Catharina Thuresdotter (S), ordförande Sven Holmqvist (S), 1:e vice ordförande Hanna Sofie Utsi (Mp), 2:e vice ordförande.

Transkript

1 Plats och tid: Sessionsalen, kommunhuset i Jokkmokk, klockan Ajourneringar Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Catharina Thuresdotter (S), ordförande Sven Holmqvist (S), 1:e vice ordförande Hanna Sofie Utsi (Mp), 2:e vice ordförande Robert Bernhardsson (S) Birgitta Siljelöf (S) Lars-Göran Johansson (S) Anna-Greta Kvickström (S) Tord Larsson (S) Kerstin Hellgren Tobiasson (S) Anette Ek Lindqvist (S) Claes Markusson (S) Marina Eriksson (S) Jan Sjöberg (S) Eva Näslund (S) Viktor Segerström (V) Andreas Lindkvist (V) Roland Boman (Fjk) Jessica Eriksson (Fjk) Roger Åström (Fjk) Kajsa Boman (Fjk) Henrik Blind (Mp) Helen Swartling (Mp) Karin Vannar (Sv) Lars-Ivan Tuolja (Sv), deltar Per-Olof Lindroth (L) Jonas Wiandt (L) Annica Holmbom (M) Övriga närvarande: Tid och plats för justering: Marcus Sjaggo, sekreterare Annika Almqvist, kommunchef, 21 Torsdagen den 19 april 2018, i Kommunhuset, Jokkmokk Paragrafer: Underskrifter: Sekreterare... Marcus Sjaggo Ordförande... Catharina Thuresdotter (S) Justerande... Viktor Segerström (V) Karin Vannar (Sv) ANSLAG / BEVIS Organ: Kommunfullmäktige : Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Marcus Sjaggo

2 2 Innehållsförteckning 14 Val av justerare 15 Godkännande av föredragningslistan 16 Dnr 2018:355 Medborgarförslag- Trafiken genom Porjus 17 Dnr 2018:439 Motion- Tillgänglig kommunorganisation 18 Dnr 2017:394 Motionssvar- Dialoghanteringen i Jokkmokks kommun 19 Dnr 2017:337 Motionssvar- Livskvalité i Jokkmokk- attraktivt boende 20 Dnr 2017:829 Förslag om avsättning till resultatutjämningsreserven, RUR 21 Dnr 2018:254 Årsredovisning för Dnr 2018:452 Revisionsberättelsen samt prövning av frågan om ansvarsfrihet för år Dnr 2018:256 Investering i kallförråd på Forsnäs industriområde 24 Dnr 2018:307 Förslag till fastighetsköp av Jokkmokk Kyrkostaden 5:1 25 Dnr 2018:257 Norrbottens folkhälsostrategi Dnr 2017:996 Ändringar i bolagsordningen, aktieägaravtalet och ägardirektiv i Kommunassurans Syd AB 27 Dnr 2018:263 Avveckling av Destination Jokkmokk AB 28 Dnr 2018:233 Redovisning av partistöd 2017

3 3 29 Dnr 2018:165 Beslut om utbetalning av partistöd Avsägelser/valärenden 31 Anmälningsärenden 32 Dnr 2018:438 Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun

4 4 14 Val av justerare att utse Viktor Segerström (V) och Karin Vannar (Sv) till justerare, samt att justering av protokollet ska ske torsdagen den 19 april 2018 klockan Överläggning i kommunfullmäktige utse Viktor Segerström (V) och Karin Vannar (Sv) till justerare.

5 5 15 Godkännande av föredragningslistan att godkänna utsänd föredragningslista med tillägg av föreslaget extra ärende. Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande informerar kommunfullmäktige att kommunstyrelsen har föreslagit ett extraärende som tillägg på utsänd föredragningslista: - Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun ( 32). Ordförande prövar om kommunfullmäktige kan ta med det som ett extra ärende och finner att ett enigt kommunfullmäktige beslutat så.

