Sammanställning remissvar om regelförslaget om socialt ansvar för KRAVs regler kap

Transkript

1 Uppsala Sammanställning remissvar om regelförslaget om socialt ansvar för KRAVs regler kap Valiguard Valiguard har framför allt följande synpunkter: Regel : Avvikelsehanteringen bör följa samma system som övriga regler Verifieringen av att de sociala reglerna följs kräver stora insatser i form av förlängd revisionstid och utbildning av revisorer. Dessutom svårt att genomföra revisioner från Sverige hos leverantörer och/eller underleverantörer i utlandet på rätt språk. Det kommer förmodligen att bli så kostsamt för importörerna att det blir billigare med en certifiering enligt ett av KRAV erkänt certifieringssystem för socialt ansvarstagande. Regel : Bör lägga till att reglerna i avsnitt 16.4 bedöms vara uppfyllda om aktören är certifierad enligt ett av KRAV erkänt certifieringssystem för socialt ansvarstagande (t.ex. Fair Trade). Synpunkter, socialt ansvar vid import och införsel avsnitt 16.4 Förutsätter att dessa regler ENBART gäller vid import och införsel då leverantörer och/eller underleverantörer EJ har certifiering mot regelverk erkänt av KRAV (t.ex. Fair Trade). A) Kategoriindelning Förstår inte skillnaden mellan kategori B och D, förutom detaljnivån på regleringarna. Dock är införandetiden densamma för dessa båda kategorier så de borde kunna slås samman till en, i synnerhet om avvikelsehanteringen INTE följer förslaget med olika uppföljningstider för olika typer av regelkategorier. B) Införandetider Stegvist införande är bra. Två år bör vara rimlig tid för att införandet ska kunna genomföras. C) Avvikelsehantering

2 Avvikelsehanteringen bör följa samma system som övriga regler onödigt krångligt med flera nivåer när det redan finns flera nivåer av avvikelser inom befintligt regelverk (mindre/större/avstängningsgrundande). Korrigerande åtgärd kan vara att ta fram en plan för införandet av t.ex. sociala regler, och sedan följs denna plan upp vid nästkommande revisionstillfälle, vilket borde bli inom ett år. D) Riskvärdering OK. Frågan är bara hur vi som certifieringsorgan ska kunna bedöma att riskanalysen är tillräcklig och korrekt utan att revisionen blir alltför omfattande. Särskilt om företagen har många leverantörer och underleverantörer kan tidsåtgången bli stor. E) Management system För att undvika svengelska bör denna punkt benämnas ledningssystem istället. F) och Regler baserade på ILO-konventioner OK, men även här undrar vi hur certifieringsorganen ska kunna kontrollera detta på ett effektivt och tillräckligt sätt. G) Löner och lönenivåer Som påtalats svårt att bedöma vad som är god levnadsstandard för att tillgodose regeln om levnadslön (vad avser lönenivå). Vad gäller om lagstadgad minimilön saknas och branschstandard inte finns? H) Regler om trafficking, migrantarbetare, korruption och urfolks rättigheter OK, men frågan är hur certifieringsorganen ska ha möjlighet att verifiera att kraven följs utan att behöva lägga 1-2 extradagar på revisionen. Synpunkter ändringar avsnitt I) och Involvera leverantörer m.fl. och skriv in krav i kontrakt OK. J) Tredjeparts- och andrapartsverifiering Blir mycket invecklat för certifieringsorganen om denna regel införs, då en separat revisor skulle behövas för att verifiera sociala regler, alternativt kompetensutveckla befintlig personal. Dock

3 svårt att upprätthålla kompetensen om få importföretag med leverantörer utan Fair Trade/annan social certifiering kontrolleras varje år. Kan tredjepartscertifiering göras av certifieringsorgan i Sverige? Blir dyrt och svårt att organisera om intervjuer ska genomföras på rätt språk Bygger nästan på att certifieringsorgan utomlands rekryteras. Fråga 5: NEJ Fråga 6: NA K) Revisorernas kompetens import och införsel Vad menas med kunskap i? Räcker det att man har läst igenom regeltexterna som avses eller krävs annan utbildning? Vore i det senare fallet bra om KRAV tog fram denna typ av utbildning, t.ex. som ett material som går att läsa igenom på distans och examineras via internet. Det bör finnas olika nivåer av kompetenskrav för import och införsel en nivå för revisioner då av KRAV erkänt certifieringssystem för socialt ansvarstagande finns hos leverantörer och underleverantörer (t.ex. Fair Trade), och en nivå för revisioner då uppfyllnad av KRAV:s sociala regler måste verifieras på annat sätt. 2 Magnihill 1 jag tror att detta beror på vilken produkt du arbetar med. Gissar att det inte är samma på kött såsom grönsaker. 2-3 låter mer rimligt med en riskvärdering. Vi arbetar med det hela tiden mot leverantörerna. Tips kan jag inte erbjuda. 4 det är viktigt att jag som leverantör vet mitt ansvar. 5 mitt problem är att kostnaden är så dyr. Jag letar alltid efter leverantörer som redan har gjort en revision. 6 detta arbetar Magnihill på just nu.

4 3 Nordzucker Thank you for the opportunity to comment on KRAV's social demands. We have carefully looked at them and have the following comments: At Nordzucker we have been dealing with KRAV's demands for social responsibility for many years. We have performed the necessary verification audits and have always prioritized to do part of the audits ourselves, using a mix of competent third parties and local resources. With the new proposal we see that there is a push towards third party audited by certification companies and towards an increase in documentation needs at the supplier level. Our experiences with certification companies are that they often are not represented at the local level and often do have limited experience from regional practice. We foresee that this demand will not increase quality, but certainly will increase cost. Also we do not see any good reason to leave the option for second party verification. Furthermore we know that many third world suppliers will have problems in fulfilling all the demands in the form of systems and documentation. The rather strict demands to remediate (B) findings, i.e. 3 months, are unrealistic. Furthermore there are still some flaws in the actual description of the demands, see the attached. KRAV still have the option that some certification schemes are approved by KRAV. This used to be the case for IFOAM. We are concerned that the new demands will be above what is in IFOAM, so that verification audits will have to be made in all cases. We recommend that KRAV align their ambition with schemes like IFOAM and Fair Trade. Going above these will make it difficult for companies like us, and will in our opinion introduce costs that in the end will make KRAV non-competitive and might force us to leave KRAV for our organic products.

5 4 Intertek Fråga 1; Ja Fråga 2; Nej, vi önskar att nuvarandekapitel 2.5 används även för dessa regler. Parallella avvikelse hanteringssystem är inte hanterbara. Fråga 3; Det måste finnas alternativt till mallar för detta, hur man bygger upp sin riskanalys måste vara upp till företagen så länge som de kan visa att man gjort en realistisk risk analys. Samtliga livsmedels och foder tillverkare har en kunskap i HACCP vilket är riskanalys för livsmedelsfaror men går att tillämpa för alla typer av risker. Codex har en erkänt riskhanterings metodik som är tillämpbar för många områden. E; Rekommendation att rekommendera ISO arbetsmiljö till dessa kunder, alternativt ISO som har fokus på CSR, båda dessa ställer krav på en risk bedömning samt krav på arbetsmiljö och mänskliga rättigheter i förlängningen. G; Vad avser löner samt vad som är levandslön ställer krav på en annan kompetens hos oss certifieringsorgan samt på revisorerna vilket vi i dagsläget inte kan tillgodoses för att det ska finnas en trovärdighet i standarden. Relevanta och realistiska bedömningar kommer inte att kunna göras. H; Vi anser inte att det ligger inom vårt ansvars område att göra dessa efterforskningar. Det måste finnas tydliga kompetens krav för revisorer som ska revidera dessa områden då detta i dag ligger utanför många revisorers kompetens. Vi önskar också att det ska finnas riktvärde för hur mycket tid dessa delar ska ta av en revision samt vad en revision som helhet bedöms ta i tid. I; Hur ska vi hantera detta när man företagen handlar med ett trading företag Fråga 4; Se kommentarer E till I, vår bedömning är att dessa blir svåra eller rentav uddlösa med avseende på kommentarerna ovan. Viktigt att tänka på att om dessa inte blir verifierade på ett realistiskt sätt och att detta kommer till allmänhetens kännedom så riskerar detta att skada KRAV:S trovärdighet och varumärke. Fråga 5; I dag så bedömer vi att det inte finns kompetens och utbildning som motsvara det som krävs enligt ovan hos de revisorer som reviderar KRAV:s regler. Viktigt att detta blir tydligt. Många av de revisorer som arbetar inom livsmedel och lantbruks revision idag är intresserade av dessa

6 områden och generellt mindre intresserade av detta. Då hade de sannolikt varit revisorer inom andra områden. Detta kommer att leda till mer tid och ökade kostnader för samtliga certifierade aktörer och verksamheter. Fråga 6; Vi är ingen aktör, Intertek erbjuder opartisk bedömning av CSR hos våra kunder vilket används till stor del globalt. Skulle denna kunna användas för att möta ovanstående krav? Generellt, Reglerna som är författade ovan anser vi kommer att bli svåra att kontrollera och därmed sannolikt kunna orsaka större skada än nytta om detta kommer allmänheten till kännedom. Med detta så ser vi att en risk för trovärdighet som kan skada KRAV:s varumärke bör bedömas. 5 ICA Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel De checklistor som används för att säkra KRAVs regler ska användas av certifieringsorgan i andra länder. Det är viktigt att föreslagna ändringar är begripliga för de som ska utföra verifieringen. Ändring rörande raser som kan para sig: Hur görs bedömningen om vilka raser som kan para sig naturligt. Hur ska exempelvis hårt avlade värphöns bedömas? Anses de kunna para sig trots att det inte skett på naturlig väg i generationer? Det är viktigt att reglerna och kraven helst återfinns i existerande standarder som godkänns av KRAV och att man är villig att jämka lite om möjligt. Det är mycket större sannolikhet att produkten KRAV-märks om existerande standarder finns att tillgå. Ett strategiskt val. Checklistorna är bra i teorin men vi ser följande utmaningar: I sammansatta produkter finns ofta många underleverantörer av samma råvara (ägg, mjölk etc). Att administrera (bedöma och hålla uppdaterade) checklistor från många underleverantörer är en stor och utmanande arbetsuppgift. Varje checklista måste registreras manuellt för att kunna följa upp utgångsdatumet vilket är tidskrävande. Det är svårt att genomföra processen på ett effektivt sätt eftersom tillverkaren av slutprodukten blir sammanhållande i processen. Tillverkaren är sällan expert på KRAVs regler. Att använda checklistorna har därför visat sig mycket svårt i praktiken. Certifieringsorganet ägnar sig åt detaljer i ställer för att se på övergripande rutiner och tänk etc. Fel fokus.

7 Remiss, förslag till nya regler för socialt ansvar vid import och införsel Reglerna är per se i linje med krav som ställs genom (ICAs) medlemskap i BSCI. Svar på frågorna: Fråga 1. Är införandetiderna i regel rimliga? Ja Fråga 2. Går det att ha ett avvikelsesystem i 16.4 på det sätt som föreslås? Jag är osäker på denna fråga det behöver i vilket fall förtydligas och vidareutvecklas. Problemet är att det leder till en tämligen stor arbetsbörda vilket man som importör kommer att ta hänsyn till vid valet av KRAV som standard. Fråga 3. Har du tips på riskanalysverktyg? KRAV tar gärna emot tips om detta! De riskverktyg vi använder idag är BSCIs riskvärdering utifrån land, sedan gör vi riskvärdering utifrån produkt. Att införa ytterligare ett verktyg som utgår från landet/regionen, leverantör och produkt blir en ytterligare administration. KRAV bör utgå från de verktyg som exvis BSCI tar fram. Fråga 4. Hjälper reglerna dig som importör att se ditt ansvar för leverantörer och underleverantörer? Ja, det tydliggör ansvaret men tydliggör samtidigt arbetsmängden som krävs för att uppfylla ansvaret. Fråga 5. Bedömer du att det finns revisorer tillgängliga med utbildning i något av de regelverk som KRAV tycker ska vara obligatoriska? Saknas någon utbildning och i så fall vilken? Revisorer finns med den specifika kunskapen problemet blir att hitta revisorer som har kunskap och utbildning i både ekologiska och frågor inom socialt ansvar (och djuromsorg). Fråga 6. Använder du andrapartsverifiering idag? Bedömer du att den kan fasas ut till ? Ja (ICA Social audit). Nej, de kommer inte helt att kunna fasas ut till 2017.

8 Sammanfattning Socialt ansvarstagande För ICAs del ligger målen för socialt ansvarstagande som en bas för säkringen av alla egna märkesvaror (EMV). Vi fokuserar vår uppföljning i de länder med högst riskprofil enligt BSCI/Världsbankens lista. Arbetet är en del av ICAs totala hållbarhetsarbete och kommuniceras (i begränsad omfattning) på hemsida och i årsredovisningen. Vi ser en stor risk med att framhålla socialt ansvarstagande som ett mervärde och för KRAV produkter specifikt. Att arbeta med sociala revisioner som uppföljningsverktyg är bara en del i att uppnå faktiska förbättringar vad gäller arbetsförhållanden för de som tillverkar produkterna vi säljer oavsett om dessa produkter är ekologiska eller konventionella. Vi tror på att kapacitetshöjande insatser (såsom leverantörsutbildning, gemensamma förbättringsprojekt, samverkan/dialog etc) är av största vikt för att höja kunskapen, kompetensen och även förhållandena hos leverantörerna. Detta bekräftas också av NGOs och forskning inom området. Det finns därmed stora risker förknippade med att bygga och kommunicera mervärdet socialt ansvar på endast en del i detta viktiga arbete. Innehållet i reglerna rörande socialt ansvar är i linje med våra ståndpunkter. Att ansvara för att verifiera att reglerna är uppfyllda ända tillbaka till primärproduktionen ser vi som en stor utmaning. Vi ser en stor risk i att många väljer att ta bort KRAVs varumärke då verifieringskravet blir övermäktigt. 6 Kiwa Kiwa tackar för möjligheten att yttra sig över ert förslag rörande regelförslag KRAV Kommande tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror daterat Kiwa ser positivt på att KRAV vill tydliggöra regelverket för sociala villkor. Vi har har haft möjlighet att delta i regelarbetsgruppen där vi framfört en rad synpunkter, varav några upprepas här. 1) Förslaget behöver vara enklare att förstå. Certifierade företag och certifierare behöver enkelt kunna se vilka rättframma sätt som finns att uppfylla KRAVs regler. Det kan för transparansens skull vara bra om hela innehållet i de sociala kraven finns redovisade i detalj i det som i remissen kallas 16.4, men för många aktörer skulle det räcka om de redan i regel kan se om den tredjepartscertifiering deras leverantörer har uppfyller KRAVs regler. Vid certifiering av de företag som har en sådan komplett ekologisk och social certifiering av sina leverantörer och underleverantörer skulle då detta kunna ske utan att osäkerhet eller onödiga kostnader uppstår. Regeln kan hänvisa till information om godkända sociala regelverk på hemsida men det borde framgå direkt i regelboken åtminstone några exempel på av KRAV accepterade befintliga

9 tredjepartscertifieringar. Kiwa har i regelarbetet framfört att detta på sikt borde vara den enda accepterade lösningen. Men under en tidsperiod kommer det vara många aktörer som inte kan hitta en lösning med tredjepartscertifiering och då får verifiering kvarstå som ett alternativ. 2) Remissen var inte helt tydlig på att befintliga 16.3 utgår och ersätts av I den mån remissinstanser inte varit klara över detta bör de få tid ny tid att yttra sig. 3) Kiwa ser positivt på att testrevisioner utförts och att KRAVs styrelse kommer att få underlag med konsekvensbeskrivningar som visar på kostnader och praktiska problem att arrangera revisioner med revisorer med rätt kompetens. 4) Det utskickade förslaget innebar att alla led ska kontrolleras årligen med en fullständig revision som kan ta upp till en dag. Kiwa anser att någon form av stickprovsbaserat upplägg kopplat till en treårig cykel för genomgång av alla leverantörer och producenter är ett mer rimligt upplägg och att det rätt utformat kan ge hög trovärdighet. Det är bra om KRAVs regler i verifieringskraven ligger nära trovärdiga befintliga system och därmed inte utesluter samordningsfördelar. 5) KRAV har i regelförslaget klargjort vilka krav som ställs på certifieringsorgan och revisorer vilket skapar likvärdighet vid revisionerna. Det skulle vara gynnsamt för kompetensutvecklingen för ekologiska revisorer om det fanns ikraftträdandedatum som medgav mer tid för att vidareutbildning i revision av sociala regelverk ska hinna genomföras. Det kan även finnas andra sätt att gynna breddningen av kompetensen hos befintliga ekologiska revisorer för att underlätta för att kombinera ekologisk revision med andra villkor. 7 Swedwatch Swedwatch kommentarer till: Förslag till ändringar i KRAVs regler för socialt ansvar i import och införsel samt KRAV-certifiering utanför EU Först och främst vill vi understryka att Swedwatch ser väldigt positivt på initiativet angående sociala krav som KRAV nu tar. Vi välkomnar varmt detta steg och ställer oss även positiva till att levnadslön lyfts som en fråga. Utifrån vår roll som researchorganisation gör vi nedan ett par observationer och ger rekommendationer. Som framgår så är de mer övergripande snarare än att de besvarar varje ställd fråga för sig.

10 Riskanalysverktyg: Istället för att rekommendera ett specifikt riskanalysverktyg är Swedwatch mer övergripande kommentar att valet av verktyg måste ske med stor försiktighet för att undvika att verktyget stjälper snarare än hjälper. (Vår erfarenhet visar att vissa verktyg leder till ticking boxes och på så sätt gör att faktiska förhållanden inte upptäcks.) Riskanalys: - Vi rekommenderar ett tillägg om att riskanalysen måste genomföras med ett genderperspektiv för att tydliggöra hur kvinnliga och manliga anställda kan vara olika utsatta beroende på bransch. Likaså rekommenderar vi att tydliggöra att intervjuer med arbetstagare generellt bör genomföras med kvinnor och män separat (undantag kan göras beroende på vilken industrisektor det handlar om). - Enligt vad Swedwatch erfar så är även val av översättare en viktig men ofta förbisedd faktor under intervjusituationer. Migrantarbetare som saknar kunskap i det lokala språket är speciellt utsatta för översättare som mer ser till fabrikens och fabriksägarnas anseende (och blir belönade för detta) än till arbetarnas. En rekommendation är därför att tydliggöra även denna punkt. Arbetstid/övertid: En iakttagelse som vi gör är att i praktiken räcker det ofta inte med att säga att arbetsgivaren inte får kräva mer än x antal timmar övertid. Det kan också behövas en gräns för all form av övertid, dvs. säga även frivillig övertid. Tydliga exempel på detta syns tex. i Thailand där fabriksarbetare ofta vill arbeta så mycket övertid som det bara går på grund av den låga lönen. Definitioner: - Vi rekommenderar att en tydlig definition av underleverantör läggs till så att det framgår hur långt ansvaret sträcker sig. Detta för att göra det så explicit som möjligt för användarna av dokumentet. - Vi rekommenderar att konsekvent använda urfolk eller ursprungsfolk (just nu blandas terminologin). Övrigt:

11 Vad gäller krav på revisorn rekommenderar vi att byta ut känna till ramverken mot besitta djup kunskap om desamma. Vi rekommenderar att lägga till indikatorer för att kunna göra mätbart. Med risk för att vi förbisett att denna punkt redan ingår i dokumentationen som ni hänvisar till vill vi poängtera vikten av att ha med frågan kring ledighet för nyblivna mödrar, dvs ILO Maternity Protection Convention, 2000 (No. 183), and Recommendation, 2000 (No. 191). 8 Fair Action Inledning Fair Action är mycket glada över att få denna möjlighet att agera remissinstans för KRAV:s nya regler för socialt ansvar. Fair Action har valt att ge svar på de frågor vi kan och har en uppfattning om. Därför finns inga svar i remissvaret på fråga 1, 5 och 6. Förutom svar på fråga 2-4 har vi sammanställt feedback på Managementsystem och Löner och lönenivåer under rubriken Övriga kommentarer. Tveka inte att höra av er till oss om något är oklart. Fråga 2. Går det att ha ett avvikelsesystem i 16.4 på det sätt som föreslås? Fair Action anser att det är viktigt att det finns en systematisk hantering av avvikelser. Det är också viktigt att det finns mekanismer som löser ut om inte en klagomålsmekanism används. Med andra ord, inga anmälda klagomål i en leverantörskedja är en indikation på att mekanismen inte fungerar. Fråga 3. Har du tips på riskanalysverktyg? KRAV tar gärna emot tips om detta! Fair Action anser att det är viktigt att riskanalysen inte görs linjärt utifrån avståndet i leverantörskedjan utan att det är de allvarligaste riskerna, oavsett avstånd i värdekedjan, som avgör prioriteringsordningen. Fair Action föreslår det bifogade verktyget från Shift (där bland annat John Ruggie sitter i ledningsgruppen) och Mazars. Då UN Guiding Principles blivit det dokument man hänvisar till när man talar om Human Rights Due Diligence, både från företagshåll och från andra aktörer så är det viktigt att det verktyg man använder är så nära källan som möjligt i meningen att det är så

12 oberoende som möjligt. Att arkitekten (Ruggie) bakom principerna sitter i en beslutande ställning i Shift känns på det sättet betryggande. Fråga 4. Hjälper reglerna dig som importör att se ditt ansvar för leverantörer och underleverantörer? Fair Action anser att det är bra att KRAV klargör ansvaret. Fair Action anser dock att det viktigaste är hur ansvaret följs upp och vad man gör när avvikelser hittas. Övriga kommentarer E) Management system Regeln handlar om att förbättra verksamheten internt hos leverantörer och underleverantörer och ska också leda till att de anställda får mer insyn i verksamheten. 2 Fair Action anser att en teoretisk möjlighet till insyn inte nödvändigvis innebär att de anställda nyttjar den. För att den insyn/transparens man eftersöker ska bli verklighet krävs utbildning av de berörda arbetarna. Regeln handlar också om att ha en ansvarig person inom ledningen för arbetet med socialt ansvar. Fair Action anser att der här är centralt. Vi anser också att det är lika viktigt att den ansvarige personen har mandat att ta de beslut som krävs för att verkställa systematiska förändringar, t ex genom att den ansvarige ingår i företagets ledningsgrupp. G) Löner och lönenivåer I framtagandet av reglerna har det varit diskussioner om KRAV ska ha en starkare skrivning för att till exempel konsumenter förväntar sig att de som arbetar i leverantörsled med produkter och råvaror som ska KRAV-märkas får en levnadslön. Samtidigt finns i dagsläget inte beräkningar på landbasis för vad en levnadslön skulle kunna vara. Diskussionerna har handlat om att KRAV måste vara pragmatiska för att kunna erkänna regelverk som ett sätt att verifiera reglerna i avsnitt Fair Action anser att det måste vara köparens ansvar att säkerställa att det pris man betalar sin leverantör är tillräckligt för att täcka en levnadslön. Köpande företag måste således kartlägga befintliga lönenivåer och inhämta information om vad som utgör en levnadslön, till exempel genom intervjuer med lokala intressenter och arbetare. Ansvaret för att uppfylla kravet på levnadslön kan inte falla på avsaknaden av en av tredjepart framräknad levnadslön. Bevisbördan ska enligt Fair Action ligga på köpande företag.

13 2. Fair Action menar också att det är företagens ansvar att följa de benchmarks som finns inom specifika branscher eller i specifika regioner, till exempel Fairtrades arbete med benchmarks för levnadslön i specifika länder och branscher. 9 Axfood För krångligt med indelning i kategori B & D, dessa bör föras samman. Kategori I fungerar dock Avvikelser hanteras i linje med de erkända regelverken (BSCI, SEDEX, SA8000, Global GAP GRASP, Fair for life m fl). Som minimum ska en åtgärdsplan finnas tillgänglig inom 3 månader (OBS, DETTA BYGGER PÅ HUR DET FUNGARAR INOM BSCI-KAN BEHÖVA KOLLA ATT DETTA KAN APPLICERAS PÅ ÖVRIGA REGELVERK). Återrevision på plats ska minimum ske inom 1 år då avvikelserna varit många och/eller allvarliga (INOM BSCI då resultatet är mellan E C). Vid gott resultat kan återrevision ske minimum inom 2 år (INOM BSCI då resultatet är mellan A - B). Tag ut relevanta delar ur BSCI Zero-tolerance-protocol, annexe 5 och för in här: Zero tolerance issues can be: Flagrant human rights violations Flagrant unethical behaviour that compromises the integrity of the BSCI Audit Found at the production facility as well as at the employer-provided housing that is checked as part of a factory or farm visit DEFINITION OF ZERO TOLERANCE ISSUES Child Labour Workers who are younger than 15 years old (or the legal minimum age defined by the country, e.g. 14) Workers younger than 18 who are subjected to the worst forms of child labour (forced labour, prostitution, pornography and illegal activities) Bonded Labour and inhumane treatment Not allowing workers to leave the workplace against their will, including when they

14 are forced to work overtime against their will Use of violence or the threat of violence to intimidate workers to force them to work Inhumane or degrading treatment, corporal punishment (including sexual violence), mental or physical coercion and/or verbal abuse Occupational Health and Safety Occupational health and safety violations that pose an imminent and significant threat to workers health, safety and/or lives Unethical behaviour Attempted bribery of auditors Intentional misrepresentation in the supply chain (e.g. hiding production sites) To be considered zero tolerance, all these issues must be: Flagrant at the time of the audit Factual and proven Vid ovan krävs avbruten revision och direkt återkoppling och åtgärd. Den KRAV-godkända leverantören ska kunna uppvisa att man samarbetat fullt ut för lösningar inom 0- toleransavvikelser. Stryk att det är ditt ansvar att säkerställa att avvikelsen släcks. Ersätt med att avvikelser ska åtgärdas inom de erkända regelverkens respektive avvikelsesystem och det är ditt (dvs importörens) ansvar att kunna visa hur åtgärderna hanterats genom uppvisande av åtgärdsplaner. (Vid undantag med användning av checklista och tredjepartsrevision av dessa gäller också åtgärdsplan inom 3 månader och återrevision inom 1 år respektive 2 år.) Koppla till kring riskbedömningen så att samtliga leverantörer i riskkategorier omfattas av erkända sociala uppföljningssystem/regelverk senast 1 juli Samtliga tillhörande underleverantörer ska omfattas gradvis, först via intern kontroll, sedan via stickprov från revisorer. Detta görs i linje med varje erkänt regelverks regler samt utifrån riskbedömningen för avvikelser. Logiken i hur de sociala kraven ska införas är att importören och leverantören i sin riskbedömning identifierar var risken för avvikelser är störst och börjar följa upp eventuella avvikelser i detta led. Om importören kan visa (genom sin riskbedömning) att vissa leverantörer inklusive dess

15 underleverantörer redan lever upp till de sociala kraven genom fungerande statlig styrning/kontroll och/eller facklig aktivitet och inflytande så behöver importören INTE omfatta dessa leverantörer och underleverantörer i sociala uppföljningssystem/regelverk. Importören ska genomföra denna bedömning årligen och därmed kunna ompröva beslutet. Information om innehållet i KRAVs sociala krav eller motsvarande i de erkända regelverken (BSCI, SEDEX, SA8000 mfl) ska nå samtliga även i underleverantörsledet, senast 1 juli Informationen ska nå alla arbetstagare genom både muntliga och skriftliga utbildningar Ta in risk-kategorierna som finns i KRAVs svenska regler (säsongsanställningar, vildväxande mfl). Ändra skrivning så att riskbedömning är något som ska göras kontinuerligt, t ex årligen. Tydliggör vad som åläggs importören här Unga arbetare: lägg till: Ej arbetar i farlig/skadlig arbetsmiljö och ej obekväm arbetstid Första meningen ändras: Verifiering ska ske i hela leverantörskedjan men kan införas stegvis så att första led täcks först och att man sedan gradvis täcker in hela leverantörsledet. Först via interna revisioner i underleverantörsled, sedan med stickprov i underleverantörsled. Stickprov i linje med BSCIs Agricultural methodolgy. Verifiering sker som regel med erkänt regelverk (BSCI, SEDEX, GRASP, SA8000, Fair for life m fl). Undantagsvis kan även KRAVs checklistor kontrollerade med tredjepartsrevision accepteras. Avvikelser hanteras då i linje med BSCIs. Verifiering av informations/utbildningskravet sker genom att importören kan visa på utbildningsmaterial på lokalt språk, utbildningsplaner, interaktiva kurser som kan verifieras/uppvisas vid KRAV-kontroll, dokumenterade utbildningstillfällen med mera Andrapartsrevision fasas ut Svenska foder

16 Föreningen Foder och Spannmål, nedan F&S, är en branschorganisation för företag som tillverkar och/eller handlar med foder, spannmål, utsäde, gödselmedel och andra insatsvaror till lantbruket. Bland föreningens medlemmar finns både enskilt ägda företag och kooperativa föreningar, varav många arbetar med KRAV-produkter. Med anledning av aktuellt förslag till ändringar i KRAV:s regler vid import vill F&S anföra följande. I de inledande stycken behandlas ett par övergripande frågor och sedan kommenterar vi specifikt avsnittet som avser förslag till ändringar ifråga om sociala villkor (kap 16). Allmänt om regelverks omfattning och komplexitet och negativa följder Alla system och regelverk tenderar över tiden att närmast naturlagsmässigt öka både ifråga om komplexitet och omfattning. Anledningen torde i regel vara en i grunden god vilja att utveckla och anpassa regelverket för att göra det bättre. Ofta innebär det även att regelverket ökar i omfäng och komplexitet. I något läge riskerar man att detta utvecl<lats till en nivå där avståndet mellan teori och praktik blivit för stort med följden att problemen med t ex byråkrati, krångel, trovärdighet, medvetet eller omedvetet fusk och kostnader blir av en sådan omfattning att regelverkets syften motverkas, alldeles oavsett vilka ädla mål man har. KRAV har sedan det bildades byggt upp ett starkt varumärke med stor trovärdighet hos många konsumenter, producenter och bland det offentliga Sverige. Samtidigt har regelverket växt enormt och vi är i ett läge där aktörer väljer att lämna KRAV-märkningen för att det är för dyrt och för krångligt. Detta trots att man verkligen vill producera ekologiska produkter. Detta gäller inte minst mindre aktörer. Detta faktum är en tydlig signal om systemets utvecldingstendenser, och självklart inget nytt för KRAV, men F&S anser att det finns en överhängande risk att problemet underskattas och det blir också tydligt med föreliggande förslag till ändringar. För en fortsatt positiv utveckling av marknaden för ekologiska produkter är det, enligt FS, av stor betydelse att KRAV intensivt arbetar med förenldingar och prioriteringar i sitt regelverk. Annars kommer problem av den art som nämns i föregående stycke ofrånkomligen att öka. Gemensamma villkor Sverige är en del av EU:s gemensamma marknad. Denna gemensamma marknad omfattar även ekologiska produkter och när EU nu skapat ett gemensamt regelverk anser FS att KRAV-reglerna i allt väsentligt skall ligga på samma nivå som EU:s lagstiftning för ekologiska produkter. Ett argument som ibland anförts mot detta är att det skulle kunna innebära en försvagning av KRAV som varnmärke. FS tror inte att så skulle bli fallet, utan ser istället en risk att man genom att lägga ribban för högt styr aktörer över till andra ekologiska produkter och därmed försvagar sin

17 position. Det är viktigt att komma ihåg att för kunden/konsumenten är KRAV ett i första hand varumärke för en ekologisk produkt och inte ett regelverk. Socialt ansvar (kap 16) KRAV föreslår i föreliggande förslag en betydande skärpning av reglerna hing socialt ansvar vid import. De produkter som i detta avseende i första hand berör i foder- och spannmålsbranschen är vissa typer av råvaror som inte kan produceras i Sverige, i första hand vissa proteinfodermedel. Dessa är en bristvara på den internationella marknaden och redan i dagsläget är det svårt att svara upp mot de rådande haven i KRAV:s regelverk. F&S ser en uppenbar risk för att ett genomförande av förslagen kommer att medföra betydande problem med att få tillgång till foderråvaror i tillräcklig mängd för den svenska KRAV-marknaden. Att produkter är producerade under socialt ansvar är emellertid angeläget och det är viktigt att driva på denna utveckling. Men detta är en fråga som är mycket större än KRAV och Sverige. Det absolut bästa sättet att arbeta med denna fråga är att lägga energi och haft på att driva på utvecklingen av regelverken på europeisk och global nivå. Det finns flera goda exempel på sådant arbete i liknande sammanhang t ex RTRS (Round Table Responisble Soy). Med utgångspunkt i ovanstående anser F&S att KRAV bör ha samma regler hing socialt ansvar som återfinns i EU:s regler för ekologisk produktion. Detta remissvar är gemensamt för Föreningen Foder och Spannmål och Svenska Foder AB. 11 Pekoe AB Att KRAV stärker reglerna för socialt ansvar är bra. För oss är nu huvudfrågan hur vi i praktiken kan använda dem för att KRAV-certifiera våra teer, som är importerade till EU av grossist, och införda i Sverige av oss. Vår huvudsynpunkt är att det finns en konflikt mellan KRAV:s vilja att ha egna regelverk för produktion i tredje land och möjligheten att certifiera småskalig produktion och import. Vi vill poängtera att det är mycket viktigt att KRAV:s regler harmoniseras med en eller flera

18 större certifieringar, så att det finns möjligheter för småskaliga producenter och importörer att uppfylla kraven. En liten certifiering går inte att kombinera med små producenter och importörer. Någon part måste ha marknadskraften att förändra för att den ska ha någon effekt. Vi ser inte svaren på dessa farhågor i regelförslaget. Är de i samstämmighet med andra internationella certifieringar som är i användning i praktiken hos producenter? Om de inte är harmoniserade finns risken att KRAV vid import och införsel endast blir en märkning för storföretagen. Under punkt framgår att tilläggskraven kan verifieras mot att produkten är certifierad enligt ett regelverk som KRAV erkänner. Frågan är då vilka regelverk som är godkända och om en ansträngning gjort att harmonisera KRAV:s regler mot dessa. Dagens system, med en lista med certifieringar som uppfyller KRAV:s krav är svårhanterligt vid handel via grossist, men ändå inte omöjligt. Det bästa vore att de EU-ekologiska kraven fick de sociala aspekterna med i sin certifiering, eller att åtminstone en certifieringskedja användes, så att KRAV kan fungera på samma sätt som EU-ekologiskt eller Fairtrade vid införsel. 12 Union to union Till att börja med vill vi tacka för förtroendet att inkomma med remissvar angående socialt ansvar. Union to Union anser att medvetna val kan påverka positivt och trovärdigheten hos de olika märkningarna är av yttersta vikt för denna påverkan. Det sociala ansvaret, den sociala dialogen och arbetstagarnas villkor är grundläggande för en hållbar utveckling och tillväxt. Om ni önskar att vi utvecklar och fördjupar svar eller kommentarer är det bara att höra av er till oss. Ni finner våra kommentarer under följande rubriker:

19 Svar på frågor Vi svarar kort på de frågor ni ställt i stöddokumentet. Språk och korrigeringar Här finns, i punktform, förslag på språkliga korrigeringar och mindre tillägg. Kommentarer och förslag Våra övergripande kommentarer och förslag. Svar på frågor Fråga ett är för oss, som inte är ett företag eller en underleverantör, väldigt svår att svara på. Dock bedömer vi att det inte handlar om så pass stora förändringar att detta ska vara omöjligt att genomföra inom föreslagen tid. Gällande fråga två tror vi att det är möjligt att ha ett avvikelsesystem i enlighet med förslaget, men att det kan behövas mer tid i leverantörsleden i särskilda fall. Ett förslag är att kräva tidsplaner för införandet från leverantörer och underleverantörer där tidsplanen argumenteras för på ett tydligt sätt och där 18 månader anges som maxgräns. Angående fråga tre anser vi att certifieringsrevisorer, importörer, leverantörer och underleverantörer har stor nytta av att ha kontakter med fackförbund på global, nationell och lokal nivå. Om kollektivavtal, fackföreningar eller globala avtal finns så existerar redan riskanalys och förslag på åtgärder. Det samarbetet, eller de kontakterna, kan därför fungera som ett riskanalysverktyg. Eftersom fråga fyra till sex berör importörer kan vi tyvärr inte besvara dem. Språk och korrigeringar Definitioner: - Ha med social dialog som ett avsnitt då detta begrepp ibland tolkas väldigt olika. - Korrfel i första meningen under Ledningssystem för socialt ansvar. Ersätt organisations med organisationens.

20 - Under rubriken Levnadslön ersätta för arbetaren och hennes och hans familj med för arbetstagaren och hens familj vilket är ett mer inkluderande språkbruk : Byt ut ordet jämförbara till likvärdiga : Under punkt tre, lägg till helst i form av framförhandlade kollektivavtal efter ordet frekvens : - Ersätt funktionshinder med ordet funktionsolikhet eller funktionsvariation. - Under samma rubrik står det inget kring diskriminering baserad på könsidentitet och könsuttryck. Varför? : Förslag att ta bort ordet andliga och ersätta det med ett annat då det är svårt att förstå vad detta uttryck innebär : Lägga till gynna och/eller främja någonstans så att språkbruket blir mindre defensivt i punkt : Ordvalet in natura bör ses över och förslagsvis kan exemplen fungera beskrivande nog : Lägg till samt avtalade eller lagstadgade sociala förmåner (står i kursiv text under rubrik om levnadslöner men borde stå här) : Skriv ledningssystem istället för bara system, samt lägg till att detta ska ske med skyddskommittéer med tydlig arbetstagarrepresentation om sådan finns : - Under punkt 5, lägg till sanitära anläggningar, matsal eller liknande efter ordet dricksvatten.

21 - Under punkt fyra, ersätt funktionshinder med ordet funktionsolikhet eller funktionsvariation : Lägg till krav på redovisningsprocedurer enligt nationella lagar och riktlinjer i företaget. Kommentarer och förslag Vi tycker att förslaget är bra och det märks att mycket arbete ligger bakom. Vi har tre kommentarer som vi föreslår att ni tittar särskilt på som vi tror skulle kunna förbättra dokumentet. 1. Basen till kapitlet tycks vara kopplat till UNGP och Decent Work-agendan, dokument som är grundläggande för socialt ansvarstagande och för arbetstagarnas organisationer. Därför vore det önskvärt att dessa gavs lite mer utrymme och hänvisades till så att alla berörda lätt och snabbt kan hitta bakgrundsdokument. 2. Under står det att dessa regler inte gäller familjeägda företag som saknar inhyrd arbetskraft. Detta behöver motiveras, då reglerna faktiskt gäller grundläggande mänskliga rättigheter till stor utsträckning och det inte finns någon anledning till att undanta familjeföretag. Vidare saknas en tydlig definition av familjeägda företag, istället finns en för familjeägd verksamhet, men enligt den definitionen kan många företag anses vara familjeägda. Det kommer således att skapa ett relativt stort kryphål. 3. Punkt föreslår vi helt tas bort. I dagens produktion och arbetsmarknad använder företag väldigt många underleverantörer för olika typer av tjänster såsom städning, transport och matservering. Tjänster som är helt väsentliga för företagets verksamhet, även om det inte tillhör den så kallade kärnverksamheten. Om de personer som anställs som t.ex. städare genom underleverantörer undantas från regler om arbetstid, rätten att organisera sig osv. är det svårt att se att företaget ska kunna kalla sig schyst. Även detta kan komma att skapa kryphål. Vi vill också påminna om att Fair Trade, som bland annat får stöd via oss, finns som en möjlig samarbetspartner när det gäller att finna analysverktyg, certifieringskonsulter osv. De har arbetat med detta så länge och i så pass svåra miljöer att de har erfarenheter och kunskap som kan vara av stor hjälp för er i ert kommande arbete. 13 Martin och Servera

22 Vi på Martin & Servera tackar för möjligheten att svara på KRAVs remiss om kap 16. Nedan följer vårt korta, sammanfattade svar. Vi träffas gärna för att diskutera vår syn på konsekvenser av de föreslagna förändringarna vid ett möte. Martin & Servera har idag närmare 50 produkter i eget varumärke med KRAVs namn och märke, och fler är på väg. Dessa produceras uteslutande av andra företag, på uppdrag av oss. Vi ser med mycket stor oro på de föreslagna förändringarna. Det kommer att kräva långt gående bevisbörda i varje punkt i regelverket som idag inte finns etablerat i gängse certifieringssystem. En stor risk är att vi tvingas avstå från att använda KRAVs namn och märke som ett mervärde på de ekologiska, importerade eller införda, produkterna. Det finns också en överhängande risk att animalieproduktionen får problem med råvara till foder, vilket kan påverka motorn i den svenska ekologiska marknaden, nämligen mjölkproduktionen och därigenom köttråvara till köttindustrin. Att genomföra verifieringar på ett flertal frågeställningar även inom Europa kommer att vara mycket svårt att genomföra, både praktiskt och ekonomiskt. Det är en stor uppgift att faktiskt ha bevis till en revision på varje punkt, varje år. Betänk att också nuvarande kapitel 3 ska beaktas. Martin & Servera ser positivt på utvecklingen av sociala kriterier, vilket ligger helt i linje med vårt arbete med vår uppförandekod. Men, för att få det operativt funktionellt ner på produktnivå, måste kriterieutvecklingen ske parallellt med andra regelverk inom det ekologiska globala nätverket. Alla regler måste gå att kontrollera och få certifierade i den ordinarie revisionen hos respektive producent ute i världen. 14 Coop Sverige Coop anser att kontroll av leverantörskedjan med fokus på människor, miljö och djur samt transparens är oerhört viktiga frågor. Det finns också stipulerat i Coops/KFs uppförandekod. Tydliga regler samt uppföljning är av största vikt och detta gäller samtliga leverantörer som levererar till Coop. I nuvarande situation finns det olika sätt att följa upp en verksamhet och produkter på. En möjlighet är fysiska revisioner, som vi utför med olika intervall beroende på hur vi riskvärderar leverantören/produkten. Att som i detta fall göra fysiska revisioner årligen av hela leverantörskedjan är inte att rekommendera. Förmodligen heller inte speciellt resursoptimalt för varken köpare eller säljare. Det finns idag olika typer av uppföljning inom livsmedelsindustrin utifrån kvalitet, matsäkerhet och hållbarhet. Viktigt för alla i kedjan är att detta görs så effektivt som möjligt, revisioner är inte bara kostsamma utan tar även mycket tid. Coop anser att

23 verifiering av KRAVs tilläggsregler genom hela kedjan inte är genomförbart förrän det finns ekologiska standarder som inkluderar socialt ansvar och som KRAV erkänner, alternativt att slutproducent har en certifiering (t.ex. SA8000, CEDEX m.fl.) som innebär att uppföljning till primärproducent ej är nödvändigt för oss som märkesanvändare utan tillgodoses av producenten. Detta skulle innebära effektivare kontroll, mindre kostander och även öka trovärdigheten för märket. Det är kritiskt att KRAV tar fram vilka standarder och regelverk som KRAV erkänner för sociala villkor inom EU. De flesta tredjelandsstandarder finns inte/används inte inom EU idag. Om uppföljning ska vara möjlig kan inte KRAV s regler träda i kraft förrän det är specificerat vilka sociala standarder som finns i Europa. Standarderna måste godkännas rakt av. Nedan följer våra specifika synpunkter enligt tidigare dialog samt samråd med andra aktörer inom SvDH. Generellt gällande regeltexten: Regeltexten är otydlig på flera ställen då man använder sig av fraser som "i bästa möjliga mån" och "ska respektera". Regeltexten är utformad som en Code of Conduct vilket ställer krav på att stödmaterial till företagen samt checklistor för revision är mer specifika. Fråga 1 Är införandetiderna i regel rimliga? Coop anser att det är bra att man inför kraven stegvis, dvs att man börjar med att informera för att sedan verifiera. Det blir inte några problem att informera om kraven men det är inte rimligt att verifiera dem i hela kedjan förrän det finns ekologiska standarder i Europa som inkluderar socialt ansvar och som KRAV erkänner rakt av. Fråga 2 Går det att ha ett avvikelsesystem i 16.4 på det sättet som föreslås? Coop anser att det är bra att man inför ett system med avvikelsehantering men vi har några frågor/kommentarer. - Vad avses med en uppföljning av kategori (D) med en avvikelsehantering på 12 månader? Innebär det att man följer upp dessa avvikelser vid nästa revision? - Vad blir konsekvensen för KRAV-märket på produkten då det uppstår en kritisk avvikelse hos en primärproducent? Ska man ta bort KRAV-märket eller utesluta den underleverantörer?

24 - Det behöver tydliggöras vad som avses med att en avvikels släcks och vilka krav som är minimikrav och vilka krav som syftar mot ständiga förbättringar. Kan t ex en handlingsplan innebära att en avvikelse kan släckas? - BSCI har en filosofi att man ska jobba tillsammans med sina leverantörer för att få dem att arbeta bättre med sociala frågor. Harmoniserar avvikelsehanteringarna (3 resp 12 mån) med BSCIs? Redan etablerade tidsramar är att föredra. Fråga 3 Har du tips på riskverktyg? Coop genomför årligen riskvärderingar av våra leverantörer utifrån olika riskområden, t ex. produktsäkerhet, fusk och socialt ansvar. Utifrån dessa riskvärderingar prioriterar vi hur och med vilken frekvens vi ska följa upp våra leverantörer. Det ser vi som en framkomlig väg även gällande uppföljning av KRAVs regler för uppföljning av socialt ansvar. Om KRAV ändå fasthåller att alla leverantörer ska följas upp årligen fysiskt på plats i alla led ser vi inget behov av att genomföra ytterligare en riskvärdering enligt KRAVs kommande mall. Fråga 4 Hjälper reglerna dig som importör att se ditt ansvar för leverantörer och underleverantörer? I KRAVs nya regler är det tydligt vilket ansvar importören har för leverantörer och underleverantörer. Väldigt svårt att genomföra i hela kedjan till primärproducent. Fråga 5 Bedömer du att det finns revisorer tillgängliga med rätt kompetens, som har utbildning i något av de regelverk som KRAV tycker ska krävas? Nej, det är svårt att hitta rätt revisorskompetens som kan följa upp både ekologi, djurvälfärd och socialt ansvar Fråga 6 Använder du andrapartscertifiering idag? Bedömer du att den kan fasas ut till ? Vi använde andrapartsverifiering idag och kommer inte kunna fasa ut denna till Vid vår andrapartsverifiering verifierar vi även andra krav som vi ställer på våra leverantörer som går utöver KRAVs regelverk.

25 Övriga kommentarer på regeltexterna: Vad menar man med att respektera KRAVs regler fullständigt? - Texten stämmer ej överens mellan den Svenska och den Engelska versionen. - Ska tex avtal och löner kunna följas upp för inhyrd personal hos producenten? Det finns en konflikt i att producenten ska kunna se den inhyrda personalens avtal och lönespecifikationer. Behövs det specificeras i avtalet vad som ska kunna ses av producent? Vad ska finnas med i avtalet mellan producenten och bemanningsföretaget? - Vad gör man med egenföretagare som är inhyrd att arbeta i en fabrik eller på en odling? Som egen företagare har man med sig tex egen utrustning (inom fruktodling tex), vad har man för ansvar för det? Detta kan man kringå om man istället har erkända ekologi-standarder som inkluderar socialt ansvar (se 16.2, nedan) Andra punkten. Vad innebär "all" arbetslagstiftning? (inom landet?) Vad syftar undantaget till? Syftar det till den först punkten, att barn under 15 år är undantagna eller syftar det till punkt 2 och 3? Otydligt Sista stycket (att arbetare kan motta en del av lönen i natura). Hur ska man kunna följa upp att detta har gått schysst till? Går det att reglera hur stor del av lönen som får ges i natura? Praktikanter - Jättesvårt att de ska falla under samma regler då de ej har avtal eller lön

26 Verifiering av tilläggskraven i avsnitt 16.4 kan dock göras av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för certifiering enligt regelverk för social ansvarstagande skriver ni. Bör stå ska istället för kan då det kommer som ett ska krav i nästa stycke Här står det känna till. Även här bör det vara ska och ha utbildning i. Annars står de olika krav i kap 16 och 18. Övrigt: Definition av Familjeägd verksamhet, sista delen av meningen bör tas bort: majoriteten av ägande och kontroll är inom familjen. Vi är via Coop Trading i färd med implementering av checklistorna för KRAVs tilläggsregler, så vi önskar behålla möjligheten till att använda oss av 2a-partsrevisioner. Det är komplicerat för utländska leverantörer att orientera sig bland reglerna som gäller import i 2016 års upplaga utöver reglerna i kap 16 (punkt 4-9). Vi föreslår därför att allt som gäller import är samlat under samma kapitel utan hänvisningar till andra avsnitt. 15 Lantmännen Nedan finner ni våra kommentarer på remissförslaget gällande tilläggskrav för socialt ansvar. Kommentarerna är sorterade under respektive rubrik Olika regelkategorier Fördelning i kategorier I, B och D är en bra princip. Vi föreslår följande förändringar i kategoriseringen; till D och till B. Se kommentarer på respektive område Ikraftträdande

27 Då vi i flera fall inte har en direkt kontakt med underleverantörerna så går informationen via våra direkta leverantörer. Våra leverantörer måste kunna ansvara för att i sin tur informera sina leverantörer Detta kan ske genom att vi ställer detta som ett krav på våra direkta leverantörer Avvikelser Det behöver klargöras vad som krävs för att verifiera att en avvikelse släcks. Krävs verifiering av ett certifieringsorgan vid en 3 månader avvikelse? Vid avvikelser hos underleverantörer föreslår vi samma princip som under Vi ställer krav på våra direkta leverantörer att de säkerställer att deras leverantörer släcker avvikelsen och informerar oss när detta har skett. Detta kan ske genom att vi ställer detta som ett krav på våra direkta leverantörer Riskbedömning och ständiga förbättringar Då många företag redan idag genomför riskbedömning för sociala avvikelser för samtliga leverantörer vore det bra om KRAVs metod är så generell som möjligt så att det ej behövs en separat process för KRAV leverantörer. Det är önskvärt att kunna använda samma riskvärdering oberoende av KRAV råvara eller andra råvaror. Därför bör riskbedömningsmallen/metoden baseras på etablerade system som t.ex. GSCP, BSCI (Countries Risk Classification), SEDEX (Risk Assessment Tool), Transparency International (Corruption Perceptions Index) eller dylikt. Vi föreslår också att man identifierar och erkänner dessa typer av system i kravtexten Begränsad nationell lagstiftning Bra princip men något otydlig formulering Berörd arbetskraft Under punkt står det att hela avsnitt 16.4 även gäller praktikanter och volontärer. Vad gäller lön, som normalt inte utbetalas till praktikanter och volontärer, behöver det förtydligas vad som gäller för avsnitt och Service och transportföretag Klassningen (B) kan tyckas onödig då detta enbart är en avgränsning för giltigheten i kraven.

28 Arbetskraft från bemanningsföretag Kan bli svårt att verifiera detta för personal hos bemanningsföretaget som inte hyrs ut till den aktuella KRAV certifierade verksamheten. Eventuell avgränsning för uppföljning bör förtydligas Ledningssystem för social ansvar Första stycket kan slås ihop med andra stycket, är i princip en upprepning. Det behövs en definition på vad som menas med en anställningspolicy. Det är bra att förtydliga att ett ledningssystem skall vara anpassat till verksamhetens storlek och dess resurser. Dock finns en risk att termen ledningssystem tolkas som ett administrativt system som inte är anpassat för små verksamheter. Vi föreslår att man istället använder termen systematiskt arbete. Exempelvis För att implementera denna policy ska de använda ett systematiskt arbete för socialt ansvarstagande (t.ex. ledningssystem) som är anpassat till verksamhetens storlek och dessresurser. Beroende på hur strikt kravet på formellt ledningssystem är så kan det vara svårt att korrigera en avvikelse på 3 månader. Vi föreslår därför att denna punkt flyttas till kategori D Ingen diskriminering Detta bör vara ett baskrav, kategori B, då det baseras på en av ILO:s kärnkonventioner (111/1958) Inget barnarbete Är det avsikten att detta krav inte skall gälla familjeföretag? (se ) Unga arbetstagare Se Inget barnarbete Lön Kommentaren i kursiv stil verkar mer höra hemma under avsnitt Lönenivå.

29 Under definitionen levnadslön definieras också god levnadsstandard men under används uttrycket ett anständigt liv. Är det någon skillnad? Samma uttryck bör användas på bägge punkterna Lönenivå Se Lön Ingen överdriven övertid För tydligheten bör det framgå att de 48 timmarna avser ordinarie schemalagd arbetstid exklusive övertid Säkra och hygieniska arbetsförhållanden Vissa delar av detta krav, t.ex. Tillhandahålla tillräcklig säkerhetsutrustning och Säkerställa tillräcklig tillgång till dricksvatten, bör vara baskrav, kategori B Motverka korruption och förskingring Kan eventuellt slås ihop med Policy mot mutor och korruption Se Motverka korruption och förskingring Involvera leverantörer och underleverantörer Se tidigare kommentarer om ansvarsfördelning under och Tilläggskrav i alla avtal Det bör förtydligas att detta enbart gäller leverantörer av KRAV produkter, inte alla leverantörer Verifiering av tilläggskrav Det kommer att vara mycket komplext och tids- och resurskrävande att kontrollera fysiskt på plats hos alla underleverantörer (årligen) om inte samma revisioner/revisorer som gör den ekologiska verifieringen kan användas. I det korta perspektivet kommer det också vara svårt att finna rätt revisorskompetens.

30 Vi föreslår en riskbaserad metod för verifiering av sociala krav hos underleverantörer med självutvärderingar och längre intervall för fysiska kontroller baserat på risk. Ett alternativ är att godkänna verifiering enligt andra etablerade regelverk för socialt ansvar, som föreslås i första punkten i punktlistan. Här är det viktigt att detta erkännande innefattar såväl generella system för socialt ansvarstagande, t.ex. BSCI och SEDEX SMETA, som produktspecifika system där socialt ansvar ingår. I de fall som ett annat regelverk godkänns så bör detta innefatta såväl kravnivå som verifieringsmetod inklusive intervaller för fysisk kontroll Tredjepartsverifiering Även här bör listan på godkända utbildningar för revisorer ses över för att innefatta relevanta erkända system där socialt ansvarstagande ingår, såväl generella som produktspecifika Andrapartsverifiering Andrapartsverifiering kan tas bort under förutsättning att det finns utbildade revisorer och att de kan täcka både ekologisk produktion och sociala tilläggskrav för att undvika dubbla revisioner Kunskapskrav på revisorer inom import och införsel Varför skiljer detta mot kraven i ? 16 Kiviks Musteri Kiviks Musteri AB svar angående KRAV' s remiss med förslag till nya regler för socialt ansvar vid import och införsel. Vi kommer vi inte kunna uppfylla kraven för importör i de nya reglerna. Till exempel: Awikelser

31 Det kommer att kräva betydande resurser att släcka awikelser hos underleverantörer Riskbedömning och ständiga förbättringar Det kommer att kräva betydande resurser att leva upp till denna punkt. Kiviks Musteri AB åberopar även Svenska juiceföreningens svar och stöttar det fullständigt. "Svenska Juiceföreningens svar på KRAV:s översyn av regler för import och införsel av produkter och råvaror (kapitel 16). a) Svenska Juiceföreningen vill framhålla: Att de nya förslagen innebär en ökad dokumentation för juiceföretagen som kommer innebära ytterligare kostnader både i arbetskraft och investeringar, vilket i sin tur innebär ökade priser i konsumentled. b) Att ökade kostnader och administration kan innebära attjuiceföretag inte kommer att ha råd att ha kvar KRAV-loggan på sina produkter. c) Att KRAV har en dialog med Trading Organic för att KRAV ska få en förståelse för industrin Kort om Svenska Juiceföreningen Svenska Juiceföreningen består av medlemsföretag som bedriver verksamhet där juiceråvara ingår, antingen som tillverkare, distributör, importör eller representant för utländska företag. Rätt till fullvärdigt medlemskap i föreningen har företag som i Sverige bedriver tillverkning av produkter i vilka juiceråvara ingår. Till associerad medlem av föreningen kan antas annat företag som i Sverige marknadsför eller bedriver handel med juiceprodukter. Föreningen är i sin tur medlem i den europeiska branschorganisationen AIJN. Svenska Juiceföreningen består av 15 medlemsföretag.

32 Synpunkter på översynen av KRAV:s regler Idag säljs KRAV-märkta juice- och nektarprodukter för cirka 100 Mkr och det skedde exempelvis en procentuell ökning på 24 procent mellan 2013 och Det är viktigt för juiceproducenterna att kunna använda adekvata certifieringar för att kunna kommunicera gentemot konsument vilka mervärden en viss produkt innehar. KRAV har som vision att 20 procent av alla livsmedel i Sverige ska vara KRAV-certifierade innan Det är därför ytterst viktigt att man tar fram nya regler tillsammans med industrin för att den positiva utvecklingen av ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln ska fortsätta. Som det nya förslaget ser ut blir det svårt för svenska juiceproducenter att fortsatt bidra till KRAV:s tillväxt. Svenska Juiceföreningen stödjer och arbetar för ett ökat fokus på transparens i leverantörskedjan och ökat fokus på CSR-frågor. Bland annat har den europeiska branschföreningen, AIJN, initierat ett arbete under namnet "CSR-platform" som är ett viktigt steg för att belysa de utmaningar som finns. De förändringar som KRAV initierar är dock långt ifrån realistiska. Varken för ett svenskt företag eller för ett företag som arbetar på den europeiska marknaden. Om de nya förutsättningarna kvarstår blir det helt enkelt för komplicerat för svenska juiceaktörer att fortsätta med KRAV-märket på juicen. Nedan finns ett antal konkreta exempel: Företagen är idag tvingade att tillse att deras leverantörer möter KRAV:s regelverk, ifortsättningen ska detta gälla även underleverantörer. Ekologiska fruktträdgårdar runt om ivärlden är till stor del familjeägda. Det blir omöjligt att tillse att alla de uppfyller kraven inom tidsramen. Vi förstår att de nya reglerna inte gäller för familjeägda anläggningar utan anställd arbetskraft men det är omöjligt att separera familjeägd med inte familjeägd anläggning Leverantörer och underleverantörer måste definiera en anställningspolicy och initiera ett styrningssystem för de som är anställda med fokus på sociala aspekter.

33 Detta skulle kunna vara möjligt på produktionsnivå men omöjligt på plantagenivå och Troligtvis kan ingen mindre leverantör och framför allt ingen mindre plantageägare (underleverantör) ha möjlighet att ha en tredje parts verifikation enligt kapitel " 17 Saltå Kvarn Saltå Kvarn är ett ekologiskt matföretag. Vi har funnits sedan 1964 och består idag av en kvarn, ett bageri, ett kafé och två butiker. Förutom de produkter vi tillverkar i vår kvarn importerar vi även en mängd ekologiska produkter från utvalda leverantörer i olika delar av världen. Vi säljer våra produkter till dagligvaruhandeln, food service (storkök och restaurang/kafé) och i våra egna butiker. Alla Saltå Kvarns produkter är ekologiska och 95 procent av produkterna är KRAV-certifierade. Saltå Kvarn tycker att socialt ansvarstagande är en viktig fråga. Denna uppfattning delas även av våra leverantörer i Sverige och runt om i världen. Vi är positiva till ambitionen och värderingarna bakom KRAVs utveckling av reglerna för socialt ansvar, men vi är inte övertygade om att detta är rätt vägval för Saltå Kvarn. Sedan 2012 har Saltå Kvarn arbetat tillsammans med våra svenska bönder med ett frivilligt system som vi kallar för Saltå Kvarns verktygslåda för en bättre planet. I verktygslådan finns förslag på åtgärder som odlarna kan välja mellan och genomföra på sin gård, allt efter intresse och de förutsättningar som finns på gården. De olika åtgärderna ger olika mycket poäng och slutsumman genererar en bonus på priset som Saltå Kvarn betalar odlaren för spannmål. Förutom den merbetalning som åtgärderna ger är odlarna också mycket positiva till att de på egen hand få avgöra vilka åtgärder de ska genomföra på sin gård. Detta är ett exempel på hur Saltå Kvarn genom partnerskap och frivillighet vill arbeta för att göra världen bättre. Vi ser att detta system skulle kunna användas även i andra länder och med

34 frågor kring socialt ansvar. Som vi nämnde inledningsvis är Saltå Kvarn positiva till vidareutveckling av KRAVs regelverk. Vi är dock bekymrade över att reglernas komplexitet ökar och därmed även svårigheter kring efterlevnad och verifiering. Om vi skulle välja att arbeta efter det nya regelförslaget ser vi flera stora utmaningar: Dokumentationen/verifieringen riskerar att bli en tung administrativ börda för små leverantörer. Kostnaderna för certifiering/tredjepartsverifiering ökar. Det krävs stort ekonomiskt utrymme för att genomföra verifieringen av alla leverantörer och deras underleverantörer. Systemet gör att det blir mycket svårt att byta leverantör och vid bristsituationer (till exempel vid dålig skörd) blir det mycket svårt att tillräckligt snabbt hitta en alternativ råvara. Man måste också reflektera över svårigheterna kring att verifiera reglernas efterlevnad. Vi befarar att systemet tenderar att gynna större aktörer och missgynna mindre Som importör från mindre leverantörer i Europa (med färre än 10 anställda) ser vi en problematik där vår leverantör inte omfattas av kontrollen (om företag med färre än 10 anställda undantas), men deras underleverantörer (> 10 anställda) omfattas. Det kommer att krävas en stor insats från KRAVs sida för att kommunicera de mervärden som KRAVs utökade regler innebär.

35 Vi vill också framföra att vi anser att andrapartsverifiering är en bra metod för verifiering. Andrapartsverifiering kan hålla en lika hög kvalitet som tredjepartsverifiering om personen som utför verifiering har rätt kompetens. Vi vill inte behöva välja bort en leverantör för att det inte finns en tillgänglig verifieringsmetod, därför anser vi att andrapartsverifieringen ska finnas kvar. 18 Svenska Juiceföreningen Kort om Svenska Juiceföreningen Svenska Juiceföreningen vill framhålla: Svenska Juiceföreningen består av medlemsföretag som bedriver verksamhet där juiceråvara ingår, antingen som tillverkare, distributör, importör eller representant för utländska företag. Rätt till fullvärdigt medlemskap i föreningen har företag som i Sverige bedriver tillverkning av produkter i vilka juicerävara ingår. Till associerad medlem av föreningen kan antas annat företag som i Sverige marknadstör eller bedriver handel med juiceprodukter. Föreningen är i sin tur medlem i den europeiska branschorganisationen AIJN. Svenska Juiceföreningen består av 15 medlemstöretag. Synpunkter på översynen av KRAV:s regler Idag säljs KRAV-märkta juice- och nektarprodukter för cirka 100 Mkr och det skedde exempelvis en procentuell ökning på 24 procent mellan 2013 och Det är viktigt för juiceproducenterna att kunna använda adekvata certifieringar för att kunna kommunicera gentemot konsument vilka mervärden en viss produkt innehar. KRAV har som vision att 20 procent av alla livsmedel i Sverige ska vara KRAV-certifierade innan Det är därför ytterst viktigt att man tar fram nya regler tillsammans med industrin för att den positiva utvecklingen av ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln ska fortsätta.

