BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Transkript

1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN ATT BYGGA EN DIAMANT - FRÅN VISION TILL VERKLIGHET!

2 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM för Höganäs kommun. Dnr KS/2012/869 Antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2014, 46 Kartor och dokument finns även på hemsidan: ARBETSPROCESS Våren 2011 tog Jan Amcoff, kulturgeograf från Uppsala, oss ut i världen och beskrev befolkningens utvecklingstrender i olika länder, samt applicerade detta på vår region och kommun. Ola Thufvesson från Campus Helsingborg, visade på helheter och vilka trender som gäller. Hösten 2011 visade kommunen på Vision 11 dagens befolkningssammansättning, struktur och tendenser med hjälp av Emma Phil, fysisk planerare, SWECO. Samma höst hade kommunen ett möte med representanter för Sveriges byggindustrier, som analyserat bostadsbyggandets förutsättningar i kommunen. Man framhöll behov av samverkan och att kommunen måste ha en tydlig vision för orternas och hela kommunens utveckling; långsiktig och tvärpolitiskt förankrad. Mark- och planberedskapen lyftes fram, öppenhet för nya upplåtelseformer, och en uppmaning att inte bygga för kön! 2012 hade kommunen dialog om bostadsmarknaden med länsstyrelsen. Frågor om boende för äldre lyftes särskilt vid ett möte om Vikens utbyggnad samma år har en workshop med förtroendevalda den 15 mars lagt grunden till detta förslag till bostadsförsörjningsprogram. Remiss 1 juli -27 september 2013 Arbetet med programmet har främst utförts av planeringsstrateg Ulf Peterzon och översiktsplanarkitekt Jacob von Post SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

3 FÖRORD Enligt lagen om bostadsförsörjning har kommunen ansvar för att alla medborgare bor bra. Höganäs kommun har dessutom som mål att antalet invånare i kommunen ska växa till fram till Därför är det viktigt att det finns en strategi för hur fler bostäder kan bli tillgängliga genom t ex flyttkedjor och nybyggnation. Markanvändningen i kommunen visas i översiktsplaner. Just nu arbetar kommunen med en revidering av den kommuntäckande översiktsplanen. Övergripande mål för markanvändningen är att hushålla så att marken används på ett effektivt sätt och utan att jordbruksmark tas i anspråk, men också att styra bostadsutbyggnaden till goda kollektivtrafiklägen där det finns kommunal service. Avsikten är att hushålla med kommunens resurser idag och inför framtiden, för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Föreliggande bostadsförsörjningsprogram innehåller riktlinjer för bostadsförsörjningen som kan användas som stöd för översiktsplanen och annan fysisk planering, som i sin tur blir vägledande för kommunens investeringar i skolor och infrastruktur mm. Med dagens ortsstruktur där Höganäs centralort har bra utbyggd service och kollektivtrafik, och med ett nätverk av mindre, välfungerande orter som Jonstorp, Nyhamnsläge, Lerberget och Viken är tillgången till mark för utbyggnad av avgörande betydelse. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut i de olika tätorterna. Efterfrågan på hyresrätter är stor, samtidigt som särskilt centralorten har ett stort befintligt bestånd till skillnad från vad som förekommer i andra kommuner. Efterfrågan på bostadsrätter är inte lika stor, men målsättningen är ändå att skapa ett mer blandat bostadsbestånd. Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få för bostadsbehovet. Bostadsförsörjningsprogrammet har varit på remiss under tiden 1 juli - 27 september Efter de kompletteringar som inkomna synpunkter medfört, samt inarbetning av justeringar som den ändrade lagstiftningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar inneburit, föreligger bostadsförsörjningsprogrammet för antagande av kommunfullmäktige. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning: Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 6 RIKTLINJER 8 HÖGANÄS KOMMUNS UTVECKLING OCH EXPANSION 8 UTVECKLA OCH HÖJA BOENDEKVALITETEN 8 ARBETSFORMER 9 STÄLLNINGSTAGANDEN ORTSVIS 9 SYFTE 12 STYRDOKUMENT 12 DAGENS BOSTADSSITUATION 13 BOSTADSBYGGANDE 13 BOSTADSBESTÅND 13 TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ 13 INVÅNARE I HÖGANÄS KOMMUN 15 BEFOLKNINGSUTVECKLING I KOMMUNEN 15 ORTERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING 16 FLYTTMÖNSTER 16 PENDLINGSMÖNSTER 17 BOSTADSBYGGNADSBEHOV 18 HÖGANÄS I REGIONEN 18 BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH MÅL 19 BOSTADSBEHOV 20 BEHOV FÖR UNGDOMAR 20 BEHOV FÖR FAMILJER 20 BEHOV FÖR ÄLDRE 20 BEHOV FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV 21 BOSTADSPLANERING I HÖGANÄS KOMMUN 22 ÖP HÖGANÄS KOMMUN, FÖP VIKEN, FÖP HÖGANÄS OCH VÄSBY, NY ÖP FÖR HÖGANÄS KOMMUN 23 FÖRARBETEN INFÖR PROGRAMMET 24 PLANERAD BOSTADSBYGGNATION 25 SAMMANSTÄLLNING PLANERAD BOSTADSBYGGNATION ORTSVIS 26 HÖGANÄS OCH VÄSBY 26 VIKEN 28 LERBERGET 29 JONSTORP, INKL SVANSHALL OCH REKEKROKEN 31 NYHAMNSLÄGE 32 MÖLLE 33 ARILD 35 FARHULT 36 ÖVRIGA ORTER 38 EN JÄMFÖRELSE 39 KÄLLOR 40

