Kvalitetsredovisning, Ljungbyheds rektorsområde

Transkript

1 Kvalitetsredovisning, Ljungbyheds rektorsområde Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Skola antal lärare/100 barn: Grundskola 7,66 Fritidshem antal barn/pedagog: 21,88 Förskoleklass antal barn/ pedagog: 7.50 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Uppföljning av kunskapsresultaten sker kontinuerligt i ett så kallat årshjul utifrån flera infallsvinklar gällande ökad måluppfyllelse. För att förstärka kvalitetsarbetet infördes kvalitetspiloter läsåret Kvalitetspiloternas uppdrag är bland annat att ta fram underlag för kvalitetsrapportering, initiera och hålla i utvärderingar, ta fram underlag för enkäter, övervaka rutiner och initiera förändringsbehov samt verka som inspiratörer. Skolan arbetar dessutom med Qualis kvalitetssäkringssystem och under året har enkäter genomförts i årskurserna 2,5 och 8. Utvecklingssamtal med elev/ vårdnadshavare sker minst 1 ggr per termin. Vid varje medarbetarsamtal diskuteras pedagogiska/didaktiska frågor utifrån pedagogisk planering, matriser, skriftliga omdömen, resultat och elevinflytande. I juni utvärderas nationella och lokala mål. Det sammanvägda resultatet från enkäter, samtal, utvärderingar och andra erfarenheter värderas och nya mål inför kommande läsår formuleras. ÅK Stanine Ordavk. Läsf. Ordavk. Ordf. Stavn. Ordavk. Läsf. Ordf Stavn 1 7% 4% 6% 0% 3% 2% 7% 6% 0% 2 0% 0% 18% 3% 5% 9% 0% 8% 4% 3 11% 7% 16% 11% 19% 22% 6% 8% 14% 4 25% 11% 23% 13% 16% 6% 29% 17% 30% 5 18% 21% 22% 15% 28% 26% 26% 30% 16% 6 14% 36% 6% 26% 16% 16% 13% 17% 10% 7 25% 21% 3% 11% 5% 15% 11% 8% 16% 8 0% 0% 3% 13% 0% 2% 2% 2% 8% 9 0% 0% 3% 8% 8% 2% 6% 4% 2% Screening gällande ordavkodning, läsförståelse, ordförståelse och stavning genomförs varje år i årskurserna 2, 4 och 7. Årets resultat för Ljungbyhedsområdet visar att eleverna i årskurs 2 ligger relativt jämt samlat i en normalfördelning stanine 3-7. Vi har alltså få eller inga elever som uppvisar resultat på de lägsta respektive de högsta nivåerna.( obs! i åk 2 testas endast ordavkodning och läsförståelse). I årkurs 4 och 7 uppvisar eleverna resultat med högre spridning. Dock hamnar flertalet inom gränsvärde stanine 3-7. Vi konstaterar att få eller inga elever når de högsta resultaten i åk 2. I åk 4 är spridningen större och eleverna når också de högsta nivåerna vilket är positivt. I åk 7 är spridningen än större. Dock ser vi här ett 1

2 utvecklingsområde. Vibehöver träna och sporra våra elever i än högre grad att nå även de högsta nivåerna. Åtgärder: Läsåret gör vi en medveten satsning på ökad läsförståelse. Dels genom ett kommungemensamt läsförståelseprojekt och dels genom arbetslagens egna mål gällande förståelse, begreppsbildning, problemlösning. Årskurs Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ma Sv En NO/ År År År Antal elever Meritvärde 186,7 207,7 209,8 193,9 198,9 Andel behöriga till 89,5% 93,8% 89,6% 82% 87,2% nationella program Nått mål i alla ämne 63,2% 76,9% 85,1% 74% 84,3% 2

3 Resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige: *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. Resultat: Enligt Salsa 2011 ligger Klippans kommun på plats 90. Ljungbyhedskolans elever årskurs 9 når läsåret meritvärde 198,9. 87,2 % av Ljungbyhedskolans elever i årskurs 9 uppnår behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. 84,3 % har nått målen i samtliga ämnen. Resultaten på de nationella proven visar att 93 % nått målen i samtliga prov. Beträffande resultat nationella prov i tidigare årskurser kan följande nämnas: Årkurs 3: 88 % nådde målen i MA, 90 % i SV Årkurs 6: 84 % nådde målen i MA, 88 % i SV och 86 % i EN Ljungbyhedsområdet samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ, grupp och skolnivå. Vad gäller rättning av nationella prov så har medbedömning tillämpats under läsåret 11-12, vilket gett en säker och trygg hantering. Analys av resultat: Resultat över tid sedan 2008 visar att meritvärdet pendlat mellan 186,7 till 209,8. Andelen behöriga till nationellt program har varierat mellan 82% till 93,8 %. De satta betygen överensstämmer också väl med resultaten på nationella proven. Det är påtagligt att många når godkända resultat men att det är en mindre andel som når de högsta resultaten. Innehållsligt ser vi att eleverna har behov av att träna problemlösning, öka sin förmåga att analysera begrepp samt öka läsförståelsen. Åtgärder för utveckling: Att tydliggöra problemlösningsprocessen genom att använda elevlösningsmatriser. Nå ökad matematisk förståelse genom att öka inslagen av laborativ matematik. Använda matematikverkstäderna i större utsträckning. Öka läsförståelsen och begreppsförståelsen genom olika läsprojekt. Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet Resultatmål *Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser Policy för övergångar finns i september Resultat Policyn för övergångar är i framtagande. Beräknas färdig för implementering hösten Analys av resultat Föräldraenkät genomförs hösten Åtgärder för utveckling Färdigställande av policy samt implementering av densamme. 3

