Examensarbete - Lantmäteri
|
|
- Ellen Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategier för hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor Lina Knutsson Examensarbete - Lantmäteri Vid betraktande av Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så finns en tydlig tendens att inflyttningen ökat och att städerna expanderar. Stadsgränserna till närliggande städer suddas ut allt mer och klustras samman till en större enhet. Detaljhandeln blir mer geografisktkoncentrerad och de stora städerna drar till sig ett stort antal konsumenter. Under det gångna året visade det sig dock att landets mindre städer och kommuner haft den största procentuella utvecklingen. En ökad inflyttning i de närbelägna mindre städerna är ett faktum då goda pendlingsförhållanden tillhandahålls. Detta medför behov och utveckling av dess stadskärnor. För att stärka attraktionen och stimulera företagandet i mindre städers centrum är frågan om hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor en aktuell fråga som ligger rätt i tiden. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera kriterier och strategier för att uppnå en framgångsrik utveckling av stadskärnor från ett exploatörsperspektiv. De konkreta målsättningarna med studien är att undersöka: Samorganisationen mellan olika intressenter för att uppnå gemensamt ställda mål, Krav som brukarna ställer på ett centrum, Kommunens respektive fastighetsägarens inställning till att påverka och utveckla centrum, Framgångsfaktorer för utveckling av stadskärnor. för presentation våren 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH Magnus Skiöld, Midroc Property Development AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5330--SE cil02kl2@student.lth.se Avdelningen för byggnadsekonomi Institutionen för byggande och arkitektur
2 Kvalitetsstyrt avlämnande - En riskbedömning Marcus Chavéus Alla inblandade parter i ett byggprojekt vill minimera antalet fel i bygget. Fel görs dock oundvikligen men då vill man att dessa ska upptäckas och åtgärdas. Det traditionella förfarandet bygger på att en besiktningsman kontrollerar byggnaden när den är färdigställd och att fel avhjälps efter det. Den främsta kritiken mot detta är att det är mestadels ytskikten som kontrolleras. Fel syns inte då dessa redan är inbyggda och förebyggs inte aktivt. För att höja kvalitén har förslag från branschen kommit om arbetssättet Kvalitetsstyrt godkännande vilket rent juridiskt övergår i Kvalitetsstyrt avlämnande vilket innebär att entreprenören själv ansvarar för att upptäcka felen. Entreprenörens kvalitetssystem ska genom egenkontroller och intyganden visa att arbetet är utfört enligt avtal och ligga till grund för ett godkännande istället för besiktning. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka kritiska moment som ingår i kvalitetsstyrt godkännande, vilka risker de medför och om/hur dessa kan minimeras. Genom att jämföra Kvalitetsstyrt godkännande mot det traditionella förfarandet med en slutbesiktning undersöks kritiska moment i arbetssätten. Även en jämförelse mot förfarandet med fortlöpande besiktningar kommer göras. Genom litteraturstudier av böcker och artiklar i ämnet fås en bra teoretisk grund. Vidare kommer intervjuer av personer med erfarenhet av kvalitetsstyrt godkännande genomföras för att få del av deras erfarenheter. för presentation i slutet av maj Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH Thomas Liljenberg, Byggadministration Harald Olsson AB, Malmö med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5331-SE marcus.chaveus.585@student.lth.se marcus.chaveus@hoab.com
3 Ett köpcentrums varumärkes påverkan på fastighetsvärdet Markus Malmberg Examensarbete - Lantmäteri Betydande investeringar görs idag i fastigheter som innehåller handel. En tydlig utveckling sker i svenska städer där handeln utvecklar sig inom starka externhandelsområden och där cityhandel samtidigt stärks. De svenska investerarna har fått konkurrens av större internationella placerare vilket har gjort att värdet på svenska köpcentrum har stigit. Priset, mätt i direktavkastning, har under de senaste året/-n ökat dramatiskt exemplifierat under december månad 2006 av ett uppmärksammat förvärv av Sturegallerian i Stockholm. Värderingen av köpcentrum innehåller många olika variabler Kunskapen och instrumenten att värdera ett köpcentrum är inte i tillräcklig grad utvecklad vilket bland annat visar sig i att svenska auktoriserade värderingsföretag ofta kompletterar sin kompetens med köpcentrumspecialister. Att utveckla fastighetsvärdet i ett köpcentrum innebär ofta, om inte alltid, att öka hyresintäkterna antingen genom högre hyror från befintliga ytor eller genom att effektivisera genom att skapa fler uthyrningsbara enheter. Hyresbetalningsvilligheten står alltid i relation till den försäljning som hyresgästen tror sig kunna få. I värderingen av etableringen står också vilken image etableringen kan få för hyresgästen och betalningsvilligheten ökar i takt med vilket varumärke som hyresgästen uppfattar att centrat har. Syftet är att undersöka hur mycket varumärkespositionering och strategiska beslut om ett köpcentrums varumärke kan inverka på fastighetsvärdet. Är det värt att satsa på? Det tydligaste exemplet är NK, Nordiska Kompaniet. NK står för exklusivitet och dyra priser. Prestigen i att ha en butik i NK ökar efterfrågan på lokaler och möjliggör således ett högre hyresuttag. Således ökar värdet på fastigheten. Arbetet skall baseras på litteraturstudier, intervjuer och en enkät. för presentation ca Ulrik Bergmark, Center Management, Norrköping Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5332-SE markus_malmberg@yahoo.se
