Brukarinflytande inom socialtjänst och psykiatri i Västerbotten

Transkript

1 Brukarinflytande inom socialtjänst och psykiatri i Västerbotten Utvecklingsarbetare: Karin Åhlund Melander, Skellefteå Maria Olofsson, Skellefteå Gunilla Jonsson, Umeå Marjet Gustavsson, Södra Lappland

2 Förord Denna korta rapport representerar en del av resultatet av ett utvecklingsarbete i syfte att hitta vägar för ett stärkt brukarinflytande i länet. Arbetet har pågått under perioden mars september Utgångspunkten var huvudmännens behov av fungerande brukarinflytande. Arbetet har bedrivits självständigt och på lite olika vis i de tre länsdelarna, men man har haft regelbundna träffar för att dela erfarenheterna. Karin, Maria, Gunilla och Marjet har även haft olika förutsättningar arbetsmässigt. För Karin och Marjet (från och med juli 2014) har detta uppdrag integrerats i länsdelssamordnarjobbet inom KunskC. Karl-Anton och Mikael har gjort sammanställningen av rapporttexten, som bygger på ett betydligt fylligare textmaterial. Vår avsikt med denna rapport är att i kortfattad form lyfta fram huvuddragen i utvecklingsarbetets resultat med tonvikt på förslag och förbättringsmöjligheter. Hulda Sandelin, Reell konsult har gjort lay-out. Ett annat resultat av det bedrivna utvecklingsarbetet är att ett stort antal personer chefer, anställda, brukare, anhöriga på olika sätt nåtts av frågor om hur brukarinflytandet upplevs idag och om hur man skulle vilja ha det. Att få fundera över och besvara den typen av frågor bör i sig innebära att processer startar som på sikt underlättar förstärkning av brukarinflytandet i länet. KunskC tog initiativet till detta utvecklingsarbete, och de berörda huvudmännen i Umeå och Skellefteå tackade ja till att delta och solidariskt finansiera arbetet. Om terminologin: brukare, brukarinflytande och brukarmedverkan Här används termen brukare som sammanfattande begrepp för alla som på något sätt behöver eller är berörda av vård, stöd och service, det vill säga patienter, vårdtagare, klienter, närstående osv. I denna rapport används brukarinflytande och brukarmedverkan som centrala begrepp. Det är inte samma sak, men hänger förstås ihop. Vi ser brukarmedverkan som en förutsättning för brukarinflytande. Och gott, respektfullt bemötande är i sin tur en förutsättning för brukarmedverkan. Brukarinflytande syftar till ökad delaktighet för brukaren. Delaktighet, precis som inflytande är graderbart, man kan uppleva mer eller mindre delaktighet. Läsanvisning På slutet finns en punktlista som försöker sammanfatta de viktigaste fynden och förslagen. På de flesta ställen i texten är det angivet vilka informationer som kommer från respektive länsdel. Umeå Karl-Anton Forsberg och Mikael Sandlund 2

3 Bakgrund Huvudmännen landstinget och kommunerna och deras verksamheter för att ge vård, stöd och service bland annat till personer med psykisk funktionsnedsättning behöver, liksom Socialpsykiatriskt kunskapscentrum, ett fungerande brukarinflytande. För huvudmännen är detta ett lagkrav. Brukarmedverkan och brukarinflytandet förväntas ge kontinuerlig input från användarna av servicen, till att på sikt få till en mer brukarvänlig, återhämtningsinriktad och därmed effektivare verksamhet. Regeringen påbörjade 2012 en satsning för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa, PRIO (Plan för riktade insatser för personer med psykisk ohälsa). Målgrupperna för PRIO utgörs av barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med satsningen har varit att förbättra livssituationen genom rätt stöd i vardagen samt tillgång till vård och omsorg. Ett av de tre övergripande målen lyfter fram möjlighet till delaktighet och inflytande för brukare och anhöriga. Socialstyrelsen betonar idag vikten av en evidensbaserad praktik. Med evidensbaserad praktik menas att vård och stöd vilar på tre ben; bästa tillgängliga kunskap, de professionellas expertis och brukarens erfarenheter och synpunkter. Brukares upplevelser, erfarenhet och kunskap ska enligt socialstyrelsen alltså inte bara efterfrågas, utan också användas för att utveckla verksamheter och för att finna effektiva arbetssätt eller rutiner. De slår fast att den egenlevda kunskapen är viktig, men att den alltför sällan används som kunskapskälla av vård och stödsystemet, trots att den finns alldeles nära (Socialstyrelsen 2011). NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa, en paraplyorganisation för brukarrörelsen på psykiatriområdet i Sverige) har sedan 2007 fått årliga bidrag för att stödja och utveckla inflytandet för brukare och närstående. Bidraget ska bl.a. användas till att utveckla strategier för inflytandet på nationell, regional och lokal nivå, samt verka för implementering av de metoder som har visat sig vara effektiva (Nationell psykiatrisamordning, Inflytandeprojektet, 2007). Varför brukarmedverkan och brukarinflytande? Socialstyrelsen ( ) anger följande argument för brukarmedverkan och brukarinflytande: Serviceanpassning: De som beslutar om eller utför vården och omsorgen får mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger bättre kvalitet och bättre service. 3

4 Effektivitet: Det är mer effektivt att utgå från målgruppens faktiska behov än att utgå från behov tolkade av andra än målgrupperna själva. Maktutjämning: Brukarinflytande förskjuter maktbalansen mellan de aktörer som beslutar om insatser eller utför dem, och de personer som får insatserna. Relationen mellan brukare (de som behöver hjälp) och vårdarbetare (de som hjälper) är ojämlik i sin karaktär. Professionen har dessutom ett språk som beskriver personen som får insatser, dennes problem och behov. Denna beskrivning har idag ofta företräde framför den enskildes egen beskrivning. Med ett ökat brukarinflytande kan denna maktbalans jämnas ut något till den enskildes fördel. Legitimitet: Personerna som tar emot insatser får större förståelse och acceptans för hur vården och omsorgen fungerar om de är med och påverkar den. Empowerment: Att medverka och få makt över beslut och handlingar som rör det egna livet ökar självförtroendet och förändrar självbilden. Även de professionella får då en annan syn på brukarna. Demokrati/medborgarperspektiv: Det är inte bara politiker, tjänstemän och vårdanställda som kan lära sig något av brukarnas erfarenheter. Brukare som kan vara med i besluten får också mer kunskap om demokratiprocessen. Delaktighet, inflytande och medverkan Det finns flera begrepp som används när man talar om inkludering i en beslutsprocess. Sveriges kommuner och landsting, (2009), beskriver delaktighet med hjälp av delaktighetstrappan som är en omarbetning av Arnsteins modell, The ladder of citizen participation. Delaktighetstrappan består av fem nivåer; information, konsultation inflytande och medbeslutande. Olika nivåer innebär olika grader av delaktighet, vilket illustreras i nedanstående bild. 4

5 Metoder för brukarmedverkan Nationellt är det framförallt fyra metoder för brukarmedverkan som lyfts fram. Dessa är BISAM, brukarrevisioner, brukarråd och konsult i vården. Brukarinflytandesamordnare, BISAM En brukarinflytandesamordnares uppdrag handlar om att skapa hållbara strukturer för patienter, brukares och anhörigas inflytande inom psykiatrisk vård och social omsorg. Samordnaren skall vara en möjliggörare och inte en företrädare eller ombud. Tillsättning och planering sker i nära samarbete med lokala brukarorganisationer. Brukarrevisioner Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. Det som skiljer brukarrevisionen från andra typer av undersökningar är att den genomförs av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Brukarråd Ett brukarråd ska både kunna vara en remissinstans för vård- och stödsystemet samt vara en väckarklocka när exempelvis verksamheter fungerar mindre bra. Det ska inte driva enskilda ärenden som rör enstaka personers vård eller stöd. Brukarrådet kan både bestå av brukare från intresseorganisationer och enskilda brukare utan föreningsengagemang. Konsult i vården En konsult i vården är administrativ funktion som finns nära verksamhetschefen. Konsulten ska verka för att verksamheten arbetar med patienten/brukaren i fokus. Konsulten ska få information om frågor på ett tidigt stadium samt vara insatt i verksamhetsfrågor för att sedan kommunicera dessa med brukargruppen och slutligen återkoppla till vård- och stödsystemet. 5

6 Läget i länet NSPH i Västerbotten NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) har av olika anledningar inte fått något gehör sedan tidigare från intresseorganisationerna i Västerbotten. Orsaken har dels varit att man haft en uppfattning om att detta inte skulle tillföra något för föreningarna och att man sett det som ett administrativt merarbete. Det kan också bero på tidigare svårigheter gällande samarbete mellan vissa föreningar i Skellefteå och Umeå. Inom ramen för attityduppdraget Hjärnkoll, där NSPH har en betydande roll nationellt och förmodligen kommer att ha en bärande roll i de kommande årens attityduppdrag, har fyra träffar genomförts i Umeå med KunskC som sammankallande. Sex föreningar har deltagit och det konkreta resultatet är att det idag finns ett NSPH Nätverk i Umeå. Nätverket konstitueras vid ett möte under hösten Även i Skellefteå finns ett NSPH-nätverk där samtliga föreningar inom Föreningarnas Hus ingår. Ambitionen är att innan årsskiftet 2014/15 ha ett fungerande NSPH för hela länet. Bakgrund, Umeå I Umeå bedrevs mellan år 1934 och 1996 psykiatrisk vård på Umedalens sjukhus. Som mest vistades över 1000 patienter på sjukhuset. Avinstitutionaliseringen påbörjades redan under 1970-talet, och siffran med människor inom sluten psykiatrisk vård sjönk gradvis. År 1967 fanns slutenvårdsplatser i landet. År 1996 var siffran nere på bäddar, och kraftig utbyggnad av vård i öppnare vårdformer skedde. Fram till 1967 var psykiatrisk vård en statlig angelägenhet, därefter överfördes psykiatrin till landstingen och likställdes i de flesta avseenden med övrig sjukvård. Dock förblev det i hög grad en uppgift för landstingen att sörja för brukarnas boende och sysselsättning års psykiatrireform klargjorde ansvarsgränserna mellan kommunerna och landstinget, och boende och sysselsättning förtydligades som ett ansvar för kommunerna, medan ansvaret för att ge vård och behandling kvarstod för landstingets psykiatri. Umeå kommun övertog ett antal kollektivboende som tidigare varit landstingsdrivna och en successiv utbyggnad av olika former av boende med stöd har därefter skett. Sociala träffpunkter började byggas upp. En av de första låg på Kemigränd och där eftersträvades hög grad av delaktighet från brukarna. Man samarbetade med bland annat brukarföreningen Ananke. Detta kom att bli startpunkten för det nuvarande Brukarrådet i Umeå. År 2004 tillkom den Socialpsykiatriska Intraprenaden i Umeå kommun. Intraprenaden sorterar direkt under socialnämnden och har en mer självständig ställning jämfört med socialtjänstens övriga verksamheter. Intraprenadens uppgifter är att ge stöd till psykiskt funktionshindrade. 6

7 Nuläge, Umeå Brukarrådet och föreningarna År 2004 bildades brukarrådet vars syfte var att föreningarna skulle få insyn och möjlighet att påverka verksamheten, men också möjligheter till dialog och samverkan. Medlemmar till brukarrådet utses av brukar-och anhörigföreningarna lokalt i Umeå. Följande föreningar finns representerade: IFS Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknandepsykoser, Shedo, förening som arbetar med att sprida information, skapa opinion och ge stöd kring psykisk ohälsa, ätstörningar och självskadebeteenden, Attention, FMN föräldraföreningen mot narkotika, RSMH, Ananke (Svenska OCD förbundet), och Autism och Aspergerföreningen. Socialpsykiatrin är sammankallande och psykiatriska kliniken deltar med representanter. Föreningarna representeras av maximalt två personer vardera och man eftersträvar kontinuitet i representationen. Man har en dagordning som skickas ut i god tid, och det förs minnesanteckningar som läggs ut på socialpsykiatrins och psykiatrins hemsidor. Personalen ska sedan skriva ut och sätta upp dessa noteringar så att brukarna kan läsa dem. Minnesanteckningarna mejlas också ut till Kärnhuset och Aspgården. Det är många gånger svårt att engagera personer till föreningarnas möten vilket gör att representanterna i brukarrådet kan få svagt stöd. Det är många starka viljor i föreningarna, och ibland kan det vara svårt att hålla sams. Eftersom det finns en stark maktstruktur inom vissa föreningar kan det vara svårt som ny brukare eller anhörig att komma till tals. Många yngre brukare känner att de inte har lika stor kunskap som de äldre, och de känner sig av den anledningen inte lika kompetenta i föreningsarbetet. En del föreningar tycker att staten kräver för mycket av föreningarna, man ska ta ansvar, vara delaktig och ta ställning i de stora frågorna som till exempel PRIO-satsningen. Brukarrådet är i första hand ett rådgivande organ. Man sammanträder en gång var sjätte vecka. När det gäller arvode till brukarrådets representanter säger kommunstyrelsen blankt nej eftersom det i dagsläget utgår föreningsbidrag till de berörda föreningarna. Tjänstedesign brukarmedverkan Tre kommuner i Västerbotten deltar i ett utvecklingsarbete med att stärka brukarmedverkan inom funktionshinderområdet. Tanken är att utveckla processen och skapa konkreta resultat utifrån ett brukarmedverkansperspektiv. Den grupp det berör är personer med kognitiv funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Att tillsammans med brukaren arbeta fram en modell för att ge brukaren större möjlighet att påverka sitt dagliga arbete. Man valde genomförandeplansträffar. Man ställde sig frågan: Hur skapar vi förståelse och större delaktighet? Utifrån detta arbetade de fram Min pärm. Metoden prövas nu, och man har sett att fokus ligger mer på brukarens egna upplevelser och behov, och att delaktigheten och förståelsen har ökat hos den enskilde brukaren (Hägglund m fl, FoU Välfärd, 2014). Brukarrevisioner i Umeå Från politiskt håll inom kommunen ser man positivt på brukarrevisioner enligt Skellefteåmodellen, som en viktig metod för att säkra brukarmedverkan. Brukare ska ha ett reellt inflytande, det måste ges möjlighet för personer att växa, säger Eva Andersson, socialnämndspolitiker sedan många år. Därför är det bra att det finns forum som till exempel brukarråd och handikappråd, där frågor rörande psykisk ohälsa tas upp. 7

