Vid hög belastning av föroreningar kan skelettjorden behöva bytas ut med jämna mellanrum (Stockholm Vatten och Avfall, 2017). Fördröjningsvolymen i skelettjorden skapas av porvolymen som i den vanliga skelettjorden är omkring 10 % och i luftig skelettjord cirka 30 % av den totala volymen. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 24 (31)

120 Figur 19. Schematisk illustration över plantering av träd i skelettjord. Källa: Stockholms Stad. 8.6 Fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasin för utjämning och infiltration av dagvatten kan anläggas under t.ex. kör- och parkeringsytor. Magasinen kan utformas på olika sätt. Vanligt är att anlägga s.k. dagvattenkassetter där dagvatten kan fördröjas och perkolera ner i marken innan avledning/bräddning till kommunalt ledningsnät. 8.7 Genomsläppliga beläggningar Genomsläppliga beläggningar såsom permeabel asfalt, hålad marksten eller rasterytor är fördelaktiga eftersom de tillåter dagvatten att infiltrera ner till en dränerad överbyggnad. En avrinningskoefficient om 0,6-0,7 bör användas vid beräkning av dimensionerande flöde. Normalt minskar dock infiltrationskapaciteten med tiden. (Svenskt Vatten P105) 8.8 Föreslagen dagvattenhantering I dagvattenplanen (bilaga 1) presenteras en skiss över möjlig dagvattenhantering. Det finns många olika lösningsalternativ att använda sig av, här presenteras ett möjligt förslag som både fungerar till ytan och är anpassat till områdets användningsområde. Det föreslagna alternativet för planområdet är att rena och fördröja dagvattnet från delområde A i växtbäddar längs områdets norra kant. Dagvatten från delområde B renas och fördröjs i svackdike med fördröjningsmagasin nordöst om skolgården. Dagvatten från delområde C renas och fördröjs i svackdike söder om befintlig BMXhall. Detta skulle innebära att gränsen för planområdet måste utökas ungefär 1,5 m längs BMX-hallens södra långsida för att svackdiket ska ingå i detaljplaneområdet. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 25 (31)

121 I dagvattenplanen (bilaga 1) redovisas ett förslag på storlek och placering av växtbäddar samt svackdiken för att klara av magasinering av den mängd dagvatten som uppkommer. Med den tänkta exploateringen av området skulle växtbäddar med total magasinsvolym på 19 m 3 och svackdike med magasinsvolym på 14 m 3 respektive 3 m 3 krävas för att hantera flödena. Växtbäddens underliggande magasin skulle behöva ha en ungefärlig total längd på 70 m och en bredd på minst 1 m. Båda svackdiken skulle behöva ha en ungefärlig längd av 30 m och en bredd ovan mark på ca 3 m. Detta för att klara hanteringen av föroreningarna från området och inte riskera att släppa ut högre nivåer än de vid befintlig markanvändning till recipient. Endast svackdiket för delområde B behöver underliggande magasin för fördröjning. Exempel på magasinens utformning kan ses i figur 20. Takvattnet avleds förslagsvis uppdelat på två stuprör i var sin ände på byggnadens västra sida och leds sedan via ledningssystem till fördröjningsmagasin i växtbädd med skelettjord. Att takvattnet inte föreslås avledas ytligt till växtbädden beror på förskolans placering och därmed risk för extra mycket is och halka framför entré och varuleverans vintertid. Ett alternativ med gröna tak är utrett för föroreningar för att kunna jämföras med ovan nämnda lösning. Resultatet ses i tabell 5 och 6 under kapitel 7. Reningsgrader för nämnda lösningsförslag kan ses i tabell 7. Figur 20. Måttexempel för fördröjningsmagasin under svackdike (vänster) och växtbädd (höger) för att klara av den erforderliga dagvattenkapaciteten. (OBS ej skalenligt) Kostnader I tabell 8 kan uppskattade kostnader för byggande och drift för föreslagna åtgärder ses. Tabell 8. Uppskattade kostnader för byggande och drift för föreslagen dagvattenlösning. Källor: Vatteninformationssystem Sverige, VISS, 2017 och Kostnadsberäkningar av exempellösningar för dagvatten, WRS, Åtgärd Fasta kostnader Svackdike 60 m + infiltrationsmagasin 30 m Växtbädd med skelettjord 70 m (10 träd) Totalt Investeringskostnad kr kr kr kr Rörliga kostnader Löpande kostnader per år 85 kr kr kr kr PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 26 (31)

