Mål och Budget för Avesta Kommun

Transkript

1 Mål och Budget för Avesta Kommun KF

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget Uppföljning enligt styrprocess... 6 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Styrelsernas uppdrag...15 Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner Budgetförutsättningar och styrande beslut...16 Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i Avesta Demografiprognos i Avesta Arbetslöshet Skatter och utjämning Resultat Balanskrav, RUR-avsättning Nettokostnads- och skatteutveckling Känslighetsanalys Personalkostnader Pensionsåtaganden Övriga kostnader och intäkter Investeringsbudget Internränta Internhyreshöjning Städindex Taxor Särskilda beslut Ekonomisk sammanställning

3 Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen invånare år För att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har fortsatt högsta prioritet under budgetperioden men det är också dags att lyfta blicken och ta avstamp inför kommande period fram till Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflyttning till kommunen med personer 2014, detta gör att vi kan och måste fortsätta våra satsningar på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Lars Isacsson Henrik Öhrn Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

4 Vision Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4

5 Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget Mål och budget för 2016, plan för behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Kommunfullmäktige den 15 juni 2015 Mål och budget revideras med behandling i: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 oktober Kommunstyrelsen den 9 november Kommunfullmäktige den 23 november Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 16 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december

6 Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

7 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Framtid Avesta Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Indikatorer: Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, Målnivå: Minska med 1,5 % årligen 217,2 kwh/m2 Komple tteras Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 Miljöbilar, andel av kommunens bilar, 35 % 44 % Målnivå: Öka (Energi och klimatstrategi, delmål 10, 100 % år 2016) Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Andel kasserad mat i kommunala kök, (Energi och klimatstrategi, delmål 13) - 21 % Målnivå: 15 % år 2016 Källa och mätperiod: Egen mätning, mätperiod v Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) 21 % 24 % Målnivå: 30 % år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning 24 % 22 % Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis Saknas Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 Kompl etteras 8

9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Indikatorer: Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet 56 % 52 % Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning 42 Ingen mätning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 83 % 63 % 72 % 70 % 57 % 89 % 9

10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Indikatorer: LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat stor eller mycket stor möjlighet att föra fram sina åsikter Åk 8 22 %, Gy åk 2 23% Mäts ej Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten 2015 Nationella prov åk3, svenska och matematik, andel som klarat alla delprov Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15424 Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år Målnivå: Öka Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N17404 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 20 eller bättre, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen 77,3 % 69 % 84,9 % 76,4% , 5% 77,1 %

11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Indikatorer: Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning 55 Mäts ej Målnivå: Öka Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), först mätning 2015, sen årligen Målnivå: nollmätning 2015 Källa och mätperiod: C.A.N, Årligen, 2 veckor under feb-apr

12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Indikatorer: Verket, antalet besökare, faktiskt antal och procentuell förändring 2 % 3 % Visentparken, besökare, faktiskt antal och procentuell förändring +48 % 7 % Målnivå: Öka 10 % Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A Mäts ej 2014 Målnivå: saknas Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 12

13 Kommunfullmäktiges mål för Framtid Avesta Indikator: Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Insikten, SKL:s företagsenkät 69 Mäts ej Målnivå: Bäst i Dalarna 2015 Källa och mätperiod: KKik, år 2015 Svenskt näringslivs rankning, platser under perioden , -9 platser Målnivå: platser Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 4,1 Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar år, jämförelsetal år 2013 Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 22,8 % 22,1 % 13

14 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 24 mkr. Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån, med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. 14

15 Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. Särskilt uppdrag till Kommunstyrelsen Styrelsen ges i uppdrag att utreda möjlighet till sociala investeringsfonder. Utredningen presenteras senast september

16 Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Svensk ekonomi är på gång. Den inhemska efterfrågan och framförallt investeringarna har ökat rejält. Sverige behöver dock få igång industrin för att konjunkturen verkligen ska vända. Räntan förväntas ligga under noll fram till Tillväxten i omvärlden har fått allt bättre fart och väntas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans. Den internationella konjunkturen behöver dock förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Sysselsättningen fortsätter att öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark under innevarade och kommande år. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Kostnaderna för demografin ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Kraftigt demografiskt tryck pressar kommunsektorns ekonomi och ställer stora krav på förebyggande arbete för att stävja kostnadsökningen. Kommunsektorn står också inför stora investeringsbehov de kommande åren. Omvärldsanalys Den 29 april presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. I tabellen nedan redovisas procentuell förändring om inte annat anges; BNP 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning timmar 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Öppet arbetslösa 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 KPI -0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag prognos april 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 Snitt skatteutveckling 10 år 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig skatteutveckling 3,6 4,5 5,2 4,3 4,1 Differens för att ianspråkta RUR -0,3 0,6 1,2 0,3 0,2 Den ackumulerade resultatutjämningsreserven RUR uppgår till 32,9 mkr per Ianspråkstagande av RUR kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Den senaste prognosen visar på en svagare tillväxt under än under Migrationsverket har nedreviderat sin tidigare prognos för asylsökande från till per år och merparten är fortfarande syrier. 16

17 Befolkningsutveckling i Avesta År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer ökade befolkningen med 440 invånare vilket är största befolkningsökningen sedan finanskrisen Det är flyttnettot som ökat medan födelsenettot fortfarande är negativt. Demografiprognos i Avesta 2014 I Avesta är det framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. Antal arbetslösa i Avesta kommun år år 2010 dec dec dec dec dec

18 Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt år år 2013 dec Avesta 9,8 22,8 Dalarna 7,8 16,5 Sverige 8,6 17, dec Avesta 10,3 22,1 Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Arbetslösheten har ökat med 0,5 procent i Avesta sedan föregående år medan den minskat i Dalarna och Sverige. Avestas totala arbetslöshet ligger för närvarande högre än både Dalarna och riket, vilket även gäller för ungdomsarbetslösheten. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2016 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos Specifikation av skatteintäkter och utjämning, tkr Kommunalskatt Summa kommunalskatt Utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Summa statsbidrag Summa skatter och utjämning Kommunal fastighetsavgift Totalt Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 37,2 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till: 99,5% år ,1% år ,4% år

19 Balanskrav, RUR-avsättning Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter 2014 till 32,9 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen. Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,2 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9 Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 mar

20 Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2016: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till drygt 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,5 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 94 mkr för 2016, 66 mkr för 2017 och 63 mkr för Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Självfinansieringsgraden för perioden ligger mellan % vilket innebär att stora delar av investeringarna beräknas finansieras via nyupplåning. Större investeringar: Infrastruktur IT Internränta Internräntan för år 2016 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2016 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning oktober, vilken ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2015 års nivå. Städindex SCB-index (maj-index i juni). För 2016 ska en ökning på 2,4 procent vilken ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

21 Särskilda beslut Belopp i tkr, om inte annat anges Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2015 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val 250 Fullmäktigeberedning Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader Löneavtal och pensioner, (Mkr) Tillfälliga medel Framtid Avesta för år , inkl Avesta Myggprojekt, Offentliga miljöer och infrastruktur, KS Projekt Hållbara transporter KS , 420 tkr, 3 år, Åtgärder för ungdomsarbetslöshet Utvecklingsmedel Ekonomisystem uppgardering, projekt Dokumenthanteringssystem, projekt 500 Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Broar, enligt broplan Förbättrat vägunderhåll Väghållning 102 Fastigheter Parker/grönytor/lekparker Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder Exploateringsområden, Källhagen + Nordanö 500 Ramförändring - Övrigt Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag Kollektivtrafik, enl Dalatrafiks budget Upphandling, förändring samverkan Dokumenthanteringssystem, årskostnad 300 Servicecenter

22 Belopp i tkr, om inte annat anges Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförändring Förskola, grundskola utbyggnad Sommarjobb Ramförstärkning, styrelse Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning Miljösamordnare Ekokommun Sverige 700 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,5 % av lånestocken från

23 Ekonomisk sammanställning Driftbudgetram per styrelse (netto) 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen varav Kommungemensamma kostnader Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd SUMMA Resultatbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/generella statsbidrag Finansiellt netto Förändring EGET KAPITAL Nettokostnadsandel 99,3 99,5 99,1 98,4 23

24 Finansieringsbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader Skatteintäkter o intäkter av bidrag Finansiellt netto Verksamhetens netto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Upplåning Nyupplåning Finansieringsnetto Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto Förändring av likvida medel ( )

25 Balansbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav Årets resultat Avsättningar Kort- och långfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 37% 35% 34% 35% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 891 Mkr. 25