5

6 SAMMANFATTNING Höganäs kommun befinner sig i en av Sveriges idag snabbast växande regioner och har ett bra geografiskt läge. Kommunen har växt stadigt de senaste 10 åren och utvecklats mot en kommun med allt mer utpräglad boendespecialisering. Kommunens tillväxt kan helt förklaras av en kraftig inflyttning, då den naturliga folkökningen är negativ. Hälften av de i arbetsför ålder pendlar ut från kommunen för att arbeta, de flesta till Helsingborg. Under den senaste tioårsperioden har befolkningsökningen procentuellt varit högst i Viken, Jonstorp och Höganäs. I programmet redovisas hur bostadsbeståndet i kommunen totalt ser ut, liksom i de största tätorterna. Höganäs har som en utpräglad villakommun en låg andel små och medelstora bostadslägenheter*. Trots att det de senaste åren byggts mer flerbostadslägenheter än småhus är åtgärder för att skapa ett mer blandat bostadsbestånd angelägna. Andra frågor som behandlas är befolkningssammansättningen, hur befolkningsstrukturen förändras i framtiden och vilka konsekvenser det kan få på bostadsbehovet. I befintlig ortsstruktur där Höganäs stad har bra utbyggd service och kollektivtrafik, och med ett nätverk av mindre, välfungerande orter som Jonstorp, Nyhamnsläge, Lerberget och Viken är tillgången till mark för kommande utbyggnad av avgörande betydelse. Hur väl klarar orternas skolresurser ett växande elevantal och hur ska kommunen prioritera de olika tätorternas utbyggnad i relation till befintlig service är andra viktiga frågeställningar som belyses i programmet. * En bostadslägenhet består av ett eller flera bostadsrum och är utrustad med kök eller kokvrå. Varje bostadslägenhet har egen ingång direkt från det fria, trapphus eller korridor. Exempelvis kan det vara en hyres-/ insatslägenhet i flerbostadshus. Det kan även vara en bostad i en fristående villa, radhus eller liknande. De prognoser som finns för framtiden pekar på en fortsatt tillväxt genom inflyttning. Region Skåne pekar på en ökning i kommunen med 6 % under perioden till inv. De största utmaningarna ligger i att möta en åldrande befolkning samt att kunna matcha efterfrågan på lägenheter och byggklara tomter. Antalet planerade bostäder de närmsta fem åren kommer ligga kring lägenheter per år, vilket är betydligt över de 100 som befolkningsmålet förutsätter. Det finns dock en stor osäkerhet om hur många som kan förverkligas. Majoriteten av bostäderna kommer uppföras i Höganäs och Viken. Men även för Arild, Jonstorp och Farhult finns omfattande planer. * Med bostadslägenhet avses en bostad med ett eller flera bostadsrum inklusive kök eller liknande. 6 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

7

8 RIKTLINJER Kommunen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. som infördes 2001, upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen minst en gång vart fjärde år. Detta är extra viktigt i vår del av regionen där det finns en stor efterfrågan på bostäder och höga ambitioner att utvecklas till ett attraktivt och livskraftigt samhälle. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som kommunens välfärd. Att utveckla kommunens boendemiljöer är därför en viktig del i den strategiska planeringen. Med följande riktlinjer för bostadsplaneringen vill kommunen tydliggöra sina ambitioner när det gäller att förbättra möjligheter och villkor för de boende, samt utveckla bostadsbeståndet. HÖGANÄS KOMMUNS UTVECKLING OCH EXPANSION Kommunen ska, genom god mark- och planberedskap, skapa förutsättningar för att minst 100 lgh/år kan produceras. Efterfrågan på byggklara tomter ska tillgodoses, genom att planläggning av nya görs, minst i takt med tomtförsäljningen. Förtätning och nya bostäder ska så långt som möjligt planeras inom ianspråktagen mark och utmed eller i närheten av befintlig infrastruktur i form av kollektivtrafikstråk, gator, ledningsnät och skolor. Kommunen ska skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder i Höganäs stad och i de större tätorterna med service. Kommunen ska planera för vårdboende i Höganäs och Nyhamnsläge samt stimulera tillkomsten av senior- och trygghetsboenden. UTVECKLA OCH HÖJA BOENDEKVALI- TETEN Vid utveckling av nya områden ska mötesplatser för samtal, kulturell och fysisk aktivitet tillgodoses och stimuleras. Närheten mellan boendemiljön och naturen ska bibehållas och utvecklas. Vid markupplåtelse ska kommunen ställa krav på energieffektivitet och miljöanpassade material. Byggandet av kostnadseffektiva, resurssnåla byggnader med låg energianvändning ska särskilt premieras. Kommunen ska arbeta för att fler fastighetsägare tecknar avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt. Kommuninvånarna ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i bostadsplaneringen. Barns och äldres behov samt de med särskilda behov ska särskilt uppmärksammas. 8 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

9 ARBETSFORMER Kommunens arbete ska präglas av enkelhet, snabbhet och god service. God intern och extern kommunikation liksom samverkan ska vidareutvecklas. Kommunen ska samråda med grannkommuner i frågor som rör bostadsplanering och ge länsstyrelsen och regionala organ tillfälle att yttra sig. STÄLLNINGSTAGANDEN ORTSVIS HÖGANÄS & VÄSBY Pågående projekt i Höganäs, under programperioden, är i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Det handlar i huvudsak om förtätningsprojekt. I FÖP Höganäs och Väsby (2012) anges att hälften av utbyggnaderna ska ske inom ramen för den befintliga tätortsytan genom förtätning, och den andra hälften genom utvidgning av staden. Förtätningar kan ofta nyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur. Men det är viktigt att uppmärksamma att de kan ta mer resurser i anspråk i planeringsskedet, därför att många kan beröras och genom tekniska förutsättningar som försvårar utbyggnad. Planerad utbyggnad av Väsby under programperioden sker enligt de ställningstaganden som gjorts i FÖP Höganäs och Väsby (2012). Orten föreslås fortsätta växa genom enstaka kompletteringar till befintlig bostadsbebyggelse. VIKEN Den planerade utbyggnaden av Viken, under programperioden, ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Dock bör det uppmärksammas att det finns en osäkerhet kring tre fjärdedelar av de planerade bostäderna. Detta beror på att uppdragen är av en sådan karaktär att det finns risk att planarbetet fram till genomförande kan dra ut på tiden, utöver programperioden. För den fortsatta planeringen bör utbyggnad och etappindelning i södra delarna av Viken följa utbyggnaden av nödvändig infrastruktur och anpassad till utvecklingen av Vikens centrum. LERBERGET Pågående projekt och planerad utbyggnad under programperioden ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Det bedöms som angeläget att så tidigt som möjligt komma igång med detaljplaneläggningen för att kunna få tillstånd en komplettering av bostadsbeståndet i Lerberget. I Gamla Lerberget bör möjligheter att modernisera befintliga detaljplaner undersökas, i syfte att kunna förtäta med ett begränsat antal bostäder med hänsyn till kulturmiljövärden m.m. NYHAMNSLÄGE I Nyhamnsläge och Kullens Havsbad finns detaljplanerade områden som direkt eller genom planändring kan medge byggrätter för ett tiotal nya BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

