Mål och Budget för Avesta Kommun

Transkript

1 27 Mål och Budget för Avesta Kommun KF KF 191 1

2 Innehållsförteckning: Kommunens organisation... 3 Vision - Avesta Kommunövergripande mål... 5 Stöd och omsorg... 5 Barn och utbildning... 6 Lokalsamhället... 8 Medarbetare Ekonomi Ekonomiska förutsättningar...14 Ekonomiprocess Styrprocessen i Avesta Interna förutsättningar God ekonomisk hushållning...17 God ekonomisk hushållning Styrelsernas uppdrag Omvärlds- och nulägesanalys...18 Samhällsekonomisk utveckling Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling Välfärdsmiljarderna Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) Befolkning, boende, arbetsmarknad Finansiell analys...22 Särskilda beslut Drift- och resultatbudget...28 Finansieringsbudget...29 Balansbudget

3 Kommunens organisation 3

4 Vision - Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk hållbar tillväxtregion både ekologiskt och socialt, människor väljer att leva sina liv i Avesta. Här finns trygghet med bra skolor och äldreomsorg, levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som berikar, naturens närhet och tjusning samt många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. 4

5 Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Stöd och omsorg Vision: Avesta ska vara en trygg, jämlik och jämställd kommun. Där alla, oavsett ålder eller bakgrund, ges möjlighet att utveckla sina egna förmågor. En väl fungerande omsorg som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. I Avesta kan människor känna sig trygga med att de får det stöd som de har behov av. Mål 1. Ekonomisk och social trygghet - Öka möjligheten till egenförsörjning - Minska barnfattigdom 2. Vi ska ha en god och kvalitativ omsorg och alla kommunala boenden ska vara trygga och tillgängliga. 3. Ett bättre samlat stöd för ungas psykiska hälsa - utveckla förebyggande insatser Indikatorer: Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, % Källa Kolada U31803, årsvis i efterskott Utfall ,5 % 9,2 % Plan 2018 Högst 7,5 % Plan Målnivå Grönt 7,5 % Gult 7,6 9,1 %, Rött mer än 9,2% Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Källa Kolada N31807 (ingår i KKIK), årsvis i efterskott Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Källa Kolada U23401 (ingår i KKIK) Personalkontinuitet, antal personer som hemtjänsttagare möter under 14 dagar Källa Kolada U21401 (ingår i KKIK) Antalet samordnade individuella planer(sip) 0-17 år och år 4,7 % 5,4 % 4,3% Högst Högst 15 Grönt 4,3 % Gult 4,4 5,3% Rött mer än 5,3% 2019: Grönt 85 dagar Gult dagar Rött mer än 90 dagar 2021: Grönt 57 dagar Gult dagar Rött mer än 90 dagar Grönt högst 15 personal Gult personal Rött mer än 20 personal Nollmätning 5

6 Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Barn och utbildning Vision Barnen är vår framtid, en bra utbildning är grunden för förutsättningar till goda uppväxtvillkor. Vi ska vara ledande när det kommer till barnomsorg och utbildning. Varje elev ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen utifrån sina förutsättningar. I Avesta kommun finns goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Barn och unga ska ha tillgång till en aktiv fritid, garanteras god psykisk och fysisk hälsa samt känna sig trygga i vår kommun. Avesta ska vara en kommun där våra barn och ungdomar ska få möjlighet att utvecklas och kunna bidra till samhällsbyggandet med sin kreativitet och sina lösningar. Mål 1. Avesta kommun ska sträva efter att bli en av Sveriges ledande skol- och förskolekommuner 2. Större andel grundskoleelever i årskurs 9 ska bli behöriga till gymnasieskolan 3. Större andel av gymnasieleverna ska slutföra studierna med examen eller studiebevis 4. Avesta kommun ska öka sin ungdomsdemokrati 5. Barn och unga i Avesta kommun ska uppleva en hög grad av trygghet i skolan. Indikatorer: Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun ranking Källa Kolada U15428 (låga värden visar goda resultat) Meritvärde åk 9, kommunala skolor 17 ämnen, kommunala skolor Källa Kolada N15505 Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, gymnasiet, kommunala skolor, % Källa Kolada N15436 (ingår i KKIK) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala gymnasieskolor, andel % Källa Kolada N17459 (ingår i KKIK) Utfall Plan ,8 80,1 69, ,2 71,5 74,6 75 Plan Målnivå Grönt: 150 Gult: Rött: Lägre än 225 Grönt: Minst 215 Gult: Rött: Lägre än 205 Grönt: 85-% Gult: 75-84,9% Rött: lägre än 75 % Grönt: 80% Gult: 75-79,9% Rött: lägre än 75% 6