8 Södra Lappland Stor yta, lite folk Den struktur som karakteriserar södra Lappland är stora geografiska avstånd, låg befolkningstäthet, utmanande demografi och för gruppen med psykisk ohälsa en låg organisationsgrad. I sammanhanget bör nämnas att gruppen med psykisk ohälsa är mycket heterogen. Södra Lappland, som omfattar kommunerna Malå, Sorsele, Norsjö, Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Åsele och Dorotea, har få fungerande brukarföreningar. Utifrån detta faktum samt de speciella förutsättningar som finns i Södra Lappland, har inriktningen varit att samla enskilda och föreningsanslutna till öppna brukarträffar. Under perioden för utvecklingsarbetet har två brukarträffar med stort deltagande genomförts där ambitionen var att få till stånd ett fungerande nätverk som kan ingå i NSPH Västerbotten och vara en samordnande part för de små kommunernas brukarorganisationer eller enskilda brukare. I Södra Lappland kan kommunikation inte ske på samma sätt som där fungerande föreningsverksamheter redan finns. Målsättningen är att kunna utveckla nya kommunikationsformer där bl.a. social media och kommunernas dagligverksamheter blir viktiga ingredienser. Den struktur av studieförbund som finns i Södra Lappland ger stora möjligheter för att utveckla nätverk och därmed också utveckla arbetet. Samverkan och samarbete med studieförbund har inletts och planeringsarbete för deltagande i NSPHnätverket Västerbotten har startats. Nuläge, Södra Lappland Eftersom föreningsstrukturen är svag i Södra Lappland har andra vägar nyttjats för dialog, kommunikation och framdrift. Kontakt har tagits med de distriktsföreningar som finns för att få en bild av om det finns enskilda medlemmar i Södra Lappland och samtal har förts om vilken roll distriktsföreningen kan ha. Vidare har en träff med HSO (Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Västerbotten) genomförts. HSO är en tänkbar framtida aktör för samordning. Som en insats i syfte att skapa struktur och organisering för fungerande brukarinflytande har s.k. Brukardagar genomförts. Inbjudan till dessa dagar har skett genom att nyttja alla tillgängliga kanaler där bl.a. sociala medier spelar en viktig roll. Som en redan nu uppnådd konsekvens är den facebookgrupp (BI södra Lappland) etablerats. Vidare har dialog och samarbete med de åtta dagliga verksamheterna setts som prioriterat. Syftet är att nyttja de etablerade dagliga verksamheterna som en viktig ingrediens i arbetet med inflytandefrågor. Även ett fördjupat samarbete med PO:na i Södra Lappland (PO = Personliga Ombud) har inletts. För att samordna insatserna inom olika verksamheter har en styrgrupp bestående av chefer inom psykiatrin, primärvården samt social omsorg bildats, där ett prioriterat område är brukarinflytande. Gruppen utgörs av de ansvariga personerna inom de verksamheter som berörs av PRIO-satsningen. Ett samarbete med studieförbunden om utbildningar i egenmakt och inflytande för brukare har inletts. 8

9 Bakgrund, Skellefteå När psykiatrireformen kom år 1995, påbörjades ett nära samarbete mellan kommun och landsting, där brukarorganisationerna var delaktiga. Samarbetet mellan kommun och landsting formulerades i ett lokalt samverkansavtal som beskrev hur samarbetet mellan de tre parterna skulle se ut. År 2007 gick de fem lokala intresseföreningarna RSMH (Riksförbundet Social och Mental Hälsa), ISPS (Intresseföreningen för Schizofreni och andra Psykiska störningar i Skellefteå, tillhör Riks-IFS), Trivselföreningen Castor (kamratförening), SPES (lokalavdelning inom Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) och Ananke (Svenska OCDförbundets lokalavdelning) samman och bildade Föreningarnas hus, med en styrelse där alla fem intresseorganisationerna finns representerade. Den sociala mötesplatsen för målgruppen (som tidigare bedrivits av Skellefteå kommun) övergick i Föreningarnas hus regi. Föreningarnas hus sökte och fick medel från Allmänna Arvsfonden för en brukarinflytandesamordnare, BISAM. Man får medel för en BISAM under en treårsperiod. Det här blir startpunkten för det mer formaliserade brukarinflytandearbetet i Skellefteå. Efter projekttidens slut övergår BISAM i den ordinarie verksamheten på Föreningarnas Hus som bedrivs av föreningen Föreningarnas Hus. BISAM får i uppdrag att stärka brukaroch anhöriginflytandet för skellefteåborna genom att stärka föreningarnas fortlevnad och möjlighet till utveckling. BISAM-funktionen inriktas främst mot information och utbildning i brukarmedverkan, samverkan med kommun och landsting, brukarrevisioner och uppbyggnad av ett inflytanderåd. Efter ett antal ekonomiska bakslag tvingas föreningen Föreningarnas Hus år 2013 säga upp delar av sin personalstyrka, och i samband med detta dras även BISAM-tjänsten in. Nuläget, Skellefteå År 2013 ersattes det lokala samverkansavtalet som fanns i Skellefteå av en länsövergripande huvudöverenskommelse mellan landsting och kommun, som i Skellefteå kallas HÖKEN. Länsöverenskommelsen klargör hur samarbetet mellan parterna ska se ut på länsnivå, och är politiskt beslutad. På lokal nivå har nu istället upprättats en handlingsplan för hur landstingets psykiatri och kommunens socialtjänst ska samarbeta för att uppnå de mål som finns beskrivna i länsöverenskommelsen. I handlingsplanen uppger man bland annat att brukarrevisioner ska användas för att följa upp insatser och kvalitén på de särskilda boendena. Vidare står där att verksamheterna ska ha en kontinuerlig dialog med representanter för brukarorganisationerna och representanter för anhöriga och närstående. 9

10 Syfte med utvecklingsarbetet Syftet med detta utvecklingsprojekt är att vård och stödsystemet inom psykiatrin och socialtjänsten i Västerbotten ska få en hållbar struktur för brukarmedverkan, där strukturen är anpassad till de lokala förutsättningar som råder i respektive kommun. Fokus denna gång är således inte i första hand brukarrörelsens behov av stabilitet och inflytande, utan vård och stödsystemets behov av input om vad som ger god kvalitet enligt brukarna. Metod I Umeåområdet baserar sig undersökningen på intervjuer gjorda med brukare inom socialpsykiatrins LSS-verksamheter (enligt Lagen och Stöd och Service till viss funktionshindrade) och boendestöd, landstingets öppen- och slutenvård, samt intresseföreningarna för brukare och närstående. Verksamhetsansvariga chefer inom socialpsykiatrin, psykiatrin, IFO (Individ och Familjeomsorg, Socialtjänsten) i Umeå med kranskommuner har intervjuats. Brukare, kvinnor och män, mellan 18 till 72 år har också intervjuats. En del brukare har själva tagit kontakt för att bli intervjuade, andra har blivit tillfrågade efter personlig kontakt. Intervjutillfällena har i tid tagit mellan 1 och 4 timmar i anspråk. Totalt har 100 personer intervjuats. Den ursprungliga frågan om upplevd delaktighet och möjligheter till inflytande har kompletterats med frågor kopplade till områden som varit angelägna för brukaren att ta upp vid intervjuerna som vilket bemötande man får, och hur information förmedlas. I Skellefteå fick inledningsvis ledningen inom psykiatrin (medicinskt ledningsansvarig, verksamhetschef, vårdadministratörer, enhetschefer) och ledningen för socialpsykiatri (verksamhetschef samt boendechefer) en genomgång av vad lagen säger om brukarmedverkan, på vilka nivåer brukarmedverkan kan ske, olika grader av brukarmedverkan samt olika metoder för brukarmedverkan. De fick också delge sina erfarenheter och synpunkter från perioden då det fanns en BISAM i Skellefteå. De båda ledningsgrupperna fick sedan en tid på sig att fundera över sin syn på och sina behov av brukarmedverkan. Vi ville också få kunskap om vad brukare ansåg skulle kunna möjliggöra eller förenkla brukarmedverkan. Vi besökte därför fyra boenden inom socialpsykiatrin; en servicebostad för personer med psykisk ohälsa, en servicebostad för äldre personer men långvarig psykisk ohälsa, en gruppbostad för yngre personer med psykisk ohälsa, samt en servicebostad för yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vidare träffade vi representanter för de olika intresseföreningarna inom Föreningarnas Hus. Slutligen bjöds också ett större antal personer med erfarenhet av psykiatrisk sluten eller öppen vård och de personliga ombuden in till ett world café där de fick möjlighet att 10

11 värdera ett antal metoder för brukarmedverkan, samt även komma med förslag på hur de ansåg att formerna för brukarmedverkan skulle behöva se ut för att kunna inkludera så många som möjligt. Under projekttiden har projektet haft kontinuerliga möten med en arbetsgrupp från HÖKEN-gruppen för att både ge och ta emot synpunkter. I Södra Lappland har arbetet lagts upp enligt nedanstående beskrivning. Under perioden har följande strukturer på olika nivåer formats för att bidra till stärkt brukarinflytande: Individnivå två brukardagar har genomförts med deltagare från alla inlandskommuner en arbetsgrupp bestående av brukare har bildats en facebook-grupp har startat (skriv i sökrutan på FB: BI Södra Lappland) Föreningsträffar lokalt/regionalt har genomförts Verksamhetsnivå Styrgrupp för PRIO Södra Lappland har bildats (socialchefer, primärvårdschefer samt ansvarig för psykiatrin södra länsdelen) Enskilda träffar med kommunerna Påbörjat arbetet med att forma ett brukarnätverk i Södra Lappland Systemnivå Diskussion med politiskt ansvariga om viken av brukarmedverkan Etablera ett fungerande nätverk inom södra Lappland Bidra till uppbyggnad av fungerande kommunala strukturer. 11

12 Resultat Vilken är din upplevelse av brukarinflytande som brukare? - Umeå Några av de intervjuade personerna inom socialpsykiatrin och patienter inom psykiatrins öppenvård kände sig ganska nöjda över den tillvaro de befann sig i just nu, man fokuserade på att försöka må bra. Man kände en ökad tilltro till sig själv och omgivningen. Att få möjlighet att påverka sin vård tillsammans med det kontaktnät av anhöriga och professionella man har idag känns bra. Samhällets grundvärderingar om alla människors lika värde, att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga och att alla ska kunna leva ett värdigt liv ska gälla även för personer med psykisk ohälsa. Så har det inte alltid varit, man har fått kämpa hårt för att komma dit man är idag. Att bli respekterad för sina åsikter och synpunkter har inte varit en självklarhet. Många brukare inom socialpsykiatrin uttryckte att man har större möjligheter idag att ta upp frågor, framföra önskemål och klagomål samt komma med idéer och förslag till förbättringar av verksamheten. Frågor och förslag kan föras vidare till Socialpsykiatriska Intraprenadens ledningsgrupp, eftersom man känner att det tas på allvar av personalen. Man känner att personalen försöker stödja och motivera till ett mer självständigt liv. Att själv få makten över besluten och insatserna, gör att man får en förbättrad självbild. Att vara en person med tankar och åsikter och inte bara brukare, ger ökad självkänsla och en ökad tro på den egna förmågan till förändring. Våga ta ställning, våga ta plats, våga framföra sina synpunkter, det är en bra början för ett ökat brukarinflytande. Patienter inom slutenvården kunde berätta att de inte kände av något större brukarinflytande, däremot en stor känsla av misstroende från personalens sida, att man inte blev tagen på allvar. Det känns som om man inte är huvudpersonen i sitt eget liv. Man befinner sig alltid i en beroendeställning där man inte är delaktig, beslut fattas över ens huvud. Man blir fråntagen sitt ansvar och förlorar därmed rätten att hävda sig. Man känner att personalen har låga förväntningar, men höga krav på patienterna. Tyvärr upplevs personalen som oengagerad i sitt arbete, man önskar att personalen var mer lyhörd och flexibel, samt hade större respekt för patienternas åsikter och synpunkter: ett bättre bemötande helt enkelt. Att personalen inte kommer med färdiga lösningar och svar, utan lyssnar och ger möjlighet till reflektion. Många yngre patienter uttryckte en önskan om att patienter och personal måste börja samarbeta mer med varandra, för att brukarinflytandet ska hållas vid liv. Det måste ske en förändring av attityder mot patienterna och de maktskillnader som finns mellan patienter och personal måste synliggöras, det måste skapas en ömsesidig respekt. När du vet ditt sanna värde, kan ingen få dig att känna dig värdelös. 12