10 bostäder, men de perifera utbyggnadsområden som pekas ut i ÖP2002 bör revideras och anpassas till denna strategi. JONSTORP Pågående och planerad utbyggnad i Jonstorp ska ske i fas med kommunens utbyggnadsstrategi. Men på sikt finns det en betydande brist på nya utbyggnadsområden i Jonstorp. Detta beror bland annat på ortens läge mellan odlingslandskap och landsväg å ena sidan, samt lågt liggande kustområden med översvämningshot/-risk i de östra delarna av orten. MÖLLE För Mölles del är det viktigt att betona att kommande planläggning ska säkerställa riksintressanta natur- och kulturmiljövärden, samt ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. På så sätt fås en tydlighet mot fastighetsägarna för vad som är möjligt att eventuellt bygga. På grund av ortens läge i kommunen, med knappa förutsättningar till kollektivtrafik och service, bör ett restriktivt förhållningssätt finnas för nytillkommen bostadsbebyggelse under programperioden. Fokus bör istället vara på att färdigställa de bevarandeplaner som anges i Planprogram för Mölle. ARILD, NABBEN OCH SKÄRET I Arild finns ett flertal outnyttjade byggrätter, eller möjligheter till sådana. Dessa ligger spridda i hela orten och kan ge förutsättningar till cirka 35 nya bostäder, antingen direkt eller i vissa fall genom modernisering av gällande detaljplan. Om man till detta lägger Nabben och Skäret går det att öka antalet möjliga byggrätter med ett tjugotal. Det finns förhållandevis stora utbyggnadsprojekt för orten under programperioden. Och för Arild, Nabben och Skärets del görs bedömningen att kommunen ska vara synnerligen restriktiv med ytterligare utbyggnad och med positiva planbesked för ytterligare bostadsbebyggelse, samt reducera den geografiska omfattningen av långsiktigt utpekade utbyggnadsområden i kommande översiktsplan. FARHULT Planerad utbyggnad med bostäder i Farhult bedöms vara i överkant, i förhållande till utvecklingsstrategier i kommande översiktsplan. Befintliga och kvarvarande utpekade områden i ÖP2002 bedöms vara för stora i relation till ortens storlek och pågående utbyggnadstakt. Därför kommer det bli nödvändigt att revidera dessa områden till omfattning, storlek och läge. I stället för att ianspråkta odlingsmarken söder om Farhultsvägen, bör kommande utbyggnadsområden lokaliseras till mark norr om vägen, och i en mindre omfattning som väl anpassas till omgivande bebyggelse och topografi. 10 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

11 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

12 SYFTE Höganäs kommuns styrdokument för bostadsförsörjningen är föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer. Efter omarbetning enligt inkomna remissyttranden läggs programmet och riktlinjerna nu fram för antagande i kommunfullmäktige. Bostadsförsörjningsprogrammet redovisar planberedskapen och anger inriktningen för den långsiktiga fysiska planeringen. Programmet ska ses som ett planeringsunderlag och inte som en fixerad plan. Syftet med programmet är att konkret redovisa planberedskapen för nya bostäder. Programmet syftar också till att vara en planeringsförutsättning för budgetarbetet och anger den aktuella omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet för perioden Riktlinjerna anger hur kommunen avser agera för att nå uppställda mål med sin bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsprogrammet är kopplat till arbetet med den nya översiktsplanen och anger inriktningen för den fysiska planeringen, men också för andra kommunala investeringar i t.ex. infrastruktur, skolor m.m. Uppgifterna bygger på en analys av förväntad befolkningsutveckling, efterfrågan på bostäder, bedömt bostadsbehov för särskilda grupper samt marknadens förutsättningar. Den planerade bostadsbyggnationen har störst tillförlitlighet för de närmaste åren, därefter ökar osäkerheten beroende av planprocessen och marknadsläget. Kommunens förutsättningar att driva planärenden är en av flera viktiga parametrar för att uppnå en sund balans mellan antalet färdigställda bostäder, befolkningsmål och -prognoser. Marknaden och konjunkturen kan förändra antaganden för bostadsplaneringen varför en omprövning/aktualisering ska ske vidbehov och minst varje mandatperiod. STYRDOKUMENT Kommunfullmäktige antog i oktober 2002 en översiktsplan, Höganäs kommun ÖP2002. Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokumentet för kommunens långsiktiga fysiska planering. ÖP2002 har aktualiserats i kommunfullmäktige år 2005 och En fördjupning av översiktsplanen för Viken antogs av kommunfullmäktige i april I juni 2012 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för staden, FÖP Höganäs & Väsby. Ett nytt kommunomfattande ÖParbete har påbörjats under hösten 2012, och i samband med detta har även ett visionsarbete inletts. Planmonopolet är kommunens viktigaste instrument för att styra utvecklingen på bostadsmarknaden, med beslut om markanvändning och var det är lämpligt att bygga bostäder. Därför är det viktigt att kommunen är aktiv och verkar för att det finns en planberedskap för nya bostäder. 12 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

13 DAGENS BOSTADSSITUATION BOSTADSBYGGANDE 120 Antal lägenheter Flerbostadshus Småhus Siffrorna i diagrammet är hämtade från SCB och bygger på beräkningar baserade på bygglov och färdigställande av hus. För år 2012 är motsvarande siffror 108 för flerbostadshus samt 38 för småhus Diagrammet ger en god bild av nybyggnadstakten i kommunen åren De senaste åren har bostadsbyggandet legat en bit över 100 bostadslägenheter per år, förutom under 2009 och Nedgången kan förklaras av den då rådande ekonomiska konjunkturen. Det har under perioden byggts fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. BOSTADSBESTÅND Antal rum 2% 3% Källa: Lantmäteriet Bostadsbeståndet i kommunen består av ungefär småhus/lantbruk, lägenheter i flerbostadshus, dessutom finns ca fritidshus (beräknat på uppgifter i lägenhetsregistret). Småhusen utgör således omkring 74 procent av antalet bostäder. Av totala antalet bostäder är ca 70 procent äganderätter, 23 procent hyresrätter och 7 procent bostadsrätter. Storleksmässigt fördelar sig lägenheterna i flerbostadshus enligt diagrammet till höger. En villa i kommunen är i genomsnitt 130 kvadratmeter stor. 42% 53% Utan uppgift TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad på 1 procent (Länsstyrelsen i Skåne, Bostadsmark- BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

