UTLÖSER UTMATTNINGSSYNDROM?

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr TEMA Kompetensutveckling FRAMTIDENS KOMPETENS Församlingsförbundet & Sensus blickar framåt VAD UTLÖSER UTMATTNINGSSYNDROM? Två experter om arbetsmiljön

2 Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann örnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann örnblad Redaktör och Grafisk form Ann örnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Ann örnblad Adressändringar Tryck Federativ Tryckeri ab, Stockholm 2008 ISSN Utgivningsplan nr 1 vecka 9 Annonser Display i Umeå Kontakt Lisa Ljada /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- Kontakta oss på KyrkA Facklig rådgivning Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du på vår hemsida under den här symbolen: Ändring av medlemsuppgifter Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se Frågor kring din medlemsavgift Har du frågor kring din medlemsavgift, skicka din fråga till dinavgift@kyrka.se Frågor kring ditt medlemskap Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: lena@kyrka.se sofie@kyrka.se Påverka förbundet Har du tankar och förslag om hur förbundet bedriver sin verksamhet är du välkommen att kontakta någon i Förbundsstyrelsen Bror Holm, förbundsordförande Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande Anne-Charlott Karlsson, 2:e vice ordförande Maria Berg Christer Edvinson Cecilia Karlén Anders Lennartsson Mia Möller Nils-Henrik Nilsson Annika Svensson Övriga frågor I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida TEMA Kompetensutveckling Kompetens kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för en människas möjligheter att uttrycka sina kunskaper och färdigheter genom en arbetsuppgift. Att utveckla sin kompetens kan då handla om att uppdatera kunskaper, tillföra kunskaper som krävs i en ny tjänst eller att svara an på omvärlden. I det här numret möter du några experter inom området, för bland annat teologer, diakoner och pedagoger, som siar om framtidens kompetens. Jag tror att det blir fler kompetenser och specialister. Inom en snar framtid behöver vi fler personalvetare, tror Per Westberg, utvecklingschef på Svenska kyrkans församlingsförbund. Helene Öhman och Peter Carlsson, verksamhetsutvecklare på Sensus, siar att arbetsmiljöfrågorna fortsättningsvis kommer kräva vår uppmärksamhet och att vi behöver stärka kompetensen inom det området. Den november var just arbetsmiljön i fokus på Aronsborg i Bålsta. Förbundets regionala skyddsombud möttes och lyssnade till experter inom bl a utmattningssyndrom och konflikter. Välkommen att ta del av deras kunskaper i det här numret. Ann Thörnblad Redaktör 2 Kyrkfack 6/08

3 LEDAREN Men varken utbildning, kunskap eller kompetens är till sitt väsen statiska. För att behålla sin spänst och utökningspotential behöver de ständigt underhållas. Det är därför vi talar om kompetensutveckling. Uttrycket framhåller att kunskapen är dynamisk. Kompetens behöver underhållas Av tradition har Svenska kyrkan alltid haft välutbildad personal. Det kommer fortsättningsvis ställas höga krav på utbildning, kunskap och kompetens hos kyrkans medarbetare. Kyrkans uppgifter är sådana att de oftast kräver utbildning, kunskap och kompetens på akademisk nivå. Samhällsfrågorna blir allt mer komplexa och människors frågeställningar allt mer mångfasetterade. Det är inte bara i Saco-sammanhang som begrepp som utbildning, kunskap och kompetens lyfts fram. Begreppen finns också i Kyrkans löneavtal som grund för medarbetarnas lön och löneutveckling. Det är ingen hemlighet att Kyrkans Akademikerförbund, KyrkA, i avtalssammanhang framhållit nödvändigheten av akademisk utbildning, kunskap och kompetens. Det ställs stora krav på anställda i Svenska kyrkan. På sidan 17 i Svenska kyrkans utredningar, 2007:2, En förändrad utbildning för Svenska kyrkan, kan vi bl a läsa: Anställda i Svenska kyrkan skall kunna möta barn, unga och vuxna i deras föreställningar om Gud och om ett kristet liv. De behöver förstå människor i glesbygd och i storstad liksom de tidigare enkulturella svenskarna och de nutida mångkulturella. De skall förstå kvinnors och mäns olika villkor, de skall kunna möta församlingsbor i utsatthet och församlingsbor i välstånd och de behöver göra allt detta utan att missbruka sin egen makt eller bli missbrukade av andras makt. Utredningen konstaterar också att de församlingsanställdas arbete är under ständig omvandling och utveckling. (S.17). KyrkA, som är verksam inom Svenska kyrkan, delar utredningens beskrivning. I sitt fackliga uppdrag arbetar KyrkA med att tydliggöra sambandet mellan kyrkans verksamhetsutveckling och en djupare förståelse av människors frågor och skeenden i tiden. KyrkA framhåller med all rätt att akademisk utbildning, kunskap och kompetens är viktiga tillgångar i Svenska kyrkans arbete. Men varken utbildning, kunskap eller kompetens är till sitt väsen statiska. För att behålla sin spänst och utökningspotential behöver de ständigt underhållas. Det är därför vi talar om kompetensutveckling. Uttrycket framhåller att kunskapen är dynamisk. Den behöver få möjlighet att växa och skärpas för att inte bli uttunnad och slö. För att kunna ge ut behövs det fyllas på. Det är en erfarenhet vi känner från många olika områden, inte minst från kyrkans. Svenska kyrkans arbetsgivare har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. I årets avtalsrörelse hanterade KyrkA frågan avtalsmässigt. Tyvärr avvisade Församlingsförbundet inte bara vårt yrkande på samtliga punkter utan menade även att om man t ex har läst teologi kan man det en gång för alla och inom teologins område händer dessutom inte något nytt. Det är allvarligt att Församlingsförbundet i Stockholm besjälas av det synsättet och att det får genomslag i kyrkans avtal. Därför gläds jag desto mer över den inställning till kompetensutveckling som utvecklingschef Per Westberg ger uttryck för på sidan fem i detta nummer av Kyrkfack. Jag sätter också min tilltro till att Svenska kyrkans lokala arbetsgivare, som lever nära kyrkans verksamhet, har en positiv inställning till kompetensutveckling för sina medarbetare. I Svenska kyrkan har vi förstått att det är kapitalförstörelse att inte underhålla våra fastigheter. KyrkA verkar med all kraft för att samma synsätt också ska gälla för akademisk utbildning, kunskap och kompetens i Svenska kyrkan. Även i kompetensutvecklingssammanhang ska kyrkan vara en arbetsgivare värd att vara stolt över. Vi har all anledning att återkomma till frågan om kompetensutveckling i kommande avtalsrörelse och då hoppas på en annan lyhördhet och förståelse. Jag vill avsluta med att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare och förbundets fackliga förtroendevalda för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i förbundet. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppgift och göra ett bra fackförbund bättre. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År! Bror Holm Förbundsordförande Kyrkfack 6/08 3

