Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Transkript

1 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer KS 2014/581 1 (8) Utredare Mats Åstrand , mats.astrand@trelleborg.se Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden Ärendebeskrivning Under hösten 2014 har ett förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun arbetats fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att detta förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning skulle skickas för yttrande till kommunerna inom samarbetet MalmöLundregionen, Länsstyrelsen i Skåne län samt Region Skåne. I MalmöLundregionen ingår, Malmö, Lund, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Svedala, Staffanstorp, Burlöv, Lomma, Kävlinge, Eslöv och Höör. Yttranden med synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Malmö stad och Vellinge kommun. Svedala kommun har meddelat att man inte har några erinringar mot förslaget. Lunds kommun har meddelat att man avstår från att yttra sig och Burlövs kommun har meddelat att man väljer att inte yttra sig över förslaget på riktlinjer. Övriga kommuner; Skurup, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Eslöv och Höör har inte svarat på remissen. Beredning Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län skriver i sitt yttrande , som beslutats av länsarkitekt Elisabeth Weber, att man tycker att det är positivt att Trelleborgs kommun tar fram nya riktlinjer. De synpunkter som Länsstyrelsen tar upp i sitt yttrande handlar till stor del om kompletteringar i materialet. Trelleborg1000, v 1.0, Under de nationella och regionala målen framhåller man andra relevanta mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen ur ett långsiktigt hållbart perspektiv; de miljö- och energipolitiska, folkhälsopolitiska, barnpolitiska, jämställdhetspolitiska, integrationspolitiska, de nationella målen för samhällsplaneringen samt de mål som redogörs för i regeringsformen. Man framhåller också att gällande regionala mål, planer och program kan även en koppling göras till Länsstyrelsens framtagna regionala miljömål för Skåne. Trelleborgs kommun Telefonväxel: E-post: trelleborgs.kommun@trelleborg.se Postadress: Trelleborg Org.nr:

2 2 (8) Kommentarer: De nationella målen för folkhälsa, jämställdhet, miljö och energi, barn samt integration bör införas i riktlinjerna. Även Länsstyrelsens regionala miljömål för Skåne bör nämnas. Förslag på revidering: Under rubriken Nationella och regionala mål kompletteras med följande text i första stycket: Nationella mål finns också inom en rad områden med koppling till bostadsförsörjning. Folkhälsa: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jämställdget: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Miljö och energi: Till 2020 ska klimatutsläppen minskat med 40 procent, minst 50 procent av energin ska vara förnybar, energianvändningen ska vara 20 procent effektivare och minst 10 procent av energin inom transportsektorn ska vara förnybar. Målen gäller i jämförelse med Barn: Förverkliga FN:s konvention om barns rättigheter i Sverige. Integration: Alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Under andra stycket sist i detta införs: Länsstyrelsen har tagit fram regionala miljömål för Skåne där främst God bebyggd miljö berör bostadsförsörjningen men även andra miljömål har direkt koppling. I förslaget på riktlinjer finns ett antal målsättningar formulerade på sidorna 6-7. Länsstyrelsen stödjer dessa ambitioner i stort men ser att en koppling med fördel skulle kunna göras till nationella och regionala mål, planer och program. Kommentar: Rubriken på stycket är Hållbar utveckling och har egentligen sin främsta koppling till kommunens vision om hållbar tillväxt men berör även nationella och regionala mål. Länsstyrelsen efterfrågar en beskrivning av betydelsen av och potentialen i det befintliga bostadsbeståndet och att tydliga mål tas fram för hur denna del av bostadsbeståndet kan utvecklas framöver. Kommentar: En ny rubrik Nuvarande bostadsbestånd läggs in efter Bostadsutveckling. Under kommunala strategier läggs en sådan till gällande nuvarande bostadsbestånd. Förslag på revidering: Under rubriken Nuvarande bostadsbestånd: Huvuddelen av småhusen i Trelleborgs kommun är byggda innan 1930 och mellan 1961 och 1990 medan bostäder i flerbostadshus främst är byggda mellan 1941 och En stor del av bostäderna har därigenom relativt låga boendekostnader. Förväntade renoveringar av flerbostadshus byggda på 60- och 70-talen kommer att ge ökade hyresnivåer. För att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad behöver fler bostäder med relativt låga boendekostnader frigöras genom att bygga nya och attraktiva bostäder för de som kan klara en högre boendekostnad och få igång flyttkedjor. Såsom tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshus visade finns många brister men också potential för att öka tillgängligheten i nuvarande bostadsbestånd.