14 nadsanalys 2012, s. 20), men även andra siffror förekommer. Är det svårt att skaffa lägenhet kan låsningar uppstå där personer som vill byta hus mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det. Det kommunala bostadsbolaget Höganäshem äger och förvaltar ungefär lägenheter. Den 31 december 2013 var vakansgraden 0 procent och vid samma tidpunkt stod personer i bostadskön, en siffra som ökat kraftigt de senaste åren. År 2009, när bolaget införde sitt nuvarande digitala kösystem, var vakansgraden 0,2 och personer stod i kö. Åldersfördelningen i kön är ganska jämn: ungefär 25 procent var under 29 år, 29 procent var mellan år, 20 procent var mellan år och 25 procent var äldre än 65 år (Höganäshem, Årsredovisning 2012, s. 20). Många av de som står i bostads- respektive tomtkön har köat i flera år för att förbättra sin position om och när lägenhet/tomt i ett visst område ska fördelas. De har inget akut behov och därför ger antalet köande inget entydigt besked om aktuell efterfrågesituation. Köerna ger däremot en bild av förväntad utveckling på den lokala bostadsmarknaden. Efterfrågan är mer komplex än antal köande, den visar sig först när lägenheter/ tomter ska fördelas och bland annat ekonomi, läge och standard kommer in i bilden. Sammantaget konstateras att kösituationen visar en fortsatt förväntning av högre efterfrågan på bostäder, än utbudet av lediga lägenheter och byggklara tomter. En fråga som väckts inom SkåneNordväst-samarbetet är att samverka kring en gemensam bostadsportal och få till stånd en gemensam tomtkö för alla 11 kommuner i nordvästra Skåne. En sådan skulle underlätta för de som söker en bostadstomt i regionen, och samtidigt stärka varumärket Skåne Nordväst som en gemensam stad. Ekdungen, Höganäs Foto: Cecilia Olla 14 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

15 INVÅNARE I HÖGANÄS KOMMUN BEFOLKNINGSUTVECKLING I KOMMU- NEN Höganäs kommun växte kraftigt under 1970-talet med en genomsnittlig ökning på 1,7 procent per år. Därefter bromsades tillväxten in och under perioden ökade befolkningen endast med 0,1 procent per år. Under 2000-talet har tillväxten åter ökat och legat på i snitt 0,7 procent per år, en ökning som helt beror på inflyttning då födelsenettot varit negativt under perioden. Den 31 december 2013 hade kommunen invånare, en ökning med 221 under Befolkningens fördelning i olika åldersklasser redovisas i diagrammet intill. Kommunen har en fördelning där ungefär 50 procent är i arbetsför ålder, 25 yngre och 25 äldre. Jämfört med riket har kommunen en lika stor andel under 20 år, men tappar dock i gruppen år. Kommunen har också en högre andel äldre än riket i genomsnitt. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen fram till år Ett genombrott skedde år 2013 då antalet invånare i kommunen steg över invånare till Befolkningsutveckling i kommunen Riket 11% 25% 14% 27% 10% 9% Kommunen 19% 17% 17% 18% Källa: SCB 6% 13% Källa: SCB 6% 8% 0-14 år år år år år år 75- år Källa: SCB Antal personer Befolkningsutveckling BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

16 ORTERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING Av tabellen nedan framgår orternas befolkningsutveckling under perioden Samhällena Viken, Höganäs och Jonstorp har ökat mest under perioden. Mölle och Arild har minskat mest. Dessa två orter har också högst andel personer över 65 år, medan Mjöhult och Ingelsträde har störst andel under 20 år. Befolkningsutveckling i orterna Invånare % av befolkningen Källa: SCB Ort /- Under 20 år Över 65 år Höganäs Viken Lerberget Landsbygden Jonstorp, Rekekroken och Svanshall Nyhamnsläge och kullens havsbad Mölle Väsby Strandbaden Mjöhult Arild Farhult Ingelsträde Skäret Lerhamn Flyttningar Källa:SCB FLYTTMÖNSTER Antal personer Inflyttade Utflyttade De senaste åren har kommunen haft fler inflyttade än utflyttade. År 2013 var flyttningsnettot 290 personer. 60 procent av de som flyttade ut från kommunen rörde sig inom Skåne, ett mönster som också stämmer för de som flyttar till kommunen. Av övriga inflyttade kom 15 procent från utlandet och 26 procent från övriga riket. Inom regionen har kommunen störst utbyte med Helsingborg och Ängelholm. De som flyttar från kommunen är främst ungdomar i 20-årsåldern. De som flyttar till kommunen är främst personer i åldern år men även i åldersgruppen 65 år eller äldre var flyttningsnettot positivt 38 personer under år 2013, en stor ökning jämfört med föregående år da antalet var 2 personer. 16 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

17 PENDLINGSMÖNSTER Totalt pendlade personer till arbete i annan kommun 2011, medan personer pendlade till kommunen. Detta ger ett pendlingsnetto på personer. Total var det personer som både arbetade och bodde i kommunen. 52 procent av arbetsresorna sker till arbetsplats inom kommunen. Utpendlingen till arbetsplatser utanför kommunen fördelar sig enligt kartan nedan. Det absolut vanligaste målet är Helsingborg, följd av en rad orter främst i nordvästra Skåne med ett fåtal pendlare. Dessutom står målpunkter i Stockholm och Göteborg vardera för 1 procent av den totala arbetspendlingen från Höganäs kommun. För inpendlingen är mönstret snarlikt; Helsingborg står för 15 procent, Ängelholm Utpendling 4 och 2011 Åstorp 1. Övriga kommuner ligger under 1 Källa: procent SCB av de förvärvsarbetande över 16 år. Höganäs kommun är till stor del en pendlingskommun. Omkring hälften av den totala arbetspendlingen sker till platser utanför kommunen. Bilen är det dominerande transportmedlet. Men Höganäs har redan idag goda förbindelser med kollektivtrafik som kopplar upp kommunen med sin omvärld. Det är viktigt att ytterligare bättra på förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikanvändande genom att lokalisera ny bostadsbebyggelse i anslutning till goda hållplatslägen. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

18 BOSTADSBYGGNADSBEHOV Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. Generellt ökar också antalet ensamhushåll vilket ställer ökade krav på fler små och medelstora lägenheter. I landet är den senaste siffran 37,7 % ensamhushåll, i kommunen 31,4 % och i Åsele kommun som toppar listan är det 45 % av hushållen som består av en person. Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. HÖGANÄS I REGIONEN Statistiska Centralbyrån tar fram befolkningsprognoser för riket. Region Skåne tar årligen fram motsvarande prognoser för länet och kommunerna. I sin nedbrytning av länsprognosen tar regionen hänsyn till bostadsbyggnadsplanerna i länets kommuner. Region Skånes senaste befolkningsprognos täcker perioden Skånes folkmängd förväntas öka till personer inom tio år, vilket är en ökning som motsvarar ungefär 8,4 procent eller drygt invånare, men redan år 2016 kommer folkmängden att passera 1,3 miljoner invånare. Antalet barn i förskole- och grundskoleålder förväntas öka, likaså antalet äldre främst i åldern år. Trots att även antalet i arbetsförålder ökar kommer försörjningskvoten att öka som en konsekvens av detta. Malmö, Lund och Helsingborg förväntas vara de kommuner som växer mest under perioden. Under prognosperioden förväntas Höganäs kommuns befolkning att öka med motsvarande 6 procent. Region Skånes kommunprognoser kan dock skilja sig ganska kraftigt åt från kommunernas egna bedömningar av befolkningsutvecklingen. Årlig folkökning i procent. Källa: Region Skåne 18 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

19 BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH MÅL Kommunens bedömning av befolkningsutvecklingen redovisas i diagrammet nedan. Bedömningen grundar sig på tre antaganden eller förutsättningar. Det första (mål) är det kommunövergripande målet om att Höganäs kommun ska ha invånare år Det andra (prognos) överensstämmer med Region Skånes prognos för perioden fram till år Det tredje (trend) är en beräkad linjär trend för perioden fram mot år Denna trend ska endast ses som en indikation på omfattningen av befolkningstillväxten. I genomsnitt innebär detta en bedömd ökning med minst 175 personer per år. Parallellt med framtagande av bostadsförsörjningsprogrammet formuleras ett nytt befolkningsmål. Detta får ligga till grund nästa gång som bostadsförsörjningsprogrammet aktualiseras. Befolkningsprognos Källa: Kommunen och Region Skåne Trend Mål Prognos Om prognosen för perioden byts ner på olika åldersklasser kan följande noteras under programperioden : Antalet barn som är 14 år eller yngre kommer öka med 167 personer, eller med knappt 4 procent. Kommunen fortsätter att tappa unga vuxna i åldern år, 39 personer en minskning med 2 procent. Antalet i åldern år håller sig ganska konstant (-4 personer). De som är mellan år ökar med 161 personer, eller med 2,5 procent. De äldre mellan år minskar med 288 personer, eller med hela 14 procent, vilket beror på den stora gruppen 40-talister då passerat 70 års strecket, innebärande att åldrarna mellan år ökar med 803 personer, eller med 24 procent. Slutligen väntas gruppen över 85 år öka med 24 personer, dvs. knappt 3 procent. Höganäs kommun har ett negativt födelsenetto, vilket gör kommunen beroende av inflyttning. För perioden beräknar Region Skåne ett underskott på i snitt 50 personer per år. Konsekvensen av detta antagande är att hela befolkningsökningen måste ske genom inflyttning, totalt i genomsnitt 225 personer per år. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

20 BOSTADSBEHOV Beräknat på tidigare utveckling har varje nybyggd bostadslägenhet resulterat i 1,7 nya invånare. För att nå målet om 175 nya invånare per år måste det alltså byggas minst 100 bostäder per år, eller nya bostäder fram till år I den årliga bostadsmarknadsanalysen som Länsstyrelsen i Skåne gör noteras det en stor differens mellan vad som planeras och vad som verkligen blir av. För hela Skåne är denna skillnad upp mot 50 procent, vilket delvis hänger ihop med att för att en byggnation ska bli av måste det finnas ett intresse från marknaden. Detta är givetvis svårt att styra, men det pekar på att för att det verkligen ska bli 100 nya bostäder per år, bör kommunen planera för att möjliggöra en bostadsproduktion på minst 150 nya bostäder per år i genomsnitt. BEHOV FÖR UNGDOMAR Utbudet av mindre och billiga hyresrätter, gärna centralt, och som är lämpliga för ungdomar är litet. Och det är därför värdefullt att kunna erbjuda kommunens unga nya möjlighet att kunna bo kvar i kommunen under sin studietid. BEHOV FÖR FAMILJER En stor del av de bostadssökande i Höganäs är barnfamiljer. De efterfrågar småhus eller större lägenheter med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behövs planeras för allt från radhus till områden med fribyggartomter. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom försäljningar av tomter via den kommunala tomtkön. I takt med en utbyggnad av nya bostadsområden är det också viktigt att utbyggnaden av infrastruktur, service och skolor följer med. BEHOV FÖR ÄLDRE Teorierna kring äldres hälsa i framtiden varierar men känt är att kring 2025 blir det en ökning av antalet 80 år och äldre. Det betyder att det finns ett antal år för planering och förberedelse för att möta ökningen. Höganäs stad är den ort som bäst kan tillgodose äldres behov av vård och service. Även när det gäller vårdboendeplatser är efterfrågan störst i centralorten, men det finns ett behov av ett geografiskt differentierat utbud. Med hänsyn till ökningen av antalet äldre under planperioden bedömer socialförvaltningen att behovet av vårdboendeplatser ökar med ca 45 stycken. Noteras att planeringen för vårdboenden behöver belysas i en egen utredning som tar fasta på komplexiteten. Särskilt anpassade boenden (trygghetsboenden och seniorboenden) 20 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Foto: Per Sjöborg

21 bedöms efterfrågas, liksom att nya former av boenden för äldre t ex kollektivboenden och generationsboenden förväntas få en kommande efterfrågan. En fortsatt utveckling av sociala mötesplatser (träffpunkter) är angelägna, vidare noteras att Höganäshem planerar införa ytterligare tekniska hjälpmedel i bostäder för äldre. Socialförvaltningen bedömer det därför angeläget att kommunen redan nu börjar planera för detta, att resurser avsätts och att organisationen arbetar med att utveckla verksamheten för att möta behoven. BEHOV FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behov kan tillgodoses. De flesta personers behov kan tillgodoses i ordinarie bostadsbestånd, medan vissa kan behöva speciella lösningar. Socialförvaltningen samarbetar med Höganäshem AB och övriga fastighetsägare i kommunen för god planering av boende för personer med olika funktionsnedsättningar. En bostad med särskild service kan vara en gruppbostad eller en servicebostad med personal. Det kan även vara en bostad med en viss grundanpassning till personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. Särskild efterfrågan kan finnas på lägenheter som ligger på bottenplan eller i hus med hiss. Under planperioden finns behov av minst ett gruppboende med 5-6 platser i Höganäs. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

22 BOSTADSPLANERING I HÖ- GANÄS KOMMUN ÖP HÖGANÄS KOMMUN, 2002 Kommunfullmäktige antog i oktober 2002 kommunens översiktsplan, ÖP2002. Den har sedan blivit aktualiserad 2005 och Sedan 2012 pågår arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Ett övergripande mål var att Höganäs kommun vidareutvecklas som attraktiv kommun och når invånare år Resultatet blev invånare år INRIKTNING FÖR NY BEBYGGD MILJÖ ENLIGT ÖP2002 Höganäs och Väsby: Ny bostadsbebyggelse möjliggörs på markområden i centrala delarna av centralorten. Ny bebyggelse föreslås i övrigt främst norr om väg 112 samt söder och öster om Långarödsområdet. Ny bostadsbebyggelse föreslås nordväst och nordost om Väsby. Nyhamnsläge och Strandbaden: Ny bostadsbebyggelse föreslås främst i område i anslutning till Brunnbyvägen och i sydöstra och södra delen av Nyhamnsläge. Två mindre områden förslås i norr. Tillkommande bebyggelse i Strandbaden bör lokaliseras så att byn som sådan stärks. Ny bebyggelse föreslås i Strandbadens centrala delar öster om väg 111. Mölle och Lerhamn: Ny bostadsbebyggelse föreslås söder om Mölles nuvarande bygräns mellan Kullbergsvägen och gång- och cykelvägen på f d banvallen. Arild, Skäret och Brunnby: Möjlighet till ny bostadsbebyggelse förslås i södra Arild på båda sidor om Stora Vägen. Möjlighet till bostadsbebyggelse och viss begränsad verksamhet föreslås för de norra delarna av Brunnby. Jonstorp, Rekekroken och Svanshall: Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås sydost om centrala Jonstorp och utmed Norra Kustvägen i norra Jonstorp. Möjlighet till bebyggelse i mindre omfattning föreslås på två områden i östra delen av Jonstorp vid Revavägen och Idrottsvägen. Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås väster om Norra Kustvägen vid Svanshall. Farhult och N Häljaröd: I Farhult föreslås ny bebyggelse för bostäder främst öster och söder om nuvarande bebyggelse. Ett mindre område i centrala Farhult i den gamla radbyn kan också få ny bebyggelse. Mjöhult och Ingelsträde: Områden för ny bebyggd miljö fullföljer de förslag som ingår i Översiktsplan 93. Viken: Ny bostadsbebyggelse föreslås öster och i anslutning till ett nytt centrum sydost om nuvarande by. Lerberget: Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma som utbyggnad av Östra Lerberget. 22 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

23 FÖP VIKEN, 2008 Kommunfullmäktige antog i april 2008 en fördjupning av översiktsplanen för Viken. Totalt rymmer planförslaget cirka bostadslägenheter. Siffran kan variera med hur tätt man bygger. Det totala antalet lägenheter i Viken bedöms vid full utbyggnad enligt planen uppgå till cirka lägenheter. Det innebär att det totala invånarantalet skulle bli cirka FÖP HÖGANÄS OCH VÄSBY, 2012 Kommunfullmäktige antog i juni 2012 en fördjupning av översiktsplanen för Höganäs stad och Väsby. Fram till 2015 finns kommunala mål om att öka befolkningen i Höganäs stad från dagens dryga 8500 invånare till invånare. Detta motsvarar ca nya bostäder. Fördjupningen av översiktsplanen har dock en planeringshorisont fram till 2030 och tar som utgångspunkt att Höganäs fortsätter att växa i motsvarande takt som fram till 2015, dvs. med knappt 200 bostäder om året. Målsättningen i planen är att hälften av utbyggnaderna ska inom ramen för den befintliga tätortsytan genom förtätning. NY ÖP FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sedan hösten 2012 pågår arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. För att kunna möta utmaningar som en fortsatt ökande befolkningstillväxt, ökad andel äldre i samhället samt frågan om exploatering av jordbruksmark, m.m. har ett antal utvecklingsstrategier formulerats med koppling till bostadsförsörjningen: Vi anpassar planeringen utifrån en befolkningsökning med minst 175 invånare per år. Vi utnyttjar redan gjorda investeringar i infrastruktur genom att lokalisera nya bostäder i attraktiva lägen med sammanhållen bebyggelse, närhet till bra kollektivtrafik och service, samt beaktar VA-plan och övrig befintlig teknisk infrastruktur. Vi matchar efterfrågan och planerar för ett varierat utbud av bostäder i våra serviceorter. Vi värnar om jordbruksmarken och utrymmet för matproduktion. Det är en resurs som används, men som även bidrar till en attraktiv livsmiljö. Men vi ser att det kan vara mer prioriterat att bygga bostäder snarare än att bevara jordbruksmark i direkt anslutning till våra serviceorter och där det är nära till högkvalitativa bytespunkter för kollektivtrafik. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

24 FÖRARBETEN INFÖR PROGRAMMET Som en del i arbetet med bostadsförsörjningen hölls en workshop i mars 2013 där deltagarna fick fördela behovet av nya bostäder i kommunen. Som underlag användes målet om minst 175 nya invånare per år. Höganäs, Viken, Nyhamnsläge, Lerberget och Jonstorp är generellt utpekade som de orter som ska ha en klar majoritet av bostäderna. I Arild, Mjöhult, Väsby och Farhult ska en viss utbyggnad ske. För övriga orter handlar det om enstaka lägenheter. Pajdiagrammen visar antalet bostäder som varje grupp har lagt ut på respektive ort. Diagrammens storlek är proportionerliga mot antalet bostäder orten fått totalt. Procenten anges på kartan. 24 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