4 TEMA KOMPETENSUTVECKLING Mångfald, livsfrågor och global utveckling är ledord för Sensus. De perspektiven genomsyrar deras kurser och utbildning oavsett om det handlar om ledarskap eller arbetsmiljö. Mångfald och livsfrågor Mångfald är ett ord som ligger i tiden och är politiskt korrekt. Det talas om mångfald i bredspektriga sammanhang, men frågan är hur vi verkligen lever upp till det. Hur det går från att vara något som låter bra, till att appliceras i praktiken. - Vi är vana vid mångfald, Sensus består av flera studieförbund som gick samman, och har den kunskapen djupt integrerad i organisationen. I den bemärkelsen har vi inte hakat på en trend utan föregick den snarare. I folkbildningstanken ligger att alla har något att bidra med, säger Peter Carlsson som är verksamhetsutvecklare på Sensus och har en bakgrund inom just folkrörelsen. Mångfald är inkludering och handlar om människans potential. Att inte bara se den jag är idag, utan också se till den jag har möjlighet att bli, säger Helene Öhman som också är verksamhetsutvecklare på Sensus och har en bakgrund som teolog och bl a har forskat i livsåskådningsfrågor. I en av Sensus programförklaringar står det att Sensus ser alla människors olikheter som en resurs, vare sig det handlar om personlighet, ålder, kön, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Mångfald var också en av anledningarna till att både Helene och Peter sökte sig till Sensus. även om Peter hade sina betänkligheter. Eftersom delar av Sensus tidigare var SKS, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, föreställde han sig Sensus som väldigt kristet. Men här finns också förgreningar till den muslimska världen, Ibn Rushd - ett muslimskt studieförbund Professionell medmänniska, arbetsmiljö och organisations- och ledarskapsutveckling är några av utbildningarna som ingår i Sensus kompetensutveckling. Men vad är egentligen kompetens? För mig är det förmågan att tillägna dig vad du lärt dig under livet, vilket rymmer både utbildning och erfarenhet, där det ena kompletterar det andra, säger Peter. Det är en kombination av kunskap, att jag har läst en bok, men också av färdigheter jag har när jag tillämpar kunskapen. Kompetens är att veta när jag ska använda mig av det. Kompetensutveckling i sin tur handlar om att ta vara på erfarenheter människor har med sig till en utbildning och bidra med kunskap. Processen som uppstår blir en kompetensutveckling. Vad tar du med dig in och vad tar du med dig ut? säger Helene. Vilken kompetens efterfrågas idag? För några år sedan genomförde vi, med stöd från EFS, en kompetensanalys tillsammans med 700 anställda i Svenska kyrkan. Det gav en god bild av vilka kompetensutvecklingsbehov som församlingarna upplever att de har. Det resulterade bl a i utbildningar i ledarskap, arbetsmiljö och teamutbildning, säger Peter. Arbetsmiljö inbegriper också förhållandet mellan medarbetarskap och ledarskap, säger Helene. Att hitta sin roll i arbetslaget, att bi bättre på att ge varandra feedback och att sätta gränser. Själva ordet skapa, poängterar att du är med och formar något, vilket gör dig till en aktör, fortsätter Peter. Det är tydligt i ledarskapet, men en del medarbetare låter sig bli offer och lägger ut ansvaret. Men där finns också en skapande del, så frågan är hur den används. Vilken kompetens behövs i framtiden? Jag ser en skärningspunkt mellan ledarskap och styrning, säger Peter. Sensus har tagit initiativ till en utbildning, tillsammans med Stockholms stift, Ersta och Svenska kyrkans församlingsförbund, som är anpassad för kyrkorådets presidium. Den belyser skillnader mellan att styra och leda och vem som ska göra vad. Arbetsmiljöfrågorna kommer fortsättningsvis vara viktiga. Många teologer, pedagoger och diakoner drabbas av eller ligger i riskzonen för utmattningssyndrom, eftersom det är yrken där det kan vara svårt att sätta gränser. Och då kommer vi in på gränsen mellan engagemang och professionalism, fortsätter Helene. Fortfarande finns det oklara gränser mellan t ex vad som ligger i jobbet och vad som placerar sig utanför, och där behöver Svenska kyrkan bli tydligare. Om Sensus Bland Sensus medlemsorganisationer återfinns humanitära organisationer, Katolska kyrkan, KFUK-KFUMrörelsen, scouter, självhjälps- och stödorganisationer samt Svenska kyrkan och närstående organisationer. Sensus har studiecirklar, kurser,diplomutbildningar, företagsanpassade utbildningar och föreläsningar. Dessutom har de över kulturprogram varje år. 4 Kyrkfack 6/08

