Examensarbete - Lantmäteri

Transkript

1 Strategier för hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor Lina Knutsson Examensarbete - Lantmäteri Vid betraktande av Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så finns en tydlig tendens att inflyttningen ökat och att städerna expanderar. Stadsgränserna till närliggande städer suddas ut allt mer och klustras samman till en större enhet. Detaljhandeln blir mer geografisktkoncentrerad och de stora städerna drar till sig ett stort antal konsumenter. Under det gångna året visade det sig dock att landets mindre städer och kommuner haft den största procentuella utvecklingen. En ökad inflyttning i de närbelägna mindre städerna är ett faktum då goda pendlingsförhållanden tillhandahålls. Detta medför behov och utveckling av dess stadskärnor. För att stärka attraktionen och stimulera företagandet i mindre städers centrum är frågan om hållbar fastighetsutveckling i stadskärnor en aktuell fråga som ligger rätt i tiden. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera kriterier och strategier för att uppnå en framgångsrik utveckling av stadskärnor från ett exploatörsperspektiv. De konkreta målsättningarna med studien är att undersöka: Samorganisationen mellan olika intressenter för att uppnå gemensamt ställda mål, Krav som brukarna ställer på ett centrum, Kommunens respektive fastighetsägarens inställning till att påverka och utveckla centrum, Framgångsfaktorer för utveckling av stadskärnor. för presentation våren 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH Magnus Skiöld, Midroc Property Development AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5330--SE cil02kl2@student.lth.se Avdelningen för byggnadsekonomi Institutionen för byggande och arkitektur

2 Kvalitetsstyrt avlämnande - En riskbedömning Marcus Chavéus Alla inblandade parter i ett byggprojekt vill minimera antalet fel i bygget. Fel görs dock oundvikligen men då vill man att dessa ska upptäckas och åtgärdas. Det traditionella förfarandet bygger på att en besiktningsman kontrollerar byggnaden när den är färdigställd och att fel avhjälps efter det. Den främsta kritiken mot detta är att det är mestadels ytskikten som kontrolleras. Fel syns inte då dessa redan är inbyggda och förebyggs inte aktivt. För att höja kvalitén har förslag från branschen kommit om arbetssättet Kvalitetsstyrt godkännande vilket rent juridiskt övergår i Kvalitetsstyrt avlämnande vilket innebär att entreprenören själv ansvarar för att upptäcka felen. Entreprenörens kvalitetssystem ska genom egenkontroller och intyganden visa att arbetet är utfört enligt avtal och ligga till grund för ett godkännande istället för besiktning. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka kritiska moment som ingår i kvalitetsstyrt godkännande, vilka risker de medför och om/hur dessa kan minimeras. Genom att jämföra Kvalitetsstyrt godkännande mot det traditionella förfarandet med en slutbesiktning undersöks kritiska moment i arbetssätten. Även en jämförelse mot förfarandet med fortlöpande besiktningar kommer göras. Genom litteraturstudier av böcker och artiklar i ämnet fås en bra teoretisk grund. Vidare kommer intervjuer av personer med erfarenhet av kvalitetsstyrt godkännande genomföras för att få del av deras erfarenheter. för presentation i slutet av maj Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH Thomas Liljenberg, Byggadministration Harald Olsson AB, Malmö med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5331-SE marcus.chaveus.585@student.lth.se marcus.chaveus@hoab.com

3 Ett köpcentrums varumärkes påverkan på fastighetsvärdet Markus Malmberg Examensarbete - Lantmäteri Betydande investeringar görs idag i fastigheter som innehåller handel. En tydlig utveckling sker i svenska städer där handeln utvecklar sig inom starka externhandelsområden och där cityhandel samtidigt stärks. De svenska investerarna har fått konkurrens av större internationella placerare vilket har gjort att värdet på svenska köpcentrum har stigit. Priset, mätt i direktavkastning, har under de senaste året/-n ökat dramatiskt exemplifierat under december månad 2006 av ett uppmärksammat förvärv av Sturegallerian i Stockholm. Värderingen av köpcentrum innehåller många olika variabler Kunskapen och instrumenten att värdera ett köpcentrum är inte i tillräcklig grad utvecklad vilket bland annat visar sig i att svenska auktoriserade värderingsföretag ofta kompletterar sin kompetens med köpcentrumspecialister. Att utveckla fastighetsvärdet i ett köpcentrum innebär ofta, om inte alltid, att öka hyresintäkterna antingen genom högre hyror från befintliga ytor eller genom att effektivisera genom att skapa fler uthyrningsbara enheter. Hyresbetalningsvilligheten står alltid i relation till den försäljning som hyresgästen tror sig kunna få. I värderingen av etableringen står också vilken image etableringen kan få för hyresgästen och betalningsvilligheten ökar i takt med vilket varumärke som hyresgästen uppfattar att centrat har. Syftet är att undersöka hur mycket varumärkespositionering och strategiska beslut om ett köpcentrums varumärke kan inverka på fastighetsvärdet. Är det värt att satsa på? Det tydligaste exemplet är NK, Nordiska Kompaniet. NK står för exklusivitet och dyra priser. Prestigen i att ha en butik i NK ökar efterfrågan på lokaler och möjliggör således ett högre hyresuttag. Således ökar värdet på fastigheten. Arbetet skall baseras på litteraturstudier, intervjuer och en enkät. för presentation ca Ulrik Bergmark, Center Management, Norrköping Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5332-SE markus_malmberg@yahoo.se

4 Handelsutvecklingen i Sverige Helena Everhed och Anna Tirén Examensarbete - lantmäteri Detaljhandeln var från början koncentrerad till citylägen och det var det främst handeln med skrymmande varor som var förlagd till de externa lägena. Under 1990-talet genomgick dock detaljhandeln en omfattande strukturomvandling i Sverige. Det bildades en ny typ av handelsområden utanför städerna med flertalet stora butikerna, ofta i fristående byggnader. Detta fenomen sk. Retail parks, har sitt ursprung i USA och det är också där den här typen av handel är mest utbredd. I Sverige är Retail park konceptet fortfarande en relativt ny företeelse men det har blivit allt vanligare. De senaste fem åren har det skett en markant ökning av antalet etableringar och flera utländska kedjor har gett sig in på den svenska marknaden. Detaljhandelns försäljning har ökat stadigt och bedöms uppgå till strax över 500 miljarder kronor i december Den stigande omsättningen har bidragit till ett ökat intresse för handelsfastigheter. Efterfrågan på investeringsobjekt växer och allt fler utländska företag köper fastigheter i Sverige. Detaljhandelns utveckling och dess effekter är något som debatterats mycket det senaste och aspekter som framförts är bl.a. miljöeffekter samt påverkan på centrumhandeln. Den oerhörda expansion som skett fortsätter och det börjar spekuleras kring den framtida utvecklingen och om den kan fortsätta i samma takt. Syftet med examensarbetet är att identifiera och analysera de faktorer som primärt påverkar marknaden för retailfastigheter. Avsikten är vidare att undersöka hur känslig marknaden är samt att göra en bedömning av den framtida utvecklingen. Resultatet av examensarbetet skall kunna användas som hjälpmedel vid för presentation januari 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi Bengt Hansson, Avd för byggnadsekonomi med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5335--SE cil02eh2@student.lth.se; cil02ta2@student.lth.se

5 Räntebidrag - En analys Tobias Davidsson Samhället subventionerar bostadsbyggande på olika sätt. Ändring av subventioner ger ryckiga produktionsvilkor. Räntebidraget syftar till att stimulera ny- och ombyggnad. Bidraget har ingen koppling till ett projekts verkliga finansiering eller räntekostnad utan beräknas utefter ett bidragsunderlag som bygger på bruksarean per lägenhet. Regeringen beslutade 2006 att det statliga räntebidraget skulle försvinna vid årsskiftet 2006/07. Bostadsprojekt som påbörjades efter detta har inte möjlighet att få räntebidrag. Ersättningen för projekt som omfattas av bidraget kommer att minskas årligen fr.o.m för att helt försvinna om fem år. Regeringen motiverar borttagandet med att konkurrensen på bostadsmarkanden kommer att öka och skapa en attraktivare marknad. Avsikten är att analysera konsekvenserna av bidragets borttagande. Vilka ekonomiska och psykologiska effekter detta kommer att ha på bostadsmarknaden? Kommer produktionen av bostäder i Sverige att minska eller öka? Får bidraget den effekt som regeringen önskar? Analysen kommer att genomföras med hjälp av enkätundersökningar, egna beräkningar samt en historisk bakgrundsstudie av statliga bidrag för bostadsmarknaden. för presentation juni Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5333-SE v02.tobias.da@student.lth.se

6 Arbetsinstruktioner i byggprocessen - Användningsområden och tillämpningar Joakim Lindgren och Christoffer Asplund Inom byggbranschen spelar skrivna, formella dokument generellt sett en större roll i program- och projekteringsskedet än de gör i produktionsskedet. Yrkesarbetarna föredrar fortfarande de mer informella informationskanalerna och lär oftast genom en öppen dialog med andra yrkesarbetare. Examensarbetet bygger på två tidigare projekt Arbetsplatsanpassat lärande och Upplärning med systematiska arbetsinstruktioner som genomförts av Mats Persson vid LTH och Åke Bergh vid Bf-gruppen AB. Dessa båda projekt mynnade ut i framtagandet av ett antal arbetsinstruktioner. I examensarbetet undersöks hur dessa arbetsinstruktioner kan användas som ett hjälpmedel för att på ett så optimalt sätt som möjligt understödja de processer som styr lärande och kunskapsinhämtning på arbetsplatsen, riskminimering, kvalitetssäkring, arbetsmiljö, samt hur de kan stimulera och påverka de berörda parternas arbete och samarbete. Examensarbetet bygger på fallstudier, intervjuer och enkätundersökningar som genomförts hos företag och andra intressenter inom byggbranschen. för presentation fredagen den 30 mars 2007 Mats Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5336-SE v02.christoffer.as@student.lth.se joakim.lindgren.854@student.lth.se

7 Framtidens produktionschefsroll Patrik Hansson och Mattias Olander En byggarbetsplats innebär en ständigt föränderlig arbetsmiljö för alla inblandade aktörer. För att kunna genomföra projekt i denna miljö krävs rätt erfarenhet, kunskap och ledarskap. Nyckelpersonen i detta arbete är produktionschefen. Produktionschefens arbetssituation idag innebär ökade risker för ohälsa på grund av flertalet stora ansvarsområden vilket leder till en avsevärt stor arbetsbörda. Den höga arbetsbelastningen medför att produktionschefen tvingas till att prioritera ansvarsområdena olika. I många är det arbetsmiljön och säkerheten som hamnar långt ner i prioriteringen medan produktion och tidplan generellt sett hamnar högre upp. Syftet med rapporten är att undersöka hur produktionschefens arbetsmiljö ser ut i praktiken och därefter föreslå verktyg för att skapa bättre förutsättningar. Syftet är även att undersöka och därefter ge förslag till att anpassa produktionschefens arbetsuppgifter och ansvarsområden för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Examensarbetet ska undersöka vilka förändringar som kan genomföras för att optimera produktionschefens arbetssituation. Följande områden kommer att studeras: Arbetsbelastning Organisation Kommunikation och delaktighet. för presentation i början av juni 2007 Mats Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Veronica Jensen, Skanska AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5338-SE exjobb2007@gmail.com

8 Kunskapshantering i byggherrens projektprocess Håkan Månsson Inom de flesta branscher i allmänhet, men i byggbranschen i synnerhet, skapar medarbetare mycket kunskap genom sitt arbete i projekt. Projektorganisationen bidrar till att skapa avbrott i flödet av personal, material och information vilket även innebär avbrott i flödet av kunskap. Många är dom som hävdar att företag i byggbranschen av olika anledningar inte verkar ha vilja eller förmåga att utveckla kunskapsöverföringen inom och mellan projekt. HSB Malmö har för sin byggherreprocess tagit fram en standardiserad processbeskrivning med olika skeden. Den är ett verktyg för att strukturera, organisera och handha alla rutiner som krävs genom projektprocessen och på detta sätt vill HSB Malmö säkra att det sker en naturlig och kontinuerlig överföring och återföring av kunskap/erfarenhet i sin projektprocess. Rapporten syftar till att utreda frågorna kring hur ett sådant kunskapssystem inom HSB Malmös byggherreprocess bör utformas för att stödja, utveckla och säkerställa en optimal kunskaps- och erfarenhetshantering. Vilka är de viktigaste kunskaperna/erfarenheterna att ta med sig från varje processteg och hur säkerställer man att så sker? Vilka stora hinder och drivkrafter finns? Arbetet inleds med litteraturstudier inom områden kring erfarenhetsåterföring och Knowledge Management. Efter en genomgång av HSB Malmös processbeskrivning genomförs intervjuer och enkätundersökningar med personer inom HSB Malmös projektorganisation och personer inblandade i pågående och nyss avslutade projekt. Sedan används denna insamlade empiri tillsammans med den teoretiska referensramen för att göra analyser och dra slutsatser. för presentation i augusti 2007 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Magnus Knutsson, Chef Nyproduktion och Fastighetsteknik, HSB Malmö med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5340-SE hakan.mansson.626@student.lth.se