7 Eleven ska ha inflytande och delaktighet över frågor som berör dem i skolan och i samhället. Källa Ungdomsrådets enkät Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen svarade Ganska/ mycket stora möjligheter 26 % Ganska/mycket stora möjligheter Grönt: 85-% Gult: 51-84% Rött: Lägre än 51 % Elever ska känna sig trygga i skolan, positiva svar, mäts i åk 5, åk 9 och gymnasiet åk 2 Källa Skolinspektionens enkät vartannat år, vartannat år egen mätning. Kolada N15557, N15533, N17648 Åk 5 91,1 Åk 9 ej mätt Gy åk 2 ej mätt Grönt: Minst 95 % Gult: 90-94,9% Rött: lägre än 90 % 7

8 Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Lokalsamhället Vision Avesta är en stark och hållbar tillväxtkommun, ekologiskt och socialt och ett breddat näringsliv. Vi är en inkluderande, tillgänglig och demokratisk kommun där alla människor har möjlighet att delta i samhällslivet, känna trygghet och en god livskvalitet. I Avesta finns ett brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur samt goda möjligheter till en aktiv fritid. Mål 1. Demokratin ska utvecklas - invånarna i Avesta ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog 2. Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta. 3. Avesta ska vara en tillgänglig kommun 4. Nöjda invånare och brukare 5. En långsiktig hållbar utveckling både socialt och ekologiskt 6. Ett brett och varierat kulturliv med levande besöksmål 7. Invånarna i Avesta kommun ska känna att de har tillgång till en aktiv fritid 8. Avesta växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer 9. Fler nya arbetstillfällen 10. Arbetslösheten ska minska 11. Bättre näringslivsklimat 12. Avesta kommun ska sträva att bli helt fossilfri i sina transporter Indikatorer: Nöjd-inflytande-index, NII, SCB:s medborgarundersökning Utfall Plan 2018 Plan Målnivå : Grönt 49, Gult 48, Rött 47, 2020: Grönt 50, Gult 49, Rött 48, Källa: Kolada U : Grönt 52,Gult 51, Rött 50 Nöjd-region-index, NRI SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U : Grönt 60, Gult 59, Rött : Grönt 61 Gult 60, Rött : Grönt 62,Gult 61, Rött 60 Kommunens kvalitet i korthet, mått E-post, svar på en enkel fråga inom en dag, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga, (%) 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00412, U00413, U Minst 86 Minst 60 Minst 85 E-post svar inom en dag Grönt:86, Gult:81-85 Rött: Lägre än 81 Svar direkt på enkel fråga, telefon, Grönt:60, Gult: Rött: Lägre än 51 Gott bemötande telefon Grönt:85, Gult:79-84 Rött Lägre än 79 8

9 Nöjd-medborgar-index, NMI, SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U : Grönt 60, Gult 59, Rött : Grönt 61 Gult 60, Rött : Grönt 62,Gult 61, Rött 60 Hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under året, andel (andel av hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd) Källa: Kolada N31810, årsvis i efterskott Fritidsmöjligheter, delfråga A6 Källa: SCB:s medborgarundersökning 29,0 29, Grönt 24,7 % Gult 24,8 29,0 % Rött mer än 29,1 % 2019: Grönt, Gult, Rött 2020: Grönt Gult, Rött 2021: Grönt, Gult, Rött Antalet besökare Verket och Visentparken Källa Egen mätning Verket Verket Verket Verket Verket besök år 2021 Grönt öka 1000/år Gult mer än 750/år Rött öka mindre än 500/år Visentparken Visentparken Visentparken Visentparken Visentparken besök år 2021 Grönt öka 400/år Gult öka mer än 200/ år Rött öka mindre än 200/år Antalet färdigställda bostäder per år, totalt i kommunen, 400 st under mandatperioden Grönt 100/år Gult 80-99/år Rött mindre än 79/år Källa Egen mätning Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa SCB arbetsmarknadsstatistik dagbefolkning (2014) (2015) Öka 50 per år Grönt 100/år Gult Rött mindre än 49 Arbetslöshetsstatistik, jämförelseår ,2 % år 13,6 % år 12,3 % år år Minska 1 procentenhet per år är ingångsvärde 9

10 Källa Arbetsförmedlingen 31/12 27,9 % år 23,2% år 19,2 % år 11,4 % år Öppna jämförelser Företagsklimat Källa Kolada U07451, (ingår i KKIK) NKI 75 Mäts ej NKI 68 Mäts ej Grönt Gult Rött Kollektivtrafikresande Källa Egen mätning (6 mån) Mer än Öka 10

