Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun.

Transkript

1 Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning och metod Granskningsresultat Inledning Riktlinjer för bostadsförsörjning Bedömning Planering av bostadsförsörjning i samråd med andra kommuner Bedömning Länsstyrelsen stödjer kommunens planeringsarbete Bedömning Bostadsförsörjningsplan ingår som en del i kommunens tillväxtmål Bedömning En dialog förs med allmännyttan och större privata bostadsaktörer Bedömning Sammanfattande bedömning och rekommendationer...11 Revisionsfrågan... 11

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. Det betyder att de ansvarar för att planera att det finns bostäder för alla i kommunen. Länsstyrelserna har i uppdrag att stödja kommunerna i detta arbete. Boverket ska i sin tur stödja länsstyrelserna i deras arbete med att verka för att kommunerna ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång per mandatperiod. För att genomföra innehållet i dem har kommunerna olika verktyg. Med riktlinjer för bostadsförsörjningen kan kommunen tydliggöra sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Detta är av avgörande betydelse för såväl ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt som för invånarnas välfärd och trivsel Syfte Syftet med denna granskning är att svara på revisionsfrågan om kommunstyrelsen vidtar ändamålsenliga åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och därigenom skapa en ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt? För att besvara revisionsfrågan ingår följande kontrollmål i granskningen: Finns aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning? Sker planering av bostadsförsörjning i samråd med andra kommuner? Stödjer Länsstyrelsen kommunens planeringsarbete? Ingår en bostadsförsörjningsplan som en del i kommunens tillväxtmål? Förs en dialog med allmännyttan och större privata bostadsaktörer? 1.3. Avgränsning och metod Granskningen avser kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen har genomförts genom intervjuer med kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör, samhällsbyggnadschef samt en företrädare för allmännyttan och två företrädare för privata bostadsaktörer. 1 av 12

4 2. Granskningsresultat 2.1. Inledning I en skrivelse 1 som upprättats på kommunledningskontoret finns det uppgifter om bostadsbeståndet i Trelleborgs kommun. Uppgifterna om bostadsbeståndet bygger på 1990 års folk- och bostadsräkning och har räknats upp med nyproducerade bostäder samt med beräkningar av övrigt som påverkat. Bostadsbeståndet fördelat på upplåtelseform visar att hyresrätter står för ca 35 procent, bostadsrätter ca 20 procent och äganderätter 45 procent. Utvecklingen av bostadsbeståndet från 2002 till 2012 fördelat på bostäder i flerbostadshus och småhus visas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Bostad/År Flerbostadhus Småhus Utvecklingen av färdigställda bostäder mellan 2007 och 2012 fördelat på småhus och flerbostadshus redovisas i diagram 1: Diagram 1: småhus 234 flerbostadshus Av diagrammet framgår att volymen färdigställda flerbostadhus minskat under perioden för att helt upphöra 2011 och Dock vet vi att Trelleborgshem för närvarande bygger nya flerbostadshus. Antalet färdigställda småhus uppvisar stora variationer för perioden. 1 Mats Åstrand; Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 2 av 12

5 Det konstateras i skrivelsen att Trelleborgs kommun i nuläget har brist på bostäder i både tätorten och på landsbygden. Enligt Översiktsplanen kommer 75 procent av bostadsproduktionen ske i tätorten och resterande på landsbygden. I skrivelsen redovisas också en undersökning av efterfrågan på nyproduktion i Trelleborg. Undersökningen gjordes i november 2012 och bygger på intervjuer med bostadsbolag, villaproducenter, fastighetsmäklare och banker. Av undersökningen framgår att både Trelleborgshem och andra bostadsbolag har en stor efterfrågan på hyresrätter och att det främst är personer över 60 år och ungdomar som efterfrågar det. Efterfrågan gäller enkla lägenheter utan hög standard och många äldre vill ha tillgång till hiss (många flerbostadhus i Trelleborg saknar idag hiss). Efterfrågan på bostadsrätter är lägre än för hyresrätter och även här efterfrågas lägenheter utan hög standard. Av undersökningen framgår också att villmarknaden är svag och att det är låg efterfrågan på nyproducerade småhus. Kommunens tomtkö I januari 2014 fanns det totalt 669 i kommunens tomtkö. Kön fördelas på följande område: Västervång 198, Stavstensudde och Maglarps strand 221, Smygehamn 92 och för tomt i Skegrie fanns det 158 personer i kö (observera att en köande kan visa intresse för flera områden samtidigt). För närvarande kostar det 300 kr per kalenderår att stå i tomtkön och avgiften betalas i förskott. Tomtkön utgår från olika exploateringsområden och för närvarande finns det inga tomter till försäljning (2009 var det senaste året då de fanns tomter att sälja). Enligt uppgift har kommunledningskontoret gått ut med en enkät till de som står i kö i Skegrie för att efterhöra om de vill bygga annat än villor. Privata markägare kan få tillgång till personer i tomtkön för att själva ta kontakt med dessa för att efterhöra intresse. Bostadskö Enligt uppgift från AB Trelleborgshem som har (2012) bostäder för uthyrning står det för närvarande ca hushåll i bostadskö. Nilpat AB är en privat bostadsaktör i Trelleborg som förvaltar ca 250 lägenheter och har ca 200 sökande i sin bostadskö. Alsingevallen AB som är en annan privat aktör förvaltar bland annat drygt 200 hyreslägenheter och har ett 50-tal i bostadskö. Markreserv för framtida bostadsbyggande Inom ramen för denna granskning har det inte gått att få fram uppgifter på hur stor markreserv Trelleborgs kommun förfogar över för bostadsbyggande, och det gäller för både s.k. råmark och planlagd mark. Inköp av mark som markreserv sköts av kommunledningsförvaltningen och marken förvaltas av tekniska förvaltningen. Tekniska förvaltningen håller på att ta fram ett GIS-skikt för hela kommunen där ytor och nuvarande upplåtelseform/avtal kommer att göras tillgängliga. 2 Antagen av kommunfullmäktige av 12

6 Styrmedel för villabyggande på kommunal mark Det styrmedel som en kommun generellt har att tillgå för att exempelvis styra villabyggande är i första hand det kommunala planmonopolet som gäller för all markanvändning och inte bara den kommunalt ägda. Därutöver kan kommunen köpa mark och nyttja sin markreserv för att i första hand reservera den för villabebyggelse. Dessutom är detaljplanen ett ytterligare styrmedel för kommunen att reglera markanvändningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Reviderad lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar En reviderad lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning; Lag (2000:1383) gäller från och med den 1 januari 2014 och innebär i stort att: Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunen ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för planeringen. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner. Bostadsförsörjningslagen innehåller även bestämmelser om avgifter i samband med bostadsförmedling. Det står också att kommunen ska lämna uppgifter om planering av bostadsförsörjningen som regeringen begär in. Ändringarna i lagen innebär bland annat att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Enligt 2 ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). Länsstyrelsen, den aktör med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län och andra regionala organ, ska ges möjlighet att yttra sig över kommunens 4 av 12

7 planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet har i samband med lagändringen förts in i plan- och bygglagen (2010:900), som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl.a. vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara ett vägledande underlag. Kommunens befolkningsmål Kommunfullmäktige har fastställt ett befolkningsmål 3 som kommer att få stor påverkan på bostadsförsörjningen framöver. Målet innebär att Trelleborgs kommun ska vara invånare år Kommunstyrelsens ordförande uppger att befolkningsmålet är starkt kopplat till den fördjupade översiktsplanen. Skrivelse från kommunledningsförvaltningen I skrivelsen som upprättats av kommunledningsförvaltningen konstateras det att om befolkningsmålet ska vara möjligt att nå behöver bostäder nyproduceras; och då handlar det inte om att bygga bostäder rent generellt utan det ska vara bostäder som efterfrågas och som gynnar den utveckling av kommunen som är önskvärd. I befolkningsprognosen anges 44 bostäder 2013, 88 bostäder 2014, 132 bostäder 2015 och därefter mellan 290 och 300 bostäder per år Av skrivelsen framgår det också att fram till år 2025 behöver befolkningen öka med 17,6 procent för att uppnå invånare. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med 1,25 procent. Det ska jämföras med att befolkningen i Trelleborg i genomsnitt ökade årligen med 0,95 procent mellan år 2002 och Översiktsplan och fördjupad översiktsplan I kommunens översiktsplan från anges ett bostadsbyggnadsbehov på cirka nya bostäder den närmaste 20-årsperioden (utifrån då aktuell befolkningsprognos). I översiktsplanen görs bedömningen att huvuddelen av bostäderna lokaliseras till Trelleborgs stad och att kapacitet för det måste skapas samt att utbyggnadskapacitet även måste skapas främst i utvecklingsorterna Skegrie-Västra Tommarp. I den fördjupade översiktsplanen anges att målet och syftet med planen bland annat är att den ska innehålla förslag till konkreta åtgärder och etapputbyggnader, och att den ska förstärka och konkretisera kommunens vision. Ett avsnitt i planen handlar om den framtida markanvändningen som redovisas och beskrivs med hjälp av två kartor. En karta redovisar en vision av markens användning år 2030 och visar på ett bredare utbud av attraktiva bostadslägen. Den andra kartan är en viljeinriktad genomförandekarta för planperioden fram till år 2030 och visar hur staden ska växa. 3 Kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige av 12

8 Kartorna kompletteras med en tabell som redovisar den föreslagna geografiska fördelningen av nya invånare i Trelleborgs stad. Av tabellen framgår att 50 % av de nya bostäderna i Trelleborgs stad fram till år 2030 blir i Sjöstaden, 25 % ska utgöra förtätning av centrumbebyggelsen och resterande 25 % föreslås fördelas på kransområdena Västervång, Östervång, Mellanköpinge och Andra stationsläge. Det finns även en tabell som visar föreslagen fördelning av nya invånare i Trelleborgs kommun och Trelleborgs stad efter bostadstyp. Tabellen återges i förkortat skick nedan. I den fullständiga tabellen i översiktsplanen återges även markanspråk uttryckt som Ha (hektar). Tabell 1: Fördelning av nya invånare efter bostadstyp Trelleborgs kommun Trelleborgs stad Bostadstyp Nya invånare Nya bostäder % Nya invånare Nya bostäder % I Markbostäder II Lägenheter i öppna kvarter III Lägenheter i stadsmässiga centrumkvarter TOTALT Tabellen åskådliggör att 60 % av de nya bostäderna fram till 2030 kommer att utgöras av olika typer av lägenheter, dock inte specificerat som hyres- eller bostadsrätter. AB Trelleborgshem I ägardirektiven för AB Trelleborgshem står det att bolaget är en del av verksamheten inom Trelleborgs kommun och ska gemensamt med Trelleborgs kommuns övriga organ verka för en positiv utveckling av kommunen. Vidare ska bolaget enskilt och gemensamt verka för att Trelleborg utvecklas i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd Vision och strategiska inriktningar. Utöver dessa generella direktiv finns ett särskilt direktiv som anger att AB Trelleborgshem är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamålet att främja bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. VD för AB Trelleborgshem uppger att hon fått i uppdrag av bolagets styrelse att ta fram en konsekvensanalys som beskriver vad det kommer att innebära om Trelleborgshem bygger mer än nuvarande produktionsmål på lägenheter per år. Det bör i sammanhanget noteras att nuvarande produktionsmål och uppdraget från styrelsen inte är kopplat till kommunens fördjupade översiktsplan eller tillväxtmål i övrigt Bedömning I lagen anges att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Enligt uppgift från både kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören så har kommunfullmäktige ännu inte antagit några riktlinjer för bostadsförsörjningen för innevarande mandatperiod. 6 av 12

9 Kommunstyrelsens ordförande framhåller dock att för närvarande är det den fördjupade översiktsplanen som utgör plan för bostadsförsörjningen. Utifrån föreskrifterna i Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan vi alltså konstaterar att kommunfullmäktige inte har antagit några riktlinjer för bostadsförsörjningen för innevarande mandatperiod. Vi bedömer emellertid att kommunledningen redan nu förfogar över ett bra underlag till en bostadsförsörjningsplan i form av översiktsplanen 2010 och det förslag till fördjupad översiktsplan som varit på samråd 5 samt skrivelsen från kommunledningskontoret om bostadsbyggande för befolkningsutveckling. Dessa underlag motsvarar dessutom till viss del kraven på de uppgifter som ska finnas med i de nya riktlinjerna. Mot bakgrund av att knappt ett år återstår på innevarande mandatperiod och att ny lagstiftning inom området gäller från och med den 1 januari 2014, så anser vi att kommunstyrelsen bör se till att kommunfullmäktige beslutar om en bostadsförsörjningsplan under Planering av bostadsförsörjning i samråd med andra kommuner I de nya bestämmelserna har innebörden ändrats när samråd ska ske med andra kommuner från om det behövs till att samråd alltid ska ske med berörda kommuner. Avsikten med ändringen är att markera att kommunerna i sin planering bör ta hänsyn till bostadsbehovet utifrån ett regionalt perspektiv. Av intervjun med kommunalrådet och kommundirektören framgår det att någon planering av bostadsförsörjning i samråd med andra kommuner för närvarande inte förekommer. Det närmaste vi har av samråd är det utbyte av översiktsplaner som vi har med andra kommuner, säger kommunalrådet. Om det redan finns etablerade samrådsformer mellan kommunerna kan sådana fortsätta att tillämpas som tidigare. En annan nyhet i de nya bestämmelserna är att länsstyrelsen och andra regionala organ alltid ska ges tillfälle att yttra sig Bedömning I förlaget till fördjupad översiktsplan nämns att Trelleborg är en omvandlingsort där stora infrastruktursatsningar pågår vilket gör Trelleborg viktigt för att Malmöoch Lundregionen ska växa. Det framhålls också att Trelleborgs identitet ska vara viktig för regionen och det synsättet ska föras fram och tydliggöras för grannkommuner och myndigheter. Utifrån den ambition som kommer till uttryck i planen och den ändrade lagstiftningen gör vi bedömningen att samråd med berörda kommuner att bli nödvändigt. 5 Beslut om utställning efter bearbetning av samrådsyttrandena planeras till den 11 december, därefter utställning till mitten av februari och beslut om fastställande i kf i maj av 12

10 2.4. Länsstyrelsen stödjer kommunens planeringsarbete Den nya lagstiftningen innebär att länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Länsstyrelsen får också alltid möjlighet att yttra sig till kommunen i samband med planeringsprocessen. Syftet med lagändringen är att ytterligare stärka det regionala hänsynstagandet vid den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Kommunalrådet säger i intervjun att han upplever att nuvarande kontakter med länsstyrelsen inte är av den arten att länsstyrelsen upplevs som en rådgivande part. Kommundirektören uppger att länsstyrelsen är med i den formella process som har samband med kommunens förslag till fördjupad översiktsplan men att länsstyrelsen i övrigt inte är med och stödjer Trelleborgs kommun i någon planering av bostadsförsörjningen Bedömning Eftersom Trelleborgs kommuns ambitioner, både vad gäller utbyggnad av infrastruktur och ianspråktagande av mark för framtida bostadsbyggande, kommer att få konsekvenser på regional nivå så bedömer vi att länsstyrelsen kommer att få en mer stödjande roll i kommunens bostadsförsörjningsplanering Bostadsförsörjningsplan ingår som en del i kommunens tillväxtmål Som konstaterats tidigare så finns det för närvarande ingen av kommunfullmäktige beslutad bostadsförsörjningsplan som kan ingå som en del i kommunens tillväxtmål. Det har också konstaterats att förslaget till fördjupad översiktsplan är starkt kopplad till kommunens tillväxtmål och att även kommunledningskontorets skrivelse har stark bäring på tillväxtmålet Bedömning Även om förslaget till fördjupad översiktsplan och kommunledningskontorets skrivelse inte ersätter en bostadsförsörjningsplan så bedömer vi att dessa båda dokument utgör relevanta underlag och kan i avvaktan på en bostadsförsörjningsplan ingå som en del i kommunens tillväxtmål En dialog förs med allmännyttan och större privata bostadsaktörer VD för Trelleborgshem uppger i en intervju att det har funnits en dialog med ägarna angående utbyggnad men att dialogen ännu så länge inte berört diskussioner om mål eller antal lägenheter som Trelleborgshem förväntas bygga med anledning av kommunens tillväxtmål. Därför menar VD att det måste till en dialog med ägaren för att fastställa hur stor del i förverkligandet av tillväxtmålet som Trelleborgshem ska bidra med. Det är viktigt för oss att veta det, säger VD, eftersom det kommer att få bäring på det soliditetsmål som kommunen ställt i ägardirektivet. 8 av 12

11 En annan fråga, menar VD, som måste klargöras inför realiserandet av tillväxtmålet är hänsynen till den så kallade parkeringsnormen. Nuvarande parkeringsnorm, som är fastställd av kommunfullmäktige, innebär 1 parkeringsplats per lägenhet. Normen kommer, om den inte ändras, att utgöra ett hinder för den planerade förtätningen i centrum som är en viktig del i tillväxtmålet. De långa handläggningstiderna hos myndigheterna i detaljplan och bygglovsärende är också ett hinder som i görligaste mån bör undanröjas anser VD. Vad som också måste tas med i diskussionerna angående vår roll i utbyggnaden är att Trelleborgshem inom en snar framtid kommer att bli tvunget att hantera stora underhållskostnader och att det i viss mån kommer att begränsa vår möjlighet att bygga mycket nytt. Kommunalrådet uppger att dialogen med allmännyttan ännu inte konkretiserats till att avse direktiv gällande en ökning av antalet lägenheter. När det gäller samtal och dialog med privata bostadsaktörer så finns det inget forum för det i nuläget. Kommundirektören bekräftar kommunalrådets uppgift om att det för närvarande inte finns något specifikt forum där bostadsfrågor diskuteras med allmännyttan och privata bostadsaktörer. I likhet med VD för Trelleborgshem nämner både kommunalrådet och kommundirektören att nuvarande parkeringsnorm är lite av en hämsko eller bromskloss när det gäller att realisera planerna på förtätning i centrum. En annan omständighet, säger kommundirektören, som kan fördröja förverkligandet av tillväxtmålet är det faktum att många privata bostadsaktörer upplever att Trelleborgs kommun har en generellt sett för låg hyresnivå för att det ska vara intressant och lönsamt att bygga nya hyreslägenheter. VD för Alsingevallen AB som bland annat förvaltar drygt 200 hyreslägenheter i Trelleborg uppger i intervjun att han är en av få privata aktörer som byggt hyreslägenheter i Trelleborg, och att han byggt ca 100 lägenheter under perioden För närvarande bygger Alsingevallen AB 5 radhuslägenheter och bolaget har beviljats bygglov för nyproduktion av 24 lägenheter. I intervjun kommenterar VD länsstyrelsens handläggningstid avseende bygglov på 1 år och 2 månader och anser att den varit för lång. Kommundirektörens uppgift om att hyresnivån är för låg kan VD till viss del hålla med om men menar att han själv är ett exempel på att det inte är helt avgörande. Han håller också med om att parkeringsnormen kan inverka negativt på utbyggnad och förtätning men noterar samtidigt att undantag från normen gjorts i samband med Riksbyggens projekt att omvandla gamla Centralskolan till lägenheter. Nilpat AB är en annan privat bostadsaktör i Trelleborg som förvaltar ca 250 lägenheter. VD för bolaget uppger att de främst förädlar och förvaltar befintliga byggnader och att de för närvarande inte har några planer på att bygga nytt. Bolaget har ca 200 sökande i sin bostadskö och VD anser att Trelleborgs stad behöver förtätas. Både VD för Alsingevallen AB och VD för Nilpat AB uppger att de i dagsläget inte medverkar i kommunens bostadsplanering. 9 av 12

12 Bedömning En dialog förs mellan allmännyttan och ägarna angående utbyggnad men har ännu så länge inte handlat om hur många lägenheter som Trelleborgshem förväntas bygga med anledning av kommunens tillväxtmål. För närvarande förs ingen dialog med större privata bostadsaktörer. 10 av 12

13 3. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Granskningen har visat att Trelleborgs kommun ännu inte har antagit några riktlinjer för bostadsförsörjningen för innevarande mandatperiod. Planering av bostadsförsörjning i samråd med andra kommuner förekommer för närvarande inte och länsstyrelsen är inte med och stödjer Trelleborgs kommun i någon planering av bostadsförsörjningen. Det finns ingen av kommunfullmäktige beslutad bostadsförsörjningsplan som ingår som en del i kommunens tillväxtmål. Däremot är förslaget till fördjupad överskiktsplan starkt kopplad till kommunens tillväxtmål. En dialog förs mellan allmännyttan och ägarna men har ännu så länge inte handlat om kommunens tillväxtmål. För närvarande förs ingen dialog med större privata bostadsaktörer. Revisionsfrågan Syftet med granskningens har varit att svara på om kommunstyrelsen vidtar ändamålsenliga åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och därigenom skapa en ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Efter genomförd granskning och genomgång av samtliga kontrollmål bedömer vi att kommunstyrelsen inte fullt ut vidtar ändamålsenliga åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och därigenom skapa en ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Utifrån gjorda iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi följande: kommunstyrelsen bör se till att kommunfullmäktige beslutar om en bostadsförsörjningsplan under Knappt ett år återstår på innevarande mandatperiod och ny lagstiftning gäller från och med som underlag till en bostadsförsörjningsplan bör förslaget till fördjupad översiktsplan och skrivelsen från kommunledningskontoret om bostadsbyggande för befolkningsutveckling ingå. kommunstyrelsen bör inleda en dialog med Trelleborgshem och privata bostadsaktörer för att fastställa hur de ska bidra till att tillväxtmålet realiseras. kommunstyrelsen bör se över nuvarande parkeringsnorm för att underlätta den planerade förtätningen i centrum som är en viktig del av tillväxtmålet. med tanke på målsättningen att Trelleborgs kommun ska vara invånare år 2025 och det för närvarande ganska låga bostadsbyggande så anser vi att kommunstyrelsen snarast bör ta fram en handlingsplan som visar på hur målsättningen ska realiseras. 11 av 12

14 Carl-Gustaf Folkeson Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare 12 av 12