9 Byggproduktivitet i utvecklingsländer Johan Ramstrand Byggproduktiviteten har de under de senaste åren minskat sakta. Index visar att byggindustrins produktivitet minskar med -0,48 % per år jämfört med samtliga industrier som har en ökning på 1,71 % per år. Detta är en stor skillnad och visar på stora produktivitetsproblem inom byggindustrin. Nuvarande hastighet av befolkningsökning och urbanisering i utvecklingsländer har en allvarlig påverkan på levnadsstandarden på bosättningar. I början på 2000-talet levde över 1,1 miljarder människor i bristfälliga bostäder. I många städer i utvecklingsländer bor mer än hälften i informella boenden utan säkerhet och i förhållanden som är direkt hotande mot liv och hälsa, en grupp som blir mer och mer representerad utav barn och kvinnor. Mellan 2000 till 2010 är det årliga behovet av nya bostäder i utvecklingsländer uppskattat till 35 miljoner. Den större delen, 21 miljoner, behövs för att tillgodose ökandet av hushåll medan resterande behövs för att skapa godtagbara hem åt dem som idag är hemlösa. För att förbättra boendeförhållandena i dessa länder och nå en acceptabel nivå måste omkring nya hushåll byggas varje dag vilket ställer väldigt höga på produktiviteten inom byggindustrin. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheter till en förbättrad byggproduktivitet i utvecklingsländer. Arbetet har utförts som en fallstudie där information insamlats under en 6 månaders period i Burundi, Afrika där jag var aktiv i ett byggprojekt för återvändande flyktingar. Resultatet av arbetet väntas ge förslag till hur man med en effektivare ekonomi och teknik går till väga för att skapa ett godtyckligt boende i utvecklingsländer. för presentation i slutet av augusti Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5334-SE johan@ramstrand.se

10 Monumentalbyggnader - ett led i tiden? Kristina Magyarosi Examensarbete - Lantmäteri Ända sedan byggkonsten uppfanns har människan låtit uppföra monumentalbyggnader i någon form. Genom tiderna har dessa haft olika syften och från att ha utgjort ett monument i ordets sanna bemärkelse tjänar byggnaderna idag oftast kommersiella ändamål eller bostadsändamål. Fenomenet har blivit alltmer utbrett och det som tidigare tedde sig som en tillfällig modefluga tycks ha utvecklats till en ihållande trend. Runtom i landet har den senaste tiden flertalet monumentalbyggnader uppförts varav den mest kontroversiella, inte helt oväntat, är Turning Torso. Planer på ytterligare projekt av denna karaktär har satts i verket och i Lund får vi snart se ett nytt forskningscentrum. Kärnan i examensarbetet består i att ta reda på vilka motiv som ligger bakom det kulminerande byggandet på höjden. Vilka influenser har detta medfört i olika fastighets-företag och vilka värden kan denna form av byggande tänkas generera? Föreligger det ett samband mellan byggformen och markpriserna och vilken betydelse har monumentalbyggnaderna haft i gemen? Estetiken utgör ett viktigt moment vilket tar sig uttryck dels i arkitekternas arvoden, dels i intressenternas betalningsvilja. Frågan uppstår då huruvida detta driver upp priserna och vilka intressenter projekten följaktligen riktar sig till. för presentation mars 2008 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5337-SE cil00mk2@student.lth.se

11 Analys av ställningssystem för formning av betongbroar Richard Bergquist En betongbro kan formas med ett flertal olika system. En del är likvärdiga men skiljer sig på vissa avgörande punkter. För att kunna använda rätt ställningssystem vid rätt förutsättningar krävs en analys av vilka faktorer som påverkar valet av system, exempel på faktorer är brons tvärsnitt, ekonomi och tidplan för projektet. När en analys är utförd finns underlag för att i framtida projekt använda rätt formsystem för respektive bro med de unika förutsättningar som gäller på platsen. I examensarbetet skall fokus ligga på broar i storleksordningen meters längd. De ställningssystem som skall studeras är i första hand volymställningar d.v.s. byggnadsställningar med stämp som håller upp broformen. Syftet med examensarbetet är att identifiera och analysera de faktorer som påverkar valet av formställning. I arbetet kommer information hämtas från tidigare samt pågående byggprojekt genom intervjuer, arbetshandlingar och uppföljningar. Även en litteraturstudie skall genomföras för att se vilka system som finns på marknaden, både i Sverige och internationellt. för presentation i november 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH Biträdande handledare Johan Wesley, Skanska Sverige AB med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5343-SE richard.bergquist.566@student.lth.se