11 Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Medarbetare Vision Avesta kommun ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare som erbjuder ett hållbart och jämställt arbetsliv. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö präglar våra verksamheter och medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är en självklarhet. Mål 1. Ett tydligt och bra ledarskap som skapar delaktighet och en god arbetsmiljö 2. Sjukfrånvaro inom kommunen ska minska 3. Avesta kommun är Sverigeledande när det gäller andelen månadsavlönade som arbetar heltid 4. En jämställd lönesättning Indikatorer: Medarbetarenkät Utfall Plan 2018 Plan Målnivå Totalindex för områdena - Samspel mellan medarbetare och ledare - Engagemang och meningsfullhet - Förtroende och öppenhet - Gemenskap och samarbete - Ansvarstagande och initiativförmåga Totalindex 70 Mäts ej Öka Källa Egen mätning, 18 månader, nästa mätning 2019 Sjukfrånvaron för 12 månaders period %, medarbetare Källa Egen mätning (Kolada N00090) Andel heltidsanställda 7,0 6,7 6,9 Minska 0,5 procentenheter/ år, totalt (månadsavlönade medarbetare med 100 % överenskommen sysselsättningsgrad) Öka Källa Kolada N00206, mäts 31/10 Andel heltidsarbetande (månadsavlönade medarbetare med 100% faktisk sysselsättningsgrad) Källa Kolada N Öka 11

12 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda % - överenskommen sysselsättningsgrad - faktisk sysselsättningsgrad Öka Källa Egen mätning Lönekartläggning jämställda löner Lönebox 5 Kvinnors lön i förhållande till män, 101,0 % Lönebox 12 Kvinnors lön i förhållande till män, 97,4 % Löneskillnader ska minska Källa Egen mätning 12

13 Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Ekonomi Mål 1. Oförändrad skattesats 2. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för högst uppgå till 99,6 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 13

14 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocess Kommunfullmäktige tar beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatteprognos och eventuella revideringar i övrigt. Tidplan - beslut i KF december: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 5 nov Kommunstyrelsen den 19 nov Kommunfullmäktige 10 dec Tidplan - revidering hösten: Underlag till KF-taxor och investeringar ska lämnas till Kommunkansliet senast 24 oktober för beslut i kommunfullmäktige 10 december Styrelsernas Mål och budget ska lämnas till Kommunkansliet senast 12 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 14 december 2018, för registrering i ekonomisystemet. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september. För oktober månad presenteras endast aktuellt utfall. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi-, personal- och verksamhetsstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget och årsprognos Månadsuppföljning mars I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning Dessa uppföljningar är lagstyrda och omfattar kommunkoncernen. De behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning avstämning av indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget. 14

15 Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budget dokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Styrprocessen i Avesta December Januari År 1 År 2 November KF fastställer revidering Mål och Budget Förvaltningens detaljbudget klar Årsredovisning Resultat och omvärldsdagar majoritet Februari Oktober Månadsrapport Styrelsens beslut om Mål och budget Månadsrapport, förenklad Månadsrapport inkl måluppföljning Rambudgetarbete startar Mars Styrelsens budgetarbete Månadsrapport Månadsrapport Budgetberedning September Delårsrapport inkl måluppföljning April Förvaltningens budgetarbete Månadsrapport Förslag till Mål och budget Augusti KF-beslut, Mål och Budget, övergripande mål och ramar Maj Juli Juni 15

16 Interna förutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2,1 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2019 uppgår preliminärt till 1,85 procent. Den fastställs i januari för aktuellt år, enligt gällande investeringspolicy. Investeringar: Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2018 års nivå (index i juni alternativt oktober). För avtal med juni-index och 75 % indexering höjs hyran med 1,55% och för avtal med 100 % indexering höjs hyran med 2,07 %. Oktoberindex blir klart under november månad. Städindex SCB-index 2,3%, (maj 2018). För 2018 ska ökningen i procent inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. Arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 oktober Avgiften för rehab/friskvård sänks med 0,25 % till 1,00% Arbetsgivaravgiften sänks med 0,02% avseende avtalsförsäkring. Utrymmet som frigörs, totalt 0,27 %, disponeras fritt av styrelse/nämnd. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 7,73 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00 Totalt 40,15 31,42 16

17 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden. Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i november. Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen. Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 16 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. 17

18 Omvärlds- och nulägesanalys Samhällsekonomisk utveckling Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning om att svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur 2018 kvarstår bedöms konjunkturen vända nedåt. Skatteunderlagstillväxten kommer att dämpas på grund av att sysselsättningstillväxten avtar samtidigt som pensionerna räknas upp i lägre takt än de senaste åren och 2021 bedömer SKL att den svenska ekonomin ska utvecklas i konjunkturell balans. Nästa år förväntas tillväxten i investeringar växla ned, främst inom bostadsbyggandet. Trots en allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Den internationella utvecklingen tar dock bättre fart vilket gynnar svensk export. I nuläget tror SKL att Riksbanken redan i december 2018 kommer att höja reporäntan, samt att flera räntehöjningar är att vänta under Befolkningen den 1 november ligger som grund för den preliminära skatteutbetalningen kommande år. Den senaste skatteunderlagsprognosen per oktober 2018 blev det en mindre förändring jämfört prognosen per augusti. Det negativa ekonomiska gapet mellan intäkter och kostnader som tidigare lyfts nationellt bedöms bli cirka 60 miljarder för hela kommunsektorn 2021 vilket måste hanteras. I oktober 2018, cirkulär 18:37 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. Tabellen nedan redovisar den procentuella förändringen om inte annat anges; Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling Skattesats i Avesta för år 2019 är 21,97 kronor. För 2018 har Dalarnas län skatteväxlat för kollektivtrafiken. Ansvaret för kollektivtrafiken övergår från kommunerna till landstinget med motsvarande justering av skattesatserna det vill säga kommunernas skattesats minskar och landstingets ökar med 47 öre. Skatteberäkningen i kommunen baserar sig efter en årlig befolkningsökning på 150 personer. 18

19 Välfärdsmiljarderna För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting tillförde regeringen 10 miljarder kronor till offentlig sektor varav 7 miljarder tillfördes kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. För 2018 kommer Avesta att få 49,6 mkr och åren framöver enligt tabellen nedan; Utfall givet samma underlag åren Enligt flyktingvariabler Enligt befolkningsfördelning Totalt Från och med 2021 ligger fördelningen helt i det generella statsbidraget. Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Ytterligare avsättning till RUR måste beslutas av fullmäktige. Enligt senaste prognosen får ianspråktagande ske från och med 2019 enligt prognosen i april. 19

20 Befolkning, boende, arbetsmarknad År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Sverige Utlandet Snitt Till och med augusti 2018 har Avestas befolkning ökat med 89 personer, totalt invånare, enligt SCB. Födelsenettot är positivt, det vill säga det föds fler än det dör i Avesta. Även flyttnettot är positivt och bidrar till befolkningsökningen. Demografi Avesta är en av de kommuner i Sverige som har flest personer över 80 år vilket kommer att öka trycket på äldreomsorgen. Diagrammet visar Avestas demografi I och med den stora inflyttningen under har det negativa födelsenettot blivit positivt under 2018 och ökat även de yngre årskullarna ökat i jämförelse med åren dessförinnan. Boende Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investeringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter. Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet av verksamhetslokaler. Det särskilda boendet i Balders Hage uppförs dock i kommunens regi, vilket innebär att det påverkar kommunens låneskuld. 20

21 Arbetsmarknad Arbetslösheten i Avesta har minskat men ligger fortfarande högre än i Dalarna och i jämförelse med riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till ökningen av nettoinflyttningen av nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommunen. Totalt per augusti var 1092 personer arbetslösa varav 165 ungdomar. Antal arbetslösa i Avesta kommun år år 2010 dec dec dec dec dec dec dec dec Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar Under 2018 har försörjningsstödet ökat med 38 nya hushåll per månad jämfört föregående år och budgeten har utökats med 3 mkr till totalt 35 mkr. Enligt arbetsförmedlingen kommer 350 personer att gå ur etableringen under innevarande år. I etableringen kvarstår 120 personer i september. Antal vårddygn har minskat jämfört föregående år men kostnaden för dessa har fördubblats. 21

22 Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Avesta kommun resultat under de senaste åren har varit väldigt bra. Tillfälliga medel i form av konjunkturstöd, återbetalning av AFA, flyktingstatsbidrag, välfärdsmiljarder och realisationsvinster vid markförsäljning inklusive verksamheternas budgetföljsamhet har bidragit i en positiv riktning. För de kommande åren budgeteras resultatet totalt till 19 mkr under planperioden. Fördelningen under perioden: 2019: 5 mkr 2020: 9 mkr 2021: 5 mkr Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv motsvarar ett resultat på 2 procent 27 mkr. Kommunen har redovisat positivt årsresultat från 2009 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommunen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012 när avsättning till Karlslunds deponi gjordes. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas delar av investeringarna finansieras med skatteintäkter. Per augusti är prognosen för ,1%. andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick % i samband med årsredovisning 2017 till 96 Verksamheten 94,2 95,2 96,6 96,2 96,3 procent. Budget 2019 innebär att relationstalet Avskrivningar 2,0 2,2 2,7 2,9 3,0 hamnar på 99,6 procent. Det kortsiktiga målet är Finansnetto -0,1 0,1 0,4 0,3 0,4 att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Totalt 96,2 97,5 99,6 99,4 99,6 inte ska överstiga 99,6 procent, eftersom även 22

23 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen. Investeringar Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 193 mkr för 2019 och 114 mkr för 2020 och 105 mkr för Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansierats med skattemedel när den löpande driften har finansierats. Åren har finansieringen kunnat ske med egna medel då självfinansieringsgraden varit 173 och 110 procent. För perioden kommer upplåningen att behöva öka då självfinansieringen endast uppgår till mellan procent av investeringarna. mkr Nettoinvesteringar Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift Självfinansieringsgrad 173% 110% 37% 22% 44% 47% Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara men inklusive hela pensionsåtagandet bör den överstiga 0. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten minskar eller ökar. Under kommande treårsperioden kommer soliditeten sannolikt att minska då kommunen riskerar att behöva låna till stora delar av de kommande investeringarna. Utfall Budget och plan Soliditet enligt balansräkning Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov

24 Lån Lånelimiten har utökats till 1,7 miljarder på grund av nybyggnationer i verksamhetslokaler, som ägs av kommunen och fastighetsbolaget Gamla Byn AB under kommande planperiod. Dessa investeringar påverkar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader. Investering och nyupplåning I kassaflödesanalysen kan man utläsa att hur summan av resultat och avskrivningar är lägre än de planerade investeringarna. Det innebär att delar av investeringarna kan komma att finansieras med nyupplåning. För att klara egenfinansiering av investeringarna krävs högre resultat. En hög lånefinansieringsgrad tenderar att urholka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Risk Kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Finansnetto Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kan det under perioden komma att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära högre räntekostnader och utökad ränterisk. Pensioner Pensionsavgångar under kommande fyraårsperiod redovisas i nedanstående tabell: Förvaltning Bildning Kommunkansli Miljö o Bygg Omsorg Totalt

25 Pensionsåtaganden Prognosen för kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA. Fler anställda på grund av ökad befolkning och högre löner på grund av exempelvis lärarlönelyftet innebär att den avgiftsbestämda pensionsdelen ökade 2017 med 10 mkr jämfört Enligt prognosen ligger de årliga utbetalningarna på mellan mkr inklusive särskild löneskatt, totalt 290 mkr för perioden Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. mkr Pensioner, kortfristig del Avsättningar till pension Pensionsförpliktelse äldre än T o tal pensio nsskuld Förpliktelse i % av total skuld 82% 80% 79% 77% 75% Aktualiseringsgrad % 96% 96% Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten. Samtliga pensionsförpliktelser beräknas uppgå till 686 mkr vid budgetperioden slut. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden och därmed påverkar kommunens finansiella situation. 25

26 Särskilda beslut Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 oktober 2018 Belopp i tkr, om inte annat anges Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 250 Utbildning nyvalda 500 Fullmäktigeberedning Ramförändring Bidrag läsplattor 115 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader Löneavtal och pensioner, (mkr) Tillfälliga medel Framtid Avesta Myggprojekt Offentliga miljöer och infrastruktur, KS Arbetsmarknadsåtgärder Tillfälliga medel integration och utveckling Dalavalidering, årsavgift Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag Samhällsbetalda resor 400 Kommunstyrelsen: Investeringar - ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Väghållning, broar, belysning Fastigheter Parker/grönytor/lekparker Övergripande projekt/medborgarförslag Exploatering Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader

27 Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Försörjningsstöd Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs äldreboende Balders Hage Bildningsstyrelsen: Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs förskola och kök Balders Hage, Idrottshall Markusskolan Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,3 % av lånestocken

28 Drift- och resultatbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen varav Kommungemensamma kostnader Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd SUMMA Resultatbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/generella statsbidrag Statligt tillskott flykting/vårprop Finansiellt netto Förändring EGET KAPITAL Nettokostnadsandel 99,6 99,4 99,6 28

29 Finansieringsbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader Skatteintäkter o intäkter av bidrag Finansiellt netto Verksamhetens netto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Upplåning Nyupplåning * Finansieringsnetto Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto Förändring av likvida medel ( )

30 Balansbudget Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav Årets resultat Avsättningar Kort- och långfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 42% 41% 39% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 1021 Mkr, aktuellt lånebelopp 30