122 9 Slutsats Den planerade exploateringen inom utredningsområdet medför att den befintliga skogsmarken som idag täcker området delvis byts ut mot hårdgjorda ytor på och utanför skolgården samt en förskolebyggnad. Områdets södra del som idag består av en grusplan med en temporär byggnad kommer inte att förändras. Efter exploatering ökar både halter och mängder för samtliga undersökta föroreningar, utom för koncentrationen PBDE, som minskar efter exploatering. Med genomtänkta materialval, kan riskerna för läckage av förorenande ämnen minimeras. Lokal rening av dagvatten i infiltrationsstråk bidrar till att minska risken för föroreningsläckage och rening genom föreslagna dagvattenlösningar skulle minska utsläppet av föroreningar till halter och mängder under de för befintligt läge. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra risk för försämring av vattenkvaliteten i recipienten enligt miljökvalitetsnormerna eftersom föroreningshalterna kan renas till nivåer under de för befintlig situation. Den ekologiska statusen i recipienten är heller inte kopplad till föroreningshalter från dagvatten utan dessa föroreningar kommer från andra källor. Ämnen som inte uppnår god kemisk status i sjön är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE) och perfluoroktansulfonat (PFOS). Det är dock omöjligt att uppnå god kemisk status för dessa ämnen då gränsvärdena överskrids av atmosfäriskt nedfall av bland annat kvicksilverföreningar. Kvicksilvret lagras därmed i marken och läcker sedan ut igen vid regn. Gränsvärdet för bromerade difenyletrar (PBDE) bedöms som tekniskt omöjligt att leva upp till då det är luftburna föroreningar som härstammar från områden långt utanför avrinningsområdet. Perfluoroktansulfonat (PFOS) finns inte naturligt i miljön utan framställs inom industrin och återfinns i olika typer av konsumentprodukter såsom livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, textilmaterial, bekämpningsmedel med mera. Dokumentationen om perfluorerade ämnens miljöpåverkan är fortfarande mycket begränsad. PFOS bryts inte ner i miljön vare sig på kemisk eller biologisk väg. PFOS bedöms därför som persistent i miljön. (Uppsala Universitet, 2009) Kvicksilver och PBDE minskar enligt beräkningarna efter reningsåtgärder för dagvattnet och därmed kommer planområdet släppa ut mindre av dessa ämnen än i befintligt skede. För PFOS finns idag inga schablonvärden för föroreningar att tillgå och därmed kan inga beräkningar göras. En bedömning om det finns risk för försämring är därför svår att göra, men med tanke på ämnets uppkomst är det mindre troligt att en exploatering av planområdet enligt förslag skulle innebära en ökning av PFOS till recipienten. Om man bortser från dessa föroreningar, som klassas som bakgrundsföroreningar, uppnår Orlången god kemisk ytvattenstatus. Planområdet utgör en mycket liten del av recipientens totala avrinningsområde och har därför en mycket liten inverkan på dess status. Den framtida exploateringen innebär att flödet till befintligt ledningsnät ökar till 93 l/s om ingen fördröjning sker. Kommunen önskar att avrinningen inte ska öka efter exploatering. Därför föreslås växtbäddar och svackdiken inom området som kan magasinera och fördröja dagvattnet. Detta skulle innebära utflöden som motsvarar befintlig avrinning. Med den tänkta exploateringen av området skulle växtbäddar med en magasineringskapacitet på 19 m 3 och svackdike för 14 m 3 respektive 3 m 3 vatten behövas. För att klara fördröjning av detta dagvatten samt rening från föroreningar behövs en ungefärlig läng på totalt 70 m för växtbäddarna och 30 m för respektive PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 27 (31)

123 svackdike, med en bredd ovan mark på 3 m. Magasin behövs med en tvärsnittsarea på 1 m 2 för växtbädden samt svackdiket i delområde B. Svackdiket i delområde C kräver inget underliggande magasin för fördröjning av dagvatten. Här krävs dock en liten utökning av planområdet med ca 1,5 m längs BMX-hallens södra långsida för att få in svackdiket innanför gränsen för detaljplaneområdet. I bilaga 1 redovisas en dagvattenplan med ovan nämnda förslag till dagvattenlösningar för planområdet. PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 28 (31)

124 10 Referenser Google Maps ( ) data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x465f70ef5602a69f:0xe56f730782c348f7!8m2!3d !4d Huddinge kommun, Dagvattenstrategi, juni Kostnadsberäkningar av exempellösningar för dagvatten, Stockholms Stad. J. Andersson och S. Åkerman, WRS AB, Länsstyrelsen, Vatteninformationssystem Sverige ( ) Länsstyrelsen, Vatteninformationssystem Sverige, Orlången ( ) Länsstyrelsen Stockholm, webbgis (2017) Länsstyrelsen Stockholm, Östra Mälarens vattenskyddsområde (2017) Perfluorerade ämnens inverkan på människan och spridning i miljön, Uppsala Universitet, Iwa Lee, PM Geoteknik Visättra förskola, COWI AB, SGU Jordartskarta ( ) Solna stad dagvattenstrategi, pdf Stockholms stad, Dagvattenstrategi, 2005 ( ) Stockholm stad, Skelettjord ( ) Stockholm stad, Nedsänkt växtbädd ( ) Influential Factors in Simulations of Future Urban Stormwater Quality, Matthias Borris, Luleå Tekniska Universitet, Stockholm Vatten och Avfall AB ( ). PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 29 (31)