12 Monumentalbyggnader - Ett led i tiden? Kristina Magyarosi Examensarbete - Lantmäteri Ända sedan byggkonsten uppfanns har människan låtit uppföra monumentalbyggnader i någon form. Genom tiderna har dessa haft olika syften och från att ha utgjort ett monument i ordets sanna bemärkelse tjänar byggnaderna idag oftast kommersiella ändamål eller bostadsändamål. Fenomenet har blivit alltmer utbrett och det som tidigare tedde sig som en tillfällig modefluga tycks ha utvecklats till en ihållande trend. Runtom i landet har den senaste tiden flertalet monumentalbyggnader uppförts varav den mest kontroversiella, inte helt oväntat, är Turning Torso. Planer på ytterligare projekt av denna karaktär har satts i verket och i Lund får vi snart se ett nytt forskningscentrum. Kärnan i examensarbetet består i att ta reda på vilka motiv som ligger bakom det kulminerande byggandet på höjden. Vilka influenser har detta medfört i olika fastighets-företag och vilka värden kan denna form av byggande tänkas generera? Föreligger det ett samband mellan byggformen och markpriserna och vilken betydelse har monumentalbyggnaderna haft i gemen? Estetiken utgör ett viktigt moment vilket tar sig uttryck dels i arkitekternas arvoden, dels i intressenternas betalningsvilja. Frågan uppstår då huruvida detta driver upp priserna och vilka intressenter projekten följaktligen riktar sig till. för presentation oktober 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5336-SE cil00mk2@student.lth.se

13 Flexibelt byggande - en ekonomisk analys Markus Bley och Hamid Forough Fastighetsutveckling idag handlar ofta om ombyggnad till betydande kostnader av befintliga byggnader för ny verksamhet. Mot denna bakgrund diskuteras allt oftare att de byggnader som uppförs skall vara flexibla. Med flexibel byggnad menas en byggnad där nyttjandet med enkla åtgärder kan förändras. Då en fastighet byggs flexibelt och de olika funktionerna beskrivs och godkänns redan i planen, behöver en eventuell förändring av nyttjande inte leda till en planändring som det kan ta ett år att genomföra. En flexibel plan kan ses som sätt att åstadkomma ett mer uthålligt samhälle. Avsikten med detta arbete är att analysera de ekonomiska aspekterna på flexibelt byggande.förutom litteraturstudier kommer ett pilotprojekt följas. Analysen kommer att behandla olika faktorer som kan påverka huruvida ett flexibelt byggande är lönsamt i det långa loppet. Är det t.ex. ekonomiskt försvarbart att lägga ner mer tid under projekteringen och få en lite högre byggkostnad för att göra byggnaden flexibel? Olika moment inom projekteringen kommer att jämföras med liknande delar inom andra projekt där flexibilitet inte beaktats. Fokus kommer att ligga på ekonomiska jämförelser. Förslag till strategi för projektörer och byggherrar kommer om möjligt att lämnas. för presentation höstterminen 2007 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5345-SE v03.hamid.fo@student.lth.se v03.markus.bl@student.lth.se

14 Styrande leveransplan Fredrik Olsson och Gustav Rundberg Byggprojekt styrs idag utifrån en tidplan. Tidplanen innehåller en tydlig start- och sluttid för projektet men den saknar vanligtvis tydliga och tvingande delmål. I många fall frångås den ursprungliga tidplanen och omarbetas efterhand ute på arbetsplatsen. Med en industrialiserad byggmetod finns möjligheten att styra byggprojekt utifrån en leveransplan. Leveransplanen blir tvingande då leveranserna inte flyttas. För att ta fram en fungerande och effektiv leveransplan kommer det ställas höga krav på projekteringen. Arbetet syftar till att ta fram teori för att utveckla projekterings, inköps- och leveransplaner med realistiska och väl fungerande delmål. Examensarbetet skall även undersöka möjligheter och problem med styrande leveransplan vid industrielltbyggande. Följande kommer att behandlas i rapporten: Belysa skillnad mellan styrning via en tidsplan och en leveransplan, Undersöka metoder för att effektivisera och förbättra leveransplanen, Intresse/behov av att standardiserad leveransplan. I arbetet skall de möjligheter och problem som uppkommer med en styrande leveransplan belysas. Vidare kommer möjligheter att standardisera/effektivisera leveransplanen diskuteras. Förhoppningsvis kommer arbetet leda fram till resultat som kan vara till användning för uppdragsgivaren Skanska, samt underlätta i deras fortsatta arbete med leveransplaner. för presentation februari 2008 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5347-SE v03.fredrik.ol@student.lth.se gustav@oxen.se

15 Miljöinventering av komponent- och materialval Lisa Lundkvist Byggsektorns arbete står för en betydande miljöpåverkan. Hållbart byggande och sunda hus har därför blivit vanligt förekommande begrepp inom byggbranschen. De boende ska erbjudas ett tryggt hem med hög kvalitet och ett attraktivt pris samt att Boklok tar ett ansvar för kommande generationers miljö. En minskad miljöbelastning nås genom ett klokt styrande av produktoch materialval. Byggmaterial och produkter kommer in genom många olika kanaler och de som förs in via underentreprenörer kan vara svåra att kontrollera Syftet med denna studie är att göra en miljöinventering för att identifiera miljöfarliga ämnen i de material och komponenter som används i de produkter som BoKlok producerar. Miljöinventeringen ska även visa på hur väl BoKlok i nuläget uppfyller Svanens kriterier för miljömärkning av småhus. Med hjälp av denna miljöinventering får BoKlok en god bild av vilka material som förs in projekten, i vilka mängder de förekommer samt deras miljöpåverkan. Miljöinventeringen ska även resultera i förslag på förbättringar av de krav, ur miljösynpunkt, som BoKlok kan ställa på utförarna, Skanska, för att varumärket ska få användas samt ge förslag på alternativa material och produkter som är bättre miljöval. Arbetet utförs med hjälp av de beskrivningar som ligger till grund för produktionen av de produkter BoKlok saluför, genom litteraturstudier, intervjuer/ kontakter och besök på fabrik samt byggarbetsplats. för presentation februari 2008 Urban Persson, Avd för byggnadsekonomi, LTH Katarina Palmquist, BoKlok AB Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5348-SE lisa.lundkvist.81@student.lth.se Byggproduktion

16 Leverantörsbedömningar av konsulter och entreprenörer Erik Larsson, KTH och Sebastian Zaar, LTH Examensarbete - LTH och KTH Inköpsprocessen är mycket viktig eftersom misstag här ofta får stora konsekvenser på den fortsatta processen. Det är viktigt att välja den mest lämpliga konsulten eftersom konsult designar det som sedan byggs. Så även om konsultkostnader utgör mindre än 10% av totalkostnader kommer konsekvenserna av misstag att starkt påverka de ca 90% som utgör byggkostnaden. Beaktas även kommande förvaltningskostnader kan blir det ännu mer angeläget att välja rätt konsult. Hur skall processen för leverantörsbedömning av konsulter och entreprenörer utformas? Avsikten med detta arbete är att analysera, utveckla och föreslå en modell för beställaren att validera teknikkonsulternas och entreprenörernas kompetens och prestationer i förhållande till uppsatta krav. Huvuddelen av arbetet blir en studie av samtida litteratur och forskning för att få en klar bild av hur ett bra leverantörsutvärderingssystem i byggbranschen bör vara utformat. Focus ligger på inköp av tjänster från konsulter och entreprenörer. Med resultatet av litteraturstudien som bakgrund görs sedan en fallstudie av det leverantörsutvärderingssystem som Locum har idag i syfte att ge förslag på förbättring och utveckling av systemet med focus på användargrad, användarvänlighet och användbarhet. Förväntat resultat av examensarbetet är en fullständig beskrivning av hur ett system för leverantörsutvärdering av främst tjänster skall se ut och fungera enligt den senaste forskningen på området. Mot bakgrund av denna beskrivning tas sedan riktlinjer för utvecklingen av Locums eget leverantörsutvärderingssystem fram med utgångspunkt i det nuvarande systemet. Byggproduktion för presentation januari 2008 LTH: Bengt Hansson, Avd för byggnadsekonomi KTH: Örjan Wikforss, INDEK Informationsteknologi LTH: Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi KTH: Örjan Wikforss, INDEK Informationsteknologi med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5349-SE

17 Ekonomisk styrning av byggprojekt - en fallstudie av Veidekka Sverige AB Johan Stedt Vid i stort sätt all nyproduktion inom byggbranschen i dagsläget dominerar en löneform kraftigt, nämligen ackordssystemet. Detta system bygger på en grundläggande tanke om att hastigheten i produktionen ska vara det som avgör yrkesarbetarens lön. Med detta system finns en risk att yrkesarbetarnas fokus endast läggs på hög hastighet i produktionen och faktorer som hög kvalité, god arbetsmiljö och nöjda slutkunder åsidosätts. De mål som företagen sätter upp med sin produktion är sällan eller aldrig primärt en hög hastighet i produktionen, utan fokus ligger snarare på hög kvalité, god arbetsmiljö och nöjda slutkunder. Naturligtvis finns en önskan om hög hatighet i produktionen, men inte till priset att företagets centrala mål och rykte skadas. Detta arbete ska utreda möjligheten till en förändring av ackordssystemet där fler parametrar ska avgöra yrkesarbetarnas lön. T.ex. bör faktorer som den färdiga produktens kvalité vägas in, tillsammans med ett antal andra parametrar. På detta sätt kan ett system föreslås där företagets centrala mål effektivt kommuniceras i hela organisationen. En samstämmighet kan på så vis uppnås mellan företagsledning och yrkesarbetare, vilket är en förutsättning för en väl fungerande ekonomisk styrning av organisationen. för presentation våren 2008 Anne Landin, Byggproduktion, LTH Petter Lindström, Veidekke Skåne AB, Lund Bengt Hansson, Byggproduktion, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5350-SE Byggproduktion johan.stedt@veidekke.se

18 t v å p a r a l l e l l a f a l l s t u d i e r INDUSTRIELLT BYGGANDE FÖR OFFENTLIGT ÄGDA BOSTÄDER i samarbete med NCC Komponent och MKB Frida Nordvall Examensarbete Väg & Vatten Stefan Olander, LTH Sverker Andreasson, NCC Komponent Kristian Widén, LTH Mikael Löfgren Examensarbete Arkitektur Kv. Flaggskepparen Kv. Flaggskepparen i Malmö utformas i denna fallstudie som flerfamiljshus med hyresrätter, och ritas enligt ett industriellt byggsystem. Syftet är att utreda hur program, projektrelationer och projektering i ett tidigt skede kan utföras på ett sådant sätt att industriellt byggande kan delta vid offentlig upphandling, samt att undersöka vilka arkitektoniska och rumsliga möjligheter det industriella byggandet kan erbjuda bostadsmarknaden idag. Sverker Andreasson, NCC Komponent Cecilia Wallin, NCC Komponent Sven Gustafsson, White Arkitekter Anders Ekholm, Projekteringsmetodik LTH Upphandling för offentliga bostadsbolag med industriellt byggande Hur kan en modell se ut för upphandling av ett nybyggnadsprojekt i enlighet med LOU där industriell byggprocess skall lämna anbud? Hur ser förfrågan/anbud ut för ett industriellt projekt? Vilka är problemen samt möjligheterna för att implementera industriellt byggande i ett kommunalägt bostadsbolag? Vår uppfattning är att kommunala beställare vill ha nya verktyg för att tillsammans med entreprenörerna verka för en effektivare byggprocess med bra bostäder till rimliga kostnader. Tillsammans skall vi med stöd i en arbetsmodell och ett projekt visa att industriellt byggande är ett alternativ vid nybyggnad av kommunalägda hyresrätter. Vi skall utreda hur man kan undvika de problem som uppstår med Lagen om Offentlig Upphandling, hur processen och arbetet kan styras för att undvika problematiken med att applicera industriellt tänkande i en redan påbörjad projektering och belysa vilka bostadskvaliteter resultatet kan erbjuda. Examensarbetet beräknas vara klart för presentation i jan/feb 2008 Vill du vara opponent på något av arbetena maila till mikaellofgren@mail.com eller v03.frida.no@student.lth.se

19 Skillnader i projekteringsskedet mellan nybyggnation och ändring av flerbostadshus Jenny Selldin Idag bedrivs det många nybyggnationer av lägenheter till stor del på grund av den så kallade Odellplattan. Bedömningen görs dock att inom en snar framtid behöver ett stort antal befintliga lägenheter rustas upp, främst berörs lägenheter som byggdes i miljonprogrammet. Vid ändring av byggnader dyker det ofta upp oförutsedda händelser i produktionsskedet som blir en merkostnad för projektet, det kan bero på att det saknas kunskap om de skillnader som finns mellan nybyggnation och ändring av befintlig byggnad samt hur de skillnaderna ska hanteras. Projektering av nybyggnation av flerbostadshus är som att börja med en tom ruta medan vid ändring av befintlig byggnad finns det en rad olika faktorer att ta hänsyn till inte minst den befintliga byggnaden Projekteringen av ett projekt är en process som ibland går lite fort och vissa delar hoppas helt över. Vid ändring av byggnader är det viktigt att alla skeden i projekteringen utförs noggrant för att undvika kostsamma fel i produktionsskedet. Genom att intervjua olika aktörer i projekteringsprocessen kommer det här arbetet visa vilka skillnader aktörerna upplever att det finns mellan nybyggnation och ändring av flerbostadshus. Syftet med det här arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på vilka skillnader det finns i projekteringsskedet mellan nybyggnation och ändring av befintlig byggnad med inriktning mot flerbostadshus. för presentation 19 december 2007 Anne Landin, Byggproduktion, LTH Bengt Hansson, Byggproduktion, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5353-SE Byggproduktion v03.jenny.fo@student.lth.se

20 Kvalitetsförbättrad psykosocial arbetsmiljö - En utvärdering av Utmärkt Bygge på Peab Sverige AB Rebecka Eliasson och Sofia Pemsel Arbetsmiljö handlar om fysiska, sociala och organisatoriska aspekter av arbetet i en organisation. Arbetsmoments påverkan på människans fysik är relativt väl utrett. Det finns ett flertal regleringar, riktvärden och skydd att följa för att undvika belastningsskador och olyckor. Om den fysiska arbetsmiljöns påverkan på psykiska funktioner saknas dock mycket kunskap. Detta beror bland annat på att orsakerna till påverkan av de psykiska funktionerna har en betydligt mer komplicerad bakgrund. Bland de vanligaste orsakerna till sjukskrivning hör just psykiska besvär. Byggbranschen är känt för sitt relativt hårda klimat. I dagens högkonjunktur prioriteras ofta inte det dagliga arbetet med psykosociala frågor. Därför är det av intresse att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön inom Peab. Utmärkt Bygge är ett handlingsprogram framtagit på initiativ av Byggrådet i Skåne. Syftet är att göra byggbranschen mer attraktiv för anställda, arbetssökande kunder och allmänheten. I handlingsprogrammet framhävs vikten av bland annat att visa omtänksamhet, att vara en god granne och gynna en god samverkan mellan olika aktörer. Uppsatsens analys grundar sig på Utmärkt Bygges åtta teser, genom en attitydundersökning. Syftet med rapporten är att finna lättanvändliga verktyg för det systematiska arbetet med Peabs psykosociala arbetsmiljö. för presentation i januari 2008 Anne Landin, Byggproduktion, LTH Bitr Per Persson, Peab Sverige AB Bengt Hansson, Byggproduktion, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5352-SE 'rebecka.eliasson.957@student.lth.se Byggproduktion 'sofia.karlsson.443@student.lth.se'

21 Utvecklingsstrategier vid markförvärv Frida Guntell och Helena Lundberg Examensarbete - Lantmäteri Markförvärvet är det första steget i exploateringsprocessen och det har en betydande roll i ett fastighetsutvecklingsprojekt. Det gäller för exploatören att köpa mark på rätt läge och vid rätt tidpunkt. Framför allt läget har en betydande roll för framgångsrika utvecklingsprojekt. I takt med dagens samhällsutveckling ökar efterfrågan på mark vilket också medför stigande markpriser och därför är det viktigt för exploatören med ett strategiskt tänkande redan i förvärvsskedet. Det finns en rad olika faktorer som avgör vad som är ett strategiskt markförvärv, varav många aktörer på marknaden och det kommunala planmonopolet är faktorer som ibland försvårar frågan. Därmed gäller det för exploatören att ha klara utgångspunkter redan i ett tidigt skede. Syftet med examensarbetet är att studera vilka möjligheter och risker som finns vid markförvärv samt hur dessa hanteras för att nå en framgångsrik och hållbar utveckling av markinnehav för framtida exploatering. för presentation mars 2008 Stefan Olander, Avd för byggnadsekonomi, LTH Nils Ove Jeppsson, Skanska Öresund med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--07/5351--SE l04.frida.gu@student.lth.se cil02lh2@student.lth.se Byggproduktion

22 PLATS FÖR BILD Utformning av teoretisk modell för erfarenhetsåterföring - en studie inom NCC Examensarbete - väg och vatten Ola Jönsson och Marcus Gensmann Byggbranschen är idag tillsammans med andra branscher inne i en högkonjunktur. Byggprojekt hinner knappt avslutas innan nästa projekt är påbörjat. Samtidigt som denna byggboom råder är byggbranschen inne i en förändringsfas. Ökad grad av industrialisering, IT-stöd och internationella inköp är åtgärder som måste utvecklas för att sänka produktionskostnaderna. Samtidigt är branschen inne i en generationsväxling. Det beräknas att uppemot 50 procent av kåren kommer att försvinna inom fem till sju år och att endast en del av denna kommer att ersättas med traditionella metoder som byggprogrammet. Byggbranschen är därför i stort behov av att utveckla system som tar tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns på individuell nivå inom företaget, något som byggindustrin under en längre period försökt med varierat resultat. En väl fungerande erfarenhetsåterföring skulle i många fall kunna spara både byggtid och sänka byggkostnaderna då erfarenheter tas till vara och utvecklas så att samma arbete eller misstag inte behöver begås flera gånger. Examensarbetet syftar till att behandla ämnet erfarenhetsåterföring inom NCC. I första skedet kommer en analys av NCC:s befintliga system för erfarenhetsåterföring att göras. Tyngdpunkten i arbetet kommer att ligga i att utforma en teoretisk modell för erfarenhetsåterföring. Modellen kommer att utgå från befintliga teorier om erfarenhetsåterföring samt genom en fallstudie. Arbetet kommer även att innehålla aspekter på hur erfarenhetsåterföringen kommer att förändras med ett mer industrialiserat byggande. för presentation maj 2008 Anne Landin, Avd för byggnadsekonomi Bengt Hansson, Avd för byggnadsekonomi med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--06/5354--SE v02.marcus.ge@student.lth.se ola.jonsson.082@student.lth.se