4 Handelsutvecklingen i Sverige Helena Everhed och Anna Tirén Examensarbete - lantmäteri Detaljhandeln var från början koncentrerad till citylägen och det var det främst handeln med skrymmande varor som var förlagd till de externa lägena. Under 1990-talet genomgick dock detaljhandeln en omfattande strukturomvandling i Sverige. Det bildades en ny typ av handelsområden utanför städerna med flertalet stora butikerna, ofta i fristående byggnader. Detta fenomen sk. Retail parks, har sitt ursprung i USA och det är också där den här typen av handel är mest utbredd. I Sverige är Retail park konceptet fortfarande en relativt ny företeelse men det har blivit allt vanligare. De senaste fem åren har det skett en markant ökning av antalet etableringar och flera utländska kedjor har gett sig in på den svenska marknaden. Detaljhandelns försäljning har ökat stadigt och bedöms uppgå till strax över 500 miljarder kronor i december Den stigande omsättningen har bidragit till ett ökat intresse för handelsfastigheter. Efterfrågan på investeringsobjekt växer och allt fler utländska företag köper fastigheter i Sverige. Detaljhandelns utveckling och dess effekter är något som debatterats mycket det senaste och aspekter som framförts är bl.a. miljöeffekter samt påverkan på centrumhandeln. Den oerhörda expansion som skett fortsätter och det börjar spekuleras kring den framtida utvecklingen och om den kan fortsätta i samma takt. Syftet med examensarbetet är att identifiera och analysera de faktorer som primärt påverkar marknaden för retailfastigheter. Avsikten är vidare att undersöka hur känslig marknaden är samt att göra en bedömning av den framtida utvecklingen. Resultatet av examensarbetet skall kunna användas som hjälpmedel vid för presentation januari 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi Bengt Hansson, Avd för byggnadsekonomi med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5335--SE cil02eh2@student.lth.se; cil02ta2@student.lth.se
5 Räntebidrag - En analys Tobias Davidsson Samhället subventionerar bostadsbyggande på olika sätt. Ändring av subventioner ger ryckiga produktionsvilkor. Räntebidraget syftar till att stimulera ny- och ombyggnad. Bidraget har ingen koppling till ett projekts verkliga finansiering eller räntekostnad utan beräknas utefter ett bidragsunderlag som bygger på bruksarean per lägenhet. Regeringen beslutade 2006 att det statliga räntebidraget skulle försvinna vid årsskiftet 2006/07. Bostadsprojekt som påbörjades efter detta har inte möjlighet att få räntebidrag. Ersättningen för projekt som omfattas av bidraget kommer att minskas årligen fr.o.m för att helt försvinna om fem år. Regeringen motiverar borttagandet med att konkurrensen på bostadsmarkanden kommer att öka och skapa en attraktivare marknad. Avsikten är att analysera konsekvenserna av bidragets borttagande. Vilka ekonomiska och psykologiska effekter detta kommer att ha på bostadsmarknaden? Kommer produktionen av bostäder i Sverige att minska eller öka? Får bidraget den effekt som regeringen önskar? Analysen kommer att genomföras med hjälp av enkätundersökningar, egna beräkningar samt en historisk bakgrundsstudie av statliga bidrag för bostadsmarknaden. för presentation juni Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5333-SE v02.tobias.da@student.lth.se
6 Arbetsinstruktioner i byggprocessen - Användningsområden och tillämpningar Joakim Lindgren och Christoffer Asplund Inom byggbranschen spelar skrivna, formella dokument generellt sett en större roll i program- och projekteringsskedet än de gör i produktionsskedet. Yrkesarbetarna föredrar fortfarande de mer informella informationskanalerna och lär oftast genom en öppen dialog med andra yrkesarbetare. Examensarbetet bygger på två tidigare projekt Arbetsplatsanpassat lärande och Upplärning med systematiska arbetsinstruktioner som genomförts av Mats Persson vid LTH och Åke Bergh vid Bf-gruppen AB. Dessa båda projekt mynnade ut i framtagandet av ett antal arbetsinstruktioner. I examensarbetet undersöks hur dessa arbetsinstruktioner kan användas som ett hjälpmedel för att på ett så optimalt sätt som möjligt understödja de processer som styr lärande och kunskapsinhämtning på arbetsplatsen, riskminimering, kvalitetssäkring, arbetsmiljö, samt hur de kan stimulera och påverka de berörda parternas arbete och samarbete. Examensarbetet bygger på fallstudier, intervjuer och enkätundersökningar som genomförts hos företag och andra intressenter inom byggbranschen. för presentation fredagen den 30 mars 2007 Mats Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5336-SE v02.christoffer.as@student.lth.se joakim.lindgren.854@student.lth.se
7 Framtidens produktionschefsroll Patrik Hansson och Mattias Olander En byggarbetsplats innebär en ständigt föränderlig arbetsmiljö för alla inblandade aktörer. För att kunna genomföra projekt i denna miljö krävs rätt erfarenhet, kunskap och ledarskap. Nyckelpersonen i detta arbete är produktionschefen. Produktionschefens arbetssituation idag innebär ökade risker för ohälsa på grund av flertalet stora ansvarsområden vilket leder till en avsevärt stor arbetsbörda. Den höga arbetsbelastningen medför att produktionschefen tvingas till att prioritera ansvarsområdena olika. I många är det arbetsmiljön och säkerheten som hamnar långt ner i prioriteringen medan produktion och tidplan generellt sett hamnar högre upp. Syftet med rapporten är att undersöka hur produktionschefens arbetsmiljö ser ut i praktiken och därefter föreslå verktyg för att skapa bättre förutsättningar. Syftet är även att undersöka och därefter ge förslag till att anpassa produktionschefens arbetsuppgifter och ansvarsområden för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Examensarbetet ska undersöka vilka förändringar som kan genomföras för att optimera produktionschefens arbetssituation. Följande områden kommer att studeras: Arbetsbelastning Organisation Kommunikation och delaktighet. för presentation i början av juni 2007 Mats Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Veronica Jensen, Skanska AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5338-SE exjobb2007@gmail.com
8 Kunskapshantering i byggherrens projektprocess Håkan Månsson Inom de flesta branscher i allmänhet, men i byggbranschen i synnerhet, skapar medarbetare mycket kunskap genom sitt arbete i projekt. Projektorganisationen bidrar till att skapa avbrott i flödet av personal, material och information vilket även innebär avbrott i flödet av kunskap. Många är dom som hävdar att företag i byggbranschen av olika anledningar inte verkar ha vilja eller förmåga att utveckla kunskapsöverföringen inom och mellan projekt. HSB Malmö har för sin byggherreprocess tagit fram en standardiserad processbeskrivning med olika skeden. Den är ett verktyg för att strukturera, organisera och handha alla rutiner som krävs genom projektprocessen och på detta sätt vill HSB Malmö säkra att det sker en naturlig och kontinuerlig överföring och återföring av kunskap/erfarenhet i sin projektprocess. Rapporten syftar till att utreda frågorna kring hur ett sådant kunskapssystem inom HSB Malmös byggherreprocess bör utformas för att stödja, utveckla och säkerställa en optimal kunskaps- och erfarenhetshantering. Vilka är de viktigaste kunskaperna/erfarenheterna att ta med sig från varje processteg och hur säkerställer man att så sker? Vilka stora hinder och drivkrafter finns? Arbetet inleds med litteraturstudier inom områden kring erfarenhetsåterföring och Knowledge Management. Efter en genomgång av HSB Malmös processbeskrivning genomförs intervjuer och enkätundersökningar med personer inom HSB Malmös projektorganisation och personer inblandade i pågående och nyss avslutade projekt. Sedan används denna insamlade empiri tillsammans med den teoretiska referensramen för att göra analyser och dra slutsatser. för presentation i augusti 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Magnus Knutsson, Chef Nyproduktion och Fastighetsteknik, HSB Malmö med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5340-SE hakan.mansson.626@student.lth.se
9 Byggproduktivitet i utvecklingsländer Johan Ramstrand Byggproduktiviteten har de under de senaste åren minskat sakta. Index visar att byggindustrins produktivitet minskar med -0,48 % per år jämfört med samtliga industrier som har en ökning på 1,71 % per år. Detta är en stor skillnad och visar på stora produktivitetsproblem inom byggindustrin. Nuvarande hastighet av befolkningsökning och urbanisering i utvecklingsländer har en allvarlig påverkan på levnadsstandarden på bosättningar. I början på 2000-talet levde över 1,1 miljarder människor i bristfälliga bostäder. I många städer i utvecklingsländer bor mer än hälften i informella boenden utan säkerhet och i förhållanden som är direkt hotande mot liv och hälsa, en grupp som blir mer och mer representerad utav barn och kvinnor. Mellan 2000 till 2010 är det årliga behovet av nya bostäder i utvecklingsländer uppskattat till 35 miljoner. Den större delen, 21 miljoner, behövs för att tillgodose ökandet av hushåll medan resterande behövs för att skapa godtagbara hem åt dem som idag är hemlösa. För att förbättra boendeförhållandena i dessa länder och nå en acceptabel nivå måste omkring nya hushåll byggas varje dag vilket ställer väldigt höga på produktiviteten inom byggindustrin. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheter till en förbättrad byggproduktivitet i utvecklingsländer. Arbetet har utförts som en fallstudie där information insamlats under en 6 månaders period i Burundi, Afrika där jag var aktiv i ett byggprojekt för återvändande flyktingar. Resultatet av arbetet väntas ge förslag till hur man med en effektivare ekonomi och teknik går till väga för att skapa ett godtyckligt boende i utvecklingsländer. för presentation i slutet av augusti Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5334-SE johan@ramstrand.se
10 Arbetsberedning som erfarenhetsåterföring Josefin Ivarsson och Frida Lundmark Erfarenhetsåterföringen i byggbranschen har idag ingen hög prioritet, trots att det borde vara det. Just nu är 40-talisterna på väg ut från arbetsmarknaden med all den erfarenhet och kunskap som de besitter. Samtidigt är 70- & 80-talisterna på väg in i byggbranschen och törstar efter kunskap om bland annat praktiska moment. Byggföretagen har börjat fånga upp ekonomisk erfarenhet genom nya datorsystem där siffror samlas in och kan jämföras mellan olika projekt. På samma sätt är det svårt att fånga in den kunskap som platschefer och arbetsledare har om praktiska metoder i produktionen. Ett problem med erfarenhetsåterföring i byggföretag kan vara att det ofta innebär ett extra arbetsmoment, rent administrativt. Därför vill vi titta på hur man skulle kunna använda ett redan befintligt redskap till erfarenhetsåterföring. Arbetsberedning är ett redskap som kan vara nyttigt även för den mest erfarne platschef att tillämpa. Detta görs tyvärr inte så ofta som man önskar. Vi tror att ett sätt att uppmuntra platschefer och arbetsledare att använda arbetsberedningar skulle kunna vara om man vet att erfarenheten om momentet sparas och kan återanvändas av platschefen samt kollegor inom företaget. Detta kan öppna upp till diskussioner inom företaget om till exempel bästa sätt att gjuta platta på mark, för att hitta billigare och effektivare produktionsmetoder. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om arbetsberedningar kan användas som erfarenhetsåterföring. Examensarbetet kommer att genomföras med hjälp av litteraturstudier, en enkät och intervjuer samt en fallstudie på ett medelstort byggföretag. för presentation i oktober 2007 Anne Landin, Avd för byggproduktion, LTH Bengt Hansson, Avd för byggproduktion, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5346-SE fj.xjobb@gmail.com Byggproduktion Byggproduktion är det nya namnet på avdelningen fr o m (fd )
11 Analys av ställningssystem för formning av betongbroar Richard Bergquist En betongbro kan formas med ett flertal olika system. En del är likvärdiga men skiljer sig på vissa avgörande punkter. För att kunna använda rätt ställningssystem vid rätt förutsättningar krävs en analys av vilka faktorer som påverkar valet av system, exempel på faktorer är brons tvärsnitt, ekonomi och tidplan för projektet. När en analys är utförd finns underlag för att i framtida projekt använda rätt formsystem för respektive bro med de unika förutsättningar som gäller på platsen. I examensarbetet skall fokus ligga på broar i storleksordningen meters längd. De ställningssystem som skall studeras är i första hand volymställningar d.v.s. byggnadsställningar med stämp som håller upp broformen. Syftet med examensarbetet är att identifiera och analysera de faktorer som påverkar valet av formställning. I arbetet kommer information hämtas från tidigare samt pågående byggprojekt genom intervjuer, arbetshandlingar och uppföljningar. Även en litteraturstudie skall genomföras för att se vilka system som finns på marknaden, både i Sverige och internationellt. för presentation i november 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Johan Wesley, Skanska Sverige AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5343-SE richard.bergquist.566@student.lth.se
12 Monumentalbyggnader - Ett led i tiden? Kristina Magyarosi Examensarbete - Lantmäteri Ända sedan byggkonsten uppfanns har människan låtit uppföra monumentalbyggnader i någon form. Genom tiderna har dessa haft olika syften och från att ha utgjort ett monument i ordets sanna bemärkelse tjänar byggnaderna idag oftast kommersiella ändamål eller bostadsändamål. Fenomenet har blivit alltmer utbrett och det som tidigare tedde sig som en tillfällig modefluga tycks ha utvecklats till en ihållande trend. Runtom i landet har den senaste tiden flertalet monumentalbyggnader uppförts varav den mest kontroversiella, inte helt oväntat, är Turning Torso. Planer på ytterligare projekt av denna karaktär har satts i verket och i Lund får vi snart se ett nytt forskningscentrum. Kärnan i examensarbetet består i att ta reda på vilka motiv som ligger bakom det kulminerande byggandet på höjden. Vilka influenser har detta medfört i olika fastighets-företag och vilka värden kan denna form av byggande tänkas generera? Föreligger det ett samband mellan byggformen och markpriserna och vilken betydelse har monumentalbyggnaderna haft i gemen? Estetiken utgör ett viktigt moment vilket tar sig uttryck dels i arkitekternas arvoden, dels i intressenternas betalningsvilja. Frågan uppstår då huruvida detta driver upp priserna och vilka intressenter projekten följaktligen riktar sig till. för presentation oktober 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5336-SE cil00mk2@student.lth.se