36 a) Att de nya förslagen innebär en ökad dokumentation för juiceföretagen som kommer innebära ytterligare kostnader både i arbetskraft och investeringar, vilket i sin tur innebär ökade priser i konsumentled. b) Att ökade kostnader och administration kan innebära att juicetöretag inte kommer att ha råd att ha kvar KRAV-loggan pä sina produkter. c) Att KRAV har en dialog med Trading Organic för att KRAV ska fä en förståelse för industrin Som det nya förslaget ser ut blir det svårt för svenska juiceproducenter att fortsatt bidra till KRAV:s tillväxt. Svenska Juicetöreningen stödjer och arbetar för ett ökat fokus pä transparens leverantörskedjan och ökat fokus pä CSR-frågor. Bland annat har den europeiska branschföreningen, AIJN, initierat ett arbete under namnet CSR-platform som är ett viktigt steg för att belysa de utmaningar som finns. De förändringar som KRAV initierar är dock långt if rön realistiska. Varken för ett svenskt företag eller för ett företag som arbetar på den europeiska marknaden. Om de nya förutsättningarna kvarstär blir det helt enkelt för komplicerat för svenska juiceaktörer att fortsätta med KRAV-märket på juicen. Nedan finns ett antal konkreta exempel; Företagen är idag tvingade att tillse att deras leverantörer möter KRAV:s regelverk, i fortsättningen ska detta gälla även underleverantörer. Ekologiska fruktträdgärdar runt om i världen är till stor del familjeägda. Det blir omöjligt att tillse att alla de uppfyller kraven inom tidsramen. Vi förstår att de nya reglerna inte gäller för familjeägda anläggningar utan anställd arbetskraft men det är omöjligt att separera familjeägd med inte familjeägd anläggning Leverantörer och underleverantörer måste definiera en anställningspolicy och initiera ett styrningssystem för de som är anställda med fokus på sociala aspekter. Detta skulle kunna vara möjligt pä produktionsnivå men omöjligt på plantagenivå och Troligtvis kan ingen mindre leverantör och framför allt ingen mindre plantageägare (underleverantör) ha möjlighet att ha en tredje paris verifikation enligt kapitel 16.4.

37 19 Svensk Handel Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före träder små, medelstora och stora företag med nära med arbetare, får med anledning av remissen anföra följande: Det förefaller naturligt att inkludera socialt ansvar i KRAV:s regler för produkter med ursprung utanför Sveriges gränser. Kontroll av leverantörskedjan med fokus på människor, miljö och djur är viktiga frågor för hela handeln. Undersökningar visar att konsumenter har svårt att veta vad som ingår i olika märkningar, men att många bryr sig om de sociala villkoren och att de vill ha tydlig vägledning, så som märkning, som gör det lätt att välja. Att ställa sociala krav i uppförandekoder kopplat till inköp har blivit vanligt, framför allt för EMV och andra uppdragstillverkade varor (kläder, skor, heminredningsprodukter osv) som säljs i detaljhandeln. Ofta sker erfarenhets-utbyte, kunskapsuppbyggnad, kravställning och uppföljning i samarbeten, där företagen också hjälps åt att kontrollera och åstadkomma förbättringar hos leverantörerna, som exempelvis i initiativ som BSCI, FWF, m fl. Möjligheten att kontrollera sociala förhållanden hos underleverantörer och tillbaka till källan (råvara) varierar med typ av produkt och antal steg i produktionskedjan, samt huruvida system för spårbarhet redan finns på plats. Av hälso- och säkerhetsskäl kan t ex livsmedel spåras. Vissa material, t ex ekologisk bomull, går också att följa till odling. Intresset är stort och spårbarheten för material som läder, ull, annan textil och metaller kommer successivt att öka, men att kräva kontroll och revision på sociala villkor hela vägen bakåt idag är troligen varken praktiskt eller ekonomiskt genomförbart för samtliga varor som nu uppfyller övriga KRAV-villkor. Det är därför så viktigt att de sociala krav som KRAV ställer är tydliga och rimliga, samt att de går att följa upp på ett tillfredsställande och kostnadseffektivt sätt. Svensk Handel ansluter sig här till vad Coop erinrar i sitt remissvar: Verifiering av KRAV:s tilläggsregler genom hela kedjan är inte genomförbar förrän det finns ekologiska standarder som inkluderar socialt ansvar och som KRAV erkänner, alternativt att slutproducenten har en certifiering (t ex SA 8000, CEDEX, m fl) som innebär att uppföljning till primärproducent tillgodoses av producenten. Eftersom Svensk Handel inte har samma kunskap på detaljnivå som de medlems-företag som idag både arbetar med social kravställning och använder KRAV:s regelverk överlåter vi till dem att kommentera förslaget mer ingående. 20 Arla

38 Arla foods är tacksam för möjligheten att ge synpunkter på det nya förslaget på förändrade regler för import och införsel i kapitel 16. Allmänna synpunkter Det är bra att förslaget denna gång även fanns på engelska. Berörda produkter ursprung och certifiering Arla tillverkar ett tiotal ekologiska fil- och yoghurtprodukter varav 6 är smaksatta med frukt och/eller vanilj. Mjölkbasen förstärks i vissa fall med mjölkpulver från EU och yoghurtbasen innehåller även socker. Fruktberedningarna innehåller fruktråvara (EU), stärkelse/pektin samt socker (Sydamerika). Samtliga smaksättningar tillverkas i Danmark av ett företag som är certifierat för EU-eko. Ingredienserna är alltid, när så krävs, certifierade mot ett regelverk som KRAV erkänner. Leverantörens produktionen av fruktberedning till KRAV-märkta produkter utgör en mycket liten andel av deras totala produktion och Arla är deras enda kund på KRAV-beredningar. Arlas arbetssätt med leverantörer Arla har ett omfattande system för att bedöma och följa upp leverantörer. Bedömningen görs dels med hjälp av en enkät som omfattar såväl livsmedelssäkerhet, miljö och CSR och dels via audits. Se bilaga. Leverantören ska dessutom skriva på en Code of Conduct for Suppliers (CoCS) se bilaga, som speglar våra åtaganden i vår CoC Vårt Ansvar. Dessa dokument täcker merparten av kraven i de föreslagna reglerna Leverantören förbinder sig i och med underskriften, att i sin tur förmedla kraven till sina underleverantörer. Socialt ansvar De föreslagna reglerna innebär att primärproduktion av frukt inom EU (och övriga nuvarande friområden) kommer att behöva tilläggscertifieras för socialt ansvar. enligt en standard som KRAV godkänner, typiskt en IFOAM-godkänd standard. Då frukten passerar flera led innan den köps av vår leverantör av fruktberedning kan det finnas svårigheter att få den dokumentationen att följa med varan ända fram till Arla som förädlingsföretag. Arla anser inte att alternativet uppföljning av primärproducenter mha checklistor och audit med revisor från certifieringsorgan är en möjlighet. Det är ett alltför otydligt och arbetskrävande arbetssätt bl.a för att vi då ska ansvara för uppföljning och stängning av avvikelser. Sannolikt kommer kraven på certifiering även av primärproducenter inom friområdena att väsentligt höja priset på frukten. Om det är små primärprucenter är det tveksamt om de alls mäktar med en så omfattande certifiering och då skulle det inte finnas tillräckligt med råvara att

39 köpa till KRAV-märkta produkter. Det är därför osäkert om vi fortsatt kommer att kunna tillhandahålla KRAV-märkta smaksatta produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Om vi inte kan göra det får produkterna i stället vara EU-ekologiska Riskbedömning mm Då vi har ett väl utvecklat system för hantering av våra leverantörer önskar vi att detta ska kunna godkännas för att uppfylla kraven i utan krav på ytterligare åtgärder Det framgår inte av texten att denna regel endast ska tillämpas (muntlig information från C Riddselius) i det fall verifieringen görs med hjälp av checklista och revisor från certifieringsorgan. Överlag behöver regeltexten i 16.4 förtydligas så att det framgår vad som gäller för certifierad verksamhet respektive verksamhet som verifieras på annat sätt. Slutsatser Arla har förståelse för KRAVs ambitioner att ladda varumärket med socialt ansvar som ett av mervärdena. Vi tror dock de föreslagna förändringarna är mycket svåra att införa till en rimlig kostnad så att KRAV-produkter fortsatt uppfattas med ett prisvärt alternativ av konsumenterna. Vi önskar därför behålla nuvarande regler med friområden. Om KRAV ändock går vidare med de ökade kraven är det viktigt att en primärproducent inte ska behöva certifiera sig mot mer än ett regelverk för att uppfylla såväl miljökrav som sociala krav. 21 Ekologiska Lantbrukarna Socialt ansvar (avsnitt 16.4 och ändringar i 16.1, 16.3 och kap 18) Medvetenheten om, och intresset för, sociala aspekter på varor vi importerar ökar hela tiden. Det är viktigt att de varor som KRAV-märks produceras under rimliga villkor och på ett sätt som tål granskning - inte minst om produktionen sker utanför landets gränser. Ekologiska Lantbrukarna anser att ambitionen i KRAVs förslag är nödvändig och bra - men kan inte bedöma svårigheterna med förslagen eller om införandetiderna är relevanta.

40 22 Rynkeby Comments to new KRAV requirements from Rynkeby Foods A/S. Organic fruit for juice production Taking into account where the fruit grows, and taking availability into account, the main part of organic fruit for juice production comes from outside EU, ie. Orange, Citrus, Exotic and partly apple and red berries. Organic fruit orchards are mainly family owned smaller farms around the world. The amount of increased documentation and control will demand severe resources, both manpower and investments, taking it to a level that is unrealistic high, looking at the willingness to pay of the consumers. Rynkeby Foods takes responsibility Our mission clearly underlines our commitment to responsible sourcing: Amongst others we demand our suppliers to sign our Code of Conduct. We actively participate in which is organized by the European Juice Association and is about best practice sharing and improving CSR topics worldwide. We require our suppliers to be certified by Sure Global Fair ( which is an independent German organization which also audits Code of Conduct and CSR. SGF has 600 members in 60 countries worldwide. We clearly recommend KRAV to include SGF on the approved list of certifying bodies. We conduct visits to follow up on our demands and to make our requirements clear. We are responsible in all we do and guarantee high quality natural fruit and vegetable products in a convenient way. Rynkeby Foods comments to the new requirements We fully support to make efforts for improvement within CSR, however the proposed increased requirements are far beyond realistic even within Sweden or rest of EU it cannot be full filled which actually makes it difficult to understand the reason behind setting up such demands for other countries.

41 If these increased requirements stands, it will simply not be possible to keep the KRAV marking on juice. Examples: We are responsible to ensure suppliers meet the KRAV requirements, but now also subcontractors. We repeat: Organic fruit orchards are mainly family owned smaller farms around the world. It is impossible to have them all fulfill the demands within the timeframe. We realize that the KRAV requirements do not apply to family-owned operations with no hired labor, but it is not possible for us to separate family-owned/not family-owned farmers Suppliers and sub-contractors must define an employment policy and operate a management system for human resources based on social responsibility. This might be possible at producer level, but impossible on farm level and Verification of Extra requirements. No smaller suppliers and definitely no farmers (sub-contractors) are able to have a third party verification of chapter Prosanitas Allmänt Vi är positiva till att göra KRAVs regler för socialt ansvar tydligare. Vi förespråkar att delvis skynda långsamt. Det är bättre att företagen verkligen kan ha koll på sin leverantörskedja och att revisorerna kan verifiera det vid revisionen, så att det är substans i vad KRAV-märket står för. Gällande definitionen av audit så skulle ni kunna hänvisa till den som ISO använder, se nedan i blå text. audit Systematic, independent and documented process (3.36) for obtaining audit evidence and evaluating it objectively to determine the extent to which the audit criteria are fulfilled

42 Note 1 to entry: An audit can be an internal audit (first party) or an external audit (second party or third party), and it can be a combined audit (combining two or more disciplines). Note 2 to entry: An internal audit is conducted by the organization itself, or by an external party on its behalf. Note 3 to entry: The terms audit evidence and audit criteria are defined in ISO Som tidigare påpekat så föreslår vi att kunderna ska ha ett sätt att dokumentera leverantörskedjan. Exempelvis att de har en bild som visar flödet från jord till bord. Hur ska de annars kunna vissa revisorn att de verkligen har kontroll på varje relevant steg i kedjan? Vi förstår att det kan vara svårt för företag som har väldigt många produkter, men då får de göra ett mer övergripande schema och på andra sätt visa revisorn att de har koll Tydliggör varför kraven är uppdelade i grundläggande och detaljerade. Skriv inom exempelvis parantes vad bokstaven står för, exempelvis B (basala), D (detaljerade), I (införsel/import). Annars funderar nog några på vilka A och C kraven är. Detta är en ren informationspunkt och ingen kravpunkt. Eller ska revisorn skriva avvikelse här på något sätt? Reglerna som finns idag är till stor del lika omfattande som de som remissas, men inte lika tydliga. Kraven i kommer fortsätta att användas fram till 2019, eller? Var ska företagen och revisorn dra gränsen mot vad de behöver visa? För befintliga leverantörer bör det tydliggöras att 16.3 fortsätter att gälla. Men vad gäller för nya leverantörer? Behöver de inte uppfylla kraven förrän för de basala reglerna? Behöver alltså inte uppfylla 16.3? Ska revisorn sätta avvikelse mot den här punkten om kraven senare inte är uppfyllda mot rätt punkt? För i så fall blir det ju dubbel avvikelse, både här och mot själva kravpunkten Hur kan det vara företagets ansvar att leverantören (ett annat företag) släcker en avvikelse? Det är inte rimligt. Däremot att företaget om de inte har fått en korrigering inom korrekt tid väljer en åtgärd, som att säga upp avtalet.

43 Vad behöver företaget kunna visa revisorn som bevis på att avvikelsen är släckt? Räcker det med att den som har gett avvikelsen på plats har signerat att den är åtgärdad, eller ska underlaget till korrigeringen visas? Det står ska använda KRAVs mall. Skulle ni kunna ändra till ska använda KRAVs mall eller minst likvärdigt system eller något sådant? Det kommer många datalösningar kring detta och många företag har redan system för riskbedömning som fungerar. Det är bättre att det finns en flexibilitet och att er mall är ett minimikrav Hur ska kunden (det importerande företaget) rimligtvis känna till lagstiftningen i det landet de handlar ifrån? Räcker det att förlita sig på vad den som har gjort revisionen skriver under på. Gäller det endast nationell lagstiftning för arbetsmiljö och sociala villkor (vilket ju insinueras med den kursiva stilen nedanför kravet)? Eller innefattar det även livsmedelslagstiftningen, skatter etc.? Varför är service och transportföretag en kravpunkt? Det är ju ren information. Texten kan skrivas i inledningen på kapitlet där scopet/omfattningen definieras. Eller står det här för att de ska komma krav i framtiden? I så fall hur långt in i framtiden? Kravet är en god intention. Frågan är om man kan begära att mindre företag har detta? Det finns många små företag som inte har det här nedskrivet men där det fungerar bättre än på företag där det finns ett ledningssystem. Skulle man kunna skriva: o Dina leverantörer och underleverantörer ska ha en skriftlig anställningspolicy som uppfyller KRAVs regler för socialt ansvar. o Ett ledningssystem för socialt ansvarstänkande anpassat till verksamhetens storlek och resurser ska användas för att implementera och upprätthålla policyn. Systemet ska minst: Utse ansvariga personer för att reglerna om socialt ansvar följs. Bedöma överenstämmelse med arbetsmiljölagstiftningen och ILOs rekommendationer.

44 Beskriva enkla processer för möjliggörandet av socialt dialog inkluderande regelbundna möten med lämplig frekvens med arbetstagarrepresentanter. Målet för mötena ska vara att lösa problem och eventuella konflikter såväl som att besvara frågor och hantera klagomål så att en god relation mellan arbetstagare och arbetsgivare kan upprätthållas. Systemet ska regelbundet utvärderas för att bedöma om det fungerar och eventuellt behov av förbättring. Hur ofta tänker ni er att det ska utvärderas? Man kan lägga till minst vartannat år eller årligen I Sverige får räknas barn från 13 till 18 som äldre barn och dessa får ha feriearbete. Vad de får göra utgår från riskbedömningar och det är reglerat kring arbetstider etc. Denna typ av villkor finns troligen i andra länder också. Därmed anser vi att det fel att skriva att företag inte får anställa barn yngre än 15. Eventuellt vore det bättre att skiva med undantag för feriearbete eller liknande som följer lokal lagstiftning. Därefter skulle eventuell er text om undantag (nu på s 6) skrivas som förtydligande Punkt tre är samma som tidigare i ledningssystemskravet, men det hör ju hemma här också I Sverige finns det faktiskt inget krav på skriftligt anställningsavtal. Däremot ska det finnas någon form av skriftlig dokumentation för den enskilde som visar på ersättning och arbetsvillkor Här ställs plötsligt krav på företaget själv. Ska det vara så, så får ni lägga till (I) Igen, det kan inte vara företagets ansvar att någon annan ska följa KRAVs regler. Däremot är det företagets ansvar att endast använda sig av företag som följer KRAVs regler eller, om det är ok, aktivt arbetar mot att uppnå dem

45 Risk finns att kravet på revisorns utbildning är hämmande för antalet revisorer som kan genomföra revisionen vilket gör det mer kostsamt och ineffektivt för kedjan. 24 SMAK Det är positivt att det efter ska vara en tredjeparts certifiering vilket bör leda till mer likformig bedömning. Att varor som KRAV märks har producerats under rättvisa förhållanden ska gälla oberoende av var de har producerats. Reglerna för socialt ansvar skulle kunna finnas på en plats reglerna. Nu finns de i kapi-tel 1,3, 8 och 16. Grundkraven är detsamma. Den inledande texten med olika införandetid för olika delar är svår att begripa och där för komplicerad att följa. Ett grundläggande krav är att de kunder som ska KRAV-märka importerade varor får hjälp och stödmaterial för att genomföra detta samt att reglerna är tydliga och lätta att förstå. De nya tilläggskraven bör snarast införas i befintliga checklistor med de tidsangivelser som gäller. Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel Anser vi att en regel i EUs förordning inte följs i andra EU länder bör detta tas upp med SJV. Men givetvis viktigt att samma krav ställs på varor som KRAV-märks oavsett om de kommer från Europa eller Sverige. För att reglerna för animalieproduktionen inom EU ska följas upp ska krav på uppfölj-ning enligt checklistor av tredjepart finnas även här. Regeln om 48 timmar för preparat utan karenstid finns i EUs förordning 889 artikel 25 och kan därför inte vara ett tilläggskrav Olika sätt att verifiera tilläggskraven Punkter som kan vara svåra att förstå: - Ska eller kan KRAVs checklistor användas vi tredjepartscertifiering? Det bör vara ett krav att använda checklistorna. - Ett certifieringsorgan som inte har ackreditering för ekologisk produktion kan bara göra kontroll på reglarna i Kan vara svårt att läsa ut ur texten - Innebär ackreditering att KRAVs regler ska vara med i certifieringsorganets ack-reditering? - Den lista med av KRAV godkända certifieringsorgan som kan användas, kommer den att finnas kvar och hur ska den användas? Kunskapskrav på revisorer inom import och införsel Regeln vänder sig till certifieringsorgan i Sverige som ska certifiera Import och Införsel. Att känna till de uppräknade konventionerna och regelverken är bra men det som är vä-sentligt är kunskap för att kunna bedöma certifieringsorganen och bedöma svaren i checklistorna. Det är som det står skrivet i reglerna importören som ska visa att allt är gjort enligt reg-lerna och då innebär det att importören också måste ha kunskap och hjälp.

46 Övrigt: - I avsnittet Definitioner står: Tredjepartsverifiering är när verifiering görs av ett certifieringsorgan som är ack-rediterat för ekologisk produktion. Formuleringen otydlig. Förslag till ändring: Tredjepartsverifiering är när verifiering görs av ett certifieringsorgan som är ack-rediterat. Verifieringen av tilläggskraven i avsnitt 16.4 kan göras av ett certi-fieringsorgan som är ackrediterat ekologisk produktion eller för certifiering enligt regelverk för socialt ansvarstagande. Verifieringen av tilläggskrav kan göras mot någon eller några av KRAVs checklis-tor. - (K) bakom regler som redan är definierade som KRAVs tilläggsregler kan tas bort. - Hur ska KRAV kunna säkerställa att certifieringsorgan i tredjeländer som utför kontroll av KRAV tilläggsregler gör likvärdiga bedömningar? - Positivt att undantaget < 10 anställda är ersatt med familjeföretag. Dock kvarstår svårig-heten att kontrollera detta.