125 StormTac, StormTac data base ( ) StormTac Web, Svenska Naturtak AB ( ) Svenskt Vatten P104, Nederbördsdata vid dimensionering, augusti Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, augusti Svenskt Vatten P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten, januari Övergripande dagvattenhantering för Flemingsbergsvikens avrinningsområde, Huddinge kommun, Norconsult, ns%20avrinningsomrde%20-%20pm.pd PM Dagvattenutredning Visättra 6.0 Sida 30 (31)

126 11 Bilaga 1 - Dagvattenplan Page 31 (31)

127 Uppdrag: PM 01 Datum Upprättad av: Per Lindkvist Telefon: Beställare: Huge Fastigheter AB E-post: Genom: Ellen Björk Visättravallen 2, Huddinge Trafikbullerutredning - förskola Akustikkonsulten i Sverige AB Upprättad av Kvalitetsgranskning Per Lindkvist Victor Wetterblad Akustikkonsulten i Sverige AB Org.nr Ringvägen 45 B, Stockholm PM 01 Trafikbullerutredning Visättravallen Sida 1 (9)

128 Sammanfattning En förskola planeras på fastigheten Visättravallen 2 i Huddinge. Två alternativ för placering av planerad förskolebyggnad har utretts avseende vägtrafikbuller från Kvarnängsvägen samt verksamhetsbuller från intilliggande idrottsplats. Med båda placeringsalternativen kan områden avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet erhållas med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och upp mot ca 55 dba ekvivalent ljudnivå på resterande ytor. Med placeringsalternativ B erhålls en något större yta med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå. Högst 70 dba maximal ljudnivå erhålls på nästintill hela förskolegården med båda placeringsalternativen. Avseende externt buller från närliggande verksamhet har merparten (90 %) av förskolegården högst 50 dba ekvivalent ljudnivå. Det innebär att riktvärdet för externt verksamhetsbuller (högst 50 dba på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet) klaras med ett genomtänkt nyttjande av förskolegården. Lågfrekvent buller vid tomgångskörning på närliggande busshållplats har beräknats och Folkhälsomyndighetens riktvärden innehålls. Beräknad maximal ljudnivå från vägtrafik avser enligt beräkningsmetoden lastbilspassager i 50 km/h. Bussar låter mindre än lastbilar och även lågfrekvent buller vid acceleration av buss från stillastående till 30 km/h bedöms inte överskrida beräknade maximalnivåer. Vid dimensionering av fasadkonstruktioner används trafikbullerspektrum för stadstrafik, C tr-spektrum, vilket beaktar lågfrekvent motorbuller. Det innebär att god ljudmiljö även kan erhållas inomhus med lämpligt val av ytterväggskonstruktion och fönster. För att erhålla så god ljudmiljö som möjligt rekommenderas dock att sovsalar, sovbalkonger och vilrum i möjligaste mån placeras mot förskolegården och inte mot vägen , PM 01, Sida 2 (9)

129 1 Inledning Akustikkonsulten har på uppdrag av Huge Fastigheter utfört en trafikbullerutredning för planerad förskola på fastigheten Visättravallen 2 i Huddinge. Två alternativ för placering av planerad förskolebyggnad utreds, alternativ A respektive alternativ B. Planerad förskola exponeras för vägtrafikbuller från i huvudsak Kvarnängsvägen. Planerad förskola Figur 1 Områdesbeskrivning (karta tillhandahållen av OpenStreetMaps bidragsgivare) Yta för utredning Figur 2 Områdesbeskrivning (karta tillhandahållen av OpenStreetMaps bidragsgivare) , PM 01, Sida 3 (9)

130 2 Bedömningsgrunder 2.1 Naturvårdverkets riktvärden Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik I följande utredning kommenteras trafikbullernivåer vid planerad förskola utifrån Naturvårdverkets riktvärden Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik. Tabell 1. Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik på ny skolgård (frifältsvärde). Del av skolgård De delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet Ekvivalent ljudnivå för dygn (dba) Maximal ljudnivå (dba, Fast) Övriga vistelseytor inom skolgården ) 1) Nivån bör inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn, under den tid då skolgården nyttjas (exempelvis 07-18). 2.2 Naturvårdverkets riktvärden Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller Utöver trafikbuller kommenteras även övrigt buller från närliggande verksamhet för bedömning om olägenhet för människors hälsa enligt Miljöbalken (1998:808). Närliggande bullrig verksamhet vid planerad förskola utgörs i huvudsak av kylmedelkylare till intilliggande ishall. Externt buller från närliggande verksamhet kommenteras utifrån Naturvårdverkets riktvärden Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Tabell 2. Ljudnivå från industri/verksamhet (frifältsvärde). Ekvivalent ljudnivå, (dba) kl Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, skolor, 50 förskolor och vårdlokaler 1) 1) På skol- och förskolgårdar avser nivåerna de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet 2.3 Folkhälsomyndighetens riktvärden FoHMFS 2014:13 I Trafikförvaltningens riktlinjer för buller och vibrationer (Ri-buller) avseende luftburet buller i bostadsmiljö från busstrafik/hållplatser, nämns att Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus kan behöva beaktas vid bedömning av om olägenhet för människors hälsa föreligger eller ej. Vad det specifikt innebär framgår inte. Trafikförvaltningen har normalt synpunkten att vid bostadsbyggande ska sovrum inte placeras mot bussgata/busshållplats för att undvika störande lågfrekvent buller inomhus nattetid. Det kan även vara motiverat att flytta en busshållplats om det är många bostäder som påverkas , PM 01, Sida 4 (9)

131 I Tabell 3 nedan redovisas Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller. Tabell 3. Riktvärden för lågfrekvent buller enligt FoHMFS 2014:13 Frekvensband, Hz 31, Ljudtrycksnivå, Leq (db) Huddinge kommuns åtgärdsprogram för trafikbuller I Huddinge kommuns åtgärdsprogram för trafikbuller bedöms skol- och förskolegårdar med över 55 dba ekvivalent ljudnivå på mer än 15 % av vistelseytan som bullerstörda. Vistelseyta definieras som fastighetsytan förutom ytan som upptas av byggnader och parkeringsplatser. Enligt kommunens bullerkartläggning från har förskolan på grannfastigheten till planerad förskola identifierats som bullerutsatt. Att döma från redovisade nivåer i bullerkartläggningen beror det troligtvis på att trafikuppgifter (trafikflöde och hastighet) från en trafikräkning närmare Regulatorvägen använts på hela Kvarnängsvägen. I Figur 3 nedan framgår att liknande bullernivåer erhålls utmed hela Kvarnängsvägen. Det är dock osannolikt att samma trafikflöde råder vid planerad förskola i slutet av Kvarnängsvägen (återvändsgat som närmare Flemingsberg och Regulatorvägen. Beräknade trafikbullernivåer i följande utredning baseras på trafikräkning utförd på Kvarnängsvägen 10 vid planerad förskola, se Figur 4. Figur 3 Ekvivalent ljudnivå från Kvarnängsvägen i Huddinge kommuns bullerkartläggning [Bullerkartläggning Huddinge, Tyréns R01 Rev. 4, Bilaga AK052] , PM 01, Sida 5 (9)

132 Vägtrafikräkning (blå prick) Cykeltrafikräkning (grön prick) Figur 4 Trafikräkning på Kvarnängsvägen : :00 [ 3 Beräkningsförutsättningar Beräkningar av väg- och spårtrafikbuller har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen, reviderad (Naturvårdsverkets rapport 4653 respektive rapport 4935), Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet SoundPLAN 7.4. Beräknad ekvivalent ljudnivå avser dygnsmedelvärde. Beräknad maximal ljudnivå avser femte högsta passagen medeltimme dagtid mellan klockan Planerad förskola exponeras för vägtrafikbuller från Kvarnängsvägen. Trafikbuller från järnvägen och mer trafikerade vägar i omgivningen, bland annat Huddingevägen och Regulatorvägen, har utretts och nivåerna är försumbara. Beräkningarna avser väg- och tågtrafik för prognos år Trafikuppgifter har erhållits från Huddinge kommun och Trafikverket samt tidtabell för buss 713. Erhållna trafikuppgifter avser dagens situation och har räknats upp med 1,5 % per år till Följande trafiksiffror har legat till grund för beräkningarna: Tabell 4. Trafiksiffror för vägar. Väg Fordon/ÅDT Andel tung trafik, (%) Skyltad hastighet, (km/h) Kvarnängsvägen ) 30 1) Utgörs i huvudsak av busspassager (linje 713). Beräkning av 5:e högsta passagen per timme baseras på 10 passager av tung trafik per medelmaxtimme. Följande kartunderlag har använts: Fastighetskarta och höjddata från Metria Situationsplan från beställaren , PM 01, Sida 6 (9)