13 Flexibelt byggande - en ekonomisk analys Markus Bley och Hamid Forough Fastighetsutveckling idag handlar ofta om ombyggnad till betydande kostnader av befintliga byggnader för ny verksamhet. Mot denna bakgrund diskuteras allt oftare att de byggnader som uppförs skall vara flexibla. Med flexibel byggnad menas en byggnad där nyttjandet med enkla åtgärder kan förändras. Då en fastighet byggs flexibelt och de olika funktionerna beskrivs och godkänns redan i planen, behöver en eventuell förändring av nyttjande inte leda till en planändring som det kan ta ett år att genomföra. En flexibel plan kan ses som sätt att åstadkomma ett mer uthålligt samhälle. Avsikten med detta arbete är att analysera de ekonomiska aspekterna på flexibelt byggande.förutom litteraturstudier kommer ett pilotprojekt följas. Analysen kommer att behandla olika faktorer som kan påverka huruvida ett flexibelt byggande är lönsamt i det långa loppet. Är det t.ex. ekonomiskt försvarbart att lägga ner mer tid under projekteringen och få en lite högre byggkostnad för att göra byggnaden flexibel? Olika moment inom projekteringen kommer att jämföras med liknande delar inom andra projekt där flexibilitet inte beaktats. Fokus kommer att ligga på ekonomiska jämförelser. Förslag till strategi för projektörer och byggherrar kommer om möjligt att lämnas. för presentation höstterminen 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5345-SE v03.hamid.fo@student.lth.se v03.markus.bl@student.lth.se
14 Styrande leveransplan Fredrik Olsson och Gustav Rundberg Byggprojekt styrs idag utifrån en tidplan. Tidplanen innehåller en tydlig start- och sluttid för projektet men den saknar vanligtvis tydliga och tvingande delmål. I många fall frångås den ursprungliga tidplanen och omarbetas efterhand ute på arbetsplatsen. Med en industrialiserad byggmetod finns möjligheten att styra byggprojekt utifrån en leveransplan. Leveransplanen blir tvingande då leveranserna inte flyttas. För att ta fram en fungerande och effektiv leveransplan kommer det ställas höga krav på projekteringen. Arbetet syftar till att ta fram teori för att utveckla projekterings, inköps- och leveransplaner med realistiska och väl fungerande delmål. Examensarbetet skall även undersöka möjligheter och problem med styrande leveransplan vid industrielltbyggande. Följande kommer att behandlas i rapporten: Belysa skillnad mellan styrning via en tidsplan och en leveransplan, Undersöka metoder för att effektivisera och förbättra leveransplanen, Intresse/behov av att standardiserad leveransplan. I arbetet skall de möjligheter och problem som uppkommer med en styrande leveransplan belysas. Vidare kommer möjligheter att standardisera/effektivisera leveransplanen diskuteras. Förhoppningsvis kommer arbetet leda fram till resultat som kan vara till användning för uppdragsgivaren Skanska, samt underlätta i deras fortsatta arbete med leveransplaner. för presentation februari 2008 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5347-SE v03.fredrik.ol@student.lth.se gustav@oxen.se
15 Miljöinventering av komponent- och materialval Lisa Lundkvist Byggsektorns arbete står för en betydande miljöpåverkan. Hållbart byggande och sunda hus har därför blivit vanligt förekommande begrepp inom byggbranschen. De boende ska erbjudas ett tryggt hem med hög kvalitet och ett attraktivt pris samt att Boklok tar ett ansvar för kommande generationers miljö. En minskad miljöbelastning nås genom ett klokt styrande av produktoch materialval. Byggmaterial och produkter kommer in genom många olika kanaler och de som förs in via underentreprenörer kan vara svåra att kontrollera Syftet med denna studie är att göra en miljöinventering för att identifiera miljöfarliga ämnen i de material och komponenter som används i de produkter som BoKlok producerar. Miljöinventeringen ska även visa på hur väl BoKlok i nuläget uppfyller Svanens kriterier för miljömärkning av småhus. Med hjälp av denna miljöinventering får BoKlok en god bild av vilka material som förs in projekten, i vilka mängder de förekommer samt deras miljöpåverkan. Miljöinventeringen ska även resultera i förslag på förbättringar av de krav, ur miljösynpunkt, som BoKlok kan ställa på utförarna, Skanska, för att varumärket ska få användas samt ge förslag på alternativa material och produkter som är bättre miljöval. Arbetet utförs med hjälp av de beskrivningar som ligger till grund för produktionen av de produkter BoKlok saluför, genom litteraturstudier, intervjuer/ kontakter och besök på fabrik samt byggarbetsplats. för presentation hösten 2007 Urban Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5348-SE lisa.lundkvist.81@student.lth.se Byggproduktion
Examensarbete - Lantmäteri
Strategier för hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor Lina Knutsson Examensarbete - Lantmäteri Vid betraktande av Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så finns en tydlig tendens
Läs merExamensarbete - Lantmäteri
Strategier för hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor Lina Knutsson Examensarbete - Lantmäteri Vid betraktande av Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så finns en tydlig tendens
Läs merExamensarbete - Lantmäteri
Strategier för hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor Lina Knutsson Examensarbete - Lantmäteri Vid betraktande av Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så finns en tydlig tendens
Läs merBYGG- TALANG. Till dig som studerar till civil- eller högskoleingenjör komplettera din utbildning med yrkeserfarenhet och nätverksbyggande.
BYGG- TALANG 2018 Till dig som studerar till civil- eller högskoleingenjör komplettera din utbildning med yrkeserfarenhet och nätverksbyggande. Stefan Marusic och Caroline Damm påbörjade Byggtalangprogrammet
Läs merExamensarbete - Väg och vatten/ekosystemteknik
PLATS FÖR BILD Årskostnadskalkyl baserad på ett flerbostadshus förväntade energiprestanda Sara Andersson och Johanna Nordström Examensarbete - Väg och vatten/ekosystemteknik t Examensarbetet syftar till
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merBYGG- TALANG. Till dig som studerar till civil- eller högskoleingenjör komplettera din utbildning med yrkeserfarenhet och nätverksbyggande.
BYGG- TALANG 2017 Till dig som studerar till civil- eller högskoleingenjör komplettera din utbildning med yrkeserfarenhet och nätverksbyggande. MEDVERKANDE FÖRETAG Byggadministration Harald Olsson Byggadministration
Läs merKommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion
EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet
Läs merÅtgärder för en enklare byggprocess
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merKvalitetsstyrt godkännande
Kvalitetsstyrt godkännande Kvalitetsstyrt godkännande SBUF finansiär Peab, projektledning LTH, utförande Pauli Matikka, utförande FoU-väst & -syd Sveriges byggindustrier Studerade projekt Projekt Upph
Läs merLUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING
VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING 1 Precision, grad av industrialisering, materialval, hållbarhet, produktivitet, lönsamhet, funktion Attraktion, vi ska trivas
Läs merRETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE
WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur
Läs merEnergieffektiva Bostäder
Energieffektiva Bostäder Symbios mellan energieffektivitet och produktionseffektivitet Albert Boqvist Upplägg Presentera vad som har gjorts samt vad som skall göras (3 steg) Projektets mål Utveckla riktlinjer
Läs merSÅ MYCK ET MER ÄN MASKINUTHYRNING
REN 48 SVENSKA BYGGPROJEKT NTAL SÅ MYCKET MER ÄN MASKINUTHYRNING AV KIM HA HALL LL NUMMER 3 / 2018 49 Hållbarhet, miljö, säkerhet och arbetsmiljöfrågor är frågor som branschföreningen Swedish Rental arbetar
Läs merFramsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Läs merTL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET
TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET 2 HEJSAN! I denna lilla bok kan du läsa om oss på TL Bygg. Vilka vi är, vad vi gör och varför vi går upp varje morgon och gör det vi gör - och det alltid med ett stort engagemang.
Läs merSvenska Hus i Skåne 37
Svenska Hus i Skåne 37 Svenska Hus i Skåne Svenska Hus i Skåne har en stor geografisk spridning med verksamhet på flera orter. Med en samordnad och effektiv organisation och en aktiv förvaltning i kombination
Läs merStora visioner och kraftfulla strategier University of Technology
Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel
Läs merVem ska man välja som byggpartner?
DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom
Läs merFöretagspresentation 2014
Företagspresentation 2014 Affärsidé Hitta bygget Sverige AB s affärsidé är en mobilapp med tillhörande hemsida som förenklar kommunikationen och förmedlar förutsättningar mellan leverantörers chaufförer
Läs merAnteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019
Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019 Inledning, Moderatorn Tommy Lenberg Avstamp i Boverkets senaste rapport 2018, den tredje efter Skärpning gubbar och Sega Gubbar Fel, brister och skador i byggsektorn
Läs merPraktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson
Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen
Läs merVALLA Coach. Överenskommelse
VALLA Coach Överenskommelse Introduktion VALLA Coach där VALLA står för VirtuAL LAboratory for industrialized construction är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU) som leds av en styrelse
Läs merKvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
Läs merHinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag
Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag Genomförd av: Petra Bosch och Anders Isaksson, Chalmers Martin Lennartsson och Henrik Linderoth, JTH Finansierad av: SBUF, Centrum för Management
Läs merMODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM
MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE 150129 SUSANNE RUDENSTAM DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning
Läs merBranschens egen kravmärkning.
B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär
Läs merpartnering enligt byggtema
partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och
Läs merByggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola
Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper
Läs merExamensarbete Väg och vatten
Examensarbete Väg och vatten Presentation av examensarbete Måndag 19 mars 2012 kl 13.00 Plats: LTH, John Ericsons väg 1, Lund, V-huset, sal V:R1 Upphandling av underentreprenörer i samverkan Författare:
Läs merInformation om vårt miljöledningssystem
1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare
Läs merLäge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se
Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga
Läs merEngagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet
Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens
Läs merHUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Läs merAtt rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra.
UTMÄRKT BYGGE Utgåva 2 April 2007 Ämnesområden m e n 1. SAMVERKAN A........................ 4 Att arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Att respektera varandras roller. 2. PLANERING N OCH PROJEKTERING
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.
Läs merByggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN
Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare
Läs merAllmännyttan och bostadsbyggandet. Petter Jurdell Chef Fastighetsutveckling SABO
Allmännyttan och bostadsbyggandet Petter Jurdell Chef Fastighetsutveckling SABO Kapacitetsbrist är ett faktum! Allmännyttans upphandlingar Snittstorlek projekt 51 lgh 80% Totalentreprenad 9% Generalentreprenad
Läs merUmeå universitet Arkitekthögskolan
Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk
Läs merCMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Läs merDrivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet
Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik
Läs merArbetsmiljöarbete på Trafikverket
Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merKonsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Läs merOMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING
OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING INLEDNING Enligt Boverket ska det byggas 700 000 bostäder fram till 2025. Många av dessa bostäder kommer att byggas på redan tätbefolkade
Läs merMall Fuktsäkerhetsbeskrivning
Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Läs merKapitalmarknadsdag. 23 november. Per Lundquist, Chef Verksamhetsutveckling
Kapitalmarknadsdag 23 november 2017 Per Lundquist, Chef Verksamhetsutveckling JM Verksamhetsutveckling Industrialisering inom byggbranschen Digitalisering Hållbarhet Innovation 2 2017-11-23 Kapitalmarknadsdag
Läs merEn digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor
Läs merRAPPORT OM OMGIVNINGS-
2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där
Läs merFramtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
Läs merHalmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merStrukturerad projektutveckling och hållbarhetsarbete. Lennart Henriz, chef Verksamhetsutveckling (Kvalitet och miljö, Teknik, IT)
Strukturerad projektutveckling och hållbarhetsarbete Lennart Henriz, chef Verksamhetsutveckling (Kvalitet och miljö, Teknik, IT) Strukturerad projektutveckling en långsiktig investering 2003 2004 2005
Läs merPrognos: bostadsbyggandet minskar i år
Promemoria Datum 2018-04-12 Diarienummer 1972/2018 Hans-Åke Palmgren Prognos: bostadsbyggandet minskar i år Den snabba ökningen av bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades
Läs merLUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING
VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING 1 UTMANINGEN! Effektivare byggproduktion Effektivare byggprojektledning Effektivare förvaltning av det befintliga beståndet
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs mera White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Innehåll:» Risker... 3 4» Säkerhetsplanering... 5 6» Säkerhetsplanering vid om- och nybyggnation... 7 8» Säkerhetsplanering för förvaltning... 9 10» Rejlers... 11 12 3 Risker All
Läs merVI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD
VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD VISION Vi leder hållbar utveckling genom forskning, innovation och kommunikation av kunskap, tjänster och produkter. KOMMUNIKATION Skogforsk vill leda utveckling i nära samarbete
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merCFK SÖKER PROJEKTCHEF INOM NYPRODUKTION TILL STENA FASTIGHETER
CFK SÖKER PROJEKTCHEF INOM NYPRODUKTION TILL CFK KONSULT ÄR ETT REKRYTERINGSFÖRETAG. ÄR ETT AV SVERIGES STÖRSTA PRIVATÄGDA FASTIGHETSBOLAG. VI ARBETAR TILLSAMMANS OCH SÖKER DIG. Kort om företaget ingår
Läs merREGERINGEN N2016/03446/KSR
pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /
Läs merRiktlinjer och åtgärder. Lunds kommun
Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan
Läs merFastighetsutvecklingsplanen. Jacob Hort Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad
Fastighetsutvecklingsplanen Jacob Hort Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad Investeringar i landstingen 39 miljarder 21 miljarder Investeringar i landstingen Fastighetsbeståndets ålder 700 000 600 000
Läs merRETAIL/OFFICE/ RESIDENTIAL/ LOGISTICS&INDUSTRIAL
RETAIL/OFFICE/ RESIDENTIAL/ LOGISTICS&INDUSTRIAL PROPERTY SALES/PROPERTY ACQUISITION/ASSET MANAGEMENT/ TENANT REPRESANTATION/ DEVELOPMENT&LEASING /VALUATION Rödjans väg 7 Nödinge Kontor/lager, Nol Rödjans
Läs merOptimalt helt enkelt!
KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!
Läs merEn ansvarsfull fastighetsägare
En ansvarsfull fastighetsägare Vi har rivstartat Folksamgruppens fastighetsverksamhet har gjort ett starkt resultat 2016. Efter att ha förändrat både orga nisation och arbetssätt under 2015 har vi visat
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merRQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem
1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget
Läs merÅtgärder för en effektivare byggprocess
Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merMed partnering når vi tillsammans bättre resultat.
Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet
Läs merVälkommen till Migrationsverket och en presentation av vårt arbetssätt Värde för alla, 2013-04-09
Välkommen till Migrationsverket och en presentation av vårt arbetssätt Värde för alla, 2013-04-09 Dag Eliasson, inköps- och upphandlingschef Björn Andrén, inköps- och upphandlingsstrateg Syftet med dagens
Läs merUtbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.
Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt
Läs merIntern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa:
1 Intern kontroll 2012 Den interna kontrollen är ett instrument för att säkerställa att mål, policys och rutiner efterlevs när det gäller verksamhetsstyrning, finansiell rapportering och efterlevnad av
Läs merArbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Läs merTotalkostnadsanalys av platsbyggt och prefabricerat våtrum
Presentation av Examensarbete tisdag 22 februari kl 13.00 Plats: V-huset, Avd byggnadsekonomi, 5:e vån, Lunchrummet Totalkostnadsanalys av platsbyggt och prefabricerat våtrum - En beräkningsmodell Författare:
Läs merKUNSKAP KÄNNEDOM UTBILDNING
KUNSKAP & KÄNNEDOM UTBILDNING RÄTT UTBILDNING ÄR EN SÄKERHETSGARANTI! VÅRA UTBILDNINGAR Säkerhet skapas genom en kombination av fräscha maskiner, bra utrustning och rätt kunskap. Just därför är utbildning
Läs merBranschstatistik 2015
Branschstatistik 2015 Delrapport 1 Sveriges Företagshälsor 2015-06-25 Sveriges Företagshälsor I Sturegatan 11 I Box 55545 I 102 04 Stockholm I Telefon 08-762 67 46 info@foretagshalsor.se I www.foretagshalsor.se
Läs merKUNSKAP KÄNNEDOM UTBILDNING
KUNSKAP & KÄNNEDOM UTBILDNING RÄTT UTBILDNING ÄR EN SÄKERHETSGARANTI! Säkerhet skapas genom en kombination av fräscha maskiner, bra utrustning och rätt kunskap. Just därför är utbildning en viktig del
Läs merFastighetsförvaltning!
Välkomna till kursen VBEF10 Fastighetsförvaltning! Agenda 1. Välkomna 2. Kursintroduktion Personal CEQ Litteratur Kursprogram 3. Introduktion fastighetsföretagande 4. Gruppindelning 5. Genomgång av projektuppgiften
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merKvalitetsplan Projekt: Rönnebadet
Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...
Läs merTjörns Bostads AB budgetdokument 2016
Sida 1 av 8 Tjörns Bostads AB budgetdokument 2016 Nya lägenheter i Kållekärr Skiss på nya bostäder på Koholmen 1,0 12-09 G:\Win\Tjörns Bostads AB\BUDGET\2016\Budget TBAB 2016.doc Sida 2 av 8 Innehåll Om
Läs merFridhemsplan. Thorhildsplan. T Stadshagen. Essingeleden. Lindhagensgatan. Kristineberg
Kv. Jublet Fridhemsplan T Stadshagen T Thorhildsplan T T Essingeleden Lindhagensgatan T Kristineberg Jublet vet inga gränser! Västermalms strand, en ny spännande stadsdel om 1200 lägenheter på nordvästra
Läs merPLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara
Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska
Läs merATT BYGGA FÖRTROENDE
ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,
Läs merINNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13
3 INNEHÅLL Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGS PROCESSERNA 15 1.1 Övergripande processbeskrivning 17 1.2 Projekteringsprocessen 20 1.3 Produktionsprocessen 23 1.4
Läs merGrunderna i Lean. Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05
Grunderna i Lean Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05 Några ord om oss Michael Mirella Agenda 13.15 Presentation Michael & Mirella 13.20 Vad är Lean Bikupor 13.30 Överblick (historia, värderingar,
Läs merBygg- och fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015
Bygg- och fastighetsrapporten En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015 Bygg- och fastighetsrapporten Förord För nionde året i rad publicerar Grant Thornton Bygg- och fastighetsrapporten
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merPersonalpolicy för dig i Ängelholms kommun
ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller
Läs merANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska
Läs merFastighetsbolagen och ekonomin
Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs mer