5 Under ständig utveckling Precis som informatören blev en ny aktör inom församlingsarbetet på 90-talet, tror Per Westberg på Svenska kyrkans församlingsförbund, att personalvetarens kompetens blir nödvändig inom en snar framtid. En kompetens som skulle påverka arbetsmiljön positivt. Han beskriver kompetens som förmågan att utföra något och dessutom ha den formella behörigheten att utföra det. På flera sätt är kompetens ett samlingsbegrepp för en individs möjligheter att uttrycka sina kunskaper och färdigheter genom en arbetsuppgift. Ibland kan kompetens utnyttjas i form av makt. Det är ett ord som har haft en väldigt negativ klang, men som håller på att återerövras. Makt kan naturligtvis missbrukas och bli ett självändamål, men om den hanteras med ansvar och gott omdöme blir det ett styrinstrument. Att ange en riktning och hur man når dit, säger Per Westberg. Han sitter själv på en maktposition som utvecklingschef på Svenska kyrkans Församlingsförbund. Utvecklingsenheten svarar för utbildningsfrågor, omvärldsbevakning, verksamhetsutveckling och information och är ytterst ansvarig för innehållet och riktningen i det kursutbud som presenteras för församlingarna. I arbetet ligger bland annat att vara lyhörd för tidens behov, och med fingertoppskänslighet läsa av vart vinden blåser. Ibland med kort varsel. Efter Uppdrag gransknings reportage på svt i våras, om hur kistor förstördes och gravskändades, blev det angeläget att stärka kunskapen om etik i begravningsverksamheten. Vad det gäller kompetensutveckling talar Per Westberg om det faktum att vi aldrig blir färdiga, men att vara villig att vända och vrida på sig själv, och ägna sig åt självreflektion. Vad är kompetensutveckling? Det är en ledstjärna som visar vägen till att ständigt utvecklas. Det är ett gemensamt ansvar, som omfattar både arbetsgivare, arbetstagare såväl som chefer. Kompetensutveckling förutsätter också en kommunikation mellan arbetstagare och chef, att man tillsammans gör upp en utvecklingsplan. Det ska finnas en tanke och en tydlighet bakom, som gynnar både individen och verksamheten. I näringslivet blir det allt vanligare att skaffa sig två akademiska utbildningar för att bli mer konkurrenskraftig, men Per Westberg tror inte att det blir ett konkurrensmedel inom Svenska kyrkan. Du tappar lätt din yrkesidentitet då, den blir splittrad. Som exempelvis teolog är det snarare intressant att komplettera och kompetensstärka, att läsa in litteratur som har tillkommit på utbildningen. Likaså tror jag att distansutbildningar blir vanligare, det ligger i linje med vårt öppnare och rörligare samhälle. Vilka är framtidens kompetensbehov? Jag tror att det blir fler kompetenser och Svenska kyrkans församlingsförbund utbildningar Utbildningarna har stor spännvidd. Här finns både endagarskurser i städteknik och kurser i chefs- och ledarskapsutveckling som löper över fyra terminer och kan ge akademiska poäng. De övergripande rubrikerna är Ledarskap/utveckling, Arbetsgivarfrågor, Kyrkogård, Begravning, Fastighet, Juridik, Ekonomi och Kommunikation Församlingsförbundet har en omfattande utbildningsverksamhet. Årligen deltar cirka till anställda och förtroendevalda i utbildningar arrangerade av Församlingsförbundet - ofta i samarbete med de lokala stiftsförbunden. specialister. Precis som informatörer var en ny kompetens inom församlingarna under 90-talet, som marknadsförde Svenska kyrkans verksamhet, tror jag att vi inom en snar framtid behöver fler med HR-kompetens, alltså personalvetare. Redan idag går församlingar samman och slås ihop till större pastorat och samfälligheter. Det resulterar i större administrativa enheter som behöver den kunskapen. Det kommer minska antalet kyrkoherdar, en tänkbar karriärsutveckling för präster blir då verksamhetschef eller distriktschef. Idag finns det ett stort intresse för kurser och utbildningar som rör arbetsmiljö och chefs- och ledarskap. Sedan flera år erbjuder församlingsförbundet en utbildning i Chefs- och ledarskap som sträcker sig över flera terminer och motsvarar 30 högskolepoänng. Det är en utbildning som med stor sannolikhet kommer att godkännas som behörighetsgivande kyrkoherdeutbildning. Synen på kyrkoherden och ledarrollen har nyanserats, vi kommer alltmer bort i från att han eller hon ska vara en auktoritär universalfigur som ska kunna och behärska allt. Det handlar snarare om att ha insikt i alla områden, och lyssna till och stötta sina medarbetare. Vad behöver Svenska kyrkan utveckla? Att bli bättre på att samarbeta och kommunicera, där spelar en fortsatt utveckling av arbetslagen en stor roll. Likaså att flera personalkategorier deltar i en och samma kurs om till exempel lönesättning och arbetsmiljö. Det blir svårarbetat att få igenom förslag till förbättringar annars. Kyrkfack 6/08 5

6 TEMA KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckla nu! Kompetensutveckling är nödvändigt för att utvecklas i sitt jobb och kunna möta församlingsbornas behov. Idag är till exempel kurser och utbildning i ledarskap, själavård, arbetsmiljöfrågor och samhällsfrågor efterfrågat. Nedan ser du en förteckning på några av landets folkhögskolor och utbildningsinstitut. DIAKONI Ersta Sköndal Högskola AB ligger i Stockholm. Har utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, i vårdvetenskap, socialt arbete, diakoni, teologi och kyrkomusik. Diakonistiftelsen samariterhemmet ligger i Uppslala. Har bl a fortbildning inom diakoni. Vårsta Diakonigård ligger i Härnösand. Har bl a diakonutbildning. LEDARSKAP Helsjön Folkhögskola ligger nära Göteborg. Har kurser i bl a kyrkobokföring, IT, ledarutbildning och fortbildning för präster Hålland folkhögskola ligger i Undersåker. Har kurser i bl a genus/jämställdhet, IT, ledarskap och livsåskådning/religion. IPF - Institutet för personal- och företagsutveckling IPF är ett konsultföretag vid Uppsala universitet med fokus på organisation, ledarskap och HRM. Mindset utbildning i bl a ledarskap, projektledning och kommunikation. Lexicon utbildning i bl a ledarskap, kommunikation och kurser för IT-användare. 6 Kyrkfack 6/08 Älvsby Folkhögskola ligger utanför Umeå. Har bl a Svenska kyrkans grundkurs, ledarutbildning för unga. SJÄLAVÅRD/TEOLOGI Johanneslunds teologiska högskola har teologiska program för att förbereda för prästtjänst i Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS. S:t Lukas Utbildningsinstitut ligger i Stockholm. Har bl a utbildningar i själavård. Sigtunastiftelsen har b la retreater och kurser under rubriken mångreligiöst och mångkulturellt samhälle. Teologiska Högskolan i Stockholm, Bromma. Har utbildningar i bl a teologi/religionsvetenskap och kurser via nätet i teologi. Utbildningscentrum Lidingö ligger utanför Sockholm. Tillsammans med Teologiska högskolan Stockholm och Studieförbundet Bilda har UCL utarbetat ett program för fortbildning av diakoner, pastorer och övriga anställda i kyrkor och samfund. Korteboskolan ligger utanför Jönköping. Teologilinjen, telogiskt basår och själavårdslinjen. Liljeholmens folkhögskola ligger i Stockholm. Har bl a kurser i själavård. utbildning för diakonala Foto Magnus Aronson insatser och bibelskola. Viebäcks folkhögskola ligger i Nässjö. Har bla kurser i Bibelkunskap. Ågesta folkhögskola ligger utanför Stockholm. Har bibellinje och musiklinje. SVENSKA KYRKANS GRUNDKURS/ MUSIK/ÖVRIGT Geijerskolan Folkhögskola ligger i Ransäter. Har bl a Svenska kyrkans grundkurs, musiklinje och kantorsutbildning. Hjo Folkhögskola i Skara stift. Har musiklinje, kyrkomusikerutbildning och Svenska kyrkans grundkurs. Jämshögs folkhögskola ligger i nordvästra Blekinge. Har bl a utbildningar till församlingspedagog och Svenska kyrkans grundkurs. Oskarshamns folkhögskola Kantorsutbildning, musiklinje och Svenska kyrkans grundkurs. Sigtuna Folkhögskola har Församlingspedagogutbildningen, Svenska kyrkans grundkurs och kurs i Att leda ideella. Vadstena folkhögskola har bl a musiklinje, kurs i pilgrimsliv och globala frågor, Svenska kyrkans grundkurs.

7 Medarbetarsamtalet REFLEKTIONSFRÅGOR De erfarenheter och insikter du har fått i livets skola är troligen en unik livsvisdom. När eller hur kommer denna till nytta för dig själv och andra på arbetsplatsen? Din personlighet har unika kvaliteter förutsatt att de kommer till sin rätt. Vilka personliga egenskaper har du som du borde kunna använda bättre och oftare? I vilka situationer kan dessa egenskaper bli för mycket av det goda, så att de inte ger önskade resultat? Vad brukar du ofta tänka på och anstränga dig för när det gäller att förbättra dig själv? Vad säger detta om hur du ser på målet med livet? I vilka situationer på arbetet känner du att du är dig själv och att du är ditt bästa jag? Vad är det i dessa situationer och relationer som ger dig energi och en god självkänsla? Vilka situationer och relationer i ditt arbete ger dig negativ energi? Hur kan du undvika att drabbas av denna negativa energi? Text Lars Soold Foto Magnus Aronson Att medarbetarna får vara med i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen är en förutsättning för motivation och engagemang. Påverkan på den egna arbetssituationen och inflytandet över de egna arbetsuppgifterna är andra viktiga faktorer för hälsa, kreativitet och utveckling. När vi själva får formulera problem, diskutera åtgärder och styra över vår arbetstakt inspireras vi till nytänkande och initiativtagande. Att arbeta mot väl definierade mål skapar meningsfullhet i arbetsuppgifterna. Återkopplingen måste därför vara tydlig mellan de enskilda arbetsuppgifterna och de mer övergripande och långsiktiga målen. Alla i verksamheten måste vara medvetna om och dela målen. För detta krävs en aktiv kommunikation mellan ledning och medarbetare. Försök att som chef undvika att hamna i intervjurollen. För att kunna ha ett så jämlikt samtal som möjligt behöver båda parter förbereda sig inför medarbetarsamtalet. Det är också viktigt att göra klart att det är ett gemensamt samtal och hålla det på en neutral plats. Uppmuntra medarbetaren till att själv ta initiativ till medarbetarsamtal om han eller hon anser att det behövs. Texten är bl a hämtad från där du hittar mycket annan informativ läsning. Rätt till studieledighet - det här gäller När du deltar i utbildning, kurser, konferenser i din anställning har du rätt att behålla lönen, om arbetsgivaren medger det. Upp till sju dagar har du dessutom rätt till tillägg för den obekväma arbetstid du skulle ha fått om du utfört dina ordinarie arbetsuppgifter. Någon övertidsersättning utgår däremot aldrig när du deltar i utbildning, kurser och konferenser. Du har rätt att söka ledighet för studier om du varit anställd de senaste 6 månaderna eller minst 12 månader under de senaste två åren. Ledighetens tid är inte begränsad, och gäller oavsett vilken utbildning du vill gå, men du har ingen rätt till lön under studietiden. Men arbetsgivaren kan, om studierna t t ex är relevanta för tjänsten, godkänna Foto Magnus Aronson att du behåller hela eller delar av lönen under studieledigheten. Det är upp till arbetsgivaren att bedöma om en ersättning ska utgå, ofta finns det då en nära koppling till verksamheten. De här frågorna hanteras väldigt olika, beroende på vem som är arbetsgivare, men det är arbetsgivaren som ensidigt avgör om du får ersättning eller inte för studier, kurser och utbildning. Däremot har du enligt lagen om arbetstagarens rätt till studier ovillkorlig rättighet till ledighet, oavsett vad du ska studera, säger Robert Svec, förbundjurist på KyrkA. Du kan läsa mer om vad som gäller för studier och ledighet under Kyrkfack 6/08 7

8 TEMA KOMPETENSUTVECKLING ARBETSMILJÖ I FOKUS. Konflikter på jobbet kan vara utvecklande om vi löser dem. I annat fall utarmar den organisationen på kreativ kraft. Något som Kerstin Ljungström, beteendevetare och författare, belyste under sin föreläsning om just konflikter. Möjligheten i en konflikt Foto Magnus Aronson ARBETSMILJÖ I FOKUS Den november bjöd Kyrkans Akademikerförbund in förbundets regionala skyddsombud till en utbildning i arbetsmiljö på Aronsborg i Bålsta för att höja kompetensen hos våra skyddsombud och se till att de här viktiga frågorna uppmärksammas. Ett tjugotal ombud deltog under två intressanta dagar med kunniga och inspirerande föreläsare som du kan läsa mer om på detta uppslag. Under måndagen talade Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri, om sina erfarenheter kring utmattningssyndrom, utifrån tio års forskning vid Karolinska institutet. Lite senare på dagen föreläste Kerstin Ljungström, beteendevetare och författare om Konflikter på jobbet. Under tisdagen talade Vibeke Hammarström, ombudsman på KyrkA, om arbetsskador och gången i ett arbetsskadeärende. Intressanta domar om utmattningssyndrom var rubriken för Evalena Ödmans, förbundsjurist vid LO- TCO Rättsskydd, föredrag om rättsläget och möjligheterna att få utmattningssyndrom godkänt som arbetsskada. Konferensen avslutades med tankar kring hur yrkesidentitet och självbild kan ha betydelse för hälsan. Läkarförbundets personalchef Inger Löfvander, tidigare terapeut och organisationskonsult, gav exempel på hur pressade arbetsförhållanden tillsammans med en stark drivkraft att fullgöra sina uppgifter utgör riskfaktorer för utmattning och sjukskrivning. En konflikt definierar hon som en oenighet som vi investerar energi i grundat på fantasier om hur resultatet kommer att påverka våra liv, vårt välbefinnande och vår effektivitet. För att konflikternas positiva egenskaper ska komma fram krävs ett medvetet agerande. En viktig uppgift är att hålla konflikterna på en sådan nivå att verksamheten och människorna växer och utvecklas Ledare behöver därför vara tydliga och våga visa personligt mod. Samtidigt behöver alla medarbetare i en organisation lära sig att bättre förstå och ta tillvara sin egen och andras personlighet, drivkraft och förmåga, sa Kerstin Ljungström. En praktisk användbar modell för att fånga upp problem, innan de har växt sig för stora, är att låta varje arbetslagsmöte börja med två frågor. Vad är det som inte har fungerat sedan vi sågs sist? Vad har fungerat sedan vi sågs sist? Alla funderar sedan, i mindre grupper, över en fråga i taget, för att sedan samla in allas synpunkter och komma överens om hur varje punkt ska tas om hand. Irritation och klagomål kan bidra till att vi får kvalitetsutveckling om vi handskas med dem på ett konstruktivt sätt. Bortser vi från den konstruktiva energin i dem är sannolikheten stor att de utvecklas från störningar till något mycket mer svårhanterligt, sa Kerstin Ljungström. Kerstin beskrev sedan en konflikts olika faser och hur den kan eskalera om vi inte håller rent och just tar hand om klagomål och problem i tid. När temperaturen stiger och konflikten utvecklas skapas gärna syndabockar som synliggör att det finns ett problem på arbetsplatsen. I det skedet bildas också grupperingar som tar ställning för den ena eller andra parten. Ofta finns det en så kallad eldare som inte orkar med ett lugnt läge och ibland blåser upp problemen. Så om syndabocken slutar, hittar man ganska snart en ny person som får ta den rollen, sa Kerstin. NYCKLAR TILL ATT UNDVIKA ONÖDIGA KONFLIKTER HÅLL KOMMUNIKATIONEN REN. Fråga när du undrar. Lyssna på hela budskapet. VAR OBJEKTIV Skilj på det som handlar om en individ och om personliga behov och det som handlar om roller, uppgifter och ansvar. VAR MODIG Beskriv din egen bild. Att tala i jag-termer med din egen utgångspunkt gör det lättare att finna lösningar. Du-budskap blir lätt kränkningar och kan ofta leda till missförstånd. BE OM DET DU BEHÖVER Du har allt att vinna och inget att förlora. Be om hjälp. 8 Kyrkfack 6/08

9 Tänk på att hålla sabbatsdagen helig Professor Marie Åsberg är verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Inistitutet, Insititutionen forskar och undervisar om hjärnans funktion från molekylärnivå till samhällsnivå. ARBETSMIJLÖ I FOKUS. Det finns ingen kvick fix mot utmattningssyndrom, däremot går det att förebygga. Enkelt uttryckt handlar det om en balans mellan att vara och göra. Ni som jobbar inom Svenska kyrkan har det främsta preventiva medlet i ett av de tio budorden; tänk på att hålla sabbatsdagen helig, sa Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri, när hon definierade vad utmattningssyndrom egentligen är på konferensen för regionala skyddsombud. Det som i hög utsträckning skapar stress idag är om arbetet får ta för stor plats. Där finns det några parametrar som styr om stressen blir hanterbar eller inte. Till dem hör graden av arbetstidsbelastning men också graden av kontroll. Att, inom rimliga gränser, kunna styra över sin egen arbetssituation liksom hur samspelet med andra fungerar. Ni har också kravet på er att vara goda och anstränga er till tusen, sa Marie och talade om frestelsen att jobba för mycket när resurserna blir mindre på bekostnad av den egna tiden. Att närma sig diagnosen utmattningssyndrom tar lång tid och signalerna ger sig till känna i vad Marie Åsberg benämnde utmattningstratten. De första stegen är en successiv nedtrappning av det som tidigare varit en naturlig del av livet. Vi kanske slutar att gå på den där kvällskursen och gör avkall på träningen, om vi har motionerat. Steg för steg släpper vi alltfler aktiviteter, och slutar att bjuda hem vänner på middag, att höra av oss till vänner och bekanta, för att i stället lägga tiden på jobbet. Ingen människa gör så ostraffat. Förr eller senare blir det värk i kroppen och Ingen människa gör så ostraffat. Förr eller senare blir det värk i kroppen och skuldkänslor för att det fungerar sämre hemma och/eller på jobbet. skuldkänslor för att det fungerar sämre hemma och/eller på jobbet, sa Marie och visade en annan talande bild där hon drog en parallell till överträningssyndrom. Om en idrottare tränar och har tillräckligt med tid för återhämtning pekar kurvan stadigt uppåt. Det vill säga att prestationerna förbättras. Om tiden för återhämtning däremot minskas, blir resultatet det motsatta. Idrottsprestationen försämras successivt, trots alla timmar som investeras i träning. Vad är stress? Utmattningstrappan och känslan av inte räcka till skapar stressreaktioner och Marie definierade också vad stress är och vad som orsakar den. Psykologen Bruce McEwen har definierat stress som ett verkligt eller inbillat hot mot en individs kroppsliga eller psykiska integritet vilket resulterar i fysiska och beteendemässiga reaktioner.. Men stress har också en skyddande funktion och skärper till en viss nivå, den fysiska och kognitiva beredskapen. Något vi behöver vid fara och socialt hot. Stress kan också framkallas av inre bilder och föreställningar om framtiden. Vid stark stress utsöndrar kroppen höga doser av hormonet cortisol, vilket påverkar immunförsvaret och kroppen negativt. Långvarig stress kan därför leda till sjukdom och långtidssjukskrivning. De centrala symtomen för utmattningssyndrom är en psykisk och fysisk trötthet som inte kan vilas bort, fysiska obehag och kognitiva symtom som bl a påverkar minnet. En man som jag mött som patient i mitt arbete, höll till exempel ett fördrag på engelska och plötsligt försvann engelskan och han fick avbryta och lämna över till en kollega, sa Marie Åsberg och kommenterade de nya reglerna för sjukskrivning som fr o m den 1 juli 2008 har blivit betydligt hårdare. Lagstiftarna tror att bara man skärper sig ska man kunna jobba. Men det sitter i själen och inte i kroppen. Hur kan utmattningssyndrom rehabiliteras? Marie talade om vikten av stöd och stresshantering. Exempel på det kan vara gruppterapi för att bearbeta och landa i det som har varit. En coach kan också vara en god hjälp inför att återvända till arbetslivet, eftersom utmattningssyndrom påverkar självkänslan. Likaså att hitta kanaler för att hantera stress. Det kan vara alltifrån promenader till att läsa en bok eller lösa soduko. På Karolinska Institutet har man bland annat behandlat patienter med utmattningssyndrom med mindfulness, det vill säga meditation och en träning i att vara närvarande i det du gör. Oavsett om det handlar om att laga mat eller lösa en uppgift. Vi har goda erfarenheter av mindfulnessmeditation. De patienter som har varit sjukskrivna för depression och börjat meditera har betydligt färre återfall, sa Marie Åberg. Kyrkfack 6/08 9

10 TEMA KOMPETENSUTVECKLING Vi frågade några av KyrkAs regionala skyddsombud hur de ser på kompetens och vilka områden de tycker behöver stärkas. Vad är kompetensutveckling? BRITA WENNSTEN KYRKOHERDE I STORA MELLÖSA,GÄLLERSTA-NORRBYÅS FÖRSAMLINGAR Det är vidareutbildning, så att du får redskap att utvecklas i ditt jobb och tillägna dig de verktyg som behövs. Jag är ny som kyrkoherde och försöker just nu lära mig allt jag kan om arbetsrätt. Tidigare har jag gått en utbildning inom chefs- och ledarskap som var väldigt bra. Vilka områden behöver stärkas? Arbetsmiljöfrågorna är oerhört viktiga och kommer fortsätta att vara det. Kunskap om t ex utmattningssyndrom, och att lära sig känna igen signalerna när någon är i farozonen. Det är så många inom Svenska kyrkan som sliter ut sig p g a en missriktad god vilja. Som kyrkoherde är det viktigt att stärka medarbetarnas potential, att uppmuntra till exempel en assistent att bli pedagog LARS GUNNAR SELINDER PRÄST I VÄXJÖ MARIA FÖRSAMLING Att få redskap att göra sitt arbete bättre. Ibland blir jag påmind om något som jag glömt eller också lär jag mig något helt nytt. Jag är ny som facklig förtroendeman och att komma med i den fackliga världen är stimulerande. Det har gett mig en nya arena och ett nytt tänk som tillför perspektiv till det övriga arbetslivet. Vilka områden behöver stärkas? Självavården har förändrats och där behöver vi stärka vår kompetens. Det är fler människor som söker sig till kyrkan idag vid olika former av kriser, liksom fler ungdomar som mår dåligt. Jag tror också på att koppla teologin till livskriser och övergångar i livet. Om du t ex har haft en konflikt med en arbetsgivare som du har svårt att släppa, kan en symbolhandling vara en hjälp att försonas och gå vidare.. 10 Kyrkfack 6/08 GUNNAR ENGSTRAND KYRKOHERDE I HÄRLANDA FÖRSAMLING Att reflektera över hur man gör det man gör lite bättre. Det kan vara en traditionell utbildning lika gärna som att man leker ihop ett gäng och hittar nya sidor. Vilka områden behöver stärkas? Vad det gället prästerna så talar vi väldigt lite om hur en predikan framförs. Det gnälls mycket på predikan, men frågan är hur vi tar till oss det på ett konstruktivt sätt. För femton år sedan förstod jag, genom några studenter i nordiska språk som bl a studerade några söndagars predikan, att det handlar om retorik. Hur använder man och utvecklar predikan på ett pedagogiskt sätt? Jag kan tänka mig kurser i teater för att utveckla den konsten.

11 Fler kvinnliga ledare Fler kvinnliga ledare är målet för KyrkAs projektgrupp med samma namn och på agendan står bl a påverkansarbete. Den 23 oktober arrangerades en lunchdebatt i samband med Kyrkomötet och den 13 november talade förbundsledamot Katarina Toll Koril om hur facken kan främja kvinnligt ledarskap på en konferens med tema Arbetsmiljö och kyrkan. Fakta talar sitt tydliga språk. Jämställdheten i Svenska kyrkan är relativt god upp till komministernvå, men när det handlar om tjänster längre upp i hierarkin förändras bilden radikalt. Bland kyrkoherdar är fördelningen 23 % kvinnor och 77 % män. Bland kontraktsprostarna ser siffrorna dystrare ut och av 13 biskopar är endast 2 kvinnor. Frågan är vad som ligger bakom dessa siffror. Finns det en rädsla att släppa fram kvinnor i ledande positioner, är det en brist på medvetenhet? Eller handlar det om att kvinnor inte uppmuntras i samma utsträckning som män att söka en ledande tjänst? Kvinnligt ledarskap var i fokus för lunchdebatten den 23 oktober och med en panel som var enig om att bristen på jämställdhet, får negativa konsekvenser för hela Svenska kyrkan. Det påverkar som ärkesbiskopen Anders Wejryd sa uppdraget att bära evangelium i ord och handling. Charlotte Holgersson, forskare vid Genus organisation och ledning på KTH, ringade in fyra viktiga byggstenar som utgör grunden i att förändra nuvarande förhållanden. Kunskap, Foto Magnus Aronson vilja, makt och att involvera både interna och externa aktörer i jämställdhetsarbetet. Anders Wejryd talade, i linje med KyrkAs åsikt, om hur stiften behöver hitta nya vägar för att stötta församlingarna. Ett tydligt exmpel är rekryteringsförfarandet, där interna rekryteringskonsulter på stiftsnivå kan vara en god hjälp. Anna Björk, från Forum för prästvigda kvinmor i Svenska kyrkan, talade om att släppa det omedvetna raster som många bär och att inte koppla exempelvis ledaregenskaper till kön. Fortfarande ligger förlegade bilder och stör; t ex av kyrkoherden som flyttar in i prästgården med fru och barn. Som ett led i att bryta det rastret talaade hon om vikten av goda förebilder, nätverk och handledning. Tillsammans med representanter från Forum för prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan sitter förbundsstyrelserepresentant Katarina Toll Koril och ombudsman Vibeke Hammarström, i projektgruppen. Du kan följa deras arbete på hemsidan, och att bl a skapa en gemensam åsiktsplattform, på TRE FRÅGOR OM LEDARSKAP VIBEKE HAMMARSTRÖM OMBUDSMAN KYRKA Vad utgör en bra ledare? Ledaren bör ha integritet och en generös inställning till andras växande. Likaså förmåga till tydlig kommunikation vilket inbegriper lyhördhet, förmåga att hitta lösningar och ett gott självförtroende med självinsikt. Att våga se sina egna starka och svaga sidor och kunna sätta gränser för sig själv och andra. Inte minst bör en god ledare ge upp kampen för att vara den perfekta ledaren... Finns det ett specifikt kvinnligt ledarskap? Jag tror inte det. När ser vi lika många kvinnor som män på ledande positioner i Svenska Kyrkan? När vi vågar se varandra som individer och inte som könsbundna karaktärer. Beroende på vilka utmaningar kyrkan ställs inför så kan det dröja eller gå ganska fort. Men inom de närmaste 50 åren bör vi klara det... KATARINA TOLL KORIL LEDAMOT I FÖRBUNDSSTYRELSEN Vad utgör en bra ledare? Du kan ha en anställning som chef men i ledarskapet ligger att få medarbetarnas förtroende. Det kan du aldrig få om du inte visar tydlighet och lyhördhet, d v s att se och tillvarata människors resurser. Finns det ett specifikt kvinnligt ledarskap? Nej, däremot ett mänsligt ledarskap som präglas av individen. När ser vi lika många kvinnor som män på ledande positioner i Svenska kyrkan? Det är svårt att spekulera i, det kan ta decennier och gå fortare med hjälp av medvetenhet på både individ-, strukturoch symbolnivå. Den individuella nivån handlar om att reflektera över egna tankar och bilder, strukturnivån omfattar löner, lagar och regler och symbolnivån om att tydliggöra vad som styr våra föreställningar och idéer om vad så kallat kvinnligt och manligt är. Kyrkfack 6/08 11

12 NYHETER Tyresö församling omplacerade i augusti 2008 en komminister i församlingen utan stöd i kollektivavtalet. För detta har församlingen nu i förlikning med Kyrkans Akademikerförbund ålagts att betala skadestånd både till komministern och förbundet. FÖRSAMLING BRÖT MOT LAG OCH AVTAL Komministern tillika förbundets medlem arbetade som distriktspräst med arbetsledaransvar i Tyresö församling. Under våren 2008 aviserade församlingen att arbetsgivaren önskade omplacera komministern till annan prästtjänst utan arbetsledande uppgifter. Enligt kollektivavtalet fordras det emellertid vägande skäl för att genomföra sådan omplacering mot arbetstagarens önskan. Bestämmelsen om vägande skäl i kollektivavtalet ger uttryck för att en avvägning ska göras mellan; å ena sidan församlingens intresse av att inom ramen för sin arbetsledningsrätt organisera arbetskraften på ett för arbetsgivaren lämpligt sätt och; å andra sidan arbetstagarens intresse av att inte behöva omplaceras mot sin vilja. Vid de förhandlingar som föregick omplaceringen kunde Kyrkans Akademikerförbund inte annat än konstatera att vad församlingen påstod varken, var för sig eller sammantaget, utgjorde några som helst skäl att omplacera komministern, förklarar förbundsjuristen Robert Svec, som företrädde medlemmen. I stället, fortsätter Robert Svec, fick förbundet intrycket att vad församlingen påstod om medlemmen närmast var konstruerat för att arbetsgivaren alls skulle ha något skäl för att motivera omplaceringen. Av detta skäl utnyttjade också förbundet sitt tolkningsföreträde med den innebörden att församlingen inte ägde rätt att omplacera förbundets medlem. Betydelsen av ett tolkningsföreträde innebär att församlingen har att rätta Foto Magnus Aronson sig efter förbundets uppfattning, om arbetsgivaren inte i stället väljer att få saken prövad i domstol. Trots detta åsidosatte församlingen tolkningsföreträdet och omplacerade komministern. Genom åtgärden bröt följaktligen församlingen mot kollektivavtalets bestämmelser om kravet på vägande skäl för att få omplacera arbetstagare. För detta brott har nu församlingen ålagts att betala skadestånd med kr till komministern och med kr till förbundet. I och med beslutet gjorde sig församlingen även skyldig till brott mot medbestämmandelagen, där reglerna om tolkningsföreträde förekommer, och för detta får arbetsgivaren nu till förbundet betala skadestånd med ytterligare kr. NY diskrimineringslag nästa år De olika diskrimineringslagarna ersätts den 1 januari 2009 av en enda lag som ska ge ett starkare skydd mot diskriminering. Samtidigt ersätts nuvarande fyra ombudsmän av en Diskrimineringsombudsman som ska övervaka lagens efterlevnad. I dag ska sju olika diskrimineringslagar förhindra diskriminering inom skilda delar av samhällslivet. Av dessa lagar omfattar fyra arbetslivet och täcker diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning. Den nya diskrimineringslagen ska gälla inom arbetslivet samt inom ytterligare nio delar av samhällslivet, såsom 12 Kyrkfack 6/08 Foto Magnus Aronson utbildning, hälso- och sjukvården och värnplikt. Lagen kommer också att omfatta skydd mot diskriminering enligt två nya grunder, ålder samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Arbetslivet På arbetslivets område utvidgas den krets som skyddas mot diskriminering. Förutom arbetstagare och arbetssökande ska även den som gör en förfrågan om arbete omfattas. Detsamma ska gälla den som söker eller fullgör praktik, och inte som i dag enbart den som fullgör yrkespraktik. Skyddet utvidgas också till att avse den som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Skyldigheten att kartlägga och analysera löneskillnader mellan män och kvinnor ska gälla för alla arbetsgivare och äga rum vart tredje år. För arbetsgivare med 25 eller fler arbetstagare gäller dessutom en skyldighet att upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Sanktioner och tillsyn I stället för skadestånd införs genom diskrimineringslagen en helt ny sanktion diskrimineringsersättning. Syftet är att ge bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer. Ersättningen ska både vara en ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och ha funktionen att avskräcka från diskriminering. En arbetsgivare som bryter mot förbudet mot diskriminering ska även betala ersättning för den förlust som uppkommer, till exempel i form av missad lön och andra förmåner. Med den nya diskrimineringslagen inrättas också en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över efterlevnaden av de olika diskrimineringsförbuden. Robert Svec Läs en längre version av artikeln på hemsidan

13 Vid årsskiftet förändras den barnförsäkring du kan teckna som medlem i KyrkA. Gruppförsäkringen byter namn till Barn- och gravidförsäkring och förbättras för att ge dina barn en ännu tryggare start på äventyret. Nu får du ett unikt skydd utan begränsningar för sjukdomar som autism och Aspbergers syndrom och kan teckna ett kostnadsfritt gravidskydd. Foto Förenade Liv Förenade Livs barnförsäkring i ny tappning: En trygg start på äventyret FAKTA OM DIN GRUPPFÖRSÄKRING KyrkA har tecknat ett avtal om gruppförsäkring med Förenade Liv för att du som medlem ska kunna teckna förmånliga försäkringar till en lägre kostnad och med lägre inträdeskrav. Försäkringarna kan tecknas oavsett hur din familjesituation ser ut, vilken typ av anställning du har, hur mycket du tjänar eller om du är arbetslös eller föräldraledig. Du kan bl a teckna livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller barn- och gravidförsäkring. Läs mer om medlemsförsäkringarna på Vad händer med min nuvarande försäkring? Vid årsskiftet övergår din Barn- och ungdomsförsäkring automatiskt till den nya Barn- och gravidförsäkringen. Innan årsskiftet får du ett nytt försäkringsbesked med information om den nya försäkringen och hur det påverkar ditt nuvarande skydd. Varför är den nya försäkringen bättre? Med vår Barn- och gravidförsäkring kan du ge ditt barn en trygg start på livet från tionde graviditetsveckan till 25 års ålder. Vårt kostnadsfria gravidskydd ger ditt barn ett skydd redan i magen. Det övergår sedan automatiskt till en barnförsäkring när barnet föds. Du betalar bara en premie oavsett antal barn. För att alla barn ska få samma trygghet har den nya försäkringen inte begränsningar för psykiska diagnoser som t ex autism. Det är ett unikt skydd som vi är ensamma om att erbjuda! Nu kan du dessutom välja högre invaliditetsbelopp än tidigare liksom ett engångsbelopp som betalas ut för sjukdomar som t ex TBE. Nytt är också en krisförsäkring som erbjuder samtalsstöd i en krissituation. Kan jag välja hur min försäkring ska se ut? Du kan välja mellan att teckna gravidskyddet som ett grundskydd (Gravid Bas) eller ett utökat skydd (Gravid Plus). Gravid Bas är helt kostnadsfri, medan du betalar ett engångsbelopp för Gravid Plus som bl a ger dig ett dubbelt så högt invaliditetsbelopp och ersättning vid sjukhusvistelse. I barndelen kan du utöka grundskyddet med högre invaliditetsbelopp liksom ett engångsbelopp som betalas ut för sjukdomar som t ex hjärnhinneinflammation och TBE. Behöver jag göra något för att få gravidskyddet? Om du redan har tecknat barnförsäkringen kan du, fr o m tionde graviditetsveckan, enkelt aktivera gravidskyddet på: eller per telefon Där anmäler du även intresse för gravidskyddet om du inte har försäkringen sedan tidigare. Hur tecknar jag en ny försäkring eller kompletterar min nuvarande? Fyll i anmälan på eller kontakta oss per telefon om du vill teckna en helt ny försäkring eller utöka ditt nuvarande skydd. Du behöver inte lämna en hälsodeklaration. Läs mer om Barn- och gravidförsäkringen på Foto Saco Kyrkfack 6/08 13

14 FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Vill starta eget - har jag rätt till tjänstledighet? Såsom kyrkokamrer i en större församling har jag valt att tillhöra Kyrkans Akademikerförbund det fack som besitter störst kompetens på kyrkans område. Min frågeställning skiljer sig ändå möjligen från allmänna kyrkliga funderingar. Jag har länge närt tanken att starta egen verksamhet och om idén slår väl ut växla över till ett annat yrkesmässigt spår. Nu slits jag mellan tryggheten i en anställning och att stå på egna ben. Finns det möjlighet att vara tjänstledig för att prova hållbarheten i min egen förmåga? Inte minst i dessa tider av finansiell turbulens upplever jag ett behov av att ha något att falla tillbaka på om mina ansträngningar inte slutar med fullständig succé. Kamrer i Svenska Kyrkan Dina funderingar är inte helt ogrundade. Bestämmelser om tjänstledighet för att starta egen verksamhet har sedan över tio år tillbaka funnits i lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. För rätt till ledighet fordras emellertid att du varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller i sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. 14 Kyrkfack 6/08 Rätten till ledighet från anställningen är begränsad till sex månader för att bedriva näringsverksamhet. Skulle det förhålla sig så att verksamheten konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet får dock församlingen vägra dig ledigheten. Inte heller får ledigheten innebära väsentlig olägenhet för församlingens verksamhet. Du har rätt till ledighet endast under en period hos en och samma arbetsgivare. Om du önskar utnyttja möjligheten till tjänstledighet måste en ansökan härom inges till församlingen minst tre månader före ledighetens början. Samtidigt ska du till församlingen ange hur länge du avser att vara ledig. Din församling har sedan inom en månad att meddela dig sitt beslut om ledigheten. Sedan ledigheten väl påbörjats finns också möjlighet att ångra sig och återinträda i arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Församlingen kan dock skjuta upp tidpunkten för din återgång med upp till en månad. Bestämmelserna om tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet är också förenade med ett anställningsskydd. Din församling kan således inte säga upp eller avskeda dig på grund av att du begärt eller tagit i anspråk din rätt till ledighet. Om så ändå skulle ske är åtgärden ogiltig. Naturligtvis medger inte lagen någon rätt till ersättning från församlingen under ledigheten. Däremot är du i övrigt skyddad mot försämrade anställningsförhållanden, exempelvis i samband med att du återgår i arbetet. Inte heller är du på grund av att du begär eller tar ledigt skyldig att acceptera annan omplacering än sådan som föranleds av ledigheten och som kan genomföras inom ramen för din anställning. Skulle din församling åsidosätta sina skyldigheter enligt lagen kan arbetsgivaren drabbas av skadeståndskyldighet. Kan jag kräva handikappanpassning? Under många år har jag besvärats av ledgångsreumatism. I början klarade jag mig tämligen väl med sjukgymnastik och arbetsterapi men skoven är nu tätare och längre utdragna. Dessvärre har jag nu också fått erfara att arbetsplatsen i sig inte direkt är handikappsanpassad. Framför allt gäller detta framkomligheten i lokalerna. Vad kan jag begära av min församling när det gäller lokalerna? Diakonissa och trotjänare Det känns i dag närmast som en självklarhet att arbetsplatsen ska vara tillgänglig för alla medarbetare oaktat livsbetingelser. Verkligenheten ser dock tyvärr inte så sällan annorlunda ut. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Redan på planeringsstadiet är det därför viktigt att vidta åtgärder för att göra det möjligt för arbetstagare med funktionshinder att komma in i och stanna kvar i arbetslivet. Därför finns också vissa krav uppställda för hur arbetsplatsen ska vara utformad. Såsom framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter är utgångspunkten att arbetsplatser och arbetslokaler ska vara lätt och säkert tillgängliga och ha lämpliga samband med varandra. Denna tillgänglighet gäller även, om det behövs, för arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga. När arbetslokaler görs tillgängliga för arbetstagare med funktionshinder är det dessutom viktigt att även personalutrymmen är åtkomliga, såsom exempelvis matutrymme och toalettrum samt kläd- och tvättutrymme. Tillgängligheten för rörelsehindrade anses normalt tillgodosedd om lokalen är framkomlig för en person i rullstol. Framför allt är det då också viktigt att uppmärksamma hindrande höjdskillnader men också att se till att det finns tillräckligt fritt mått i dörrar och andra passager samt att det är möjligt att öppna dörrar från rullstol. Även små höjdskillnader som trösklar kan utgöra ett beaktansvärt hinder. Lokalernas tillgänglighet och utformning tillhör de faktorer som är av särskild betydelse både för arbetstagares möjlighet att vara kvar i eller återkomma till arbetslivet, och för arbetsgivarens uppgift att anpassa arbetsförhållandena till enskildas arbetsförmåga och funktionsnedsättningar. För att uppnå goda resultat i arbetsanpassningen bör även den enskilde arbetstagaren själv aktivt medverka. Viktigt är givetvis att respekten för honom eller henne hela tiden upprätthålls eftersom personer med funktionshinder kan befinna sig i en känslig situation och inte alltid öppet önskar visa sina svårigheter.

15 FÖRBUNDSINFORMATION Vi arbetar på kansliet Justerad medlemsavgift från januari 2009 Foto Magnus Aronson I januari justerar vi medlemsavgiften för dig som medlem. Det var 4 år sedan vi senast höjde avgifterna och både kostnader och medlemsvärde har höjts betydligt sedan dess. En tydlig förändring är att du nu har en inkomstförsäkring som ingår i ditt medlemskap och som ger dig minst 80 % av lönen vid arbetslöshet. Läs mer om din nya avgift, inkomstförsäkringen och andra förmåner redan nu på Om medlemskapet, eller håll utkik i din brevlåda i januari. Då får du ett brev hemskickat med besked om din nya avgift samt tips om nya medlemsförmåner. P.S Du vet väl att avgiften till A-kassan sänks med 10 kr fr o m 1 januari 2009! Lena Forsberg Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se Magnus Gissler Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se Vibeke Hammarström Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se Kristina Harrison Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se Jeanette Kern Kommunikationsstrateg jeanette@kyrka.se Robert Svec Förbundsjurist svec@kyrka.se Sofie Tillgren Handläggare medlemsregistret sofie.tillgren@kyrka.se E" stort tack och en rik/gt God Jul önskar KyrkA! Varje år väljer hundratals fackligt förtroendevalda runt om i våra s"# a& ta av sin fri"d för a& se "ll a& Svenska kyrkan blir en bä&re arbetsgivare och a& vi alla får bä&re förutsä&ningar a& göra e& rik"gt bra jobb. Så e& stort tack "ll er allihop. Varje liten insats gör skillnad i stort eller små& och vi är många som är tacksamma för a& ni gör det de flesta av oss prioriterar bort. Som vanligt väljer KyrkA a& tacka inte genom julkort utan genom a& ge andra möjlighet a& hjälpa fler. I år skänker vi en slant "ll Svenska kyrkans interna"onella arbete. Kyrkfack 6/08 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm