Handlingsplan internationalisering Medicinska fakulteten

Transkript

1 BESLUT FSM-9, p121 1(1) Handlingsplan internationalisering Medicinska fakulteten Bakgrund Fakultetsstyrelsen tog vid sammanträdesdatum beslut om handlingsplan internationalisering för tiden Denna handlingsplan baserar sig på direktiv från rektor via LiU:s övergripande dokument Internationaliseringsplan , Dnr LiU Efter 2016 års slut inkom inte något nytt direktiv från LiU:s ledning. Detta beror dels på att en omorganisation av internationaliseringsarbetet på övergripande nivå görs och dels att LiU fått en ny Internationaliseringsdirektör, Maria Engelmark. Efter dialog med Maria Engelmark har önskemål framförts att vi avvaktar med att skriva nya handlingsplaner för internationalisering på fakultetsnivå och att vi förlänger nuvarande plan till utgången av Maria Engelmark kommer under 2018 att ta fram nya direktiv för detta arbete i samarbete med LiU:s ledning. Beslutas därför att förlänga nuvarande handlingsplan för internationalisering, Dnr LiU , till LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

2 Sammanträdesdatum Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten FSMP 2013/8, p 5 BESLUT Dnr LiU (6) Handlingsplan Medicinska fakulteten (Hälsouniversitetet) Internationalisering

3 Dnr LiU (6) 1. Bakgrund Denna handlingsplan avser arbetet gällande internationalisering vid Hälsouniversitetet (HU) Handlingsplanen består av två delar. Den första delen är en beskrivning av HU:s nuvarande internationaliseringsarbete och tidigare strategidokument Hälsouniversitets strategi för internationalisering Dnr LiU (Bilaga1). Den andra delen är de detaljerade åtgärderna som föreslås med utgångspunkt i LiU:s övergripande dokument Internationaliseringsplan , Dnr LiU (Bilaga 2), enligt beslut från rektor. Beskrivning av HU:s internationaliseringsarbete och tidigare strategidokument Internationaliseringen på HU bedrivs av HU International som är en del av Studentenheten. Vid HU:s utbildningsprogram finns även minst en utsedd Internationell Akademisk koordinator på grundutbildningen. HU International och dessa koordinatorer bildar tillsammans med representant från Landstinget i Östergötland och från Consensus Kommittén för internationalisering (IK) som har sitt uppdrag från Grundutbildningsnämnden (GUN) vid HU (Bilaga 3). Uppdraget går i korthet ut på att internationalisera alla verksamheter vid HU. Den ökande globaliseringen medför att Sverige möter ett antal utmaningar och sjukdomspanorama som tidigare varit mer eller mindre okända. Detta påverkar såväl hälso- och sjukvård som attityder och relationer i vårt mångkulturella samhälle. Krav på ökad kunskap måste infrias med tanke på ökad geografisk rörlighet. Studier i reell miljö är ovärderligt för ökad förståelse av olika hälsoproblem och dess uppkomst. Kultur- och miljöskillnader tydliggör orsakssambanden, vilket inte låter sig göras inom vårt eget länds gränser. Intresse finns ofta hos studenter redan innan de ansöker till HU:s utbildningar att få tillfälle att jämföra olika sjukvårdssystem med varandra och att bidra med ett internationellt perspektiv på svensk sjukvård alternativt arbeta internationellt efter utbildningen. Den utbildning som bedrivs kommer ständigt att behöva förändras i takt med att omvärlden ger nya utmaningar. Lärare behöver få kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsutveckling för att möta behovet av internationalisering på utbildningen. Ofta är det dessa inspirerande lärare som bidrar till studenternas beslut att studera utomlands. Kurser och placeringar ger inte alltid samma innehåll utomlands som om studenten följer hela utbildningen vid HU. Av kvalitetsskäl, och för att kunna tillgodoräkna studierna, är det också viktigt att lärare är väl förtrogna med mervärdet som utbyte ger. HU har idag internationella utbytesavtal med ca 45 universitet i hela världen, varav ca 15 utanför Europa och ca 30 inom Europa. Fakulteten tar emot ca 90 utbytesstudenter per år och skickar ut ca 80 studenter per år. De flesta utbytesstudenter som kommer till HU har behov av kliniska placeringar inom sina respektive områden, men några läser även kurser eller arbetar på ett projekt, såsom t.ex. examensarbete. HU har ett avtal avseende Double Degree, som i dagsläget har ca 2 studenter på vartdera universitetet i färd med att avsluta sin utbildning. I tidigare strategidokument prioriterades att stärka relationer med utvalda partneruniversitet, att öka den internationella rörligheten bland studenter och personal, att upprätta Joint Masters Programme, att utöka kurser med engelska som undervisningsspråk, att utveckla en policy för att reducera organisatoriska och ekonomiska hinder för lärares utlandsvistelser samt att öka kompetensen hos våra lärare i engelska som undervisningsspråk. Framsteg inom alla områden noteras, men det finns fortfarande stort utvecklingspotential avseende att utöka kurser med engelska som undervisningsspråk, att öka kompetensen hos lärare i engelska samt att utveckla en policy för att reducera organisatoriska och ekonomiska hinder för lärares utlandsvistelser. Arbetet med detta fortgår inom ramen för denna handlingsplan.

4 Dnr LiU (6) 1.1. Framtagande av handlingsplan Fakultetsledningen gav Avdelningschefen på Studentenheten i uppdrag att ge förslag till handlingsplan för fakulteten (HU). Förslaget har diskuterats i Internationaliseringskommitteen under juni och september I kommittén finns studentrepresentation från Consensus. Förslaget lämnas vidare till Fakultetsledningen i september Identifierade åtgärder som planeras genomföras HU har identifierat sju prioriterade åtgärdsområden enligt nedan. 1. Utveckla samverkan med fler utomeuropeiska partners Ett åtgärdsområde som fakulteten valt att prioritera är utveckling av samverkan med fler utomeuropeiska partners. HU ska identifiera och utveckla samarbete med minst en för fakulteten strategisk partner i varje världsdel, i rangordning: Afrika, Nordamerika, Asien, Oceanien och Sydamerika. Syftet med detta är att skapa en både djup och bred förankring med partneruniversitetet. Som ett led i detta fokuseras även handlingsplanen på åtgärder för att tydliggöra rutiner kring hur nya avtal skapas. Detta arbete bör drivas med fokus att verka för samarbeten med samverkanspotential för flera fakulteter vid LiU. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Identifiering av potentiella strategiska partners HU International i samarbete med IK 2 Kontaktskapande med potentiella strategiska HU International universitet 3 Platsbesök vid potentiella strategiska universitet HU International i samarbete med IK 4 Avtalsskrivande med potentiella strategiska universitet HU International Fakultetsledning 2. Ökad lärarmobilitet Ett åtgärdsområde som fakulteten valt att prioritera är ökad lärarmobilitet. Det är angeläget att lärare får egna internationella erfarenheter, både för den egna undervisningen och för att kunna inspirera studenter till utbyten och andra internationella erfarenheter. Vidare har det potential att stärka t.ex. språkkunskaper hos lärare, vilket i sin tur ökar deras kompetens. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Anordna kurser i engelska för lärare i Institutioner kompetenshöjande syfte 2 Marknadsföring av möjlighet till lärarmobilitet, bl. a genom förbättring av HU International i samarbete med IK hemsidor och informationsträffar 3 Utveckla modell för hur hinder, t.ex. finansiella, akademiska och språkliga, kan undanröjas Fakultetsledning 3. Internationell dimension i utbildningen Ett åtgärdsområde som fakulteten har valt att fortsatt prioritera är hur vi kan ge alla studenter en internationell dimension i sin utbildning. Det finns t.ex. i dagsläget studenter som av olika anledningar

5 Dnr LiU (6) inte har möjlighet att medverka i ett utbyte. Vidare behöver vi utveckla interaktionen mellan internationella och nationella studenter för att främja detta. Målet med detta arbete är att alla studenter ska få en internationell dimension i utbildningen på ett eller annat sätt. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Utveckla samarbetet med Landstingen och övriga samarbetspartners t.ex. kommuner i frågor rörande VFU placeringar HU International i samråd med kompetensråd 2 Öka antalet kurser på engelska i våra grundutbildningsprogram och instiftande av hel termin på engelska i de större utbildningsprogrammen 3 Arbete med kompetenshöjande insatser (t.ex språk och interkulturell kommunikation) för samtliga handledare som är involverade i VFU placering av HU:s studenter. 4 Öka integrationen mellan nationella och internationella studenter i utbildningsmoment. 5 Tillvarata både in- och utresande utbytesstudenters erfarenheter i utbildningarna Fakultetsledning i samarbete med programmen Fakultetsledning i samarbete med Landstinget, kommuner och andra samarbetspartners Programmen HU International i samarbete med programmen 6 Planering av sommarkurser vid HU Programmen Fakultetsledning 4. Utvärdering av utbytesverksamhet Ett område som fakulteten önskar prioritera är välfungerande utvärdering av utbytesverksamheten, för att främja bibehållen hög kvalitet och som ett verktyg för att förbättra de områden där behov finns. Då majoriteten av fakultetens studenter utför kliniska placeringar inom ramen för utbytesverksamheten ställs höga krav på att placeringarna håller den nivå som krävs för att uppnå lärandemålen inom utbildningen. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Arbeta fram en modell för utvärdering av utbytesverksamhet inom LiU med möjlighet att anpassa till fakulteternas program och kurser QiU i samarbete med LiUs internationaliseringsarbete 5. Forskning och Forskarutbildning, För att utveckla forskning och forskarutbildning behöver vi stimulera internationell samverkan. Alla forskarstuderande ska därför uppmuntras att engagera sig i internationellt forskningssamarbete, ta del i internationella konferenser och ges möjlighet att tillbringa en del av sin studietid utomlands. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Stimulera utlandsvistelse under FUN doktorandstudierna. 2 Avtal med utländska universitet gällande Fakultetsledning

6 Dnr LiU (6) doktorandutbyte 6. Organisation internationalisering vid HU, För att utveckla internationaliseringen vid HU behövs en organisation som gör det möjligt att genomsyra alla nivåer av utbildningsverksamheten. Målet är att internationaliseringen ska vara en naturlig del av HU:s utbildningar och inte ses som en strimma vid sidan av. Det är därför viktigt att göra en analys av nuläget och arbeta för att förbättra och förändra de delar som identifieras. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Översyn av nuvarande Kommittén för internationalisering och omorganisation av Fakultetsledning HU International denna vid behov 2 Definition av den Internationella Akademiska Koordinatorns roll HU International Fakultetsledning 3 Förankring av arbetet med internationalisering inom utbildningsprogrammen vid HU 4 Översättning av delar av programmens hemsidor till engelska enligt gemensam mall med fokus på programmens innehåll Fakultetsledning Institutionsledning Hu International Fakultetsledning Programansvariga 7. Rekrytering av studenter från tredje land, Efter införandet av studieavgifter för studenter från tredje land har antalet studenter på Masterutbildningar dramatiskt förändrats till det sämre. Det är viktigt ur flera perspektiv att arbeta för att öka andelen studenter från tredje land vid dessa utbildningar. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Öka andelen studenter på Masterprogram vid HU Fakultetsledning Programledning 2 Medverka i aktiviteter som LiU anordnar för rekrytering i tredje land i möjligaste mån Programledning HU International 3. Återkoppling till studenter om vidtagna åtgärder Information och återkoppling om åtgärder och arbetet med dessa till studenterna sker genom studeranderepresentanterna i grundutbildningsnämnden och i Kommittéen för internationalisering. Informationsspridning Fakulteten informerar programansvariga via GUN, och de informerar sedan vidare i sin respektive organisation på lärarnas programmöten, i programutskott och på programråden där studenter från alla terminer finns representerade. HU International informerar Kommittén för internationalisering vars medlemmar i sin tur sprider handlingsplanens innehåll vidare inom sitt respektive utbildningsprogram. HU International lägger ut handlingsplanen på sin hemsida. Vidare uppmuntras programmen att lägga ut en länk till handlingsplanen på sina respektive hemsidor. Fakultetsledning, ledningsråd, fakultetskollegium för vidare information till anställda på kansli och institutioner. Landstingsledning för vidare spridning till FoU-samordnare och verksamhetschefer.

7 Dnr LiU (6) Bilagor Bilaga 1, Hälsouniversitets strategi för internationalisering Bilaga 2, Internationaliseringsplan Bilaga 3, Instruktion och delegation till Kommittéen för internationalisering

8 Hälsouniversitetets strategi för internationalisering Bakgrund LiU har enligt beslut i Universitetsstyrelsen angett åtta mål för internationalisering som ska genomföras mellan 2006 och LiU:s strategi: 1. LiU ska stärka relationerna med särskilt utvalda universitet. 2. LiU ska öka den internationella rörligheten bland studenter inom grund- och forskarutbildningen och bland personalen i syfte att öka kvaliteten i utbildning och forskning. 3. LiU ska utveckla nya Joint Master s Programmes. 4. LiU ska reducera organisatoriska och ekonomiska hinder för lärares utlandsvistelser. 5. LiU ska ha ett större utbud av kurser på engelska och andra språk i syfte att främja internationalisering på hemmaplan. 6. LiU ska öka andelen lärare som kan erbjuda god undervisning på engelska. 7. LiU ska arbeta professionellt och universitetsövergripande vid mottagandet av inresande studenter, lärare och övriga gäster. 8. LiU ska utveckla STARS som instrument för uppföljning av mobilitetens kvalitet, både vad gäller studenter och lärare. Nedan konkretiseras hur HU ska arbeta vidare med att anpassa LiU:s mål till HU:s strategiska planer och behov. Varför är internationalisering viktig för hälso- och vårdutbildningar? Den ökande globaliseringen medför att Sverige möter ett antal problem/sjukdomspanorama som tidigare varit mer eller mindre okända. Detta påverkar såväl hälso- och sjukvård som attityder och relationer i vårt mångkulturella samhälle. Krav på ökad kunskap måste infrias med tanke på ökad geografisk rörlighet. Studier i reell miljö är ovärderligt för ökad förståelse av olika hälsoproblem och dess uppkomst. Kultur- och miljöskillnader tydliggör orsakssambanden, vilket inte låter sig göras inom vårt eget länds gränser. Nationella lagar tvingar dessutom hälso- och sjukvården att arbeta för att olika etniska grupper får den kunskap och den vård som de behöver. I Sveriges hälso- och sjukvårdslag framhålls att målet för hälso- och sjukvård är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Skillnaderna mellan länder är stora vad gäller kunskapsutveckling, resurser och nivån på den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla kulturer har värdefull kunskap att bidra med. Smittsamma sjukdomar ser inga nationella gränser. Detta är några faktorer som gör att hälso- och sjukvårdsverksamhet är synnerligen lämpat för samarbete med andra länder, vad gäller forskning, utveckling, utbildning samt konkret hälso- och sjukvårdsarbete. Intresse finns ofta hos studenter redan innan de ansöker till HU:s utbildningar att få tillfälle att jämföra olika sjukvårdssystem med varandra och att bidra med ett internationellt perspektiv på svensk sjukvård alternativt arbeta internationellt efter utbildningen.

9 Den utbildning som bedrivs kommer ständigt att behöva förändras i takt med att omvärlden ger nya utmaningar. Lärare behöver få kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsutveckling för att möta behovet av internationalisering på utbildningen. Ofta är det dessa inspirerande lärare som bidrar till studenternas beslut att studera utomlands. Kurser och placeringar ger inte alltid samma innehåll utomlands som om studenten följer hela utbildningen vid HU. Av kvalitetsskäl, och för att kunna tillgodoräkna studierna, är det också viktigt att lärare är väl förtrogna med mervärdet som utbyte ger. HU:s behov av att definiera sina mål För att kunna möta behovet av internationalisering på HU:s hälso- och vårdutbildningar krävs att LiU:s mål formuleras så att de stämmer överens med var HU befinner sig i internationaliseringsprocessen. Likaså att HU:s mål definieras så att det blir tydligt för var och en som arbetar med internationalisering direkt eller indirekt vad vi behöver uppnå för att fullgöra vårt uppdrag före LiU ska stärka relationerna med särskilt utvalda universitet HU har valt att prioritera universitet/högskolor som har PBL eller liknande curriculum. Detta eftersom parterna då kan samarbeta i PBL-nätverk och/eller ämnesrelaterade nätverk. Nätverken bör främja effektivitet genom att mindre tid krävs för att t.ex. jämföra curriculum och för att tillgodoräkna utbyte. Samsyn om pedagogik o.d. bör ge bättre kvalitet på utbytet och bättre kontinuitet i utbildningen. Inom Europa har HU valt att prioritera avtal via Erasmus i första hand och Nordplus i andra hand (Det är möjligt att ingå i ett Nordplusnätverk men utbyta studenter genom Erasmus.) Finansiering, kvalitet, möjlighet till utveckling av nya finansierade aktiviteter samt mer effektiv administration underlättas av närheten till Europas länder på fysiskt och vad gäller samsyn. Via Erasmus och Nordplus finns upparbetade vägar för detta, såsom Erasmus charter, learning agreement, curriculum development, lärarutbyte, avtalsmallar och existerande rutiner med mera. Utanför Europa har HU valt att prioritera avta i första hand med universitet som har mer än ett av Hälsouniversitetets utbildningsprogram. Nya kontakter med u-länder ska i första hand utvecklas genom Linnaeus/Palmeprogrammet. Syftet i båda fallen är att integration underlättas - det blir möjligt att sända och ta emot studenter från flera program i grupp. Det blir också mer effektivt att skriva ett avtal för flera program och att ha en kontaktperson för flera studenter. Förberedelsearrangemang för studenter underlättas också. Säkerheten för studenterna blir dessutom bättre, vilket är särskilt viktigt vid utbyte med utvecklingsländer. 2. HU ska öka den internationella rörligheten bland studenter inom utbildningar på grund- och avancerad nivå forskarutbildningen och bland personalen i syfte att öka kvaliteten i utbildning och forskning HU har valt att, i möjligaste mån, ha som mål att varje program på Hälsouniversitetet ska ha en utbytbar termin. Detta betyder att möjligheten till att studera utomlands under en termin ska vara en integrerad del av utbildningen. Studenterna får möjlighet att välja kurspaket som hänger samman med utbytesplatsen. Administrativt blir det också enklare att organisera en hel termin än en del av en termin. HU ska erbjuda flera utbytesalternativ för studentutbyte. I första hand en hel termin, men också valfria kurser, uppsatsarbete och VFU/kliniska placeringar. Detta för att stärka attraktionskraften i att studera utomlands under utbildningen samt att kunna tillgodose studenters olika önskemål, behov och förutsättningar.

10 Informationen till HU:s studenter om olika utbytesalternativ ska bli bättre. Detta ska ske bland annat genom kontinuerlig förbättring av webbsidor och genom kontinuerliga informationstillfällen på fakultets- och utbildningsnivå. Tillgänglighet till information bör göra fler studenter uppmärksamma på vilka möjligheter till utbyte som finns. Information ger också tryggare struktur för dem som väljer att ansöka om utbyte. 3. LiU ska utveckla nya Joint Master s Programmes HU besluter i nuläget att inte fokusera på att starta nytt Joint Master s Programme. 4. LiU ska reducera organisatoriska och ekonomiska hinder för lärares utlandsvistelser HU har valt att ha som mål att öka den internationella rörligheten i första hand bland undervisningspersonal. För att uppnå detta ska HU utveckla en tydlig policy. Undervisningspersonal som arbetar med internationalisering på grund- och avancerad nivåer ska prioriteras. Anledningen är att dessa kan bevaka kvaliteten på partneruniversiteteten och kan utveckla nya möjligheter till studentutbyten. Möjlighet till utbyte ska också erbjudas övriga lärare. Organisatoriska hinder, såsom t.ex. värdering av undervisnings-/kompetens-/internationaliseringstid, ska undanröjas genom en fakultetsövergripande policy. 5. LiU ska ha ett större utbud av kurser på engelska och andra språk i syfte att främja internationalisering på hemmaplan HU har som mål att varje utbildning på Hälsouniversitetet ska kunna erbjuda minst en termin på engelska. En hel termin ger bättre möjlighet till ett kvalitativt utbyte för inresande utbytesstudenter på olika sätt. Bland annat ger det bättre integration bland inresande studenter och svenska studenter och internationalisering på hemmaplan bland de studenter som väljer att inte ansöka om utbytesstudier. Dessutom erhålls ökad effektivisering - organisatoriskt och administrativt bättre marknadsföring av HU. 6 LiU ska öka andelen lärare som kan erbjuda god undervisning på engelska För att kunna erbjuda inkommande studenter adekvat undervisning krävs att lärare besitter kunskap och förmåga att undervisa på engelska, då svenska språket är ett minoritetsspråk. HU bör stimulera lärare att delta i fortbildningsinsatser och, i mån av behov, också anordna sådana. 7 LiU ska arbeta professionellt och universitetsövergripande vid mottagandet av inresande studenter, lärare och övriga gäster HU ska utveckla bättre webbinformation på engelska om fakulteten och utbildningarna för att kunna ge god information inför vistelsen på HU. Bättre rutiner ska också utvecklas för själva mottagandet av inresande studenter, lärare och övriga gäster. Detta genom skapande av till exempel fasta platser på varje utbildning, utveckling av terminer på engelska och bättre samarbete med Landstinget i Östergötland.

11 Webbinformationen är såväl informations- som marknadsföringsåtgärd. Genom bättre samordning och effektivisering av HU:s internationella arbete ska omvärlden ges en professionell och välkomnade bild av HU. När vi ger god service kan vi också förvänta oss och även kräva att få god service från våra partneruniversitet. 8. LiU ska utveckla STARS som instrument för uppföljning av mobilitetens kvalitet, både vad gäller studenter och lärare HU ska verka för att vidareutveckla STARS så att resultatet av utvärderingarna blir mer tydliga och anpassade till HU. HU ska utveckla rutiner för en bättre användning av STARS i syfte att utvärdera bl. a. avtalskvalitet och kvalitet i servicen som utbytesstudenter får.

12 Internationaliseringsplan Dnr LiU Internationaliseringsplan Inledning Linköpings universitet strävar efter att vara ett universitet med internationell lyskraft. Vi ska skapa och sprid a forskningsresultat m ed internationell genom slagskraft, våra stud enter och forskare ska v ara attraktiva på en globaliserad marknad och vi ska bidra med kunskap och kompetens till ett hållbart sa m- hälle. Ska universitetet lyckas i dessa strävanden kräver det att universitetet förmår attrahera studenter och forskare internationellt, att vi har väl utvecklade internationella samarbeten och att vi skapar goda möjligheter för våra studenter och anställda att tillägna sig internationella perspektiv och erfarenheter. Den internationella dimensionen är idag påtaglig inom både utbildning och forskning. Drygt 10 procent av anställda lärare och forskare har en utländsk grundexamen. Närmare en tredjedel av alla vetenska p- liga artiklar som skrivs av universitetets forskare sker i internationellt samförfattande, andelen har ökat stadigt men är fortfarande något lägre än för andra stora svenska forskningsuniversitet. LiU har avtal om studentutbyten med närmare 500 lärosäten i 80 länder, och varje år kommer det ca 1100 inresande utb y- tesstudenter till LiU, obalansen i utbytet är dock påtaglig, antalet utresande är ungefär hälften så stort. Universitetet erbjuder 24 kompletta masterprogram och ett stort antal kurser med undervisning på en g- elska, dock inget komplett program på grundnivå. Införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebar en betydand e ned gång i antalet free-m overs, d vs internationella stud enter utanför utbytespr o- grammen. Den stora nedgången i tredjelandsstudenter har endast delvis kunnat kompenseras med ett ökat inflöd e från Europa. LiU är känt för att ta väl hand om sina internationella stud enter. I d en internationella studenbarometern (ISB) där över 200 universitet deltar har LiU tre år i rad kommit bland de fem främsta när det gäller övergripande studentnöjdhet. Detta d okum ent anger strategi, am bitioner och mål för Linköpings universitets internationaliseringsarbete Den övergripand e planen förutsätts konkretiseras i hand lingsplaner på central och fakultetsnivå som också återspeglar de skilda strukturer och förutsättningar som gäller inom olika delar av universitet. 2. Övergripande motiv Det finns två övergripande motiv för internationalisering: - ökad kvalitet i utbildning och forskning Internationella erfarenheter och perspektiv i undervisningen, närvaron av internationella studenter i klassrum m et och på campus bid rar till en bättre utbildning och en rikare stud entupplevelse, inom fors k- ningen är det tydligt att mer internationaliserade miljöer har ett större genomslag för sin forskning - stärkt konkurrenskraft både nationellt och internationellt internationalisering i sig bid rar också till att stärka konkurrenskraften och förm åga att attrahera stud e n- Universitetsledningen

13 ter, personal och resurser. Vi m äts och värd eras i t ex internationella rankingar bl a efter hur internationaliserade vi är. 2(6) 3. En snabbt föränderlig omvärld 3.1 Från väst till öst, en dramatisk expansion På samma sätt som vi får en mer multipolär värld och nya centra när det gäller ekonomisk och politisk makt får vi det också när det gäller akademisk styrka. Vi ser det i publicerings- och citeringsstatistik och det framträder tydligt i de nyligen publicerade rankingarna av universitet yngre än 50 år. Detta är en utveckling vi bara är i början på. Globalt är högskolevärlden stadd i en närmast dramatisk expansion. Dagens drygt 150 miljoner stude n- ter förväntas öka till 300 miljoner de närmaste 15 åren. Det är en expansion som i stort sett helt och hållet sker utanför Europa och USA. Under samma tid förväntas antalet internationellt rörliga studenter öka från drygt 3 till 9 miljoner. Vi ser en allt mer konkurrensutsatt marknad och nya rörlighetsmönster. Kina som är det land som sänder ut i särklass flest studenter har också på relativt kort tid blivit ett av de största destinationsländerna. Mycket talar för att den snabba expansionen av högre utbildning i Asien, Afrika och La tinamerika kommer att generera en växande marknad för internationell masterutbildning och inte minst för doktoran d- studier. Den snabba utbyggnaden kommer emellertid också att kräva ett mycket stort antal lärare och en väsen t- ligt ökad konkurrens om desamma. 3.2 Privatisering och teknisk revolution Den privata sektorns mycket snabba expansion inom högre utbildning är en av de tydligaste trenderna. Privata universitet förväntas stå för en stor del av utbyggnaden i Kina, Indien, Brasilien, Ryssland och andra tillväxtländer. I Latinamerika, och i länder som Japan och Sydkorea är den privata sektorn redan idag helt dominerande. Initierade bedömare anser att den om några år kommer att vara det i Afrika också. Det här en marknad som redan idag beräknas omsätta 900 miljarder dollar. Den attraherar riskkapital i stor skala och vi har under senaste decenniet sett framväxten av ett antal globala koncerner som Laureate, Apollo group m fl. Har det tidigare varit närmast vattentäta skott mellan privata for profit institutioner och västerländska offentliga forskningsuniversitet så har vi d et senaste d ecenniet kunnat se ett snabbt växand e antal sa m- arbeten mellan privata institutioner och etablerade universitet, främst då i den anglosachsiska världen. Möjligen har den tekniska utvecklingen också försett de etablerade universiteten med ett motvapen i kampen mot den kommersiella sektorn. Flera av de främsta prestigeuniversiteten har gått samman för att erbjuda högkvalitativ fri och nätbaserad utbildning i form av MOOC -- Massive Online Open Course. Under 2012 blev detta ett flitigt debatterat fenomen. Är det en genuin utbildningsrevolution vi ser som kommer att påverka både u- och i-värld? MOOCs är inte bara ett sätt att förmedla utbildning, det är också marknadsföring och ett nytt instrument för talangrekrytering.

14 3(6) 3.3 Turbulens på den europeiska arena Ambitionerna i EUs nya Forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 ( ) är stora. Även om den föreslagna forskningsbudgeten på 80 mdr Euro i budgetförhandlingarna bantats till ca 70 mdr är det fortfarande en väsentlig utökning av EUs forskningsbudget. Det finns också en tydlig strävan att koppla samman regional- och innovationspolitik på ett mycket tydligare sätt än tidigare. När det gäller strävan att åstadkomma en europeisk utbildningsarena och underlätta studentutbyte skapar man nu ett samlat utbytesprogram Erasmus for all. Samtidigt kan vi också se tecken på att den ekonomiska krisen i Sydeuropa påverkar studenternas möjligheter att medverka i utbytesprogram. Med ansträngda offentliga finanser i många EU länder har det kommit en förnyad diskussion om studieavgifter. Kommer fler att följa det engelska exemplet, med höga studieavgifter för alla? Oklart idag men det skulle snabbt kunna rita om kartan vad gäller student flöden i Europa. 4. Vision 2020 LiU har positionerat sig som en eftertraktad internationell partner, känd för höga akad emiska krav, påli t- lighet och för att man är lätt att samarbeta med. År 2020 har merparten av de studenter som tar examen vid LiU sammanlagt läst motsvarande minst en termin med undervisning på engelska. Alla som så önskar och har förutsättningar för det har möjlighet att förlägga en del av sina studier utomlands. LiUs höga ambitioner och goda möjligheter att ge tillfälle till utbytesstud ier är ett viktigt rekryteringsargum ent i kam pen om de svenska stud enterna. På avancerad nivå ges flertalet utbildningar på engelska men universitetet har även program på grundnivå med engelska som undervisningsspråk och antalet program med kinesisk språkstrimma har ökat. Universitetet har d rygt 10 procent internationella stud enter varav en fem ted el är icke-européer. För forskarstuderande gäller att den stora merparten har en del av sin utbildning förlagd utomlands, deltagande i internationella konferenser är en självklarhet och internationell sampublicering ett naturligt inslag. Alla akademiska tjänster utlyses i internationell konkurrens och andelen lärare och forskare med inte r- nationell bakgrund har ökat till 15 procent. Andelen internationell sampublicering fortsätter att växa och utgör nu närmare hälften av den vetenskapliga produktionen vid LiU. Antalet lärare som deltar i inte r- nationellt utbyte med grundutbildningsfokus har vuxit väsentligt, det börjar bli rutin och en förväntan att lärare deltar i någon form av utbytestjänstgöring. Internationella erfarenheter har ett tydligt internt meritvärde. LiU har etablerat ett närmare samarbete med ett antal prioriterade partneruniversitet inom och utom Europa. Detta börjar nu resultera i en ökad forskningssam verkan och gemensamma projektansökningar. Det har också skapat förutsättningar för ett ökat utbyte på såväl forskar - som lärar- och ad m inistratörsnivå och i vissa fall delade tjänster, det har vidare lagt grunden för samverkansavtal inom utbildning som i flera fall går betydligt längre än traditionella utbytesavtal. De prioriterade partneruniversiteten utgör idag den främsta basen för rekrytering av icke-europeiska studenter till LiU. Den internationella dimensionen i samverkan med näringsliv och samhälle h ar vuxit betydligt och skapat nya möjligheter för våra studenter och forskare. LiU har även kommit att spela en viktig roll i ambitionerna att förnya formerna för svenskt biståndsarbete.

15 4(6) 5. Fokusområden 5.1 LiUs ska öka sin internationella närvaro och synlighet och utveckla samverkan med fler utomeuropeiska partners Samverkansmönster inom utbildning och forskning speglar i mycket 1900-talets akademiska landskap. Detta är strukturer under snabb förändring och LiU behöver sträva efter en mer utvecklad samve rkan med fler partners i de viktiga tillväxtregionerna. I första hand sker detta genom kärnverksamheternas internationella aktiviteter men i de internationella samverkansmönster som växer fram blir det också allt viktigare med samverkan på universitetsnivå. Vi ska utveckla vår medverkan i internationella nätverk och sträva efter att ha en fördjupad samverkan (som rymmer både utbildning och forskning och där mer än ett fakultetsområde ingår) med ett begränsat antal strategiska partners. 5.2 LiU ska öka andelen internationellt sampublicerade artiklar Internationell sam publicering av vetenskapliga artiklar är ett tydligt och konkret uttryck för internationell forskningssamverkan. Sam publicering ger också generellt ett betyd ligt större genom slag (fler citeringar) än en artikel med bara författare från samma land. I en jämförelse med de övriga forskningsbas e- rade svenska universiteten så har LiU en relativt låg andel internationell sampublicering ca 30 procent m ed an flertalet and ra universitet ligger 4-5 procentenheter högre. Att fortsätta öka and elen internationellt sampublicerade artiklar är en viktig strävan för samtliga fakultetsområden. 5.3 LiU ska sträva efter att öka andelen internationella medarbetare Fram gångsrika forskningsuniversitet kännetecknas geno m gåend e av en hög and el internationella m edarbetare och i internationella rankningar ses det som en kvalitetsindikator. Internationella medarbetare berikar verksamheten och und erlättar internationellt sam arbete, rekrytering i genuin internationell ko n- kurrens ger en större talangpool att rekrytera ifrån. LiU har idag ca 10 procent medarbetare rekryterade internationellt, universitetet ska sträva efter att öka andelen internationella medarbetare och det bör ske en systematisk internationell konkurrensutsättning av alla led iga forskar-, lärar- och d oktorandanställningar. 5.4 LiU ska sträva efter att öka lärarmobiliteten Alla lärare och forskare vid LiU bör ha m öjlighet till regelbundna internationella kontakter. Internationell samverkan och utbyten är väl etablerat inom forskningen men är det inte på samma sätt inom undervisningen. Medarbetare med övervägande undervisningsuppdrag har mer begränsade möjligheter att skaffa sig internationell erfarenhet. För LiU som har ambitionen att vara landets främsta grundutb ildningsuniversitet är det därför särskilt angeläget att stimulera internationella kontakter och utbyte inom undervisningen och undanröja hinder för detsamma. Det är angeläget att internationell erfarenhet ges ett tydligt internt meritvärde. 5.5 LiU ska ge alla studenter en internationell dimension i sin utbildning En betydande del av LiUs alumner är idag verksamma internationellt eller i företag och organisationer med en tydlig internationell inriktning. Alla är verksamma i en värld präglad av ökad globalisering och

16 internationella frågor. Den internationella dimensionen måste vara en självklar del i all utbildning vid LiU. Detta måste i första hand ske genom det vi kallar internationalisering på hemmaplan, genom att det internationella perspektivet naturligt är närvarande i våra utbildningar och med en campusmiljö som är öppen och välkomnande för individer från skilda kulturer. Att regelbundet möta studenter och lärare med internationell bakgrund är också en viktig del i detta. LiU har idag en omfattande, stadigt växande och väl fungerande utbytesverksamhet. Varje år kommer det ca 1100 studenter till LiU inom ramen för gällande utbytesavtal medan ca 600 LiU studenter reser ut. Det är angeläget att balansen kan bli bättre utan att vi sänker ambitionerna när det gäller att ta emot inresande studenter. Universitet bör sträva efter att alla som så önskar och har förutsättningar därtill, skall ha möjlighet att genomföra en del av sina studier vid ett utländskt lärosäte och LiU ska aktivt up p- muntra studenterna att ta vara på den möjligheten. Ett mer tydligt internationellt block, i form av ett sammanhängande paket av engelskspråkiga kurser så att man inom ett utbildningsprogram kan erbjuda en engelskspråkig termin eller jämförbart block, är ett sätt att underlätta för inresande utbytesstudenter, men det ger även svenska studenter som inte deltar i utbyte en möjlighet till en internationell erfarenhet på hemmaplan. Det långsiktiga målet är att flertalet program ska kunna erbjuda detta. Som m arskolor, d vs särskilt an passad e kortare kurspaket, är efterfrågad e från flera av våra partnerun i- versitet i USA och Australien men också från stora marknader som Kina och Brasilien. LiU bör pröva möjligheten att utveckla en fakultetsövergripande modell för en sommarskola som i för sta hand vänder sig till våra partneruniversitet men som också är öppen för ordinarie studenter som vill komplettera sin utbildning. Avtal om double degrees kan ses som en fördjupad utbytesverksamhet, det kräver närmare samverkan mellan lärosätena och det innebär längre utbytesperioder, vanligen minst ett år. Men det innebär också att vi erbjuder våra studenter en chans till en examen med viktigt mervärde, så är t ex en examen vid ett utländskt universitet ofta en inträdesbiljett till den nationella arbetsm arknaden i landet ifråga. LiU bör sträva efter att öka antalet double degrees. Såväl för att möta den inhemska efterfrågan på engelskspråkig utbildning och främja den internationella rekryteringen bör LiU vidare utreda förutsättningarna för att skapa ett eller flera program på grundnivå med engelska som undervisningsspråk. Alla forskarstuderande ska uppmuntras att engagera sig i internationellt forskningssamarbete, ta del i internationella konferenser och ges möjlighet att tillbringa en del av sin studietid utomlands. 5(6) 5.6 LiU ska utveckla formerna för rekrytering av studenter från tredje land Införandet av studieavgifter för icke-europeiska studenter har inneburit en dramatisk nedgång i antalet stud enter från tred je land. I ett internationaliseringsperspektiv har d etta gjort stud iem iljön vid LiU fattigare. LiU behöver fortsätta arbetet m ed att utveckla såväl prod ukt som m arknad sföring och antagning s- former för att göra oss mer konkurrenskraftiga. Internationellt och på hemmaplan ser vi olika former av avtalslösningar (för betalande studenter) som ett sätt för lärosätet att nå både pedagogiska fördelar, och bättre planeringsförutsättningar samtidigt som det kan skapas ett attraktivt erbjudande till studenterna ifråga. LiU bör noga pröva m öjligheterna till avtalsbaserad rekrytering av utom europeiska m asterst u- denter.

17 5.7 LiU ska fortsätta arbetet med att göra the LiU experience till en attraktiv helhet för de internationella studenterna Interaktionen m ellan svenska och internationella stud enter behöver öka. Båd e m asterstud enter och utbytesstudenter upplever kontakterna med de svenska studenterna som mindre väl utvecklade. Studentkårer, sektioner och International Stud ent Association, ISA, har här en nyckelroll och universitetet bör aktivt uppmuntra och underlätta för dessa att i ökad utsträckning integrera de internationella studenterna i sina aktiviteter. Det finns ett betydande intresse hos många internationella programstudenter att stanna kvar och arbeta i Sverige. Samtidigt är universitetets förmåga att ge karriärstöd och arbetsmarknadskontakt några av de aspekter som får lägst betyg i d en internationella stud entbarom etern. LiU ska fortsätta utveckla sitt a r- bete med karriärstöd och arbetsmarknadskontakt för internationella studenter. Det är en fråga både om att skapa en attraktiv studiemiljö och att öppna dörren till Sverige. LiUs internationellt verksam m a alumner utgör en potentiell vän - och am bassad örsgrupp av stor betydelse. Arbetet med att mer systematiskt hålla kontakt och engagera dessa ha r nyligen inletts och det är angeläget att det fortsätter utvecklas. 6(6) 5.8 LiU ska stärka den internationella dimensionen inom samverkansuppgiften En aktiv samverkan med näringsliv och organisationer på den internationella arenan kan skapa nya mö j- ligheter för både studenter och forskare samtidigt som det kan bidra till en hållbar utveckling och stärka demokratisträvanden. Regionala aktörer som länsstyrelse, kommunförbund, landsting och de stora kommunerna ökar sina internationella aktiviteter, centrala delar av regionens näringsliv har en utpräglat internationell inriktning. LiU ska aktivt stötta regionen i internationella strävanden och dra nytta av att de möjligheter som en regional bas kan ge för de egna aktiviteterna.

18 Beslut *^ S D!X ijhl^ \JK / Linköpings universitet HÄLSOUNIVERSITETET Grundutbildningsnämnden Dnr LiU 132/ (1) Grundutbildningsnämnden: Instruktion och delegation till Kommittéen för internationalisering Fakultetsnämnden beslutade om delegeringar inom grundutbildningsområdet och vilka kommittéer som skulle finnas under grundutbildningsnämnden, nämligen Kommittéer för Integration, Internationalisering, Kursplaner, Examina, Praktikplatsfrågor och Bolognaarbete. Grundutbildningsnämnden bemyndigas därutöver att imätta nya kommittéer eller förändra de befintliga på det sätt man rinner ändamålsenligt för sitt arbete. Grundutbildningsnämnden medges i fakultetsstyrelsen beslut rätt att vidaredelegera viss beslutanderätt. Grundutbildningsnämnden vidaredelegerar genom detta beslut viss beslutanderätt till Kommittéen för internationalisering. Allmän instruktion för Kommittéen för internationalisering Kommittéen for internationalisering skall främja det internationella utbytet och förståelsen för andra länder Delegering och specifik instruktion till Kommittéen för internationalisering Grundutbildningsnämnden delegerar till Kommittéen för internationalisering att fatta beslut i vissa frågor och att i andra frågor utarbeta förslag i ärendet för grundutbildningsnämndens ställningstagande. Kommittéen för internationalisering har beslutanderätt vad gäller följande bevilja internationaliseringsstipendier till studenter inom av grundutbildningsnämnden beviljad ekonomisk ram samt att tilldela MFSstipendier Kommittéen för internationalisering lämnar förslag till grundutbildningsnämnden vad gäller följande policy för internationalisering - såväl utresande som inresande studenter - av Hälsouniversitetets grundutbildningar årlig verksamhetsplan för internationaliseringsarbetet samt behov av ekonomiska resurser för detta. Detta beslut ersätter beslut , löpm RSH3:03 i LiUs regelsamling. Beslut i detta ärende har fattats vid grundutbildningsnämndens sammanträde av ledamöterna Lena Öhman, ordförande och föredragande, Lis Karin Wahren,

19 Beslut, a y vtr '% fjkå^ vy Linköpings universitet HÄLSOUNIVERSITETET Grundutbildningsnämnden Dnr LiU 132/ (2) Christina Ekerfelt, Tomas Faresjö, Annika Lindh, Elisabeth Skargren, Lars Uhlin, Susanne Kvarnström, Karolin Eriksson och Anna Karlsson. Närvarande var därutöver Kenneth Csiffaåry, student och Inga Karlsson-Lundin, sekreterare. På grundutbildningsrådets vägnar n } Lena Öhman Ordförande /Le* <z -c? // KU«JS* ^ ^ ^ y ^ ^ J ^ /Ing/Karlsson-Lundin Serkreterare i grundutbildningsnämnden Kopia till Ledamöterna i kommittéen Dekanus Prodekanen för forskning Fakultetsdirektören Fakultetsstyrelsens sekreterare Consensus