3 3 (8) Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden: Genom att bygga nytt och attraktivt kunna frigöra bostäder i nuvarande bostadsbestånd för att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad. De övergripande målen under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden skulle, enligt Länsstyrelsen kunna utvecklas och kopplingen förtydligas mellan de uppsatta målen och de föreslagna insatserna/strategierna så att de svarar mot dessa. Kommentar: De övergripande målen har sitt ursprung i antagna planer, främst Fördjupad översiktsplan för Trelleborg stad och Översiktsplan för Trelleborgs kommun och därför är kopplingen tydlig till dessa. Strategierna i förslaget på riktlinjer har medvetet gjorts korta och tydliga. För analysen av den demografiska utvecklingen anser Länsstyrelsen att texten med fördel skulle kunna kompletteras med ett tydligare resonemang kring grunderna för det högt uppsatta befolkningsmålet. Under rubriken Efterfrågan på bostäder menar Länsstyrelsen att riktlinjerna med fördel mer ingående skulle kunna beskriva och analysera faktorer som åldersstrukturer, familjestrukturer m.m. hos såväl den befintliga befolkningen som hos dem som flyttar till/från kommunen. Kommentar: Avsnittet om demografisk utveckling revideras utifrån den befolkningsplan som antogs efter att förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjning skickades på remiss. Dagens in- och utflyttning beskrivs under rubriken befolkningsutveckling, förändring av befolkningsstruktur under rubriken demografisk utveckling och en förväntad ökning av barnfamiljer under rubriken Efterfrågan på bostäder. Någon ytterligare fördjupning bedöms inte nödvändig för kommande bostadsförsörjning. Gällande behov och efterfrågan på bostäder förespråkar Länsstyrelsen att texten kompletteras med information om väntetid i den kommunala tomtkön och motsvarande för lägenhetskön hos allmännyttan. Länsstyrelsen anser att det saknas en bakomliggande behovs- och efterfrågeanalys gällande framtida bostadsbyggande om varför kommunen ska bygga just där, just så många bostäder, just den upplåtelseformen samt till just dessa grupper. Länsstyrelsen framför att det inte framgår hur kommunens plan- och byggambitioner förhåller sig till det årliga tillskottet inom det befintliga beståndet genom omflyttning och utflyttning eller genom att invånare avlider. Kommentar: Kötider kan läggas in under rubriken Efterfrågan på bostäder. Var nybyggnad av bostäder ska ske har lagts fram genom Översiktsplan och Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Upplåtelseform eller grupper man bygger för har inte angetts. Kommunens befolkningsplan grundas på senaste årens in- och utflyttning, födda och avlidna. Därmed kommer också ett eventuellt tillskott av bostäder i det

4 4 (8) befintliga bostadsbeståndet med när beräkning sker av kommande bostadsbyggnadsbehov för att uppfylla befolkningsmålet. Förslag på revidering: Under rubriken Efterfrågan på bostäder: I den kommunala tomtkön stod i maj hushåll. I Trelleborgshems intressekö fanns drygt personer. Marknadsförutsättningarna anser Länsstyrelsen redovisas alltför övergripande och vill ha en fördjupad analys av priser för bostäder, betalningsförmåga, vakanser i hyresrättsbeståndet, vikten av flyttkedjor m.m. Vidare menar man att riktlinjerna skulle vinna på att analysera kommunens specifika förutsättningar och olika ekonomiska, sociala och praktiska parametrar. Kommentar: Marknadsförutsättningarna redovisas huvudsakligen under två rubriker; Bostadsmarknaden i Trelleborg och Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne. De uppgifter som redovisas här bedöms tillräckliga för att fastställa riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen menar att det vore positivt om några av de verktyg som kommunen förfogar över lyfts fram såsom det kommunala planmonopolet, aktiv markpolitik, allmännyttan/bostadsförmedling och samverkan. Kommentar: Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden anges parkeringsnorm vid nybyggnation, bostadsförmedling, handläggningstider, markberedskap och byggklar mark. Efter diskussion med samhällsbyggnadsförvaltningen förstärks detta avsnitt i riktlinjerna. Förslag på revidering: Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden tillförs tre punkter: Markberedskapen ska vara god och riktad för att möjliggöra intensionerna i kommunens översiktsplaner. En projektkatalog bör tas fram som beskriver var och för vilket ändamål kommunen tillhandahåller mark. Detaljplanearbetet ska bli mer genomförandeinriktat och knutet till intresserade exploatörer. Definiera målgrupper vid nyproduktion av bostäder. Två punkter tas bort och ersätts av ovanstående: God markberedskap som möjliggör intensionerna i kommunens översiktsplaner. Byggklar mark i omfattning som matchar efterfrågan vilket ökar möjligheten för bostadsbyggande men också ökar möjligheten för kommunen att styra placering och utformning av byggandet. Den lagförändring som gjordes den 1 januari i Bostadsförsörjningslagen om att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpningen av denna bestämmelse i Plan- och bygglagen bör, enligt Länsstyrelsens yttrande framgå av förslaget på riktlinjer. Länsstyrelsen påminner också om att de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning utgör ett viktigt underlag vid en kommande översyn av den kommunala översiktsplanen. Kommentar: I inledningen till riktlinjerna anges att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara ett vägledande underlag vid bl.a. planläggning.

5 5 (8) Länsstyrelsen framhåller i yttrandet att det bör framgå i riktlinjerna om och hur kommunen använder sina ägardirektiv till allmännyttan för att planera så att alla invånare i kommunen ska ges möjlighet till goda bostäder. Det bör också framgå av riktlinjerna om och hur kommunen använder allmännyttans bostadsförmedling för att tillgodose att alla invånare i kommunen ges möjlighet till goda bostäder. Kommentar: I ägardirektiv för Trelleborgshem anges: AB Trelleborgshem är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamålet att främja bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att uppmana fastighetsägare som agerar på bostadsmarknaden i Trelleborg att ansluta sig till Boplats Syd samt att arbetsutskottet tar upp frågan i ägardialogen med AB Trelleborgshem. Länsstyrelsen saknar i dokumentet en redogörelse för vilka kommunala förvaltningar och externa aktörer som har deltagit vid framtagandet av riktlinjerna. Man saknar även en sändlista över vilka aktörer som fått tillfälle att yttra sig över förslaget. Då bostadsförsörjning är en mellankommunal angelägenhet menar Länsstyrelsen att texten med fördel kunnat kompletteras med en analys där det egna bostadsmarknadsläget kopplas till situationen i grannkommunerna och den delregionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. Kommentar: Förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjningen bygger till stora delar på material som tagits fram i tidigare sammanhang, bland annat Bostadsmarknadsenkät och rapport om befolkning och bostäder. För svaren till Boverkets bostadsmarknadsenkät har ett stort antal kommunala tjänstemän engagerats på flera av förvaltningarna. För rapporten Befolkning och bostäder har diskussion förts med fastighetsbolag, fastighetsmäklare och banker. I källförteckningen har därför bara materialet angetts. I riktlinjerna finns näraliggande kommuners planer för bostadsutbyggnad och bostadsmarknaden i Trelleborg i förhållande till sydvästra Skåne. I övrigt menar Länsstyrelsen att riktlinjerna skulle få ökad läsbarhet om vissa delar av informationen bröts ner och presenterades på ortsnivå. Kommentar: Information på ortsnivå finns på olika ställen i förslaget på riktlinjer; Befolkningsutveckling, Översiktsplan. Region Skåne Regionala utvecklingsnämnden antog Region Skånes yttrande över förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun. Region Skåne framhåller inledningsvis att det är positivt att Trelleborgs kommun arbetar aktivt med bostadsförsörjning. Riktlinjerna tar upp Trelleborgs förhållande till bostadsmarknaden i sydvästra Skåne. Region Skåne menar att här kunde resonemanget utvecklas med de

6 6 (8) förändringar som kommer att ske då Trelleborgs kommun får ökade pendlingsmöjligheter till Malmö i slutet av Man ser också att det vore intressant med en diskussion om hur bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Trelleborg förhåller sig till arbetet med Strukturplan för MalmöLundregionen, ett arbete som inte är avslutat. Kommentar: Den kommande pågatågförbindelsen kommer sannolikt att få positiva effekter för Trelleborg vilket tas upp under rubriken Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne. Men kanske inte det är med Malmö som tågtrafiken får störst betydelse utan i förbindelser till Lund och Köpenhamn där pendlingstiderna kapas rejält. I arbetet med Strukturplan för MalmöLundregionen får riktlinjerna betydelse. Då samtliga kommuner som ingår i MalmöLundregionen getts tillfälle att yttra sig över förslaget på riktlinjer och ingen av dessa haft invändningar så bör riktlinjerna inte få en negativ inverkan på arbetet med Strukturbild. Förslag på revidering: Region Skåne ser att det finns en problematik i att arbete utifrån ett befolkningsmål och man anser att istället för att använda bostadsbyggande som ett medel för att nå ett befolkningsmål kan ett ökat bostadsbyggande ses som mål och den då ökande befolkningen som ett resultat. Kommentar: Befolkningsmålet är beslutat av kommunfullmäktige. Under rubriken kommunala strategier efterlyser Region Skåne förtydligande med mer konkretisering, exempelvis kan en mer åtgärdsinriktad handlingsplan komplettera riktlinjerna. Gällande behovet för olika grupper vill Region Skåne tipsa om att Strukturbild för Skåne i maj kommer att presentera ett TemaPM som handlar om hur kommunerna kan arbeta med bostäder för unga vuxna och studenter. För ökad läsbarhet efterlyser Region Skåne en karta kopplat till tabellen med de olika utbyggnadsprojekten. Kommentar: När riktlinjerna är antagna kommer behov av konkretisering, kanske i form av handlingsplan. Inför denna konkretisering finns det säkert mycket användbart i det TemaPM som anges i Region Skånes yttrande. En karta som anger bostadsutbyggnad behöver komplettera riktlinjerna. Förslag på revidering: En karta som anger bostadsutbyggnad läggs in i riktlinjerna eller biläggs dessa. Region Skåne anser att det är mycket värdefullt att Trelleborgs kommun planerar för att så långt det är möjligt säkerställa en god bostadsförsörjning för kommunens invånare. Region Skåne ser positivt på skrivningarna i förslaget till riktlinjer om att vid ny- och ombyggnad av bostäder ska tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter beaktas, samt att behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter ska beaktas vid nybyggnation och förtätning. I förslaget på riktlinjer redovisas att tillgänglighet till fastigheter har inventerats och brister har identifierats som kan åtgärdas enkelt. Region Skåne menar att

7 7 (8) det hade också varit värdefullt om förslaget kompletterades med att tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer ska ingå vid planläggning av nya bostäder på samman sätt som förslaget att tillgången till gång- och cykelvägar och kollektivtrafik för att nå andra målpunkter i staden ska ingå från början vid planläggning av bostadsområden. Region Skåne saknar en målsättning om medborgardialog i förslaget. Detta behövs för att skapa delaktighet och inflytande för medborgarna i planeringen kring den framtida bostadsförsörjningen. Region Skåne saknar även ett resonemang om hur trångboddhet ska hanteras. Kommentar: Tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer bör införas i riktlinjerna. Medborgardialog kan vara lämpligt när riktlinjerna ska konkretiseras. Trångboddheten har troligen ökat då underskottet på bostäder blivit större men inte så markant som i andra städer. Det går inte att fastslå en ökad trångboddhet i ett enskilt område utifrån befolkningsstatistik. Förslag på revidering: Under rubriken Hållbar utveckling Social hållbarhet införs: Tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer ska ingå vid planläggning av nya bostäder. Under samma rubrik införs också: Åtgärder genomförs för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Malmö stad Stadsbyggnadskontoret i Malmö har yttrat sig för Malmö stad och man skriver att man anser det positivt att riktlinjerna för bostadsförsörjning förespråkar ett varierat utbud av bostäder för att matcha behov och efterfrågan för boende och inflyttare i regionen. Även ambitioner att planera för bostäder i kollektivtrafiknära lägen är väsentligt för att skapa en hållbar utveckling i regionen. En viktig aspekt av planeringen är att förtätning och utbyggnad av bostadsområden sker i kollektivtrafiknära lägen för att minska biltrafiken samt att effektivisera markutnyttjandet. I MalmöLundregionen pågår under 2015 ett arbete med att ta fram en strukturplan för regionen som kan understödja ett tydligare regionalt perspektiv i kommunernas planering för att stärka en gemensam och långsiktigt hållbar utveckling. Malmö stadsbyggnadskontor ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Trelleborgs kommun bland annat inom ramen för detta projekt. Vellinge kommun Vellinge kommuns yttrande antogs av kommunstyrelsen och man skriver i yttrande att bostadsförsörjning blir en alltmer regional fråga. Sydvästra Skåne kommer sannolikt att ha fortsatt hög befolkningsökning. Fortsatt bra samverkan mellan kommunerna ökar möjligheten för att bostadsbyggandet görs mer effektivt och kan tillgodose ändrade behov och ökad efterfrågan. Ökat byggande inom Trelleborgs kommun kommer med största sannolikhet innebära ökad belastning på E6:an med ökade bullerproblem som följd för Vellinge tätort. Detta kräver åtgärder på motorvägssträckan. Utbyggnaden av Skegrie kommer att medföra ett ökat tryck på kollektivtrafiken med en ökad turtäthet för bussarna vilket även gynnar bussresenärer för boende inom Vellinge kommun som reser från hållplatserna i Skegrie, Håslöv och Vellinge Ängar, vilket Vellinge kommun ser som mycket positivt. Om byggnationen i Trelleborgs tätorter i

8 öster tilltar innebär det ökad beläggning av pendlarparkeringarna i Östra Grevie. Det kan innebära snabbare utbyggnadsbehov av fler parkeringsplatser vilket måste hanteras i regional samverkan. 8 (8)