STUIDEGUIDE LYK60G HT 13. Yrkeslärarprogrammet (kurs 6) Specialpedagogik för yrkeslärare 7,5 hp

Transkript

1 Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik STUIDEGUIDE LYK60G HT 13 Yrkeslärarprogrammet (kurs 6) Specialpedagogik för yrkeslärare 7,5 hp Välkomna till kursen Specialpedagogik för yrkeslärare! Vi som har planerat denna kurs ser fram emot att få starta kursen och tillsammans med er studenter genomföra den under slutet av höstterminen 2013! I informationen nedan finns en introduktion till kursens innehåll, lärandemål, upplägg och examinationsformer. Här finns också kontaktuppgifter till den personal som arbetar i kursen. I guiden finns vidare information om hur kursen praktiskt genomförs med datum och former för arbete och examination. Mycket av detta kommer du att känna igen från tidigare kurser. Sist i kursguiden finns ett detaljerat schema. Inledning Kursen Specialpedagogik för lärare (LYK60G) läses på halvfart och är den andra av denna hösttermins två kurser inom yrkeslärarprogrammet. På samma sätt som i de tidigare kurserna varvas universitetsförlagda träffar med studier på hemorten. Innehåll Kursens innehåll tematiserar frågor om hur yrkeslärare, i samverkan med andra, på olika nivåer kan identifiera och konstruktivt hantera elevers skilda lärande och specialpedagogiska behov. Fokus i kursen är hur detta kan genomföras i olika utbildningsverksamheter som innefattar yrkesutbildning. Kursens mer specifika innehåll beskrivs på följande sätt i kursplanen: Kursen behandlar aspekter av det specialpedagogiska kunskapsområdet inom yrkesutbildningens olika skolformer. Kursens centrala tema är inriktat mot hur yrkeslärare kan identifiera och hantera olika specialpedagogiska behov. I kursen behandlas centrala begrepp inom specialpedagogik såsom; stöd, särskilt stöd, funktionsnedsättningar och funktionshinder, inkludering och exkludering, normalitet och avvikelse samt olika aspekter av flerspråkighet. Kursen inriktas på hur yrkeslärare kan identifiera processer som bidrar till alla elevers delaktighet och lärande. Vidare innehåller kursen analys och problematisering av differentieringsprocesser inom utbildningsområdet. Härmed fokuseras som helhet villkor som rör såväl individ, som grupp och samhälle. 1

2 Lärandemål Kursens lärandemål bygger på delar av målen för yrkeslärarexamen (SFS 2010: 541) och då särskilt de mål som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. Lärandemålen är i kursplanen formulerade enligt nedan: Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse Redogöra och analysera för hur specialpedagogiskt stöd kan organiseras och genomföras inom yrkesutbildning Beskriva, problematisera och diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv Beskriva och problematisera olika funktionsnedsättningar och funktionshinder och dess betydelse för individers utveckling och lärande i olika lärmiljöer Färdighet och förmåga Identifiera och analysera olika specialpedagogiska behov utifrån individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer och föreslå stödåtgärder Identifiera och analysera faktorer som försvårar olika former av samverkan och argumentera för samt ge förslag på hur dessa kan åtgärdas och förändras Värderingsförmåga och förhållningssätt Jämföra insatser som bidrar till att studiesvårigheter motverkas samt problematisera inkluderande och exkluderande processer inom yrkesutbildning Litteraturlista Nedanstående litteratur ingår i kursen och den ska på olika sätt stödja ditt lärande. Av litteraturlistan framgår att du inte behöver läsa alla sidor i litteraturen, då det ofta är utvalda kapitel som avses. Se också vidare specifika anvisningar längre fram i guiden, där det framgår hur litteraturen är kopplad både till examinationsuppgifter och till föreläsningar. Observera att den valbara obligatoriska litteraturen som finns i kursplanen inte längre ingår i kursen (men litteraturlistan har ännu inte hunnit uppdaterats). Obligatorisk litteratur Dovemark, M. (2012). Yrkesval eller utsortering? I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (19 sid.) Henning Loeb, I., & Lumsden Wass, K. (2012). Vad är yrkesintroduktion och hur kan den utformas? I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (15 sid.) 2