6 6 16 Dnr 2018:355 Medborgarförslag- Trafiken genom Porjus att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning, samt att uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Bo-Lennart Uusitalo. Trafiken genom Porjus samhälle har ökat år från år. De gånger som NTF har gjort mätningar har ca 180 lastbilar passerat Porjus. Några lastbilar utmärker sig då de passerar Porjus under 30 km/h som råder mellan Värsta syndaren passerade i 87km/h. Medelhastigheten på samma sträcka är 67 km/h Mitt förslag är att kommunen skriver till den myndighet som ansvarar över trafikkamerorna samt att dessa sätts upp enligt nedan: 1. I södra infarten till Porjus 2. Vid infarterna till Ålloluokta samt infarten norrifrån in i Porjus samhälle vid "Fingals affär" Med detta förslag får vi ner hastigheten i Porjus Mitt förslag till Jokkmokks är att be Trafikverket sätta upp skyltar vid rastplatsen i Porjus att tomgångskörning är endast tillåten i tre minuter. Ärendets beredning Medborgarförslag från Bo-Lennart Uusitalo inkommen Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

7 7 17 Dnr 2018:439 Motion- Tillgänglig kommunorganisation att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet En motion har inkommit från Viktor Segerström och Andreas Lindkvist (bägge V). Under senaste året har kommunens medborgare funnit dörrarna till Kommunalkontoret i Jokkmokk låsta och hänvisats till att försöka förklara sitt ärende i en porttelefon i hopp om att bli insläppta. Förklaringen uppges vara hot mot tjänstemän i den kommunala organisationen och deras arbetsmiljö. Vi i vänsterpartiet tycker nuvarande situation är orimlig. Hela den kommunala organisationen finns i grunden till för oss medborgare och en av de stora fördelarna med en liten glesbygdskommun är möjligheten till personligt bemötande. Ett igenbommat kommunalkontor och otillgängliga tjänstemän ger helt fel signaler till besökaren som vi ser det. Vi föreslår därför kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt: -Lösa situationen så att de enstaka tjänstemän som kan antas ha en hotbild mot sig får en acceptabel arbetsplacering. -Se till att merparten av kommunens anställda kan besökas igen utan porttelefoner och låsta dörrar. Ärendets beredning Motion från Viktor Segerström och Andreas Lindkvist (bägge V) inkommen Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning.

8 8 17- fortsättning Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

9 9 18 Dnr 2017:394 Motionssvar- Angående dialoghanteringen i Jokkmokks kommun att revidera principerna för medborgardialog i enlighet med upprättat förslag, samt att motionen i och med det ska anses vara besvarad. Ärendet En motion har inkommit från Birgit Meier-Thunborg (M). Dialoger med medborgarna är långt mer än ett samtal. Det handlar om information, att ge medborgarna möjlighet att ta ställning, att inbringa sig och känna sig delaktiga. Väl förberedda och systematiskt genomförda dialoger har förmågan att höja delaktigheten i besluten och är ett kunskapslyft för både politiker, tjänstemän och medborgarna. I Jokkmokk borde det vara en självklarhet att föra en öppen och bred dialog i betydelsefulla ärenden, som till exempel större strukturförändringar i äldreomsorg eller skolgång, byggprojekt, satsningar eller neddragningar som berör hela eller delar av kommunen. En väl utvecklad dialogstrategi är transparensnyckeln, där medborgarna kan göra sin röst hörd, bidrar till beslutsunderlaget och därmed blir en del av den beslutande församlingen. Moderaterna Jokkmokk yrkar därför: -Att kommunfullmäktige beslutar om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att förbereda en medborgardialogpolicy som har till syfte att involvera medborgarna i Jokkmokks kommun på ett aktivt sätt i att framta beslutsunderlag. -Att utifrån denna, sedermera av kommunfullmäktige beslutade medborgardialogpolicy, vidtar nödvändiga åtgärder i att bereda utbildningsmöjligheter till berörda dialogförare, d.v.s. tjänstemän/politiker/medborgare i dialogteknik exempelvis i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Att implementera medborgardialogpolicyn i Jokkmokks kommuns strategiska handlingsplaner.