13 Exempel på hur det inte bör vara: En personal kom in till patienten på rummet för första gången utan att presentera sig och följande konversation utspann sig: Personal: - Hör du röster? Patient: - Nej det gör jag inte! Personal: - Har du en psykos? Patient: - Nej det har jag inte. Personal: - Du är alltså enbart dum i huvudet. Många av de intervjuade patienterna visste inte riktigt vad brukarrådet var för något, vilka de är till för, var de finns att kontakta, eller vilka som sitter med i rådet. Det är ganska få patienter som är med i någon intresseförening. Så här säger brukare om vad delaktighet innebär Skellefteå Gemensamt för de brukare som intervjuats är att de saknar och efterfrågar information på ett tidigt stadium. Det gäller både övergripande frågor (ingen av brukarna vi träffade kände exempelvis till PRIO-satsningen eller SIP samordnad individuell plan enligt HSL och SoL). Även frågor som rör det egna boendet, som exempel nämndes indragningen av bilar eller anställning av vikarier, är man inte informerad om i förväg. Vi ställde frågan på vilket sätt de vill få information, där merparten svarade att de önskade skriftlig och muntlig information. Förslag lämnades också från brukarna på ett nyhetsbrev, där omvärldsbevakning och information om vad som händer lokalt inom vård och stödsystemet skulle finnas. Några av de kommentarer vi fick från brukare gällande delaktighet och information: Vill bli informerade. Vi vill tycka till. Det viktigaste är inte att få vara med och bestämma, det viktiga är att få bli informerad, efterfrågad och att få bidra med erfarenhet och synpunkter inför beslut. Vi föddes inte så här, var och en av oss har en historia som förklarar varför det blev som det blev. 13

14 Ni glömmer bort att vi är dugliga. Förutom brukarerfarenhet har vi också livserfarenhet och yrkeserfarenhet. Det finns ett maktförhållande mellan oss och personalen, där personal står över oss. Så här säger brukare om vad delaktighet innebär Umeå Vilken är din upplevelse av inflytande som medlem i intresseförening? Många anhöriga har en känsla av uppgivenhet, känner att de har små möjligheter att påverka sin situation. Besöker man psykiatriska kliniken tillsammans med sin anhörig blir man bemött med orden: vi kan inte säga något - vi har sekretess. Personalen kan säga att patienten inte givit sitt medgivande till att vi får prata med er, så åk hem i lugn och ro - vi hör av oss om det blir någon förändring. Som mamma gör det ont i hjärtat att höra de orden. Vid sådana tillfällen är det svårt att åka hem, man sätter sig i centralhallen och väntar i hopp om att avdelningen ska ringa. Någonstans finns förståelsen för att personalen arbetar på ett visst sätt, att sekretessen måste hållas, att personalen måste förhålla sig till givna regler. Information till anhöriga är en process där nya erfarenheter och kunskaper ständigt kommer i dagen. Behoven av stöd till de anhöriga förändras med tiden. För vissa personer är den psykiska ohälsan långvarig och livslång, att som anhörig få träffa andra i samma situation inte bara personer inom den egna föreningen, skulle bidra till att vardagen kunde kännas lite lättare. Många av de anhöriga som hjälper och stödjer sina anhöriga känner att de vill få något tillbaka, som gör att de orkar fortsätta att kämpa ett tag till. Ett exempel kan vara någon form av stimulans, man kan dock inte ge något specifikt förslag. Som anhörig besitter man en stor kunskap och erfarenhet och man anser att den kunskapen borde tas tillvara på ett bättre sätt av kommun och landsting, än vad som sker idag. Man vill känna sig viktig, lyssnad på och behövd. Erfarenheter av BISAM i Skellefteå Det som framkommer i samtalen med ledningsgrupperna för psykiatrin och socialtjänstens enhet för Stöd och service för personer med funktionsnedsättning att brukarinflytande tydliggjordes och fick utrymme i sammanhang där BISAM deltog. Psykiatrin förordar att företrädare från intresseorganisationerna finns representerade i exempelvis HÖKENgruppen, så som tidigare var fallet med BISAM, och de föreslår att representationen görs ömsesidig och kompletteras med att företrädare från vården deltar vid intresseorganisationernas möten. Detta både för att ge information, och framförallt för att samla in 14

15 information. Från vård och stödsystemet menar man att BISAM blev sammankopplad med en person, istället för en funktion. Om man i framtiden använder sig av BISAM så behöver funktionen enligt dem få en tydlig roll och tillhörighet. Intresseorganisationerna menar att den ovissa ekonomin inom föreningarna gjorde BISAM-funktionen sårbar. Det blev ryckigt i BISAMs arbete, när ekonomin inte var säkrad mer än ett år i taget, vilket i sin tur gjorde det svårt att planera för ett långsiktigt arbete. Verksamheternas syn - Umeå Hur arbetar ni för att öka brukarinflytande inom er verksamhet/organisation? Frågor kring brukarinflytande inom psykiatrin kommer kontinuerligt upp på ledningsnivå via Socialpsykiatriskt kunskapscentrum, avdelningschefer och de representanter som sitter med i brukarrådet. Psykiatrin kommunicerar via brukarrådet, samt att man besökt Kärnhuset och informerat. Psykiatrin ställer sig undrande till om information som utgår från brukarråd och intresseorganisationerna verkligen når ut till alla berörda parter, och hur brukare som inte är föreningsanslutna får del av informationen. I dagsläget finns minnesanteckningar från brukarrådets möten att hämta på psykiatrins egen sida för personal, som kan skrivas ut och anslås. En del i strävan efter ökat brukarinflytandet har varit projektet Bättre vård - mindre tvång (SKL-projekt inom PRIO-satsningen). Projektet syftar till att förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder. Det lämnas regelbundet ut patientenkäter för att få in synpunkter på vad som kan göras bättre, och vad man lyckats mindre bra med. Det är bra att få veta hur saker uppfattas, om man missat något med tanke på patientperspektivet, individuella behandlingar, maktstrukturer. Enkätundersökningen görs i samarbete med Umeå Universitet och svarsfrekvensen har varit mycket god. Man arbetar tillsammans med psykiatriavdelningarna med att öka brukarinflytandet och uppmanar sina patienter att skriva insändare bland annat kring det planerade psykiatrihuset. Man samarbetar med HSO handikappföreningarnas organisation och RSMH på landstingsnivå. Mötena dokumenteras i form av minnesanteckningar som sedan går vidare till Kärnhuset och brukarrådet. Det som upplevs som bekymmersamt för psykiatrin är inte veta vem man ska kommunicera med. Ett önskemål under en längre tid har varit att få en fungerande motpart; ett NSPH, som skulle kunna vara behjälpligt när man behöver belysa frågor av lite större dignitet och av nationell karaktär. När det gäller arvodering till brukarrepresentanter så har psykiatrin vid något tillfälle ekonomiskt ersatt en person. Det ses dock som en övergripande landstingsfråga och inget som verksamheten själv beslutar om. Inom socialpsykiatrin i Umeå menar man att det fortsatta arbetet kring ett ökat brukarinflytande blir på sikt att nyttja brukarnas egna kompetenser mer än idag och utbilda mentorer och stödpersoner med egen erfarenhet. Samt arbeta vidare med hur vi bemöter våra medmänniskor på alla nivåer. Umeå kommuns största brukarundersökning visade på att bemötandet ligger på topp. Socialpsykiatrin i Umeå är en intraprenad och därmed har man kortare beslutsvägar. Detta bör medföra att brukarna har lättare att komma i kontakt med enhets- och verksamhetschef. Det behövs bara ett telefonsamtal. 15

16 Sjuttiofem procent av brukarna inom socialpsykiatrin känner till klagomålshanteringen, och hur man går tillväga för att få till en förändring, enligt de undersökningar man gjort. Forum för brukarinflytande finns på olika nivåer i vår verksamhet. Exempelvis vid upprättande av individuell genomförandeplan, husmöten, veckomöten eller andra forum på verksamhetsnivå samt via brukarrådet. Verksamheternas syn Skellefteå Vad är nyttan med brukarmedverkan? Psykiatrins ledningsgrupp säger att de är positiva till brukarmedverkan, eftersom det bidrar till att medarbetare får ännu tydligare brukarfokus. De menar att brukarmedverkan bör vara självklart utifrån landstingets värdegrund Patienten i centrum Ständigt bättre. Psykiatrin tänker sig att de skulle ha nytta av brukarmedverkan inför förändringar. Det skulle ge ett bättre beslutsunderlag och belysa vad som är mest prioriterat sett ur ett patientperspektiv. Socialpsykiatrin vill ha en dialog med de brukare som använder deras tjänster. De vill försäkra sig om de kvalitetshöjningar som görs också upplevs som värdeskapande för brukaren. Vilken grad av brukarmedverkan vill ni ha? Graden av brukarmedverkan måste enligt psykiatrin få variera, beroende på vilken fråga det gäller. Vidare anser de att graden av både ansvar och medverkan förändras under beslutsprocessens gång. Inledningsvis kan det handla om information, medan det senare i processen kan innebära medbestämmande. Psykiatrin vill ha brukarmedverkan så långt det är möjligt inom de ramar de själva har ansvar för. Socialpsykiatrin vill ha brukarmedverkan på ett mycket tidigt stadium. Brukarnas erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara inför varje förändring, som direkt eller indirekt berör dem. Idag har man svårt att nå upp till delaktighetsgraden information, men man arbetar aktivt för att utveckla former för det. Det senaste året har man arbetat aktivt med serviceförklaringar, bland annat med hjälp av fokusgrupper. Serviceförklaringar är en beskrivning av en tjänst eller insats. Genom serviceförklaringarna får brukaren information om sina rättigheter och skyldigheter. Målsättningen för socialpsykiatrin är just nu att brukaren ska vara en självklar dialog- och samarbetspartner. 16

17 Former för brukarmedverkan Psykiatrin kan se att exempelvis ett brukarråd skulle kunna ha konsultuppdrag kring specifika frågor eller uppgifter. De tror även att fokusgrupper skulle kunna vara ett stöd för dem i beslutsprocesser. De förordar även en BISAM med ett samordnande uppdrag kring brukarmedverkan. Psykiatrin menar att de behöver hitta en arena för förberedande diskussioner kring när, var och hur brukarmedverkan ska ske i en viss fråga. De efterfrågar någon process som kan tydliggöra när i en beslutsprocess, en utvärdering eller ett utvecklingsarbete, som brukarmedverkan ska inledas. De skulle också vilja lära sig mer om metoden delat beslutsfattande. Socialpsykiatrin vill ha brukarmedverkan på alla nivåer, det vill säga på individnivå i genomförandeplanerna, på verksamhetsnivå genom husmöten, samt på organisationsnivå genom fokusgrupper. Man har också inrättat ett system för att samla in och synliggöra synpunkter från brukare, för att systematiskt kunna arbeta med förbättringar utifrån de synpunkter som kommer in. 17

18 Diskussion och förslag En sammanfattande och positiv slutsats utifrån de omfattande spaningar som utförts inom ramen för detta utvecklingsarbete är att det finns en stark och god vilja från brukare såväl som från företrädarna för de aktuella huvudmännen att vidareutveckla och förstärka brukarmedverkan i riktning mot stärkt brukarinflytande. En rad initiativ är också tagna, man är på g. Samtidigt framtonar en relativt dyster bild i vissa intervjuer som ger ett intryck av att det på vissa håll finns brister i grundförutsättningarna för delaktighet ett gott och respektfullt bemötande. Vi kan inte veta hur omfattande eller kanske begränsade - dessa problem är, men måste ändå notera att om inte grundförutsättningarna i dessa avseenden är uppfyllda så mycket som det bara går, så kommer aldrig så goda intentioner, metoder och strukturella reformer i syfte att stärka delaktigheten att bli framgångsrika. Sedan ligger det i sakens natur att det kan vara komplicerat att erbjuda gott bemötande i akutvårdssituationer, där skyddsaspekter måste beaktas och tvångsmedel tas i anspråk. En hjälp med att komma över sådana komplikationer kan dock faktiskt vara att kontinuerligt involvera personer med egen erfarenhet i arbetet med att hitta strategier för att bedriva vård och stöd under pressade villkor och i akuta situationer med bibehållen respekt för individens värde och värdighet. Reflektioner/Umeå: Förbättringsområde För många år sedan sågs brukarinflytande som något flummigt. Bara tanken att brukare och patienter skull få möjlighet att bestämma över sina egna liv: - hur tokigt var inte det? Efter att under sex månader fått förmånen att träffa alla dessa brukare och fått ta del av deras berättelser så inses hur illa samhället och samhällets representanter många gånger behandlat denna grupp under årens lopp. Det är människor som du eller jag, men skillnaden kan i många fall vara att man inte har något socialt nätverk som stöttar och bevakar ens rättigheter. Brukarmedverkan med inriktning mot ökat brukarinflytande måste vara en angelägenhet på samtliga besluts- och verksamhetsnivåer, vem ska annars bära ansvaret för att brukarinflytandet hålls vid liv och utvecklas? Arbetet med att öka brukarinflytandet kommer aldrig att bli klart, det pågår ständigt. Därför är det av stor vikt att de som har resurserna och planerar för verksamheter har brukarinflytande som en stående punkt på dagordningen och att det görs kontinuerliga utvärderingar. Utifrån detta utvecklingsarbete synes det största förbättringsområdet finnas på psykiatriavdelningarna, och i det individuella mötet mellan patient och personal. Det första mötet med en annan människa lämnar många gånger bestående intryck. 18

19 Förutsättningarna att kunna ta till sig information och vara delaktig är olika från person till person. Det kan också vara individuellt vad människor upplever som ett respektfullt och gott bemötande. Brukare möts ibland av en attityd som uppfattas som nedlåtande och ibland rent kränkande. Makt förmedlas genom status, och statusskillnaderna mellan vården och de vårdade finns där. Det finns situationer när de professionella har möjlighet att bestämma mot den andres vilja. Tydliga sätt att visa denna makt och status är via kroppsspråk, ansiktsuttryck och sättet man talar, uttrycker sig på. Många gånger ser inte personalen människan/brukaren, utan bara hans eller hennes handlingar och beteenden. Inget händer över en natt Samarbetet mellan socialpsykiatrin och psykiatrin pågår ständigt. Det är två stora organisationer som inte går att förändra över en natt. Därför måste det finnas tydliga mål i deras verksamhetsplaner där det klart och tydligt står hur man kontinuerligt ska fortsätta arbeta för ett ökat brukarinflytande. Kommun och landsting måste ställa högre krav på sina verksamheter, trots kärvt budgetläge, och utbilda sin personal till professionella medarbetare kompetensutvecklade inom områden som bemötande, etik och moral samt återhämtning. Det är brukarna som är experter på området, så det vore en björntjänst att inte lyssna och ta till sig deras synpunkter. Samma sak gäller för de anhöriga, vars kunskap och erfarenhet borde tas till vara och lyssnas på i större utsträckning. Reflektioner/Skellefteå Evidensbaserad praktik Tanken om en evidensbaserad praktik verkar inte ha fått fäste ännu i verksamheterna. Kunskapsinhämtning från egenerfarna som metod för att tolka behov och se samband behöver utvecklas. Återhämningsinriktat arbetssätt är en metod som bygger på en hög grad av brukarmedverkan, den finns antagen i länsöverenskommelsen och återfinns även i den lokala handlingsplanen. Man menar att det återhämtningsinriktade arbetssättet ska genomsyra verksamheterna på alla nivåer, men man har ännu inte kommit så långt som till att bryta ner detta i konkreta och mätbara målsättningar, vilket förstås gör det svårt att följa upp och utveckla arbetet. I de inledande samtalen med ledningsgrupperna verkar uppfattningen vara att brukarmedverkan är något som sker i syfte att säkerställa att brukares behov och rättigheter bevakas. Man verkade se på brukarmedverkan som något man är ålagd att ha, snarare än något som man själv har nytta och vinning av. Orsaken till det havererade försöket med BISAM kan finnas i detta synsätt. Systematik I de båda ledningsgrupperna finns det en del tankar om hur man kan fånga brukares erfarenheter och synpunkter, men vad som saknas är en systematik för detta hur ska genomföras, vilka kanaler man skulle kunna använda sig av för att samla in information, när i en process det bör ske, vem som ska analysera informationen som man får in etc. Vidare saknas rutiner för hur erfarenheterna ska tas tillvara och spridas i organisationen. Exempelvis återkopplades tidigare brukarrevisoner enbart till de enheter där de var 19

20 genomförda, men lyftes inte upp på verksamhetsnivå och kom därför inte heller att användas på en aggregerad nivå. Brukarrevisioner kan om de används fullt ut ge patienter och brukare en mycket aktiv roll i verksamhetsutvecklingen. Psykiatrins ledningsgrupp påtalar framförallt ett behov av brukarmedverkan på verksamhetsledningsnivå. Även om detta är viktigt, bedömer vi att det även krävs förstärka möjligheter för brukarmedverkan på enhetsledningsnivån. Tjänstedesign I slutet av projektet, efter träffarna med ledningsgrupperna, kom projektet i kontakt med metoden tjänstedesign. Tjänstedesign är en metod som bygger på att (i detta fall) vård och stödsystemet bjuder in brukare, patienter eller anhöriga i förbättringsarbetet i syfte att bättre kunna sätta fingret på vad som verkligen skapar värde. Brukaren bjuds in redan i utformningen av processen. Metoden tjänstedesign prövas just i Västerbotten av tre verksamheter inom funktionshinderområdet. Projektet drivs via FOU Välfärd inom RegionVästerbotten, och det är angeläget att vård och stödsystemet i Skellefteå tar del av erfarenheterna från detta projekt (FOU välfärd, 2014). Förslag - Skellefteå Införandet av en hållbar struktur för brukarmedverkan i vård och stödsystemet kräver ett långsiktigt arbete på många olika nivåer och arenor. Brukarmedverkan förutsätter en genuin ansats i alla led, det vill säga politik, verksamhetsledning, enhetschefer, personal, brukare och anhöriga. Vård och stödsystemet måste tro på att brukarmedverkan kan bidra till en bättre utveckling av de insatser som ges. Brukare och anhöriga måste tro på att vård och stödsystemet vill förstå och göra rätt. Vidare måste vård- och stödsystemet ta ett ekonomiskt ansvar för de kostnader som uppstår för brukare vid deltagande i brukarmedverkan, kostnader såsom resor, tid och utbildning. BISAM Vi föreslår att en BISAM i Skellefteå tillsätts igen, men denna gång i kombination med ett brukarråd och med en finansiering från vård-och stödsystemet. BISAM blir en partsammansatt tillsatt tjänst och brukarrådet ska representera brukargruppen som finns inom psykiatrin och socialtjänsten, dvs. det ska finnas både unga och gamla, kvinnor och män, personer med erfarenhet av tvångsvård, personer med neuropsykiatriska diagnoser, personer med psykoserfarenhet, personer med erfarenhet av psykisk ohälsa i kombination med missbruk etc. I brukarrådet ska det också finnas en till två anhöriga. Deltagare till brukarrådet ska rekryteras både bland intresseorganisationerna och bland andra brukare som inte är knutna till någon förening. Brukarrådets ledamöter ska arvoderas för sina uppdrag. På world café kom ett förslag från brukare om att inflytandemärka beslut. Med det menade man att det finns en överenskommelse för hur en beslutprocess ska genomföras för att den ska anses som samverkad med brukare. 20

21 Årshjulet BISAM och brukarrådets arbete ska följa respektive verksamhets årshjul när det gäller verksamhetsplanering men gärna ligga steget före, dvs. inför framtagande av exempelvis styrkortsaktiviteter ska BISAM och brukarråd på uppdrag av verksamhetsledningarna utreda vad som är angeläget i aktuell aktivitet sett ur ett brukarperspektiv. BISAM och brukarråd ska också vara involverade i patient och brukarundersökningar, och självklart ska metoden brukarrevisioner åter tas i bruk men med nya rutiner för hur resultatet tas om hand ska skapas. Utifrån ovanstående bör BISAM, brukarråd och kvalitetsledare/vårdadministratörer i respektive organisation ha ett nära samarbete. Flexibilitet BISAM och brukarrådets metoder för informationsinhämtning måste vara flexibla. Brukarrevisioner är en metod men det ska också finnas möjlighet att komma in med synpunkter på andra sätt. Ansvaret för det nyhetsbrev som efterfrågades skulle också ligga på BISAM och brukarråd. Nyhetsbrevet skulle förstås både finnas tillgängligt på nätet och i pappersform. Vidare föreslås att verksamhetsledning och brukare minst två gånger per år möts antingen via en chatt eller i verkligheten. e-hälsa Bisam och BR ska vara en nära samarbetspartner i utvecklingen av e-hälsatjänster, såsom Mina sidor, Koll på min SIP, bildstöd i I-pads, e-tjänst bostadsmarknad, mina myndighetskontakter, e-blankett för att söka till fritidsarrangemang etc. Hög närvaro Vidare föreslås att BISAM och brukarråd har hög närvaro inom slutenvården i syfte att undersöka vad som kan göra vistelsen där bättre ur ett patientperspektiv. Även detta sker via ett nära samarbete med verksamhetsledningarna. Anhörigstöd BISAM och brukarråd ska vara en resurs i anhörigstödet. BISAM och BR kan till exempelvis ha i uppgift att säkerställa att anhöriga till personer inom slutenvård och på boenden känner till det självhjälpsgrupper som finns inom intresseorganisationerna, samt det stöd som kan sökas via psykiatrin och socialtjänsten. Anhöriga skulle önska fler forum för gemenskap, fortbildning och kompetensutveckling samt stöd och utbildning i motiverande samtal och ett självständigt liv. Man efterfrågar någon instans dit man kan vända sig för rådfrågning eller stödsamtal, och vart man vänder sig som anhörig i svåra situationer. NSPH BISAM finns med vid de NSPH-nätverksträffar som framledes kommer att ske i Västerbotten. No quick fix Det kan inte nog poängteras att det arbete vi har framför oss kommer att kräva tid, utbildning och praktik men framförallt tålamod: I. ALLA. LED. Det är här inte en quick fix!!! 21

22 Förslag - Umeå Utbilda personal Om man ser till brukarna och anhörigas upplevelser när det gäller att bli sedda, så behöver personalen en hel del utbildning i bemötande och i att respektera och visa intresse för de människor som de möter dagligen i sitt arbete. Patientombudsman Det kanske är dags för en patientombudsman som tar in synpunkter och eventuella klagomål, och lämnar det vidare till kommun och landstingsledning. Patientombudsmannen eller -kvinnan har egen brukarerfarenhet och får stöd i arbetet av personal. Patientombudsmannen går att kontakta vid behov, via telefon eller mail. Kanske kan Patientombudsmannens uppgifter sammanfalla med en BISAM-funktion. Brukarrådet För att komma igång med ett ökat brukarinflytande och spara tid bör man i Umeå satsa på det Brukarråd som redan finns, men det måste förändras. Redan idag närvarar någon representant utsedd av brukarrådet vid rekrytering av enhetschefer. Man medverkar vid planeringen av Psykeveckan, och är med och tycker till när staten skickar ut påbud. Det borde vara en självklarhet att representanter för Brukarrådet satt med i olika ledningsgrupper för att få insyn i och kunna påverka faktorer som budget, tillgänglighet, riktlinjer, behandlingar, utbildning för personal och så vidare, men vi är inte där riktigt än. Man bör vad gäller Brukarrådets bemanning satsa på två engagerade föreningsrepresentanter från varje förening, personer som vill samarbeta och föra en dialog mellan föreningar, men också med kommun, landsting och politiker. Det måste till en föryngring bland representanterna; en mix av yngre och äldre med olika kompetenser. Ett önskemål är att socialpsykiatrin med över 500 brukare inom sin verksamhet fick nominera två representanter, en person från särskilda boenden (enligt LSS) och en person från ordinärt boende, samt att den unga gruppen som regelbundet träffas på Kärnhuset varje måndag fick nominera en person. De nominerade ska sitta på ett år vardera. Brukarrådet bör ha sin egen sekreterare och inte som idag, att representanten från Intraprenaden för minnesanteckningarna. Sekreteraren bör vara en person som är speciellt engagerad och intresserad av dessa frågor, och som har till huvuduppgift att dokumentera, skicka ut minnesanteckningar och annan brukarinformation som anses viktig, till alla berörda parter. Det finns redan idag personer i brukarledet som är intresserade av ett sådant uppdrag. De har stor datorvana och är vana vid att söka information via Internet, de finns på Facebook, och de twittrar, bland mycket annat. Naturligtvis bör Brukarrådets sekreterare arvoderas i relation till den tid arbetet tar i anspråk. Kanske det går att söka pengar eller bidrag för ett sådant uppdrag? Det måste också klart och tydligt framgå vad uppdraget går ut på. Brukarrådet behöver hitta former som passar alla deltagarna i gruppen. Var och en ska känna sig bekväm i rollen som föreningsrepresentant och inte som det är idag, att man kan känna ett visst obehag att sitta med på träffarna. Ett förslag till förändring är att genomföra Med starkare röst, vilket är ett studiematerial från NSPH i nio steg. Där man tar upp frågor som vad det innebär att representera en förening, vem du företräder, hur du på bästa sätt 22