4 Mål med årets Likabehandlingsarbete: Kommunnivå: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis: Skolan har förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolans metoder utvärderas kontinuerligt. Ljungbyhedsområdets prioriterade mål: Att med hjälp av elever och pedagoger definiera vad arbetsro står för. Synliggöra genusperspektivet under året, bland både elever och pedagoger. Ta fram och besluta om (ny) trivselenkät Fortsätta kompissamtal och ringsamtal i klasserna F-9 Ljungbyhedsområdets broschyr kring vision och förhållningssätt ska göras välkänd för alla elever, föräldrar och skolpersonal. Använda oss av kvalitetssäkringsverktyget samt implementeringsplanen framtagen läsår 10/11. Insats/Arbetsgång: Under läsåret har begreppet arbetsro diskuterats och definierats i samtliga klasser. Samtliga har på olika sätt arbetat aktivt med arbetsro. Bland annat har en sk. Arbetsrolinjal används. Hörselkåpor och kompissamtal är andra metoder som varit framgångsrika. Rutiner för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling finns. En trygghetsgrupp arbetar aktivt, kontinuerligt och med goda resultat med de konflikter som uppkommer. Likabehandlingsplanen revideras varje år. Referensgrupper finns. Qualisenkät för elever och vårdnadshavare har genomförts i årskurserna 2,5 och 8. Extra insatser på individ, grupp och organisationsnivå har genomförts främst i årskurs 5. Kompissamtal/ringsamtal har startats upp i flertalet klasser. Genusperspektivet har synliggjorts enligt plan. Resultat av kartläggning: Enkätresultaten visar att elever och föräldrar i framför allt åk 2 och 5 inte är helt nöjda med arbetsron. Däremot är både vårdnadshavare och föräldrar i åk 8 betydligt mer nöjda. Vid jämförelse med tidigare enkät ser vi att en viss positiv förskjutning för årkurs 2 och 5 skett. Våra anträngningar att nå arbetsro börjar alltså ge effekt. Analys av resultat: Vi behöver arbeta vidare med metoder för att varje individ skall uppleva arbetsro. Denna förändring kommer sannolikt inte att ske genom snabba omvälvningar men leder oss in på nya vägar och förhållningssätt. Vi ser att även om vi startat upp med genusarbete F-9 behövs fortsatt input till personal samt fortsatta insatser med eleverna. Ett genusmedvetet arbete tar tid att implementera. Vi har inte tagit fram en specifik enkät enbart för trivsel utan har även detta läsår använt oss av delar av Qualisenkäten. Då vi önskar en fylligare enkät är detta något som vi behöver arbeta vidare med. Åtgärder för utveckling: Genusperspektivet kommer att fördjupas under läsår 12/13 Kvalitetspiloter arbetar i samråd med Likabehandlingsgruppen fram ett lämpligt sätt att mäta trygghet och trivsel. Trygghetsgruppens riktade arbete gentemot kränkande behandling fortsätter enligt plan. Fortsatta kompissamtal och ringsamtal i klasserna F-9. Uppföljning av och kring Ljungbyhedsområdets förhållningsätt bland elever och personal samt synliggörande av detsamma gentemot föräldrar. Fortsatt arbete med implementeringsplanen av likabehandling. 4