10 10 18 fortsättning Utredare Magdalena Fjellner har berett motionen. Motionsställaren i ovan nämnda motion lyfter en för kommunen angelägen fråga som rör demokratiutveckling och medborgares delaktighet och påverkansmöjlighet på samhällsutvecklingen genom dialog. Jokkmokks kommun har under åren deltagit i SKL:s projekt Medborgardialog som del i styrningen i syfte att prova metoder för hur medborgarna kan bli mer delaktiga i den kommunala styrningen. Utgångspunkten för Jokkmokks kommuns deltagande i projektet har varit att utvecklingen av medborgarnas delaktighet och engagemang blivit en allt viktigare fråga för både kommuner och landsting. Detta utifrån de utmaningar som det demokratiska samhället står inför med färre medlemmar i politiska partier, stora skillnader i valdeltagande, lågt förtroende för politiker och ett allt mer divergerat samhälle. Deltagande i projektet har varit ett verktyg för kommunen att upprätta metoder att uppnå målet om Aktiva medborgare i Jokkmokks kommuns, vid tiden aktuella, måldokument Jokkmokk Målet Aktiva medborgare innehöll indikatorer för medborgarnas upplevelse av att ha inflytande och reella möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Projektledare för Medborgardialog som del i styrningen var Jokkmokks kommuns utvecklingschef, styrgruppen har bestått av kommunstyrelsens arbetsutskott samt kommunens ledningsgrupp på tjänstemannanivå. Projektet har resulterat i ett implementerat arbetssätt som inkluderar olika typer av medborgardialog i den politiska processen. Jokkmokks kommun har genom beslut i styrgruppen för projektet antagit och implementerat ett antal grundprinciper för medborgardialog (se bilaga Grundprinciper för medborgardialog i Jokkmokks kommun ) samt beslutat nyttja, av SKL:s framarbetat, delaktighetsspektrum som guideline för medborgardialog (se bilaga Delaktighetsspektrum ). Grundprinciperna klargör ansvar, befogenheter och roller för dialog samt hur dialoger ska planeras och genomföras. Delaktighetsspektrumet ska användas i kombination med grundprinciperna i syfte att tydligt klargöra form av delaktighet samt förslag till lämplig metod för medborgardialog. Erfarenhet av att genomföra olika typer av medborgardialoger finns inom den kommunala verksamheten och i situationer där det bedöms lämpligt eller önskvärt används extern kompetens. Tillväxtfunktionen anser motionens intention vara uppfylld med Jokkmokks kommuns grundprinciper för medborgardialog.

11 fortsättning Tillväxtfunktionen föreslår kommunstyrelsen besluta: Att motionen anses besvarad. Kommunfullmäktige beslutade , 56, att återremittera motionen till kommunstyrelsen för att revidera principerna för medborgardialog. Tillväxtfunktionen har upprättat förslag till revidering: Nuvarande punkt 1: Medborgardialog ska utgå från Jokkmokks kommuns måldokument Jokkmokk 2015 Den naturliga kommunen där alla ryms. Ersätts med: Medborgardialog ska utgå från Jokkmokks kommuns visionsdokument Jokkmokk 2030 Den självklara mötesplatsen på Polcirkeln. Nuvarande punkt 3a: Spelrummet för inflytande ska vara klarlagt Ersätts med: Spelrummet för inflytande ska vara klarlagt enligt delaktighetsspektrum Nuvarande punkt 3d: Debattmaterialet ska vara lätt att förstå / enkelt utformat Ersätts med: Dialogmaterialet ska vara lätt att förstå / enkelt utformat Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 52. Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner daterad Kommunfullmäktiges beslut , 56. Kommunstyrelsens beslut , 93. Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner daterad Kommunfullmäktiges beslut , 19. Motion från Birgit Meier-Thunborg (M) inkommen Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Förslagsställaren Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Utredare Magdalena Fjellner Akten

12 12 19 Dnr 2017:337 Motionssvar- Livskvalité i Jokkmokk-attraktivt boende att bifalla motionen. Ärendet En motion har inkommit från Viktor Segerström (V). Som övergripande syfte och mål med det nyligen utarbetade- Vision Jokkmokk har vi enats om formuleringar som ökande befolkning, ökande attraktionskraft, fler besökare, fler företagsetableringar och fler investeringar som genererar livskvalitet för kommunens invånare. Vi i vänsterpartiet tror att en kommun som anstränger sig för att erbjuda livskvalitet och trivsel för sina medborgare samtidigt lägger en långsiktig grund för en stor mängd positiva utvecklingsmöjligheter. Jokkmokk erbjuder många positiva kvalitéter redan idag men en sak sticker ut lite extra. Kommunen har en på många sätt unik möjlighet att erbjuda tillgång till natur och friluftsliv. Vi tror att det här är en viktig anledning till att många kommuninvånare valt att bo här och det är avgörande för många som väljer att flytta hit. Det finns utan tvekan mycket att vinna genom att konkret tillgängliggöra dessa kvaliteter för alla våra nuvarande och framtida kommunmedborgare. Jokkmokks kommun är vidsträckt och tillgång till natur och friluftsliv kräver många gånger boende utanför centralorterna. Samtidigt lägger nationella restriktioner såsom strandskydd och bygglovsbegränsningar en våt filt över möjligheterna till friluftsliv på attraktiva platser. Att i en kommun med tusentals mil stränder längs våra sjöar och älvar strikt hålla på med sådana begränsningar är både oskäligt och skadligt för kommunens medborgare. Att finna och tillgängliggöra lämpliga och attraktiva områden där kommunmedborgare ges tillfälle att bedriva friluftsliv där hänsyn tas till naturskydd, renskötsel och andra näringar skulle skapa möjligheter till utökad livskvalité i kommunen i framtiden. Aktivt arbete med LIS-områden och påtryckningar mot myndigheter där tillfälle ges har gett goda resultat i våra grannkommuner. Vi föreslår därför kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att:

13 fortsättning -Verka för utökad tillgång till områden med stugtomter, fritidshus och bostäder för kommunens medborgare i attraktiva lägen i vår vackra kommun. Tillväxtchef Stefan Andersson och teknisk chef Erik Fagerström har berett motionen. Motionären tar upp ett mycket viktigt område för tillväxtskapande förutsättningar i kommunen. Att möjliggöra boenden i attraktiva områden/lägen samt tillgängliggöra den unika möjligheten till natur- och friluftsliv. Som övergripande syfte och mål med det antagna visionsdokumentet, Jokkmokk 2030, finns ökande befolkning, ökande attraktionskraft, fler besökare, fler företagsetableringar och fler investeringar som genererar livskvalitet for kommunens invånare. I kommunens arbete med LIS-områden har bl.a. följande förutsättningar redovisats: Glesheten i Jokkmokk och omkringliggande kommuner ses i RUS som en konkurrensfördel och tillväxtfaktor. Det är viktigt att uppmuntra en inflyttning i hela länet och kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer för den personliga smaken. Tillgång till attraktivt boende är en framgångsfaktor. Närheten till vatten kan utgöra just en sådan källa till ett beslut att bosätta sig i kommunen. Utpekandet av LIS-områden är därför betydelsefullt för graden av landsbygdsutveckling i kommunen. Då motionen bedöms ligga helt i linje med kommunens övergripande visionsdokument, Jokkmokk 2030, och gällande översiktsplans tematiska tillägg gällande LIS- områden föreslår undertecknande: Att motionen bifalles i sin helhet. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 53. Tjänsteskrivelse från tillväxtchef Stefan Andersson och teknisk chef Erik Fagerström daterad Kommunfullmäktiges beslut , 16. Motion från Viktor Segerström inkommen Kopia till Förslagsställaren Tillväxtchef Stefan Andersson Teknisk chef Erik Fagerström Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

14 14 20 Dnr 2017:829 Förslag om avsättning till resultatutjämningsreserven, RUR att från 2017 års överskott enligt balanskravsutredning avsätta 2,9 miljoner kr till resultatutjämningsreserven (RUR). Därmed har avsättning till RUR nått den maximala beloppsgränsen om 20 miljoner kr. Ärendet Kommunfullmäktige fattar beslut om införande av RUR och fastställer riktlinjer för hantering av densamma. också om reservering till och disposition ur denna reserv. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 att införa samt avsätta medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Beslut fattades samtidigt om att maximera RUR till 20 miljoner kr. Enligt lagens förarbeten bör hanteringen av reserven framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. De lokala riktlinjerna innehåller regler för avsättning, disposition samt reservens maximala storlek. Enligt fastställda riktlinjer för Jokkmokks kommun kan avsättning till RUR ske under år med goda resultat och enligt den nivå som stadgas i Kommunallagens (11 kap, 14), dvs med högst ett belopp, som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning eller två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Enligt ovanstående skrivning kan Jokkmokks kommun av 2017 års resultat maximalt avsätta 5,5 miljoner kronor till RUR (se bilaga). Ingående balans RUR 2017 är 17,1 miljoner kr varför avsättning föreslås ske med 2,9 miljoner kr, och därmed är maxbeloppet 20,0 miljoner kr i reserven uppnått. Ekonomichef Anna Wedin föreslår: Att från 2017 års överskott enligt balanskravsutredning avsätta 2,9 miljoner kr till resultatutjämningsreserven (RUR). Därmed har avsättning till RUR nått den maximala beloppsgränsen om 20 miljoner kr.

15 fortsättning Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 35. Tjänsteskrivelse från ekonomichef Anna Wedin daterad Kopia till Kommunchef Annika Almqvist Ekonomichef Anna Wedin Akten

16 16 21 Dnr 2018:254 Årsredovisning och bokslut för år 2017 att godkänna årsredovisningen för Ärendet Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat för år 2017 främst beroende på att balanserade intäkter från migrationsverket tagits fram på årets resultat. Det handlar om totalt ca 10,8 miljoner kronor som balanserats fram till år 2015 och som enligt god redovisningssed ska intäkt föras under den period de avser. Sammanställning budgetavvikelse styrelse och nämnder, miljoner kronor: Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden -443 Kultur- och fritidsnämnden 592 Summa styrelse och nämnder Finansieringen Summa budgetavvikelse Budgeterat resultat Redovisat resultat Ekonomichef Anna Wedin föreslår: Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta att lägga informationen om resultatet med godkännande till handlingarna. Även en sammanställning på värderegleringar som kommunstyrelsen ska besluta om har tagits fram. Kommunstyrelsen beslutade , 36, att avvakta med ärendet tills att revisionsutlåtandet har inkommit och att då hålla ett extra kommunstyrelse sammanträde. Kommunstyrelsen beslutade , 61, att godkänna värderegleringarna och avskrivningarna.

17 fortsättning Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 61. Revisionsrapport Granskning av årsredovisningen 2017 Kommunstyrelsens beslut , 36. Värderegleringar för Tjänsteskrivelse från ekonomichef Anna Wedin daterad Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Kommunchef Annika Almqvist Ekonomichef Anna Wedin Akten

18 18 22 Dnr 2018:452 Revisionsberättelse samt prövning av frågan om ansvarsfrihet för år 2017 att de enskilda förtroendevalda i styrelser och nämnder beviljas ansvarsfrihet för år 2017, detta då inga allvarliga anmärkningar riktas från revisorernas sida, samt att nämnder och styrelsen tar till sig de synpunkter som revisorerna lagt fram och arbetar aktivt för att hitta lösningar på dessa, samt att i övrigt godkänna revisionsberättelsen. Ärendet Kommunrevisorerna har inkommit med revisionsberättelse för år Revisorerna har granskat kommunstyrelsen och övriga nämnders verksamhet. Granskningen har genomförts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, samt kommunens revisionsreglemente. Revisorerna bedömer: Att styrelsen och nämnder i Jokkmokks kommun i övervägande del har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Att kommunens räkenskaper i allt väsentligt är rättvisande. Att styrelsens och nämnders interna kontroll i begränsad utsträckning har varit tillräckligt. Vår granskning visar att åtgärder vidtagits sedan föregående år för att stärka den interna kontrollen men också att fortsätta åtgärder krävs. Att resultatet i det finansiella perspektivet delvis är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat om avseende god ekonomisk hushållning. För det verksamhetsmässiga perspektivet saknas mål specifikt för god ekonomisk hushållning 2017 varför ingen bedömning av måluppfyllelse kan göras. Revisorerna tillstyrker att kommunstyrelsen, nämnderna samt de enskilda förtroendevalda ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet samt att kommunens årsredovisning för år 2017 godkänns.

19 fortsättning Enligt Kommunallagens 5 Kap, 25a, så krävs det numera att kommunfullmäktige ska motivera beslutet om att bevilja eller vägra ansvarsfrihet om det inte är uppenbart obehövligt. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning så är det kommunfullmäktiges presidium som bereder förslag till motivering för fullmäktiges ansvarsprövning. Ärendet beredning Revisionsberättelsen för 2017 daterad Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande berättar att presidiet föreslår: Att de enskilda förtroendevalda i styrelser och nämnder beviljas ansvarsfrihet för år 2017, detta då inga allvarliga anmärkningar riktas från revisorernas sida, samt att nämnder och styrelsen tar till sig de synpunkter som revisorerna lagt fram och arbetar aktivt för att hitta lösningar på dessa, samt att i övrigt godkänna revisionsberättelsen. Kopia till Samtliga nämnder Revisorerna Akten

20 20 23 Dnr 2018:256 Investering i kallförråd på Forsnäs industriområde att anvisa medel med kr från det egna kapitalet för investeringen. Ärendet Fastighetskontoret har i dialog med hyresintressent påbörjat en anpassning av kallförråd på fastigheten Jokkmokk 9:28. Lokalen ska hyras ut för timmerhustillverkning och är en del i ett samarbete för att kunna etablera ett företag som flyttar till Jokkmokk. Företaget som tillverkar timmerhus har förutom byggnadsproduktionen en bäring på nyttjande av lokala råvaror och bedriver utbildningar inom timring. Sedan årsskiftet 2016/2017 har bland annat vattenfall etablerat sig i området, vilket bidragit till att påbörja en uppfräschning av området. Detta projekt ska leda till en fortsatt utveckling av området och ett led i att fler verksamheter etablerar sig inom planlagt industriområde. Det tidigare bristfälligt ombyggda taket ska justeras och delvis bytas ut. Befintliga kvicksilverlampor byts ut till moderna lågenergilampor. I förrådet monteras räl för en travers för lastning, lossning och hantering av byggnadsdelar. Traversen ska bära 2000 kg med en spännvidd på 16 meter. Platsen för den gamla kontorsbyggnaden kommer att kunna erbjuda plats för ett timmerhus som troligt flyttas från Finland. Runt området kommer eventuellt stängsel att monteras för att förhindra intrång och nedskräpning. Projektet ska leda till en anpassning för ett stort kallförråd för hyresgästs räkning och är en viktig del i utveckling av Forsnäs industriområde. Teknisk chef Erik Fagerström föreslår kommunstyrelsen: Att bevilja kr, varav 50% bygdemedel, för iordningställande av kallförråd för hyresgäst. Kommunstyrelsen beslutade , 38, att genomföra investeringen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 38.

21 fortsättning Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad Överläggningar i kommunfullmäktige Tord Larsson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Ekonomifunktionen Kommunchef Annika Almqvist Ekonomichef Anna Wedin Teknisk chef Erik Fagerström Akten

22 22 24 Dnr 2018:307 Förslag till fastighetsköp av Kyrkostaden 5:1 att köpa fastigheten Jokkmokk Kyrkostaden 5:1 av Ingegerd Linde för 1,2 miljoner kr, samt att köpet finansieras från det egna kapitalet. Ärendet Jokkmokks kommun har fått en förfrågan av Ingegerd Linde om kommunen är intresserad att köpa fastigheten Kyrkostaden 5:1 för 1,2 miljoner kr. På fastigheten står några av centralortens äldsta byggnader och fastigheten gränsar dessutom till två av kommunen ägda fastigheter, Kyrkostaden 6:1, den s.k. Svensson tomt, och Kyrkostaden 4:1, vilket gör att kommunen skulle ha förfogande över ett stort sammanhängande markområde i centrala Jokkmokk. Kommunchef Annika Almqvist föreslår: Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att köpa fastigheten Kyrkostaden 5:1 för 1,2 miljoner kr. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 39. Tjänsteskrivelse från kommunchef Annika Almqvist daterad Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Säljaren Kommunchef Annika Almqvist Teknisk chef Erik Fagerström Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

23 23 25 Dnr 2018:257 Norrbottens folkhälsostrategi att anta folkhälsostrategin. Ärendet Ett förslag på folkhälsostrategi har tagits fram av Norrbottens folkhälsopolitiska råd, NFR, där Norrbottens Kommuner, Region Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län är huvudmän. Strategin beskriver utgångsläge, målsättningar, egenskaper för ett framgångsrikt folkhälsoarbete samt vem som gör vad i Norrbottens folkhälsoarbete. Syftet med strategin är att stimulera till ett mer systematiskt folkhälsoarbete som utjämnar skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper och i förlängningen förbättrar folkhälsan. Strategin börjar att gälla efter att Norrbottens Kommuner, Region Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län antagit dokumentet. I samband med fastställandet upphör den tidigare folkhälsostrategin från år 2007 att gälla. Norrbottens kommuner rekommenderar medlemskommunerna att anta förslaget Norrbottens folkhälsostrategi Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 46. Förslag till Norrbottens folkhälsostrategi Kopia till Norrbottens kommuner Fritidschef Ann Enberg Akten

24 24 26 Dnr 2017:996 Ändringar i bolagsordningen, aktieägaravtalet och ägardirektiv i Kommunassurans Syd AB att anta den nya bolagsordningen, aktieägaravtalet och ägardirektivet. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 63, att bli delägare i Kommunassurans Syd AB. Förslag till ny bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv i Kommunassurans Syd AB har framarbetats med tanke på att flera nya ägarkommuner har tillkommit. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 47. Förslag till ny bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv i Kommunassurans Syd AB. Kommunfullmäktiges beslut , 63. Kopia till Kommunassurans Syd AB Kommunchef Annika Almqvist Ekonomichef Anna Wedin Akten

25 25 27 Dnr 2018:263 Avveckling av Destination Jokkmokk AB att avveckla Destination Jokkmokk AB, samt att ge uppdraget till kommunchefen att se till att avvecklingen genomförs och att göra det på sätt som kommunchefen bedömer vara mest fördelaktigt för alla parter. Ärendet Destination Jokkmokk ekonomisk förening äger 50 procent av aktierna i Destination Jokkmokk AB och har på extra föreningsstämma beslutat att bolaget ska läggas ner. Jokkmokks kommun äger de övriga 50 procenten av aktierna i bolaget och frågan om avveckling behöver tas upp för beslut i fullmäktige. Efter ägarnas beslut kommer frågan att tas upp på Destination Jokkmokk AB:s bolagsstämma i juni. Kommunchef Annika Almqvist föreslår att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige: Att besluta att avveckla Destination Jokkmokk AB. Att ge uppdraget till kommunchefen att se till att avvecklingen genomförs och att göra det på sätt som kommunchefen bedömer vara mest fördelaktigt för alla parter. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 48. Tjänsteskrivelse från kommunchef Annika Almqvist daterad Kopia till Kommunchef Annika Almqvist Akten

26 26 28 Dnr 2018:233 Redovisning partistöd 2017 att godkänna redovisningarna från S, Sv och V. Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande informerar att redovisningar från S, Sv och V har kommit in till dagens möte och informerar att resterande redovisningarna för 2017 ska vara inne innan 30 juni för att partistöden för 2018 ska kunna betalas ut. Ärendets beredning Redovisning från S inkommen Redovisning från Sv inkommen Redovisning från V inkommen

27 27 29 Dnr 2018:165 Beslut om utbetalning av partistöd 2018 att betala ut följande partistöd för 2018: V: kr Sv: kr S: kr Ärendet Efter att varje parti som fått partistöd för 2017 redovisat detta tillsammans med ett granskningsintyg till kommunfullmäktige så ska kommunfullmäktige ta ett beslut om att betala ut partistöd för Grundstöd utgår med kr/parti i kommunfullmäktige. Partistöd utgår med kr/mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna: 14x Framtid i Jokkmokk: 5x Miljöpartiet: 4x Vänsterpartiet: 2x Samernas Väl: 2x Liberalerna: 2x Moderaterna: 1x Sverigedemokraterna: 1x kr kr kr kr kr kr kr kr Ärendets beredning Kommunfullmäktiges beslut , 28. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad

28 28 30 Avsägelser/valärenden att ånyo bordlägga valet av ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Anders Olofsson (L), att ånyo bordlägga valet av ny ersättare i socialnämnden efter Andreas Lindkvist (V), att ånyo bordlägga valet av ny ersättare i Lapplands Kommunalförbunds gymnasienämnde efter Per-Olof Hedström (Sv), samt att ånyo bordlägga valen av ny ledamot i barn- och utbildningsnämnden, samt uppdraget som ersättare i Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten efter Peter Lagerqvist (Mp). Ärendet Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i socialnämnden efter Andreas Lindkvist (V). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Anders Olofsson (L). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valen av ny ledamot i barn- och utbildningsnämnden samt uppdraget som ersättare i Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten efter Peter Lagerqvist (Mp). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i Lapplands Kommunalförbunds gymnasienämnd efter Per-Olof Hedström (Sv).

29 29 31 Anmälningsärenden att lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Inga delgivningar har anmälts till sammanträdet.

30 30 32 Dnr 2018:438 Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun att anta skrivelsen. Ärendet Jokkmokks kommun har sedan 1990-talet arbetat för en miljöanpassning av vattenkraften i vår kommun. Företrädare för kommunen har uppvaktat ministrar, deltagit i möten med miljödomstolen, träffat representanter från kammarkollegiet, skrivit debattartiklar, funnits med i medierapportering. Vi har även deltagit i möten med länsstyrelse och vattenmyndigheten mm. Vi har också skrivit ett antal remisser till den kommande lagstiftningen om vattenkraft och miljö. Vi har inte upplevt att de olika myndigheterna tagit vår röst på allvar vad gäller behovet av miljöinvesteringar i Luleälven. Vi har inte bjudits in att delta i de dialogmöten som HaV hållit, på regeringsuppdrag, under de senaste åren. Likaså är vi inte tillfrågade att delta i högnivåmöten som myndigheterna Hav och EM anordnat tillsammans med företrädare för vattenkraft och miljöorganisationer. Jokkmokks kommun är i särklass den största vattenkraftskommunen och vi besitter kunskaper och erfarenheter som inte finns hos våra myndigheter när det gäller den påverkan som vattenkraften har på miljön i Luleälvdal. HaV och Energimyndigheten har i den Nationella Strategin från 2014 dömt ut möjligheterna till miljöåtgärder enligt ny modern miljölagstiftning i Luleälvens reglerade vatten. Där skriver myndigheterna att miljöförbättrande åtgärder bör i huvudsak förläggas i biflöden som inte ingår i Luleälvens reglerområde. Vattenfall skriver 2013 att Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip orimliga. Värdet av förnybar energi är större än den relativt lilla miljönytta som kan uppnås. Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden. Samstämmigheten är stor mellan myndigheterna HaV och Energimyndigheten med det förslag som den storskaliga vattenkraftens företrädare lagt fram. Förslaget ligger i sin tur till grund för

31 fortsättning energiöverenskommelserna och den kommande lagstiftningen. I förslaget ligger också en skrivning att våra myndigheter ska ta fram en plan hur miljöanpassningar ska ske över tid och med hänsyn till vattenkraftens ekonomi och betydelse för elsystemet. Där har våra myndigheter tagit klar ställning mot miljöförbättringar i Luleälven. Det är med stor besvikelse vi ser att myndigheterna så kategoriskt räknar bort miljöinvesteringar i Luleälvdal samt att de värden som skapas i Lule älvdal används för miljöinvesteringar i andra delar av landet. Ramdirektivet ger Vattenmyndigheten möjligheter till undantag, den möjligheten nyttjar inte Vattenmyndigheten. Istället väljer Vattenmyndigheten att följa Energimyndighetens linje vilket tillvaratar energiproduktionens intressen före möjliga miljöinvesteringar. Jokkmokks kommun anser att det nu liggande förslaget hindrar de möjligheter vi ser att skapa en ordentlig kvalitetsförbättring av miljön av den idag totalskadade Luleälven. Vi ser med oro att riksdagen sannolikt kommer att ta beslut som hotar möjligheten till ett stort antal arbetstillfällen med miljöåterställning i Luleälvens reglerområde. Det kommer också innebära att ett stort antal fasta arbetstillfällen inom bla. service och besöksnäring aldrig kommer till stånd. Det följer inte den linje som riksdagen brukar anse som viktiga områden för Sveriges tillväxt. Noterbart är att den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft innebär att 100-tals miljoner tas från Luleälven för att användas till miljöåtgärder, företrädesvis i södra Sverige. Det är en betydande omfördelning av resurser som behövs för miljöinvesteringar i Jokkmokks kommun. Jokkmokks kommun tycker att det finns positiva inslag i lagförslaget med rättslig prövning för moderna miljövillkor hos samtliga vattenkraftverk. Tyvärr ser vi i förslagets förarbete och underlag att Luleälvens miljö inte blir en prioriterad fråga. Snarare tvärtom. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 62. Förslag till skrivelse daterad Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande prövar om kommunfullmäktige kan anta skrivelsen i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att ett enigt kommunfullmäktige beslutat så.

32 fortsättning Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten