KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 1 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: , kl 15:00 (observera tiden) Plats: Stadshuset, Gruvsalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till ewa.jacobsson@hoganas.se, , eller niklas.akerstrom@hoganas.se, ÄRENDEN Kommunstyrelsens egna ärenden 1. Justering 2. Personalinformation (inga handlingar) 3. Ekonomiinformation (inga handlingar) 4. Information från räddningschefen (inga handlingar) 5. Information angående Skåne Nordvästs verksamhet och verksamhetsplan (inga handlingar) Ärenden till kommunfullmäktige 6. Redovisning av nytt resursfördelningssystem inom utbildningsnämnden, s Antagande av bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun , s Upphävande av beslut avseende fortsatta webbsändningar av fullmäktiges sammanträden, s Revidering av budgetramar för 2014, s Godkännande av plan för intern kontroll 2014, s Antagande av vision för Höganäs kommun, s (kompletterande handlingar separat) Kommunstyrelsens egna ärenden 12. Förtydligande avseende placering av parkeringsplatser för elbilar, s Redogörelse av projekt för vidareutveckling av kollektivtrafiken, s Långsiktigt säkrande av gruvhålet på Tjörröd, s Ändring av kommunstyrelsens behörighetsbeslut, s Samråd med AB Höganäshem, s Ärenden till kommunfullmäktige 17. Förteckning över motioner som inte är slutbehandlade 2014, s forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 1

2 2 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN Uppföljning av bifallna motioner 2014, s Förteckning över ej verkställda beslut tagna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, s Antagande av ny delegationsordning och nytt reglemente för kommunstyrelsen, s Antagande av reviderad taxa inom byggnadsnämndens verksamhetsområde, s Antagande av reviderade regler för Höganäs kommuns tomtkö, s Godkännande av markanvisnings-, options-, parkerings- samt nyttjanderättsavtal avseende övernattningsmöjligheter vid Höganäs Sportcenter, s Godkännande av markanvisningsavtal med Bo Klok Housing AB avseende kvarteret Svalan, s Avslag av förfrågan avseende avskrivningsgaranti för Höganäs golfklubb, s Antagande av reviderad drogpolicy med tillhörande riktlinjer avseende unga inom Höganäs kommun, s Redovisning av beslut fattade i kommunstyrelsens utskott samt kommunstyrelsens informationsoch anmälningsärenden, s Höganäs Péter Kovács Ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 2

3 Ärende 6 Redovisning av nytt resursfördelningssystem inom utbildningsnämnden 3

4 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2012/262 REDOVISNING AV NYTT RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM INOM UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 13 september 2012, 93, bland annat att uppdra åt utbildningsnämnden att redovisa de beslut som nämnden fattat efter genomförd analys av förvaltningen om hur resursfördelningssystemet för insatser till barn i behov av särskilt stöd kan optimeras. Utbildningsnämnden beslutade om ett nytt resursfördelningssystem den 11 november 2013, 80, vilket nämnder har överlämnat till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 18 mars 2014, 38, Utbildningsnämndens beslut den 11 november 2013, 80, Utbildningsförvaltningen, förslag till nytt resursfördelningssystem inom utbildningsnämnden från och med budgetåret 2014 daterad den 31 oktober Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att lägga informationen i utbildningsnämndens beslut den 11 november 2013, 80, till handlingarna. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 4

5 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 20 mars 2014 Anslaget på kommunens anslagstavla den 21 mars 2014 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

6 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2012/ REDOVISNING AV NYTT RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM INOM UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 13 september 2012, 93, bland annat att uppdra åt utbildningsnämnden ratt edovisa de beslut som nämnden fattat efter genomförd analys av förvaltningen om hur resursfördelningssystemet för insatser till barn i behov av särskilt stöd kan optimeras. Utbildningsnämnden beslutade om ett nytt resursfördelningssystem den 11 november 2013, 80, vilket nämnder har överlämnat till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut den 11 november 2013, 80. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen i utbildningsnämndens beslut den 11 november 2013, 80, till handlingarna. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 6

7 PROTOKOLLSUTDRAG UTBILDNINGSNÄMNDEN UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde Utbildningsnämnden, Ordförande Pia Möller (M) Justerande Jon Rickardsson (KD) Sekreterare Elisabeth Bonakdar Hashemi Protokollet har justerats den 12 december 2013 Anslaget på kommunens anslagstavla den 16 december 2013 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

8 PROTOKOLLSUTDRAG UTBILDNINGSNÄMNDEN UN/2013/ NYTT RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM 2014 Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden beslutade den 31 januari 2013, 5, att uppdra åt utbildningsförvaltningen att utarbeta ett nytt förslag på resursfördelningssystem. Utbildningsförvaltningen har nu tagit fram ett sådant förslag som föreslås börja gälla från och med budgetåret Beslutsunderlag Förslag till nytt resursfördelningssystem inom utbildningsnämnden från och med budgetåret 2014 Ytterligare underlag i ärendet UN beslut , 5 Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden yrkar att nämnden ger i uppdrag åt utbildningsförvaltningen att i mars 2015 redovisa en utvärdering av det nya resursfördelningssystemet för utbildningsnämnden samt att redovisa skillnaderna mellan resursfördelningssystemen i termer av hur mycket medel fördelats till respektive skolenhet före och efter förändringarna. Nämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att att att att att budgeten för de kommunala skolorna justeras tre gånger per år, i månadsskiftena april-maj och september-oktober samt vid årets slut, en del av de generella resurserna flyttas över till tilläggsbeloppet och resterande läggs till grundbeloppet, vid fördelning av det socioekonomiska strukturtillägget vikta bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsnivå, 50 % andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, 25 % fördelningen mellan pojkar och flickor, 25 %, godkänna förvaltningens förslag till resursfördelningssystem från och med budgetåret 2014, ge i uppdrag åt utbildningsförvaltningen att i mars 2015 redovisa en utvärdering av det nya resursfördelningssystemet för utbildningsnämnden, samt HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 8

9 PROTOKOLLSUTDRAG UTBILDNINGSNÄMNDEN att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att redovisa skillnaderna mellan resursfördelningssystemen i termer av hur mycket medel fördelats till respektive skolenhet före och efter förändringarna. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 9

10 (4) FÖRSLAG TILL NYTT RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM INOM UTBILDNINGSNÄMNDEN FRÅN OCH MED BUDGETÅRET 2014 Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram förslag till nytt resursfördelningssystem inför budgetåret Utbildningen i den svenska skolan ska vara likvärdig. Resurser som tilldelas skolan ska vara anpassade till elevers olika behov och förutsättningar. En framgångsrik resursfördelning lyckas med att fördela resurser till de områden och skolor som behöver dem mest, att göra utbildningen likvärdig och att få fler elever som når grundskolans mål. I grund- och gymnasieskolans läroplaner framgår att likvärdigheten dock inte innebär lika resurser till alla elever. I kommunernas arbete för en ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat i skolan är det viktigt att resurser styrs så att elevernas behov tillgodoses, inte minst tidigt i deras skolgång. Resurserna bör även riktas till skolor och elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Resursfördelningen ska med andra ord vara kompenserande mellan skolor med olika förutsättningar och mellan elever med olika behov. 1. Bakgrund I utbildningsnämndens budget har det funnits olika stödresurser vid sidan om grundbeloppet, riktade resurser (nedan kallade tilläggsbelopp) generella resurser socioekonomiska resurser De riktade resurserna och de socioekonomiska resurserna har varit riktade till vissa barn/elever och till vissa skolor. De generella resurserna har däremot utgått till skolor enbart utifrån antalet barn på respektive skola. Utgångspunkten för de generella resurserna har emellertid varit att de ska gå till barn i behov av särskilt stöd. Samtliga kommunala och fristående skolor i kommunen har varit med i fördelningen av resurserna. Utarbetat förslag till resursfördelning ersätter tidigare beslut rörande resursfördelningssystem. 2. Grund för ny resursfördelning Till grund för ny resursfördelning inom utbildningsnämndens ansvarsområde ligger den av kommunfullmäktige antagna budgeten. Budgeten fördelas till de olika verksamheterna med hjälp av tre olika fördelningskriterier, grundbelopp tilläggsbelopp socioekonomiskt strukturtillägg HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 10

11 2 2.1 Grundbelopp Inom utbildningsnämnden fördelas resurserna med hjälp av en elevpeng. Denna motsvarar grundbeloppet per elev. I grundbeloppet ingår Undervisning (pedagogisk verksamhet och omsorg i förskolan) Lärverktyg (läromedel och utrustning) Elevhälsa (från 2012 ligger elevhälsan centralt) Måltider Lokalkostnader 2.2 Tilläggsbelopp Utöver grundbelopp finns det även tilläggsbelopp att fördela. Enligt skollagen ska tilläggsbelopp utgå till elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Beloppet kan även lämnas för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Detta tilläggsbelopp gäller enligt skolförordningen ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet ska vara kopplat till en enskild elev med omfattande behov av särskilt stöd och även ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. I dag ansöker kommunala och fristående verksamheter i Höganäs kommun på samma sätt. Det sker två gånger per år, en gång på vårterminen och en gång på höstterminen. Det är kommunens elevhälsoteam som går igenom ansökningarna och fördelar ut tilläggsbeloppen. Beslut om tilläggsbelopp ligger hos förvaltningens elevhälsochef. I förslaget till nytt resursfördelningssystem föreslås att en del av de generella resurserna överförs till tilläggsbeloppet. På det sättet riktas en större del till barn/elever med behov av särskilt stöd. 2.3 Socioekonomiskt strukturtillägg Den tredje delen i skolornas tilldelning utgörs av ett socioekonomiskt strukturtillägg. I samband med fördelningen av detta används de bakgrundsvariabler som ingår i SALSA, vilket är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Kommunernas och skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. De bakgrundsfaktorer som används vid fördelningen av det socioekonomiska strukturtillägget är föräldrarnas utbildningsnivå andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund fördelningen mellan pojkar och flickor Nivån på det socioekonomiska strukturtillägget ligger på ca 1 % av den totala budgetramen. Samtliga kommunala och fristående skolor i kommunen finns med vid tilldelningen av resursen. HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 11

12 3 I förslaget till nytt resursfördelningssystem föreslås att de tre bakgrundsfaktorerna viktas enligt följande: föräldrarnas utbildningsnivå, 50 % andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, 25 % fördelningen mellan pojkar och flickor, 25 % 3. Justering av grundbelopp under budgetåret Det totala grundbeloppet till en skolenhet utgörs av grundbeloppets storlek multiplicerat med antalet barn. Grundbeloppets storlek varierar mellan de olika verksamheterna. Följande verksamheter finns med i resurstilldelningen: förskola 1-2 år förskola 3 år förskola 4-5 år förskoleklass år 1-3 år 4-6 år 7-9 fritidshem pedagogisk omsorg Antalet barn varierar naturligtvis över året och för att kunna se till att resurserna hamnar där de bäst behövs, är det viktigt att följa upp antalet barn inom de olika verksamheterna. Inom de kommunala verksamheterna följs antalet barn upp varje månad i samband med att månadsrapporten lämnas till förvaltningen. I förslaget till nytt resursfördelningssystem föreslås att budgeten för de kommunala skolorna justeras tre gånger per år med antalet barn som grund. Den första justeringen föreslås i månadsskiftet april-maj och den andra i månadsskiftet september-oktober. Den tredje justeringen föreslås ske vid årsskiftet i samband med bokslutet. I samband med justeringen räknas ett genomsnitt fram gällande antalet barn för föregående månader, per den 15:e i respektive månad. Hänsyn tas då till hur många barn/elever det finns inom respektive verksamhet varje månad. Genom detta hanteras de kommunala och fristående enheterna på likvärdigt sätt. I övriga delar vad gäller grundbelopp, tilläggsbelopp och socioekonomiskt strukturtillägg föreslås inga förändringar jämfört med nuvarande resursfördelningssystem. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att budgeten för de kommunala skolorna justeras tre gånger per år, i månadsskiftena april-maj och september-oktober samt vid årets slut HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 12

13 4 att en del av de generella resurserna flyttas över till tilläggsbeloppet och resterande läggs till grundbeloppet att vid fördelning av det socioekonomiska strukturtillägget vikta bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsnivå, 50 % andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, 25 % fördelningen mellan pojkar och flickor, 25 % att godkänna ovanstående förslag till resursfördelningssystem från och med budgetåret Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Förvaltningsekonom HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 13

14 Ärende 7 Antagande av bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun

15 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2012/869 ANTAGANDE AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM MED RIKTLINJER FÖR ÅREN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet I en tjänsteskrivelse den 7 mars 2014 skriver samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslaget bostadsförsörjningsprogram innehåller riktlinjer för bostadsförsörjningen som kan användas som stöd för översiktsplanen och annan fysisk planering, som i sin tur blir vägledande för kommunens investeringar i skolor och infrastruktur med mera. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut i de olika tätorterna och med förslag till bostadsbyggnation under perioden Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få för bostadsbehovet. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit på remiss under tiden 1 juli - 27 september Utöver remissen har även dialog genomförts med Länsstyrelsen samt workshop genomförts med kommunens förtroendevalda. Efter de kompletteringar som inkomna synpunkter medfört, samt inarbetning av justeringar som den ändrade lagstiftningen, från 1 jan 2014, om kommunernas bostadsförsörjningsansvar inneburit, föreligger bostadsförsörjningsprogrammet nu för antagande av kommunfullmäktige. Sedan kommunstyrelsens planutskott behandlade ärendet den 18 mars 2014, 18, har samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning genomfört en del redaktionella ändringar av föreslaget bostadsförsörjningsprogram. Följaktligen har bostadsförsörjningsprogrammet fått en ny datering, den 18 mars Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 18 mars 2014, 18, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen, Bostadsförsörjningsprogram den 18 mars Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 7 mars 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen, Bostadsförsörjningsprogram den 6 mars Kommunstyrelsens beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun, upprättad den 6 mars Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 15

16 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Gustaf Wingårdh Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 20 mars 2014 Anslaget på kommunens anslagstavla den 21 mars 2014 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

17 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT KS/2012/ ANTAGANDE AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet I en tjänsteskrivelse den 7 mars 2014 skriver samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslaget bostadsförsörjningsprogram innehåller riktlinjer för bostadsförsörjningen som kan användas som stöd för översiktsplanen och annan fysisk planering, som i sin tur blir vägledande för kommunens investeringar i skolor och infrastruktur med mera. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut i de olika tätorterna och med förslag till bostadsbyggnation under perioden Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få för bostadsbehovet. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit på remiss under tiden 1 juli - 27 september Utöver remissen har även dialog genomförts med Länsstyrelsen samt workshop genomförts med kommunens förtroendevalda. Efter de kompletteringar som inkomna synpunkter medfört, samt inarbetning av justeringar som den ändrade lagstiftningen, från 1 jan 2014, om kommunernas bostadsförsörjningsansvar inneburit, föreligger bostadsförsörjningsprogrammet nu för antagande av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 7 mars 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen, Bostadsförsörjningsprogram den 6 mars Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Molin (C), Gustaf Wingårdh (M) och Ros-Mari Paulsson (FP) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Kommunstyrelsens planutskotts beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Bostadsförsörjningsprogram för åren för Höganäs kommun, upprättad den 6 mars Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 17

18 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN ATT BYGGA EN DIAMANT - FRÅN VISION TILL VERKLIGHET! 18

19 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM för Höganäs kommun. Dnr KS/2012/869 Kartor och dokument finns även på hemsidan: ARBETSPROCESS Våren 2011 tog Jan Amcoff, kulturgeograf från Uppsala, oss ut i världen och beskrev befolkningens utvecklingstrender i olika länder, samt applicerade detta på vår region och kommun. Ola Thufvesson från Campus Helsingborg, visade på helheter och vilka trender som gäller. Hösten 2011 visade kommunen på Vision 11 dagens befolkningssammansättning, struktur och tendenser med hjälp av Emma Phil, fysisk planerare, SWECO. Samma höst hade kommunen ett möte med representanter för Sveriges byggindustrier, som analyserat bostadsbyggandets förutsättningar i kommunen. Man framhöll behov av samverkan och att kommunen måste ha en tydlig vision för orternas och hela kommunens utveckling; långsiktig och tvärpolitiskt förankrad. Mark- och planberedskapen lyftes fram, öppenhet för nya upplåtelseformer, och en uppmaning att inte bygga för kön! 2012 hade kommunen dialog om bostadsmarknaden med länsstyrelsen. Frågor om boende för äldre lyftes särskilt vid ett möte om Vikens utbyggnad samma år har en workshop med förtroendevalda den 15 mars lagt grunden till detta förslag till bostadsförsörjningsprogram. Remiss 1 juli -27 september 2013 Arbetet med programmet har främst utförts av planeringsstrateg Ulf Peterzon och översiktsplanarkitekt Jacob von Post SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 19

20 FÖRORD Enligt lagen om bostadsförsörjning har kommunen ansvar för att alla medborgare bor bra. Höganäs kommun har dessutom som mål att antalet invånare i kommunen ska växa till fram till Därför är det viktigt att det finns en strategi för hur fler bostäder kan bli tillgängliga genom t ex flyttkedjor och nybyggnation. Markanvändningen i kommunen visas i översiktsplaner. Just nu arbetar kommunen med en revidering av den kommuntäckande översiktsplanen. Övergripande mål för markanvändningen är att hushålla så att marken används på ett effektivt sätt och utan att jordbruksmark tas i anspråk, men också att styra bostadsutbyggnaden till goda kollektivtrafiklägen där det finns kommunal service. Avsikten är att hushålla med kommunens resurser idag och inför framtiden, för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Föreliggande bostadsförsörjningsprogram innehåller riktlinjer för bostadsförsörjningen som kan användas som stöd för översiktsplanen och annan fysisk planering, som i sin tur blir vägledande för kommunens investeringar i skolor och infrastruktur mm. Med dagens ortsstruktur där Höganäs centralort har bra utbyggd service och kollektivtrafik, och med ett nätverk av mindre, välfungerande orter som Jonstorp, Nyhamnsläge, Lerberget och Viken är tillgången till mark för utbyggnad av avgörande betydelse. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut i de olika tätorterna. Efterfrågan på hyresrätter är stor, samtidigt som särskilt centralorten har ett stort befintligt bestånd till skillnad från vad som förekommer i andra kommuner. Efterfrågan på bostadsrätter är inte lika stor, men målsättningen är ändå att skapa ett mer blandat bostadsbestånd. Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få för bostadsbehovet. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit på remiss under tiden 1 juli - 27 september Efter de kompletteringar som inkomna synpunkter medfört, samt inarbetning av justeringar som den ändrade lagstiftningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar inneburit, föreligger bostadsförsörjningsprogrammet för antagande av kommunfullmäktige. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning: Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. 20

21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 6 RIKTLINJER 8 HÖGANÄS KOMMUNS UTVECKLING OCH EXPANSION 8 UTVECKLA OCH HÖJA BOENDEKVALITETEN 8 ARBETSFORMER 9 STÄLLNINGSTAGANDEN ORTSVIS 9 SYFTE 12 STYRDOKUMENT 12 DAGENS BOSTADSSITUATION 13 BOSTADSBYGGANDE 13 BOSTADSBESTÅND 13 TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ 13 INVÅNARE I HÖGANÄS KOMMUN 15 BEFOLKNINGSUTVECKLING I KOMMUNEN 15 ORTERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING 16 FLYTTMÖNSTER 16 PENDLINGSMÖNSTER 17 BOSTADSBYGGNADSBEHOV 18 HÖGANÄS I REGIONEN 18 BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH MÅL 19 BOSTADSBEHOV 20 BEHOV FÖR UNGDOMAR 20 BEHOV FÖR FAMILJER 20 BEHOV FÖR ÄLDRE 20 BEHOV FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV 21 BOSTADSPLANERING I HÖGANÄS KOMMUN 22 ÖP HÖGANÄS KOMMUN, FÖP VIKEN, FÖP HÖGANÄS OCH VÄSBY, NY ÖP FÖR HÖGANÄS KOMMUN 23 FÖRARBETEN INFÖR PROGRAMMET 24 PLANERAD BOSTADSBYGGNATION 25 SAMMANSTÄLLNING PLANERAD BOSTADSBYGGNATION ORTSVIS 26 HÖGANÄS OCH VÄSBY 26 VIKEN 28 LERBERGET 29 JONSTORP, INKL SVANSHALL OCH REKEKROKEN 31 NYHAMNSLÄGE 32 MÖLLE 33 ARILD 35 FARHULT 36 ÖVRIGA ORTER 38 EN JÄMFÖRELSE 39 KÄLLOR 40 21

22 22

23 SAMMANFATTNING Höganäs kommun befinner sig i en av Sveriges idag snabbast växande regioner och har ett bra geografiskt läge. Kommunen har växt stadigt de senaste 10 åren och utvecklats mot en kommun med allt mer utpräglad boendespecialisering. Kommunens tillväxt kan helt förklaras av en kraftig inflyttning, då den naturliga folkökningen är negativ. Hälften av de i arbetsför ålder pendlar ut från kommunen för att arbeta, de flesta till Helsingborg. Detta märks också i att det främst är kommunens södra delar, med Viken och Lerberget främst, som växt mest under 2000-talet. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut, liksom i de största tätorterna. Höganäs har som en utpräglad villakommun en låg andel små och medelstora bostadslägenheter. Trots att det de senaste åren byggts mer flerbostadslägenheter än småhus är åtgärder för att skapa ett mer blandat bostadsbestånd angelägna. Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få på bostadsbehovet. I befintlig ortsstruktur där Höganäs stad har bra utbyggd service och kollektivtrafik, och med ett nätverk av mindre, välfungerande orter som Jonstorp, Nyhamnsläge, Lerberget och Viken är tillgången till mark för kommande utbyggnad av avgörande betydelse. Hur väl klarar orternas skolresurser ett växande elevantal och hur ska kommunen prioritera de olika tätorternas utbyggnad i relation till befintlig service är andra viktiga frågeställningar som belyses i programmet. De prognoser som finns för framtiden pekar på en fortsatt tillväxt genom inflyttning. Region Skåne pekar på en ökning i kommunen med 6 % under perioden till inv. De största utmaningarna ligger i att möta en åldrande befolkning samt att kunna matcha efterfrågan på lägenheter och byggklara tomter. Antalet planerade bostäder de närmsta fem åren kommer ligga kring lägenheter per år, vilket är betydligt över de 100 som befolkningsmålet förutsätter. Det finns dock en stor osäkerhet om hur många som kan förverkligas. Majoriteten av bostäderna kommer uppföras i Höganäs och Viken. Men även för Arild, Jonstorp och Farhult finns omfattande planer. 6 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

24 24

25 RIKTLINJER Kommunen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. som infördes 2001, upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen minst en gång vart fjärde år. Detta är extra viktigt i vår del av regionen där det finns en stor efterfrågan på bostäder och höga ambitioner att utvecklas till ett attraktivt och livskraftigt samhälle. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som kommunens välfärd. Att utveckla kommunens boendemiljöer är därför en viktig del i den strategiska planeringen. Med följande riktlinjer för bostadsplaneringen vill kommunen tydliggöra sina ambitioner när det gäller att förbättra möjligheter och villkor för de boende, samt utveckla bostadsbeståndet. HÖGANÄS KOMMUNS UTVECKLING OCH EXPANSION Kommunen ska, genom god mark- och planberedskap, skapa förutsättningar för att minst 100 lgh/år kan produceras. Efterfrågan på byggklara tomter ska tillgodoses, genom att planläggning av nya görs, minst i takt med tomtförsäljningen. Förtätning och nya bostäder ska så långt som möjligt planeras inom ianspråktagen mark och utmed eller i närheten av befintlig infrastruktur i form av kollektivtrafikstråk, gator, ledningsnät och skolor. Kommunen ska skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder i Höganäs stad och i de större tätorterna med service. Kommunen ska planera för vårdboende i Höganäs och Nyhamnsläge samt stimulera tillkomsten av senior- och trygghetsboenden. UTVECKLA OCH HÖJA BOENDEKVALI- TETEN Vid utveckling av nya områden ska mötesplatser för samtal, kulturell och fysisk aktivitet tillgodoses och stimuleras. Närheten mellan boendemiljön och naturen ska bibehållas och utvecklas. Vid markupplåtelse ska kommunen ställa krav på energieffektivitet och miljöanpassade material. Byggandet av kostnadseffektiva, resurssnåla byggnader med låg energianvändning ska särskilt premieras. Kommunen ska arbeta för att fler fastighetsägare tecknar avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt. Kommuninvånarna ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i bostadsplaneringen. Barns och äldres behov samt de med särskilda behov ska särskilt uppmärksammas. 8 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

26 ARBETSFORMER Kommunens arbete ska präglas av enkelhet, snabbhet och god service. God intern och extern kommunikation liksom samverkan ska vidareutvecklas. Kommunen ska samråda med grannkommuner i frågor som rör bostadsplanering och ge länsstyrelsen och regionala organ tillfälle att yttra sig. STÄLLNINGSTAGANDEN ORTSVIS HÖGANÄS & VÄSBY Pågående projekt i Höganäs, under programperioden, är i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Det handlar i huvudsak om förtätningsprojekt. I FÖP Höganäs och Väsby (2012) anges att hälften av utbyggnaderna ska ske inom ramen för den befintliga tätortsytan genom förtätning, och den andra hälften genom utvidgning av staden. Förtätningar kan ofta nyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur. Men det är viktigt att uppmärksamma att de kan ta mer resurser i anspråk i planeringsskedet, därför att många kan beröras och genom tekniska förutsättningar som försvårar utbyggnad. Planerad utbyggnad av Väsby under programperioden sker enligt de ställningstaganden som gjorts i FÖP Höganäs och Väsby (2012). Orten föreslås fortsätta växa genom enstaka kompletteringar till befintlig bostadsbebyggelse. VIKEN Den planerade utbyggnaden av Viken, under programperioden, ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Dock bör det uppmärksammas att det finns en osäkerhet kring tre fjärdedelar av de planerade bostäderna. Detta beror på att uppdragen är av en sådan karaktär att det finns risk att planarbetet fram till genomförande kan dra ut på tiden, utöver programperioden. För den fortsatta planeringen bör utbyggnad och etappindelning i södra delarna av Viken följa utbyggnaden av nödvändig infrastruktur och anpassad till utvecklingen av Vikens centrum. LERBERGET Pågående projekt och planerad utbyggnad under programperioden ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Det bedöms som angeläget att så tidigt som möjligt komma igång med detaljplaneläggningen för att kunna få tillstånd en komplettering av bostadsbeståndet i Lerberget. I Gamla Lerberget bör möjligheter att modernisera befintliga detaljplaner undersökas, i syfte att kunna förtäta med ett begränsat antal bostäder med hänsyn till kulturmiljövärden m.m. NYHAMNSLÄGE I Nyhamnsläge och Kullens Havsbad finns detaljplanerade områden som direkt eller genom planändring kan medge byggrätter för ett tiotal nya 26 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

27 bostäder, men de perifera utbyggnadsområden som pekas ut i ÖP2002 bör revideras och anpassas till denna strategi. JONSTORP Pågående och planerad utbyggnad i Jonstorp ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Men på sikt finns det en betydande brist på nya utbyggnadsområden i Jonstorp. Detta beror bland annat på ortens läge mellan odlingslandskap och landsväg å ena sidan, samt lågt liggande kustområden med översvämningshot/-risk i de östra delarna av orten. MÖLLE För Mölles del är det viktigt att betona att kommande planläggning ska säkerställa riksintressanta natur- och kulturmiljövärden, samt ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. På så sätt fås en tydlighet mot fastighetsägarna för vad som är möjligt att eventuellt bygga. På grund av ortens läge i kommunen, med knappa förutsättningar till kollektivtrafik och service, bör ett restriktivt förhållningssätt finnas för nytillkommen bostadsbebyggelse under programperioden. Fokus bör istället vara på att färdigställa de bevarandeplaner som anges i Planprogram för Mölle. ARILD, NABBEN OCH SKÄRET I Arild finns ett flertal outnyttjade byggrätter, eller möjligheter till sådana. Dessa ligger spridda i hela orten och kan ge förutsättningar till cirka 35 nya bostäder, antingen direkt eller i vissa fall genom modernisering av gällande detaljplan. Om man till detta lägger Nabben och Skäret går det att öka antalet möjliga byggrätter med ett tjugotal. Det finns förhållandevis stora utbyggnadsprojekt för orten under programperioden. Och för Arild, Nabben och Skärets del görs bedömningen att kommunen ska vara synnerligen restriktiv med ytterligare utbyggnad och med positiva planbesked för ytterligare bostadsbebyggelse, samt reducera den geografiska omfattningen av långsiktigt utpekade utbyggnadsområden i kommande översiktsplan. FARHULT Planerad utbyggnad med bostäder i Farhult bedöms vara i överkant, i förhållande till utvecklingsstrategier i kommande översiktsplan. Befintliga och kvarvarande utpekade områden i ÖP2002 bedöms vara för stora i relation till ortens storlek och pågående utbyggnadstakt. Därför kommer det bli nödvändigt att revidera dessa områden till omfattning, storlek och läge. I stället för att ianspråkta odlingsmarken söder om Farhultsvägen, bör kommande utbyggnadsområden lokaliseras till mark norr om vägen, och i en mindre omfattning som väl anpassas till omgivande bebyggelse och topografi. 10 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

28 28 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

29 SYFTE Höganäs kommuns styrdokument för bostadsförsörjningen är föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer. Efter omarbetning enligt inkomna remissyttranden läggs programmet och riktlinjerna nu fram för antagande i kommunfullmäktige. Bostadsförsörjningsprogrammet redovisar planberedskapen och anger inriktningen för den långsiktiga fysiska planeringen. Programmet ska ses som ett planeringsunderlag och inte som en fixerad plan. Syftet med programmet är att konkret redovisa planberedskapen för nya bostäder. Programmet syftar också till att vara en planeringsförutsättning för budgetarbetet och anger den aktuella omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet för perioden Riktlinjerna anger hur kommunen avser agera för att nå uppställda mål med sin bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsprogrammet är kopplat till arbetet med den nya översiktsplanen och anger inriktningen för den fysiska planeringen, men också för andra kommunala investeringar i t.ex. infrastruktur, skolor m.m. Uppgifterna bygger på en analys av förväntad befolkningsutveckling, efterfrågan på bostäder, bedömt bostadsbehov för särskilda grupper samt marknadens förutsättningar. Den planerade bostadsbyggnationen har störst tillförlitlighet för de närmaste åren, därefter ökar osäkerheten beroende av planprocessen och marknadsläget. Kommunens förutsättningar att driva planärenden är en av flera viktiga parametrar för att uppnå en sund balans mellan antalet färdigställda bostäder, befolkningsmål och -prognoser. Marknaden och konjunkturen kan förändra antaganden för bostadsplaneringen varför en omprövning/aktualisering ska ske vidbehov och minst varje mandatperiod. STYRDOKUMENT Kommunfullmäktige antog i oktober 2002 en översiktsplan, Höganäs kommun ÖP2002. Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokumentet för kommunens långsiktiga fysiska planering. ÖP2002 har aktualiserats i kommunfullmäktige år 2005 och En fördjupning av översiktsplanen för Viken antogs av kommunfullmäktige i april I juni 2012 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för staden, FÖP Höganäs & Väsby. Ett nytt kommunomfattande ÖParbete har påbörjats under hösten 2012, och i samband med detta har även ett visionsarbete inletts. Planmonopolet är kommunens viktigaste instrument för att styra utvecklingen på bostadsmarknaden, med beslut om markanvändning och var det är lämpligt att bygga bostäder. Därför är det viktigt att kommunen är aktiv och verkar för att det finns en planberedskap för nya bostäder. 12 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

30 DAGENS BOSTADSSITUATION BOSTADSBYGGANDE 120 Antal lägenheter Flerbostadshus Småhus Siffrorna i diagrammet är hämtade från SCB och bygger på beräkningar baserade på bygglov och färdigställande av hus. För år 2012 är motsvarande siffror 108 för flerbostadshus samt 38 för småhus Diagrammet ger en god bild av nybyggnadstakten i kommunen åren De senaste åren har bostadsbyggandet legat en bit över 100 bostadslägenheter per år, förutom under 2009 och Nedgången kan förklaras av den då rådande ekonomiska konjunkturen. Det har under perioden byggts fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. BOSTADSBESTÅND Antal rum 2% 3% Källa: Lantmäteriet Bostadsbeståndet i kommunen består av ungefär småhus/lantbruk, lägenheter i flerbostadshus, dessutom finns ca fritidshus (beräknat på uppgifter i lägenhetsregistret). Småhusen utgör således omkring 74 procent av antalet bostäder. Av totala antalet bostäder är ca 70 procent äganderätter, 23 procent hyresrätter och 7 procent bostadsrätter. Storleksmässigt fördelar sig lägenheterna i flerbostadshus enligt diagrammet till höger. En villa i kommunen är i genomsnitt 130 kvadratmeter stor. 42% 53% Utan uppgift TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad på 1 procent (Länsstyrelsen i Skåne, Bostadsmark- 30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

31 nadsanalys 2012, s. 20), men även andra siffror förekommer. Är det svårt att skaffa lägenhet kan låsningar uppstå där personer som vill byta hus mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det. Det kommunala bostadsbolaget Höganäshem äger och förvaltar ungefär lägenheter. Den 31 december 2013 var vakansgraden 0 procent och vid samma tidpunkt stod personer i bostadskön, en siffra som ökat kraftigt de senaste åren. År 2009, när bolaget införde sitt nuvarande digitala kösystem, var vakansgraden 0,2 och personer stod i kö. Åldersfördelningen i kön är ganska jämn: ungefär 25 procent var under 29 år, 29 procent var mellan år, 20 procent var mellan år och 25 procent var äldre än 65 år (Höganäshem, Årsredovisning 2012, s. 20). Många av de som står i bostads- respektive tomtkön har köat i flera år för att förbättra sin position om och när lägenhet/tomt i ett visst område ska fördelas. De har inget akut behov och därför ger antalet köande inget entydigt besked om aktuell efterfrågesituation. Köerna ger däremot en bild av förväntad utveckling på den lokala bostadsmarknaden. Efterfrågan är mer komplex än antal köande, den visar sig först när lägenheter/ tomter ska fördelas och bland annat ekonomi, läge och standard kommer in i bilden. Sammantaget konstateras att kösituationen visar en fortsatt förväntning av högre efterfrågan på bostäder, än utbudet av lediga lägenheter och byggklara tomter. En fråga som väckts inom SkåneNordväst-samarbetet är att samverka kring en gemensam bostadsportal och få till stånd en gemensam tomtkö för alla 11 kommuner i nordvästra Skåne. En sådan skulle underlätta för de som söker en bostadstomt i regionen, och samtidigt stärka varumärket Skåne Nordväst som en gemensam stad. Ekdungen, Höganäs Foto: Cecilia Olla 14 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

32 INVÅNARE I HÖGANÄS KOMMUN BEFOLKNINGSUTVECKLING I KOMMU- NEN Höganäs kommun växte kraftigt under 1970-talet med en genomsnittlig ökning på 1,7 procent per år. Därefter bromsades tillväxten in och under perioden ökade befolkningen endast med 0,1 procent per år. Under 2000-talet har tillväxten åter ökat och legat på i snitt 0,7 procent per år, en ökning som helt beror på inflyttning då födelsenettot varit negativt under perioden. Den 31 december 2013 hade kommunen invånare, en ökning med 221 under Befolkningens fördelning i olika åldersklasser redovisas i diagrammet intill. Kommunen har en fördelning där ungefär 50 procent är i arbetsför ålder, 25 yngre och 25 äldre. Jämfört med riket har kommunen en lika stor andel under 20 år, men tappar dock i gruppen år. Kommunen har också en högre andel äldre än riket i genomsnitt. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen fram till år Ett genombrott skedde år 2013 då antalet invånare i kommunen steg över invånare till Befolkningsutveckling i kommunen Riket 11% 25% 14% 27% 10% 9% Kommunen 19% 17% 17% 18% Källa: SCB 6% 13% Källa: SCB 6% 8% 0-14 år år år år år år 75- år Källa: SCB Antal personer Befolkningsutveckling 32 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

33 ORTERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING Av tabellen nedan framgår orternas befolkningsutveckling under perioden Samhällena Viken, Höganäs och Jonstorp har ökat mest under perioden. Mölle och Arild har minskat mest. Dessa två orter har också högst andel personer över 65 år, medan Mjöhult och Ingelsträde har störst andel under 20 år. Befolkningsutveckling i orterna Källa: SCB Invånare % av befolkningen Ort /- Under 20 år Över 65 år Höganäs Viken Lerberget Landsbygden Jonstorp, Rekekroken och Svanshall Nyhamnsläge och kullens havsbad Mölle Väsby Strandbaden Mjöhult Arild Farhult Ingelsträde Skäret Lerhamn Flyttningar Källa:SCB FLYTTMÖNSTER Antal personer Inflyttade Utflyttade De senaste åren har kommunen haft fler inflyttade än utflyttade. År 2013 var flyttningsnettot 290 personer. 60 procent av de som flyttade ut från kommunen rörde sig inom Skåne, ett mönster som också stämmer för de som flyttar till kommunen. Av övriga inflyttade kom 15 procent från utlandet och 26 procent från övriga riket. Inom regionen har kommunen störst utbyte med Helsingborg och Ängelholm. De som flyttar från kommunen är främst ungdomar i 20-årsåldern. De som flyttar till kommunen är främst personer i åldern år men även i åldersgruppen 65 år eller äldre var flyttningsnettot positivt 38 personer under år 2013, en stor ökning jämfört med föregående år da antalet var 2 personer. 16 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

34 PENDLINGSMÖNSTER Totalt pendlade personer till arbete i annan kommun 2011, medan personer pendlade till kommunen. Detta ger ett pendlingsnetto på personer. Total var det personer som både arbetade och bodde i kommunen. 52 procent av arbetsresorna sker till arbetsplats inom kommunen. Utpendlingen till arbetsplatser utanför kommunen fördelar sig enligt kartan nedan. Det absolut vanligaste målet är Helsingborg, följd av en rad orter främst i nordvästra Skåne med ett fåtal pendlare. Dessutom står målpunkter i Stockholm och Göteborg vardera för 1 procent av den totala arbetspendlingen från Höganäs kommun. För inpendlingen är mönstret snarlikt; Helsingborg står för 15 procent, Ängelholm Utpendling 4 och 2011 Åstorp 1. Övriga kommuner ligger under 1 Källa: procent SCB av de förvärvsarbetande över 16 år. Höganäs kommun är till stor del en pendlingskommun. Omkring hälften av den totala arbetspendlingen sker till platser utanför kommunen. Bilen är det dominerande transportmedlet. Men Höganäs har redan idag goda förbindelser med kollektivtrafik som kopplar upp kommunen med sin omvärld. Det är viktigt att ytterligare bättra på förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikanvändande genom att lokalisera ny bostadsbebyggelse i anslutning till goda hållplatslägen. 34 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

35 BOSTADSBYGGNADSBEHOV Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. Generellt ökar också antalet ensamhushåll vilket ställer ökade krav på fler små och medelstora lägenheter. I landet är den senaste siffran 37,7 % ensamhushåll, i kommunen 31,4 % och i Åsele kommun som toppar listan är det 45 % av hushållen som består av en person. Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. HÖGANÄS I REGIONEN Statistiska Centralbyrån tar fram befolkningsprognoser för riket. Region Skåne tar årligen fram motsvarande prognoser för länet och kommunerna. I sin nedbrytning av länsprognosen tar regionen hänsyn till bostadsbyggnadsplanerna i länets kommuner. Region Skånes senaste befolkningsprognos täcker perioden Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning som motsvarar ungefär 8,4 procent eller drygt invånare, men redan år 2016 kommer folkmängden att passera 1,3 miljoner invånare. Antalet barn i förskole- och grundskoleålder förväntas öka, likaså antalet äldre främst i åldern år. Trots att även antalet i arbetsförålder ökar kommer försörjningskvoten att öka som en konsekvens av detta. Malmö, Lund och Helsingborg förväntas vara de kommuner som växer mest under perioden. Under prognosperioden förväntas Höganäs kommuns befolkning att öka med motsvarande 6 procent. Region Skånes kommunprognoser kan dock skilja sig ganska kraftigt åt från kommunernas egna bedömningar av befolkningsutvecklingen. Årlig folkökning i procent. Källa: Region Skåne 18 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

36 BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH MÅL Kommunens bedömning av befolkningsutvecklingen redovisas i diagrammet nedan. Bedömningen grundar sig på tre antaganden eller förutsättningar. Det första (mål) är det kommunövergripande målet om att Höganäs kommun ska ha invånare år Det andra (prognos) överensstämmer med Region Skånes prognos för perioden fram till år Det tredje (trend) är en beräkad linjär trend för perioden fram mot år Denna trend ska endast ses som en indikation på omfattningen av befolkningstillväxten. I genomsnitt innebär detta en bedömd ökning med minst 175 personer per år. Parallellt med framtagande av bostadsförsörjningsprogrammet formuleras ett nytt befolkningsmål. Detta får ligga till grund nästa gång som bostadsförsörjningsprogrammet aktualiseras. Befolkningsprognos Källa: Kommunen och Region Skåne Trend Mål Prognos Om prognosen för perioden byts ner på olika åldersklasser kan följande noteras under programperioden : Antalet barn som är 14 år eller yngre kommer öka med 167 personer, eller med knappt 4 procent. Kommunen fortsätter att tappa unga vuxna i åldern år, 39 personer en minskning med 2 procent. Antalet i åldern år håller sig ganska konstant (-4 personer). De som är mellan år ökar med 161 personer, eller med 2,5 procent. De äldre mellan år minskar med 288 personer, eller med hela 14 procent, vilket beror på den stora gruppen 40-talister då passerat 70 års strecket, innebärande att åldrarna mellan år ökar med 803 personer, eller med 24 procent. Slutligen väntas gruppen över 85 år öka med 24 personer, dvs. knappt 3 procent. Höganäs kommun har ett negativt födelsenetto, vilket gör kommunen beroende av inflyttning. För perioden beräknar Region Skåne ett underskott på i snitt 50 personer per år. Konsekvensen av detta antagande är att hela befolkningsökningen måste ske genom inflyttning, totalt i genomsnitt 225 personer per år. 36 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

37 BOSTADSBEHOV Beräknat på tidigare utveckling har varje nybyggd bostadslägenhet resulterat i 1,7 nya invånare. För att nå målet om 175 nya invånare per år måste det alltså byggas minst 100 bostäder per år, eller nya bostäder fram till år I den årliga bostadsmarknadsanalysen som Länsstyrelsen i Skåne gör noteras det en stor differens mellan vad som planeras och vad som verkligen blir av. För hela Skåne är denna skillnad upp mot 50 procent, vilket delvis hänger ihop med att för att en byggnation ska bli av måste det finnas ett intresse från marknaden. Detta är givetvis svårt att styra, men det pekar på att för att det verkligen ska bli 100 nya bostäder per år, bör kommunen planera för att möjliggöra en bostadsproduktion på minst 150 nya bostäder per år i genomsnitt. BEHOV FÖR UNGDOMAR Utbudet av mindre och billiga hyresrätter, gärna centralt, och som är lämpliga för ungdomar är litet. Och det är därför värdefullt att kunna erbjuda kommunens unga nya möjlighet att kunna bo kvar i kommunen under sin studietid. BEHOV FÖR FAMILJER En stor del av de bostadssökande i Höganäs är barnfamiljer. De efterfrågar småhus eller större lägenheter med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behövs planeras för allt från radhus till områden med fribyggartomter. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom försäljningar av tomter via den kommunala tomtkön. I takt med en utbyggnad av nya bostadsområden är det också viktigt att utbyggnaden av infrastruktur, service och skolor följer med. BEHOV FÖR ÄLDRE Teorierna kring äldres hälsa i framtiden varierar men känt är att kring 2025 blir det en ökning av antalet 80 år och äldre. Det betyder att det finns ett antal år för planering och förberedelse för att möta ökningen. Höganäs stad är den ort som bäst kan tillgodose äldres behov av vård och service. Även när det gäller vårdboendeplatser är efterfrågan störst i centralorten, men det finns ett behov av ett geografiskt differentierat utbud. Med hänsyn till ökningen av antalet äldre under planperioden bedömer socialförvaltningen att behovet av vårdboendeplatser ökar med ca 45 stycken. Noteras att planeringen för vårdboenden behöver belysas i en egen utredning som tar fasta på komplexiteten. Särskilt anpassade boenden (trygghetsboenden och seniorboenden) 20 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Foto: Per Sjöborg