3 Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur. (314 sid.) Johansson, M. (2012). En exkluderande och inkluderande skolform. I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (15 sid.) Johansson, M. (2011). Stöd på (o)lika villkor. En analys av särskilt stöd på tre olika gymnasieprogram. I K. Göransson, U. Jansson. & C. Nilholm (Red.). Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogik. FoU nr 1. (s ): Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtas från (11 sid.) Lahdenperä, P., & Lorenz, H. (Red.) (2010). Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1,2, 3, 4, och 8). (94 sid.) Lindberg, L. (2012) Matematikämnets plats i yrkesutbildningen. I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (15 sid.) Lundgren, M., & Carlsson, L. (2012). Delaktighet i gymnasieskolan?. I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (15 sid.) Reichenberg, M. (2012). Undervisning och läromedel spelar roll. I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. s (19 sid.) Swärd, A-C., & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet. Uppdrag, pedagogik, bemötande. Lund: Studentlitteratur (140 sid.) Referenslitteratur Aktuella lagar, förordningar, riktlinjer och internationella överenskommelser Kursens genomförande och uppläggning Kursen går på halvfart. Det innebär att du som student förväntas lägga ner ca 20 arbetstimmar per vecka på dina studier. I kursen ingår tre gemensamma universitetsförlagda träffar på sammanlagt två och en halv dag. De gemensamma träffarna inne på universitet har till syfte att introducera och fördjupa kursens innehåll med hjälp av föreläsningar och seminarier. Den första träffen på universitetet äger rum på eftermiddagen den 7 november och därefter kommer direkt en heldag den 8 november. Kursens nästa och avslutande dag på universitetet är den 21 januari. Efter detta skrivs och inlämnas en hemtentamen som 3

4 ska vara inlämnad inom en vecka (29 januari). Mellan träffarna på universitetet arbetar du på distans med olika uppgifter som ska genomföras både individuellt och i grupp. Uppgifterna bearbetas och diskuteras med andra studenter och examinerande lärare i en basgrupp. Detta görs både på GUL, på e- seminarie och på universitetet. Kursen bedömning sker genom tre examinerande seminarier samt en enskild avslutande skriftlig hemtentamen. Två seminarier genomförs muntligt (men med skriftliga underlag) i basgrupper via Adobe Connect eller på campus. Det tredje seminariet, ett litteraturseminarie, genomförs via GUL där skriftliga individuella underlag redovisas och diskuteras skriftligt i basgrupper. Kursen avslutas som tidigare angivits, med en enskild skriftlig hemtentamen. De olika examinationsuppgifterna, deadlines och seminarier som är kopplade till dessa, beskrivs mer detaljerat under respektive examinationsuppgift längre fram i guiden. Innan det finns nedan information om GUL, basgrupper och e-seminarier. GUL Göteborgs universitets lärplattform (GUL) nås via Studentportalen och GUL kommer att användas på det sätt som gjorts i tidigare kurser. Här finns t.ex. allmän information om kursen tillgänglig som exempelvis kursplan och litteraturlista. På GUL kommer det också att löpande läggas ut information och olika IKT-resurser såsom exempelvis powerpoints. Uppladdningar av svar på individuella examinationsuppgifter och vissa seminarier sker också på GUL. Här ligger också språkhandledningens portal (se kommande information). Göteborgs universitets GUL-support för studenter hittar du på Basgrupper Under kursen ingår du i en basgrupp och det är delvis samma grupp som du ingått i under några tidigare kurser. Uppdaterade projektgrupper finns efter kursstart tillgängliga på GUL och där finns också diskussionsforum för respektive grupp. E-seminarier Grupperna kommer att använda ett virtuellt diskussionsrum där examinationsuppgifter diskuteras under lärares medverkan och ledning. Informationen nedan är antagligen redan känd för dig som student, men för säkerhet skull så finns grundläggande information med också i denna kursguide: För att komma in i diskussionsrummet klipp ut aktuell adress (kommer att anges på GUL) och klistra in den i din webbläsare (t.ex. Internet Explorer eller motsvarande). Sedan kommer du in med hjälp av samma inloggningsuppgifter du använder för att 4

5 komma in på GUL. Du kan också komma in i diskussionsrummet som gäst, men då måste du komma ihåg att ditt namn inte syns för läraren (som kontrollerar närvaro) om du inte skriver det själv. Programmet som används för E-seminarierna heter Adobe Connect Pro, men det enda program som du som student måste ha installerat på din dator för att delta är Flashplayer 9 (eller senare version). De flesta har redan Flashplayer 9 (eller senare version) på sin dator utan att behöva ladda ned det och ni kommer automatiskt in i diskussionsrummet när ni skrivit in er med hjälp av era inloggningsuppgifter eller som gäst, men ni rekommenderas att kontrollera att ni har detta program. För att kunna delta på de obligatoriska e-seminarierna måste ni, utöver internet och dator, ha tillgång till ett headset. Detta för att undvika rundgång när mikrofonen är på. Det räcker med att en enda student är utan headset (alltså använder den inbyggda mikrofonen och högtalarna i sin laptop) för att det blir svårt att hålla seminariet. Om du föredrar och har möjlighet att istället diskutera de skriftliga uppgifterna på universitetet finns det alltid uppsamlingsseminarier på campus. Kursens uppgifter Examination av kursen sker genom att du utför kursens uppgifter, dvs. genomför inlämningsuppgifterna och hemtentamen och aktivt deltar i de angivna seminarierna. Tanken med examinationsuppgifterna och seminarierna är att de är en viktig del i lärandeprocessen, utöver att de ska kontrollera att kursmålen uppnås. Därför har inlämningsuppgifterna ofta en uppläggning som innebär att du först gör ett underlag på egen hand. Sedan får du i ett seminarie möjlighet presentera ditt underlag och ta del av och diskutera de andra studenternas underlag. Som student ska du alltid vara väl förberedd till seminarier, både campusseminarier, GUL-seminarier och e-seminarier. Du förväntas kunna redogöra muntligt för dina kunskaper även om en skriftlig inlämningsuppgift har lämnats. Tänk på att på alla inlämningsuppgifter måste författarens namn var tydligt angivet. Dessutom krävs noggranna referenser till relevant kurslitteratur. Vad händer om en examinationsuppgift är försenad eller blir underkänd? Om en examinationsuppgift blir underkänd, finns möjlighet att lämna i en ny i enlighet med lärarens instruktioner och de uppgifter som finns i denna guide. Om du inte deltar aktivt i ett obligatoriskt seminarium och därmed blir underkänd, finns möjlighet att delta i uppsamlingsseminarium. För att aktivt kunna delta i ett sådant seminarie måste det dock finnas ett konkret underlag att diskutera, dvs. att inlämningsuppgiften som ska diskuteras är genomförd enligt de anvisningar som finns. 5

6 Bedömning och betygskriterier Som bedömningsgrunder i kursen används alltså både muntlig och skriftlig examination. Närvaro på seminarierna är obligatorisk eftersom kursen examineras genom både seminarier, inlämningsuppgifter och en individuell hemtentamen. För godkänt resultat på hela kursen ska den studerande visa sig ha uppnått samtliga kursmål. Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). På seminarierna och inlämningsuppgifterna tillämpas endast betygskalan Underkänd (U) och Godkänd (G). För att få betyget Godkänd (G) på kursen krävs G på alla seminarier, inlämningsuppgifter och på hemtentamen. För att få betyget Väl godkänd (VG) krävs också G på alla seminarier, inlämningsuppgifter och VG på hemtentamen. För att erhålla betyget Godkänd (G) under ett seminarie måste studenterna delta aktivt. Om du inte blir godkänd på seminarierna (det vill säga om du inte deltar aktivt) finns det alltså uppsamlingsseminarier inlagda på sen em/kväll den 21 januari för att du ska kunna bli godkänd på uppgifterna. Om du inte heller deltar i uppsamlingsseminarier kan du delta i seminarierna vid nästa ordinarie kurstillfälle eller enligt överenskommelse med kursledaren. För att få betyget godkänt respektive väl godkänt på kursen krävs sammanfattningsvis följande: KURSMOMENT SOM INGÅR I EXAMINATION BETYG BETYGSKRITERIER FÖR RESP. KURSMOMENT För kursbetyg G (godkänd) Seminarier G Aktivt deltagande vid seminarier samt godkända skriftliga inlämningar Hemtentamen G Godkänt resultat på hemtentamen. För kursbetyg VG (väl godkänd) Seminarier G Aktivt deltagande vid seminarier samt godkända skriftliga inlämningar Hemtentamen VG Väl godkänt resultat på hemtentamen. 6

7 Urkund Urkund är ett datorprogram som universitetet använder sig av för att upptäcka plagiat. Under denna kurs kommer hemtentamen att granskas via Urkund. Granskningen sker automatiskt när svaret på uppgiften läggs in på angiven plats på GUL. För att undvika alltför många träffar i urkund är det viktigt att du noga följer de regler som gäller för citat och referenshantering (se avsnitt om språkhandledning nedan). Språkhandledning Kom ihåg att du gärna kan vända dig till språkhandledningen under hela din studietid. Hos språkhandledningen kan du bland annat få tips och råd om studiestrategier och hur du kan utveckla ditt akademiska skrivande. Du som går på Yrkeslärarprogrammet har dessutom möjligheter att boka webbmöten och skypetid med en språkhandledare för att få svar på språkfrågor eller diskutera en text. Du kan också lyssna på ljudfiler från Språkhandledningens öppna seminarier. Det är viktigt att använda korrekt referenshantering vid alla skriftliga uppgifter. Du kan läsa mer om referenshantering på två olika webbsidor: pdf pdf Vid frågor som berör referenshantering - tveka inte att kontakta språkhandledningen! Språkhandledning Anette Wahlandt, anette.wahlandt@ped.gu.se Medverkande personal Kursen ges på och av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Du är alltid välkommen att höra av dig om du har frågor och funderingar. Utöver personalen nedan medverkar också ytterligare föreläsare och vilka dessa är framgår av schemat. Undervisande och examinerande lärare: Ingemar Gerrbo, ingemar.gerrbo@ped.gu.se Monica Johansson (kursledare), monica.johansson.3@gu.se Marianne Lundgren, marianne.lundgren@ped.gu.se Martin Molin, martin.molin@gu.se,

8 Studieadministratör: Cathrine Lindqvist, Kursens lärare kommer att finnas tillgängliga på GUL under vardagar och du är alltid välkommen att höra av dig. Vi har dock andra arbetsuppgifter och arbetar i flera kurser och detta innebär att du inte kan räkna med att få svar samma dag, om du ställer en fråga till oss. Om du har frågor som berör kursen i allmänhet, vänd dig till kursledningen. För frågor som berör en specifik uppgift eller ett specifikt seminarium, kan du i första hand vända dig till den lärare som har hand om uppgiften eller seminariet. Det snabbaste sättet att få svar är oftast att skicka ett . Kursens fyra ingående examinationsuppgifter: Examinationsuppgift 1 - med redovisning på e-seminarie Syfte och innehåll: Syftet med denna uppgift är att empiriskt undersöka hur skilda yrkesutbildningar och skolor organiserar och genomför olika former av specialpedagogiskt stöd och hur detta motiveras i verksamheten. Uppgiftens vidare syfte är att analysera vilka likheter och skillnader som kan finnas och att sedan diskutera detta. Examinationsformen är ett muntligt e-seminarie där empiriska resultat från olika skolor först redovisas individuellt och sedan diskuteras och jämförs i grupp. Lärandemål som examineras: Redogöra och analysera för hur specialpedagogiskt stöd kan organiseras och genomföras inom yrkesutbildning. Litteratur: I denna uppgift kan du helt fritt välja av den obligatoriska litteratur för kursen utifrån vad som bäst passar med den verksamhet du studerat. Du ska dock hänvisa till minst tre publikationer. Uppgiftens innehåll och genomförande: Uppgiften består av två delar där den ena delen är en individuell undersökning med skriftlig sammanfattning och den andra delen är att muntligt analysera och diskutera resultatet i ett e-seminarium. Del 1 a - Individuella förberedelser Välj först ut en skola som du kan besöka för insamling av din empiri. Kriteriet är att det bedrivs någon form av yrkesutbildning. Du kan välja en verksamhet där du genomfört VFU, arbetar (eller arbetat) eller så kan du kontakta en skola som är helt ny för dig. Tänk 8

9 bara på att du alltid behöver rektors tillåtelse för att få besöka skolan och samla in underlag (empiri) för din beskrivning. När du skriver om skolan ska du också tänka på att inte skriva ut skolans namn eller namn på personal och elever. Inledningsvis ska du först kort beskriva skolans verksamhet mer övergripande som t.ex. huvudman, storlek och utbildningar. Sedan ska du i uppgiften fokusera beskrivningen på hur skolan organiserar och genomför olika former av specialpedagogiskt stöd. Du kan söka denna information genom att exempelvis intervjua rektor och specialpedagog och studera de dokument som finns på skolan om specialpedagogisk verksamhet (vilken ofta benämns som stöd eller särskilt stöd). Följande tematiserande frågor kan vara ett stöd för dig: Vilka rutiner finns på skolan för att upptäcka när elever har studiesvårigheter? Vad görs när svårigheter identifieras? Vilka svårigheter beskrivs som vanligast i verksamheten och hur förklars de? Hur definieras specialpedagogik, stöd och särskilt stöd på skolan? Vilka personalgrupper är ansvariga för insatserna? Hur sker samverkan inom skolan, med föräldrar och med andra aktörer t.ex. socialtjänsten? På vilket sätt följs de olika insatserna upp och utvärderas? Sammanfatta skriftligt din empiri (på ca 2 A sidor) och analysera det du kommit fram till med hjälp från kurslitteraturen. Vilka skillnader och likheter kan du finna mellan det du kommit fram till och det som beskrivs i kurslitteraturen? Denna sammanfattning ska läggas in i projektgruppens (basgruppens) forum. Innan e-seminariet ska alla i gruppen ha läst igenom minst tre av de andra gruppmedlemmarnas sammanfattningar. Del 1 b Muntlig redovisning och diskussion i basgrupper vid e-seminarie Vid seminariet under vecka 49 jämförs och diskuteras likheter och skillnader i den specialpedagogiska verksamheten som ni undersökt. Vidare diskuteras möjliga orsaksförklaringar till varför specialpedagogiskt stöd utformas på olika sätt och hur detta kan kopplas till kurslitteraturens beskrivningar och förklaringar. Deadline för inlämning och redovisning: En sammanfattning av uppgiften läggs in i projektgruppens dokumentmapp senast söndagen den 1 december. Uppgiften examineras sedan i respektive basgrupp under vecka 49. Exakt datum och tid är beroende på vilken basgrupp du tillhör och detta meddelas på GUL i början av kursen. Ett uppsamlande seminarie genomförs på campus på e.m./kvällen den 21 januari. Feedback: Feedback och bedömning av uppgiften ges i regel, i anslutning till seminariet muntligt av examinerande lärare. 9

10 Betygssteg: Underkänd (U) och Godkänd (G) Betygskriterier: Specifika kriterier för betyget Godkänd (G) på denna uppgift är: Att samtliga delar som efterfrågas i uppgifterna finns med i den muntliga och individuellt redovisade uppgiften Att den individuella redogörelsen och analysen är relevant för det lärandemål som uppgiften anknyter till Att deltagandet i diskussionen är aktivt och visar på kunskap och förståelse för hur specialpedagogiskt stöd på olika sätt kan organiseras och genomföras Examinationsuppgift 2 med tillhörande litteraturseminarium på lärplattformen GUL Syfte och innehåll: Syftet med denna uppgift är att, med hjälp av centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv, träna förmågan att reflektera kring processer som bidrar till alla elevers delaktighet och lärande. Examinationsformen är en individuell skriftlig uppgift som redovisas och diskuteras i basgrupper på GUL Lärandemål som examineras: Beskriva, problematisera och diskutera specialpedagogiska frågor i ett historiskt och nutida perspektiv Beskriva och problematisera olika funktionsnedsättningar och funktionshinder och dess betydelse för individers utveckling och lärande i olika lärmiljöer Litteratur: Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur. (314 sid) Swärd, A-C. & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet. Uppdrag, pedagogik, bemötande. Lund: Studentlitteratur. (140 sid) Uppgiftens innehåll och genomförande: Uppgiften består av två delar där den ena delen är en individuell läsning och skrivuppgift och den andra delen är att ge skriftlig respons på andras texter i GUL. 10

11 1a Individuella förberedelser (fram till vecka 1) Var och en förbereder sig inför det lärplattformsbaserade seminariet genom att läsa den angivna litteraturen. Reflektera sedan skriftligt med utgångspunkt i nedanstående frågeområden (ca en halv till en A4-sida kring varje område). Ta stöd i frågeställningarna till respektive område och anknyt till litteraturen i dina svar: 1 Perspektiv på specialpedagogik, funktionshinder och funktionsnedsättning Med referenser till bland annat till Heimdahl Mattson (Jakobsson & Nilsson, 2011, s 23) talar författarna om den tredje vägens specialpedagogik som en slags kompromiss mellan att ignorera alternativ segregera elever med funktionsnedsättningar. Hur kan olikhet ses som en resurs i vardagliga skolsituationer? På vilket sätt bidrar olika perspektiv med olika förståelser av hur specialpedagogisk verksamhet utformas? Vilka dilemman är aktuella i den skolverksamhet du känner till bäst? 2 Diagnoser och samverkan Vilken betydelse anser du att diagnoser ska ha i skolverksamhet? Vilka för och nackdelar tror du att en diagnos har för eleven och elevens familj? Varför är samarbetet mellan kollegor och mellan hem och skola runt elever i behov av särskilt stöd viktigt för social och kognitiv måluppfyllelse? 3 Delaktighet och särskola Vad behövs för att elever med funktionsnedsättningar (t ex elever med utvecklingsstörning) ska få möjlighet att leva upp till sin verkliga potential i skolan? Hur kan man skapa en balans mellan för höga och för lågt ställda krav? På vilket sätt blir delaktighet och tillhörighet centrala begrepp i förståelsen av särskolans verksamheter? De individuella texterna läggs sedan ut under respektive basgrupps diskussionsforum under vecka 1. Detta forum öppnas upp den 30 december kl b Skriftlig diskussion på lärplattformen GUL Mellan vecka 1 och 3 diskuteras sedan de individuella reflektionerna skriftligen i basgruppens forum på GUL. Var och en av er ska kommentera och ge respons på minst två andra studenters inlägg (frågeområde 1-3). Diskussionsforumet stängs den 17 januari kl Deadline för inlämning: Seminarierummen på GUL öppnas alltså den 30 december kl och senast den 17 januari kl ska seminarierna vara genomförda i basgrupperna. Feedback: Kort skriftlig feedback med bedömning och kommentar ges av ansvariga lärare via e- post till respektive student omkring två veckor efter uppgiftens deadline. 11

12 Betygssteg: Underkänd (U) och Godkänd (G) Specifika kriterier för betyget Godkänd (G) på denna uppgift: Att samtliga delar och frågor som beskrivs i uppgifterna finns med Att svaren utgår från den litteratur som finns angiven i uppgiften Att beskrivningar och reflektioner kan relateras till de lärandemål som uppgiften anknyter till Att deltagandet i diskussionen visar på förståelse för specialpedagogiska frågor i relation till funktionsnedsättningar och funktionshinder 3 Examinationsuppgift med muntlig redovisning Syfte och innehåll: Syftet med denna uppgift är att studenten, genom givna instruktioner i en process av aktivt arbete tillsammans med andra studenter, ska identifiera och diskutera centrala delar av specialpedagogiska behov utifrån olika nivåer och föreslå lämpliga stödåtgärder. Examinationsformen är ett muntligt examinerande seminarie som genomförs i grupp på universitetet alternativt via ett virtuellt seminarie i anslutning till det avslutande kurstillfället. Lärandemål som examineras: Identifiera och analysera olika specialpedagogiska behov utifrån individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer och föreslå stödåtgärder Litteratur: Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur Uppgiftens förberedelse, innehåll och genomförande: Denna muntliga examinationsuppgift kommer att succesivt presenteras i samband med genomförandet. Till seminariet är den individuella förberedelsen att noggrant och individuellt ha läst angiven litteratur och själv skrivit minnesanteckningar. Minnesanteckningarna får medtas till seminariet. Seminariet genomförs i gruppvis med närvaro av examinerande lärare. Deadline för inlämning och genomförande: Uppgiften genomförs under måndag 20 januari alternativt tisdag 21 januari i v 4. Till detta seminarium ska alltså ingen skriftlig inlämning göras innan seminariet, då studenten får ta med egna anteckningar till seminariet. Ett uppsamlande seminarium genomförs på campus under eftermiddag/kvällen måndagen den 21 januari. 12

13 Feedback: Feedback och bedömning av uppgiften ges i regel, i anslutning till seminariet muntligt av examinerande lärare. Betygssteg: Underkänd (U) och Godkänd (G) Betygskriterier för denna uppgift: Att studentens deltagande i diskussionen är aktivt och visar på en förmåga att identifiera och analysera olika specialpedagogiska behov utifrån olika faktorer Att studenten kan föreslå och diskutera olika stödåtgärder 4 Skriftlig inlämningsuppgift hemtentamen När kursen närmar sitt slut genomförs en individuell hemtentamen som består av tre olika case (som är realistiska beskrivningar från yrkesutbildningens vardag) med tillhörande frågeställningar. Casen är konstruerade med utgångspunkt i specialpedagogisk verksamhet inom yrkesutbildning och i relation yrkesutbildningens undervisning och skolformer. Syfte och innehåll: Syftet med denna uppgift är att kursens innehåll ska anknytas till exempel och situationer som kan vara en del av yrkeslärares vardag i olika skolformer. Examinationsformen är en enskild skriftlig inlämningsuppgift benämnd som hemtentamen Lärandemål som examineras: Identifiera och analysera faktorer som försvårar olika former av samverkan och argumentera för samt ge förslag på hur dessa kan åtgärdas och förändras. Jämföra insatser som bidrar till att studiesvårigheter motverkas samt problematisera inkluderande och exkluderande processer inom yrkesutbildning. Litteratur: Uppgiften ska som helhet innehålla referenser till all obligatorisk kurslitteratur och innefatta en aktuell referenslista. Presentation och inlämning av hemtentamen (deadline): Hemtentamen (de tre casen med frågeställningar) presenteras och gås igenom mot slutet av dagen den 21 januari och läggs efter detta ut på GUL tillsammans med 13

14 instruktioner för genomförande. Tentamenssvaren inlämnas i avsedd mapp på GUL, där texten också automatiskt går genom Urkund för plagiatkontroll (se tidigare information om Urkund). Sista dag för inlämning av hemtentamen är den 29 januari och inlämningsmappen stängs vid midnatt (23 59). Omtentamen presenteras och läggs ut på GUL under eftermiddagen den 3 mars och ska vara inlagd i angiven inlämningsmapp senast den10 mars (23 59). Feedback: Studenten erhåller bedömning och skriftlig kommentar (ca 1/2 A4) av examinerande lärare i ett dokument, som skickas elektroniskt ungefär två veckor efter inlämnad tenta. Betygssteg: Betygsskalan i denna uppgift omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier: De kriterier som bedöms på den individuella hemtentamen är: Form - språk, referenshantering, struktur och röd tråd Innehåll - att frågeställningarna besvaras med utgångspunkt från kurslitteraturen Analys som visar teoretisk förståelse och kunskap om specialpedagogisk verksamhet och förhållningssätt. Vidare förmågan att tillämpa ett kritiskt förhållningssätt och föra självständiga resonemang. Kriterier för betyget Godkänd (G): För att få betyget godkänd ska de samtliga tre casens frågeställningar vara uppfyllda med avseende på form, innehåll och analys. Kriterier för betyget Väl Godkänd (VG): För betyget väl godkänd ska nivån vara högre när det gäller analys i de samtliga tre casen. Den studerande ska, utöver kraven för G, visa en hög förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande. Det räcker då inte att enbart referera korrekt till litteraturen, beskriva eller redogöra. Studenten ska också kunna diskutera frågorna analytiskt och självständigt. Exempel på analytiskt tänkande är att man problematiserar en fråga som andra kanske tar för givet eller att man erbjuder logiska argument för sina resonemang som inte står i litteraturen. Underkänt (U) och omtentamen: För de som får betyget U på hemtentamen och omtentamen finns tillfälle för ytterligare omtentamen i mitten av våren. 14

15 Schema LYK60G höstterminen 2013 Datum Klockslag Lokal Innehåll Litteratur Lärare V 45 Tor 7/ BE014 Kursintroduktion Studieguide och kursplan Monica Johansson Gymnasieskolan - på vems villkor? Lundgren (2012) Marianne Lundgren Fre 8/ BE014 Delaktighet i särskolan Jakobsson & Nilsson (2011) Swärd & Florin (2011) Martin Molin Utmanande möten i mångfaldens skola Lahdenperä & Lorenz (2010) Lena Fridlund Yrkesutbildning som en inkluderande och exkluderande verksamhet Dovemark. Loeb & Wass, Johansson (2012) Johansson (2011) Monica Johansson V Eget arbete och seminarier V 48 Sön 1/12 GUL Examinationsuppgift 1 läggs in i den egna basgruppens dokument 15

16 V 49 Ons 4/12 Tor 5/12 Exakta dagar och tider beroende på basgrupp E- sem. E-seminarium i basgrupper Examinationsuppg. 1 Valfri litteratur från den obligatoriska (minst tre) Lärarlaget V OBS! Deadline är Fre 17/1 Valfria tider för basgruppen inom tidsramen GUL Litteraturseminarium Basgrupper Examinationsuppg. 2 Jakobsson & Nilsson (2011) Swärd & Florin (2011) V 04 Mån 20/ E-sem Examinationsuppg. 3 Tillfälle 1 (välj ett tillfälle) Jakobsson & Nilsson (2011) Lärarlaget Tis 21/ Examinationsuppg. 3 Tillfälle 2 (välj ett tillfälle) Jakobsson & Nilsson (2011) Lärarlaget B Går det verkligen att undervisa i läsförståelse på yrkesprogram? Reichenberg (2012) Monica Reichenberg Matematik i yrkesutbildning Lindberg (2012) Åse Hansson Genomgång och utlämning av uppg. 4 Monica Johansson 16

17 Uppsamlingsseminar. Examinationsuppgift. 1 och 3 Lärarlaget V 05 Ons 29/1 GUL Inlämning av hemtentamen (uppgift 4) Omfattar all obligatorisk litteratur V 10 Mån 3/3 GUL Omtentamen läggs ut (uppgift 4) V 11 Mån 10/3 GUL Inlämning av (om)hemtentamen 17