5 Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Insatser Olika metoder för att öka elevernas delaktighet har använts: Självskattning och självbedömning både muntligt och skriftligt. Matriser för bedömning och elevlösningsmatriser har använts med god framgång. Resultat Enkätresultatet visar tydligt att kunskapen om skolans mål bland vårdnadshavare och elever är påfallande god vilket är mycket glädjande. Analys av resultat Arbetet med pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner har fått ett tydligt genomslag. Eleverna och vårdnadshavare är väl medvetna om både skolans mål och de individuella målen. Våra insatser med olika bedömningsmetoder har varit framgångsrika. Åtgärder för utveckling. Trots att vi ser att elever och vårdnadshavare är väl medvetna om mål bedömer vi att Lgr 11 och dess intentioner behöver tydliggöras än mer för vårdnadshavare. Läsåret kommer innehållet i Lgr 11 tydligt finnas med vid olika informationsinsatser för vårdnadshavare. Vi kommer också att arbeta för att eleverna efter ålder och mognad själv skall hålla i sitt utvecklingssamtal. Referensgrupp bland elever och vårdnadshavare finns och kommer att användas i höge grad för utvärderingar och dialog. Ett lokalt framtaget utbildningsmaterial för mentorstiden kommer att användas. Elevhälsoteamet Mål Kvalitetssäkring av elevvårdsteamet Dokumentation vid komplexa ärenden Utredning på alla nivåer för ett helhetsperspektiv Insatser Vi stödjer eleverna genom värdegrundsarbete i samråd med pedagogerna för att skapa en trygg lärandemiljö, t ex genom start av Kompissamtal, Tjejgrupper och Killgrupper. Ett genusprojekt har genomförts från årskurs F-9. Elever i behov av särskilt stöd har löpande under året fått enskilda samtal utifrån elevens specifika behov av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet följer kontinuerligt nya forskningsrön, och för dels in ett gott förebyggande arbete, dels föreslår/ger fortbildning inom olika områden. Konsultation till elevhälsoteamet har under året ålagts av ledningen för att stärka teambyggandet. Kontinuerligt sker fortbildning och vägledning av pedagoger, till viss del även av assistenter och resurspersoner. Det har gjorts gemensamma insatser i årskurserna 2 och 5, samt Färingtofta skola, från elevhälsoteamet. En dyslexihandledningsplan har utarbetats och implementeringen av kompensatoriska hjälpmedel fortgår. Stödet för dyslektiker i engelska har påbörjats. Dokumentkameror kopplat till Active Boards har införts, och antalet utökats. Kontinuerliga möten hålls med skolans elevhälsoteam, vid behov i samråd/möte med kommunpsykolog, kontakt med extern Barn- och ungdomspsykiatri och socialförvaltningen. Elevhälsoteamet är involverat i övergångar mellan stadier och skolor, och vid elevers skolbyte. Enhetliga blanketter har införts för elev som befaras komma i svårigheter. Dokumentationsrutinerna är presenterade för all pedagogisk personal. Implementeringen av utredningsrutiner enligt Lgr 11 är påbörjad. 5

6 Resultat Värdegrundsarbete enligt ovan beskrivna insatser har generellt genomförts. Enskilda samtal har genomförts. Väl utvecklade nätverk inom våra respektive yrkesgrupper stödjer möjligheterna att uppehålla och presentera ny forskning, och att föreslå fortbildning inom olika områden. Elever med specifika läs- och skrivsvårigheter arbetar huvudsakligen integrerade i klasserna med kompensatoriska hjälpmedel och kunniga pedagoger. Strukturen för elevhälsoteamets regelbundna möten har förändrats under året. Kontakt med externa instanser har vidmakthållits. Kontakter med överlämnande skolor har fortlöpt enligt plan. De enhetliga blanketterna har börjat användas. Den nyligen påbörjade implementeringen av utredningsrutiner kan ännu ej utvärderas. Analys av resultat: Byte av rektorer har försvårat elevhälsoteamets arbete tre olika rektorer med olika rutiner och förhållningssätt har satt sin prägel på arbetet. Det har påverkat både det yttre och det inre arbetet. Konsultationsstödet till elevhälsoteamet motsvarade ej förväntningarna, och gav ur elevhälsoteamets synvinkel ej önskat resultat. Handledning av pedagoger har utvecklat arbetet. Kompensatoriska hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter är en naturlig del av undervisningen i klassen. Metodik genom dokumentkamera gynnar elever i svårigheter. Trots stora insatser i årskurserna 2 och 5, samt Färingtofta skola, har resultatet inte blivit det önskade fullt ut. Detta på grund av bl a bristande samordning och ledning. Bristande kontinuitet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd på högstadiet kan ha berott på specialpedagogs sjukskrivning som ej kompenserades fullt ut. Utifrån kompissamtal och annan gruppverksamhet utvecklar eleverna sin självkänsla och sin emotionella kompetens, lär sig skapa och upprätthålla positiva och meningsfulla relationer, lär sig beslutsfattande/val och konsekvenser, lär sig uppskatta varandras olikheter och får möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varandra. Åtgärder för utveckling: Förstärka rutinerna kring läsinlärningsmetodik, t ex Trageton. Implementera matematikscreeningplan..vidareutveckla stödet för dyslektiker i engelska genom att införa specifik metodik. Fortlöpande och förstärkt arbete kring läsförmåga läshastighet och läslust från åk 1 tom åk 6. Fortlöpande implementering av utredningsrutinerna. Tid avsätts för kvalitetssäkring av elevvårdsarbetet. Analysmetoder kring elever med komplex problematik vidareutvecklas. Fortlöpande och förstärkt arbete kring ringsamtalen. Uppstart av åtgärder i problemsituationer i klasser ska alltid föregås av samråd i elevhälsoteamet för upprättande av handlingsplan. Kvalificerad fortbildning inom respektive yrkeskategori genomförs. Rutiner för ökad tillgänglighet genomförs. För att öka effektiviteten och nå högre måluppfyllelse ändras organisationen kring det specialpedagogiska arbetet så att samtliga specialpedagoger och speciallärare arbetar i en pool. Varannan vecka bedömer skolans specialpedagoger tillsammans med skolledningen hur den specialpedagogiska resursen skall fördelas. 6

7 Fritidshemmet Mål Elevers ansvar och inflytande Med fokus på läroplanens mål att varje elev - Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas och förbättras för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Insatser Gällande elevers ansvar och inflytande: Värdegrundsövningar, mycket från boken "Gruppen som grogrund" av Gunilla O Wahlström I samtal med barnen har pedagogerna stöttat eleven att finna "rätt" svar och själv fundera på handling - konsekvens Pedagogerna har ändrat i den fysiska miljön på fritidshemmen för att ge bättre arbetsmiljö Barnen har varit med och utformat verksamheten De äldre barnen har under läsåret fått större ansvar att t.ex. vara ute själv utan någon vuxen Gällande Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem: Fritidspersonal har, under skoltid, varit i de flesta klasser med fritidsbarn (i alla fall vid något tillfälle per vecka) vilket gett naturliga möten mellan fritidshemmens och skolans pedagoger. Fritidspersonal har närvarat vid flertalet av de elevvårdskonferenser som gällt barn inskrivna på fritidshemmen Två av skolans pedagoger har arbetat en liten del av sin tjänst på fritidshemmet Fritidspedagogen önskade vara med vid överlämnandet från förskolorna till F-klass, men det var endast för förskoleklasspedagogerna Fritidspersonalen har pratat med skolans pedagoger om delaktighet inför/vid utvecklingssamtal vilket sedan i flera fall glömts bort. Resultat Ansvar och inflytande: De äldre barnen har blivit positivare till verksamheten, vilket ger en trevligare arbetsmiljö för alla på Blåklockan. Vad gäller leksaker och annat material är barnen dock inte försiktiga med sakerna och anser att man kan köpa nytt och att inte småsaker har ett värde. Huvuddelen av barnen är noga med att hålla ordning efter sig. Barnen är duktiga på att lösa ev. konflikter själv. I stort tycker vi att barngruppen fungerar väldigt bra. Barnens språkbruk har dock försämrats under läsåret. Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem: Fritidshemmet var inte med vid överlämnandet av nya barn inför nästa läsår. Det är förskollärarna i F-klass som är bärare av den informationen och ska ge fritidshemmets personal nödvändig information. Trots påpekande från fritids personal till skolans personal att vi ska vara delaktiga i utvecklingssamtalen, antingen i samtal före eller vid samtalet, blev detta glömt av de flesta 7

8 pedagogerna. Under läsåret har fritids blivit kallade till de flesta elevvårdskonferenser som berör barn på fritidshemmen, vilket varit väldigt positivt. Fritids önskar månads/veckobrev från alla klasser med fritidsbarn. Det skulle även vara bra med information/protokoll från möten som rör skolans verksamhet t.ex måndagsmöten. Informationen från Färingtofta via samtal/sms fungerade bra under början av läsåret, sedan löstes detta genom att Ulrika varit i Färingtofta alla dagar. Analys av resultat: Vi ser att våra insatser kring ansvar och inflytande gett resultat. Dock behöver vi fortsätta arbeta med sakers värde, såväl leksaker som annat material. Vi ser även att språkbruket har försämrats under läsåret då vi inte fokuserat lika mycket på det. Detta är något som vi behöver arbeta med till hösten igen, då gärna i samarbete med skolan. Inför nästa läsår måste det avsättas tid i t.ex mötesschemat för samrådssamtal fritidshemskola, då detta annars lätt glöms bort. Åtgärder för utveckling: Vidareutveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I samarbete med skolan arbeta med barnens språkbruk. Respektera andra människors egenvärde Marknadsföra fritidshemmets verksamhet både internt och externt. Representant från fritidsverksamheten deltar i måndagsmöten. Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Övergripande mål: I juni 2013 har vi en lättläst, informativ, interaktiv och attraktiv hemsida Under läsåret arbetar vi alla med att öka arbetsron och i juni 2013 finns förankrade redskap i samtliga klasser för att upprätthålla arbetsron. Under läsåret genomförs ett projekt i samtliga årskurser med syfte att öka läsförståelse, läslust, begreppsförståelse på allt högre nivåer. 8