25 PLANERAD BOSTADSBYGG- NATION SAMMANSTÄLLNING Totalt planeras nya bostadslägenheter i hela kommunen. Av dessa föreslås majoriteten uppföras i Höganäs, Lerberget och Viken, men även för Arild, Jonstorp (inklusive Rekekroken och Svanshall) och Farhult finns omfattande planer. Lerhamn, Skäret, Kullens havsbad, Strandbaden, Mjöhult och Ingelsträde saknar helt planer på nybyggnation under denna period. Totalt ger detta en möjlig utbyggnadstakt på bostadslägenheter per år, vilket ligger väl över målet på minst 100 bostäder/år. På grund av osäkerheten kring det exakta antalet lägenheter redovisar kartan nedan ett intervall, där den lägre siffran omfattar gällande planer och i den högre ingår även pågående planer. nm MÖLLE 4 ARILD Nya lägenheter nm nm Gällande planer Pågående planarbete 1: nmnm nm NYHAMNSLÄGE 12 nm nm JONSTORP, REKEKROKEN OCH SVANSHALL nm nm nm nm nmnm nm nm HÖGANÄS nm nm nm nm nmnm nm nm nmnmnm nm VÄSBY 7 FARHULT 60 nm LERBERGET VIKEN nmnm nm nm nm nm BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

26 PLANERAD BOSTADSBYGG- NATION ORTSVIS HÖGANÄS OCH VÄSBY Höganäs är centralorten i kommunen och redovisas här nedan tillsammans med intilliggande Väsby kyrkby. Höganäs stad har utvecklats genom sammanläggning av Nedre (fiskeläget Höganäs) och Övre (bruksorten Ryd). Första uppgiften för bostadslägenheter för den då nybildade Höganäs stad finns från 1939 då det fanns bostadslägenheter. Efter det har staden växt kraftigt och 2013 är motsvarande siffra 4 698, där en stor del av dessa uppfördes under och 60-talet. Väsby byggdes ut främst under 60- och 70-talet och idag är ungefär hälften av ortens 217 bostäder från denna period. BEFINTLIGT BESTÅND antal lägenheter småhus flerbostad Höganäs % 56 % Väsby % 26 % Upplåtelseformer; hyresrätt 47 %, bostadsrätt 11 %, äganderätt 42 %. Boendetäthet är cirka 1,9 invånare per lägenhet. INRIKTNING Höganäs stads ställning som kommuncentrum ska stärkas. Målsättningsfolk-mängden invånare kommer inte att uppnås till Men de projekt som ligger i pipeline innehåller många bostäder med olika typer av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, som möjliggör att stadens positiva befolkningsutveckling kan fortsätta. PLANERAD BYGGNATION Det finns flera planerade projekt inom Höganäs samt ett i Väsby. En del är delar av detaljplaner som inte genomförts. Andra områden är fortfarande pågående planer och därför osäkra gällande när de kan vara färdigställda. Detta gäller bland annat Folkparken, Steglingeområdet och kv Odeon. Under perioden beräknas att lägenheter kan nå byggstart i Höganäs och Väsby. Höganäshem planerar bygga på nya våningar på befintliga hus i kv Månstorp och 40 lägenheter på sikt i kv Sjöcrona Det finns också ett 30-tal outnyttjade byggrätter spridda inom Höganäs. SERVICE Höganäs är kommunens centralort med den särställning som det innebär. 26 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

27 Den kommunala förvaltningen med dess administration och service parallellt med kommersiell service, regionens service, stor del av näringslivet m.m. utgör tillsammans den kärna som har uppgifter som gagnar hela kommunen. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, främst söderut mot Helsingborg. Alla busslinjer i kommunen, utom linjen mellan Mjöhult, Jonstorp och Arild, passerar genom Höganäs. I Väsby finns ett större äldreboende och orten betjänas också av busslinjen mellan Höganäs, Jonstorp och Ängelholm. En omfattande utbyggnad av bostäder medför även behov av utökad service i form av elevplatser i skola och förskola, äldreomsorgsplatser, gator, va-, el- och fiberledningar samt för regionen inom kollektivtrafik och sjukvård. Namn på detaljplan/projektnamn H1 Brorsbacke östra 4 H2 Kv flora 11 mfl 90 H3 Folkparken 193 Antal Beräknad byggstart Osäkra Anm H4 Lugnet 6 mfl 34 A H5 Del av Oden och 102 Balder H6 Odeon 100 H7 Svalan (del av 80 B Höganäs 34:54) H8 Del av kv Linden 52 C mfl, Odengatan H9 K. Sjöcrona 97 H10 Kv Släggan, Stallet 50 D 5 mfl H11 Steglinge (del av) 50 H12 Storgatans västra del Väs1 Väsby del av 12:102 och 12: Anmärkningar: (A) Osäker byggstart. (B) Utrymme i detaljplan. (C) Inflyttning gäller 28 bostadslägenheter i flerbostadshus, resten efter sommaren (D) 90 planerade, 50 kvar. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

28 VIKEN Viken är kommunens näst största ort nära gräsen till Helsingborg. Orten har växt kraftigt i flera etapper: 1960 fanns 325 lägenheter, 1980 var antalet (båda åren exklusive fritidshus) uppgick antalet till 1930 lägenheter. Orten har växt utifrån de gamla delarna, först norrut och senare österut efter omläggningen av väg 111. Under det senaste decenniet har bostadsbyggnationen varit högre i Viken än i Höganäs. Mellan år 2000 och 2009 har det byggts i genomsnitt 40 bostäder per år i Viken. Genomsnitt för Höganäs stad för samma period ligger på 28 bostäder per år. BEFINTLIGT BESTÅND antal lägenheter småhus flerbostad % 12 % Upplåtelseformer; hyresrätt 13 %, bostadsrätt 8 %, äganderätt 79 %. Boendetäthet är cirka 2,3 invånare per lägenhet. INRIKTNING Viken har det senaste decenniet haft en stor och i viss mån ensidig bostadsutbyggnad, vilket resulterat i den största befolkningsökningen i kommunen. Vikens storlek och utveckling mot en ren boendeort behöver därför en inriktningsomläggning, så att ett nytt centrum, med mer verksamhet och service samt en bättre sammansättning av bostadsbeståndet ges möjligheter att utvecklas. I Viken finns få mindre lägenheter som är så viktiga för att få igång flyttkedjor och möjliggöra kvarboende på orten, när villan blivit för stor. Även en marginell ökning av hyresrätterna till 15 % och bostadsrätterna till 10 %, bedöms ge en vitaminisering av den lokala bostadsmarknaden i Viken. 28 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

29 PLANERAD BYGGNATION Nuvarande planer för ny bostadsbyggnation i Viken innebär en fortsatt utbyggnad österut. Bland annat områdena i det som kallas Vikens Byastad med tre etapper. Område V1 och de delar som ingår i södra Viken, V3-4, är fortfarande på planeringsstadiet och är därför något osäkra. Under perioden finns planer som möjliggör totalt bostäder. Det finns också ungefär 20 byggrätter som ej utnyttjats främst i de äldre delarna av Viken. SERVICE Viken är en av kommunens serviceorter, och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, med en linje mellan Höganäs och Helsingborg som under rusningstid ger 10-minuterstrafik till och från Höganäs resp Helsingborg. En omfattande utbyggnad av bostäder medför även behov av utökad service i form av elevplatser i skola och förskola, äldreomsorgsplatser, gator, va-, el- och fiberledningar samt för regionen inom kollektivtrafik och sjukvård. Namn på detaljplan/projektnamn V1 Stubbarp 34:2, 39:2, 33:2 V2 Stubbarp 40:2 mfl i Viken V3 Viken Centrum (2 planer) V4 V5 V6 V7 Viken 1:11 och Ry 1:9 Vikens byastad område 2 Vikens byastad område 4 Vikens byastad område 5 LERBERGET Antal Beräknad byggstart Osäkra Anm A B 76 C Anmärkningar: (A) Totalt kan det inrymmas cirka bostadslägenheter i projektet, som bedöms genomföras i 4 etapper. De två första etapperna är inom perioden för bostadsförsörjningsprogrammet. (B) Två pågående planutredningar. (C) Del av Viken Södra. Lerberget är kommunens tredje största ort. Genom utbyggnaden av områden öster om väg 111 i flera etapper från 1970-talet och framåt har orten ökat från 159 bostadslägenheter 1970 till år Det mesta av utbyggnaden har skett i form av villor/småhus. BEFINTLIGT BESTÅND antal lägenheter småhus flerbostad % 5 % Upplåtelseformer; hyresrätt 6 %, bostadsrätt 0 %, äganderätt 94 %. Boendetäthet är cirka 2,6 invånare per lägenhet. INRIKTNING I Lerberget finns behov att utveckla centrumfunktionen kopplad till kollektivtrafikstråket, samt att komplettera med fler lägenhetstyper. Mellan BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

30 Östra och Gamla Lerberget finns en förtätningspotential längs med väg 111, där förutsättningar för detta finns liksom möjligheter att överbrygga barriärer och koppla olika delar av Lerberget bättre med varandra Den kraftiga dominansen av småhus och bristen av ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer ger sämre förutsättningar för en naturlig omflyttning. En ökning av hyresrätter och bostadsrätter i olika storlekar gynnar möjligheter till omflyttning och ökar kvarboendemöjligheter både för ungdomar och äldre. PLANERAD BYGGNATION Den planerade byggnationen som finns för Lerberget är lokaliserad till den östra delen i två etapper. Den första etappen rymmer 37 fribyggartomter, av vilka huvuddelen har bebyggts under Ett pågående planuppdrag kommer att möjliggöra ytterligare upp till 200 bostäder i etapp 2. Totalt rör det sig om bostäder under perioden. Det finns också ett 15-tal byggrätter som ej utnyttjats väster om väg 111. SERVICE Lerberget är en av kommunens serviceorter och här finns begränsad tillgång till service. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, med två linjer mellan Höganäs och Helsingborg som under rusningstid ger 10-minuterstrafik. En utbyggnad av bostäder medför även behov av utökad service i form av elevplatser i skola och förskola, äldreomsorgsplatser, gator, va-, el- och fiberledningar samt för regionen inom kollektivtrafik och sjukvård. Anmärkningar: (A) Ett planuppdrag pågår för projektet, som kan rymma cirka bostadslägenheter beroende på byggnadstyp och bebyggelsetäthet. Namn på detaljplan/projektnamn L1 Lerberget 49:707 (etapp 2) L2 Del av Lerberget 49:707 Antal Beräknad byggstart Osäkra Anm A 5 30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

31 JONSTORP, INKL SVANSHALL OCH REKEKROKEN Jonstorp var tidigare centralort i Jonstorps kommun och är idag kommunens fjärde största ort. Orten har växt kraftigt under 1900-talets andra hälft, med flera utbyggnadsetapper. Under perioden 1965 till 2013 ökade antalet lägenheter från 178 till 640 inom Jonstorp, om endast permanentboende räknas. Även Svanshall och Rekekroken har växt något under perioden och idag utgör dessa tre orter en i princip sammanhängande bebyggelsestruktur med totalt 909 bostäder. BEFINTLIGT BESTÅND antal lägenheter småhus flerbostad % 4 % Upplåtelseformer; hyresrätt 4 %, bostadsrätt 7 %, äganderätt 89 %. Boendetäthet är cirka 2,1 invånare per lägenhet. INRIKTNING För Jonstorps del är det viktigt centralt och kollektivtrafiknära identifiera förtätningsmöjligheter och modernisering i befintlig bostadsbebyggelse. Den kraftiga dominansen av småhus och bristen av ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer ger sämre förutsättningar för en naturlig omflyttning. En ökning av hyresrätter och bostadsrätter i olika storlekar breddar bostadsbeståndet och gynnar kvarboendemöjligheter både för ungdomar och äldre. PLANERAD BYGGNATION I Jonstorp finns flera projekt som fortfarande har etapper kvar. Detta inkluderar J1-4 med totalt 52 nya lägenheter. Till detta kommer bland annat området kring det gamla bankhuset (Tunneberga 5:2) med 31 lägenheter. Detta är dock fortfarande en pågående plan så antalet kan komma att förändras. I Svanshall och Rekekroken finns ett fåtal tomter som kan bebyggas längs med Norra Kustvägen. Totalt för hela området handlar det om nya lägenheter i främst småhus/villor, men också flerbostadshus. I Svanshall och Rekekroken finns också omkring 15 outnyttjade byggrätter. SERVICE Jonstorp är en av kommunens serviceorter och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Ortens skola har nyligen byggts till för ökad kapacitet. Kollektivtrafiken bedöms som god mellan Jonstorp och Höganäs, men betydligt sämre till och från Ängelholm. En utbyggnad av bostäder medför även behov av utökad service i form av elevplatser i skola och förskola, äldreomsorgsplatser, gator, va-, el- och fiberledningar samt för regionen inom kollektivtrafik och sjukvård. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM