Utbildning för förtroendevalda

Transkript

1 Utbildning för förtroendevalda Kimitoöns kommun Eero Laesterä, förv. dr Tuomas Hanhela, ekon. mag. 1

2 Vad är en kommun? Grunderna för den kommunala ekonomin Mätning hur går det för oss, hur effektiv eller ineffektiv är vår serviceproduktion? Vi dryftar balans, obalans, svårigheten att finna balans Strategin, mätning av livskraften Centralt om förtroendevaldas ställning Den politiska helheten Ärendeberedning, mötespraxis Vad är korrekt, vad inte Med målet 2

3 3 Allmänt om kommunen

4 Kommunens uppgifter enligt kommunallagen Kommunen ska främja sina invånares välfärd Främja sitt områdes livskraft Ordna tjänsterna på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt Med kommunens verksamhet avses allt där kommunen är med. Kommunens roll kommer att förändras i riktning välfärd, livskraft, företagsamhet och främjande av sysselsättning samt kommunal demokrati. - Blir det så? - Hur mycket kommer kommunens roll i verkligheten att förändras i de flesta kommuner? 4

5 Kommunens uppgifter Kommunen sköter de uppgifter den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och organiserar de uppgifter som särskilt föreskrivs för den i lag. I lag föreskrivs också om när uppgifter ska organiseras i samarbete med andra kommuner (lagstadgat samarbete). Kommunen kan med stöd av avtal även åta sig att sköta andra offentliga uppgifter än sådana som hör till dess självstyrelse. Genomförs vård- och landskapsreformen, får kommunen inte ordna uppgifter som omfattas av social- och hälsovården. Vad innebär självstyrelse? Var föreskrivs det om den? Hurdana bestämmelser kan kränka självstyrelsen? Kommunen är en självstyrande obligatorisk gemenskap, varje finländare hör till någon kommun. Kommunen har lagstadgad beskattningsrätt jämfört med banker i riskkategori 0 Ingen risk som inverkar på soliditeten. De kommunala tjänsterna finansieras genom skatter och till en viss gräns genom avgifter. Kommunen sköter inte sina tjänster genom att göra business. Skattefinansieringen kommunens inkomstskatt, fastighetsskatt, samfundsskatt och statsandelar. 5

6 Kommunens roller, vad är en kommun? En kommun är en uppdragsekonomi utan vinstsyfte (särskilt staten, men också kommuninvånarna ger kommunen uppgifter i uppdrag) Kommunens allmänna och särskilda kompetensområde. Det särskilda kompetensområdet de lagstadgade uppgifterna Det är kommunens uppgift att ordna service för kommuninvånarna vederlag för servicen högst för produktionskostnader. Krav på resurshushållning och jämlikhet, lagar och förordningar begränsar i viss mån. Kommunen som organisation organiserar servicen / det allmänna och det särskilda kompetensområdet ( organisationens synvinkel, kommunhuset ) Kommunen är en lokalekonomi eller en lokal gemenskap ( regionens synvinkel) Kommunen är en demokratisk gemenskap ( (politiskt, demokratiskt) beslutsfattande, medverkan, kontroll) Staten finansierar verksamheten genom statsandelar och ger kommunen beskattningsrätt, och vad är det värsta som kan följa av det? Ett företag producerar täckning till sina ägare genom att dra nytta av risken kommunen förhåller sig neutralt eller söker sig bort från risker hur är det med näringspolitiken Kommunen eftertraktar inte affärsekonomisk vinst med sin verksamhet inkomster och utgifter bör vara i balans, inkomsterna samlas huvudsakligen in med tvång. Kommunen är en organisation som snarare undviker än söker sig till risker. Kommunens verksamhet har inte något sådant samband med den reella och penningprocessen som företag har (ett företag tillverkar/köper och säljer, och får vederlag för det ). Varför avviker permitteringar hos företag från permitteringar hos kommunen. 6

7 Produktion av tjänster Kommunen eller samkommunen kan antingen själv producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter. Särskilda bestämmelser gäller för användningen av servicesedlar. Kommunen kan dock anförtro offentliga förvaltningsuppgifter åt andra än myndigheter endast om det föreskrivs särskilt om det i lag. När kommunen eller samkommunen skaffar lagstadgade tjänster av någon annan tjänsteproducent kvarstår det organiseringsansvar som avses i 8 2 mom. i kommunallagen hos kommunen eller samkommunen. Tjänsteproducentens ansvar för tjänsterna bestäms dessutom i enlighet med vad som föreskrivs i kommunallagen eller annanstans samt enligt vad som kommunen eller samkommunen och tjänsteproducenten avtalat om. 7

8 Kommunens organiseringsansvar Kommunen kan själv organisera de uppgifter som åligger den enligt lag eller avtala om att organiseringsansvaret överförs på en annan kommun eller en samkommun. Vid lagstadgat samarbete ansvarar den andra kommunen eller samkommunen för organiseringen av uppgifterna för kommunens räkning. Den kommun eller samkommun som ansvarar för organiseringen av uppgifterna ska i fråga om de tjänster och andra åtgärder som ska organiseras svara för: 1) lika tillgång till tjänsterna och åtgärderna, 2) fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten i fråga om dem, 3) det sätt som de produceras på, 4) tillsynen över produktionen, 5) utövandet av myndigheternas befogenheter. Kommunen svarar för finansieringen av uppgifterna, även om organiseringsansvaret har överförts på en annan kommun eller samkommun. 8

9 (Ägar)kommunen och koncernen Ägarkommunen är en demokratiorganisation Det går att flytta över saker på koncernen och det har också gjorts Genom koncernen har man exempelvis reglerat kravet på balans i ekonomin Koncernen kan producera tjänster till marknadspris. Ekonomin kommer att granskas i högre grad på koncernnivå 2017, eftersom exempelvis kriskommunförfarandet till största delen utgår från koncerngranskning. Statistikcentralen har hittills grundat sig på reducerad statistik för koncernekonomin (endast balansräkningen). År 2016 var granskningen på koncernnivå tillräcklig (resultat, finansieringsanalys och balansräkning). Att leda en kommun är en helhet som består av kommunen och affärsverken (traditionellt ledarskap, budget, förvaltningsstadga, kommunallagen), kommunkoncernen, samkommunerna, intresseföretag och företag som producerar köptjänster samt tredje sektorn. 9

10 Kommun(organisationens) ekonomi Kommunen är inget företag kommunen är en uppdragsekonomi, ett företag strävar efter vinst (förtjänst). Den kommunala ekonomin bör vara i balans (resultaträkningen gå jämt ut eller visa ett litet överskott), kommunen bedriver inte stimulans och dämpar inte heller rörelser på marknaden. Staten kan i sin verksamhet ta till finanspolitiska metoder för stimulans eller för att dämpa en överhettning på marknaden (ingen balans ur resultaträkningssynvinkel). Kommunen bör fungera effektivt och åstadkomma resultat 10

11 Materialet Uppgiftslämnarrespons , Statistikcentralen Skatteprognosram (senaste), Kommunförbundet Kommunens egen uppskattning av hur budgeten förverkligas 2017 & budget och plan

12 12 Kommunens befolkning

13 Invånarantalet förändras.? Kemiönsaari /v /v /v /v Asukasluku ,9 % -0,8 % ,1 % -1,3 % 0 6 vuotiaat ,4 % -0,9 % ,7 % -4,2 % 6 vuotiaat ,2 % -2,6 % 0 0 0,0 % 0,0 % Peruskoulu, 7 16 vuotiaat ,0 % -2,0 % ,1 % -2,0 % Lukio, vuotiaat ,5 % -2,1 % ,9 % 2,5 % Työikäiset, vuotiaat ,4 % -1,6 % ,1 % -2,5 % vuotiaat ,6 % -1,0 % ,7 % 2,2 % Yli 84 vuotiaat ,7 % 2,4 % 6 2 1,9 % 0,5 % Eläkeikä, Yli 64 vuotiaat ,0 % 1,8 % ,9 % 1,2 % Huoltosuhde /v /v /v /v Kemiönsaari 68,6 74,7 84,1 91,8 103,0 108, ,7 % 2,5 % 8 2 9,1 % 2,3 % Verrokit 63,2 68,7 77,5 85,8 99,6 99, ,7 % 2,5 % ,6 % 2,7 % Koko maa 62,7 68,1 76,3 84,2 98,1 97, ,7 % 2,4 % ,3 % 2,6 % Mediaani-ikä /v /v /v /v Kemiönsaari 49,0 51,0 52,0 54,0 57,0 58, ,1 % 0,7 % 2 1 3,8 % 1,0 % Verrokit ka 45,3 47,1 48,8 49,7 51,1 51, ,6 % 0,8 % 1 0 1,9 % 0,5 % Koko maa ka 44,9 46,7 48,3 49,2 50,9 51, ,6 % 0,8 % 1 0 2,0 % 0,5 % Perlacon Oy 2017 Invånarantalet sjönk från år 2007 till år 2016 med över 500 0,8 % om året nedgången uppskattas bli allt snabbare. 1,5 % om året anses vara den kritiska gränsen. Befolkningsminskningen härrör från småbarn och barn i grundskoleåldern samt personer i aktiv ålder. Kommunen är redan till åren kommen och blir bara äldre. 13

14 Vilka element består befolkningsändringen av? Det minskade invånarantalet orsakas till största delen av den naturliga befolkningsutvecklingen, dvs. större mortalitet än nativitet Utflyttningsöverskottet inte särskilt stort Migrationen har gjort nedgången en aning långsammare

15 Rör det ännu på sig?

16 Vad får ändringen i invånartal och åldersstruktur för verkningar? Nedgången i invånarantal återspeglas direkt i kommunens skatteintäkter och statsandelar. Det är också skillnad på inflyttarstatus en arbetslös inflyttare kostar kommunen ca 1000 euro/år. Nedgången i barnantal torde ge utslag i servicenätverket. Ökningen i antalet äldre för i framtiden med sig intäkter till kommunen, men vård- och landskapsreformen tar bort kommunernas utgifter.

17 Resultaträkningen service som ska ordnas

18 Kommunens/kommunkoncernens resultaträkning Kemiönsaari Toimintatuotot Toimintamenot Toimintakate Kunnallisvero Yhteisövero Kiinteistövero Muut verotulot Verotulot yhteensä Valtionosuudet (josta harkinnanvaraiset 1000 ) Rahoitustulot ja -menot netto Korkotulot Muut rahoitustulot Korkomenot Muut rahoitusmenot Vuosikate Poistot Satunnaiset tuotot Satunnaiset kulut Tuloslaskelman tulos Poistoerojen muutos Varausten muutos Rahastojen muutos Ali/ylijäämä Kumulat. edell. tilik. ja kuluvan tilikauden jäämät Asukasluku Verotettava tulo (laskennallisesti) Veroprosentti 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % Driftsintäkterna och utgifterna innehåller de egentliga tjänsterna kommunen ordnar. Skatteintäkterna utgår från kommunens beskattningsrätt. Statsandelarna inte öronmärkta, överstiger inte utgifterna för att producera tjänsten. Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör vara > avskrivningarna och helst >nettoinvesteringarna + låneamortering. Vilken nivå är rätt för avskrivningar? Misären mäts nuförtiden i underskott, underskottet påverkas inte direkt av investeringar; ett underskott kan inte korrigeras med kassamedel. 18

19 Resultaträkningens (officiella) mätare Driftsintäkterna procent av driftsutgifterna = 100 * Driftsintäkter / (Driftsutgifter - Tillverkning för eget bruk) nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av driftsutgifterna värdet påverkas bl.a. av kommunens storlek, bolagisering av verksamhet och upprätthållande av läroanstalter kommunjämförelse är besvärlig en jämförelse kan försvåras av ändringar i hur olika verksamheter är organiserade, svåra att rätta till Årsbidraget procent av avskrivningarna = 100* Årsbidrag / Avskrivningar nyckeltalet mäter hur tillräcklig inkomstfinansieringen är: när nyckeltalets värde överstiger 100 % antas kommunens eller samkommunens inkomstfinansiering vara tillräcklig tolkningen är giltig, om avskrivningarna motsvarar nivån på ersättande investeringar avskrivningarna beskriver dock s.k. historiska värden, de har alltså beräknats utifrån förverkligade anskaffningsutgifter avskrivningarnas uppgift är att dela upp denna anskaffningsutgift över nyttighetens driftsperiod avskrivningsplanen får inte ändras för att påverka resultatet Årsbidrag euro / invånare Årsbidragets belopp räknat per invånare är ett nyckeltal som allmänt används för att uppskatta inkomstfinansieringens tillräcklighet och för att jämföra kommunerna sinsemellan det går inte att ge något allmänt målvärde för detta nyckeltal, eftersom värdet påverkas av skattesatsen och av hur verksamheten är organiserad svag jämförbarhet -enbart svårt att rätta till inverkan av hur verksamheten är organiserad 19

20 Kommunens inkomster Kommunens inkomster utgörs av driftsintäkter (som uppdelas ytterligare), skatteintäkter, statsandelar och finansieringsintäkter e 2015 Toimintatulot Verotulot Valtionosuudet Rahoitustulot e 2015 Tulovero Kiinteistövero 960 Yhteisövero Skatteintäkterna tas ut från kommuninvånarnas förvärvsinkomster, fastigheter de äger och företagens resultat. Statsandelen fås av staten som delersättning för de tjänster som ska ordnas.

21 Driftsbidrag från resultaträkningen 21 Toimintakate e/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Toimintakate e/as Rusko Pirkkala Pornainen Kerava Muurame Vantaa Kontiolahti Jyväskylä Kangasala Nurmijärvi Lieto Kempele Vihti Hattula Lempäälä Järvenpää Mäntsälä Nokia Aura Oulu Toimintakate e/as Pelkosenniemi Utsjoki Salla Enontekiö Ristijärvi Puolanka Rautavaara Vaala Savukoski Vesanto Sulkava Kivijärvi Ylitornio Posio Ilomantsi Pyhäjärvi Siikalatva Hyrynsalmi Pello Kemijärvi Driftsbidraget är ett negativt tal som är skillnaden mellan driftsintäkterna och driftsutgifterna. I driftsbidraget ingår den egentliga tjänsteproduktionens intäkter och utgifter. Ju större driftsbidrag, desto mera inkomster från skattefinansiering och statsandelar (och finansieringsintäkter osv.) måste kommunen få för att finansiera verksamheten.

22 Kommunens inkomstskatt 22 Veroprosentti Minimi 16,00 16,50 25 % 18,50 20,25 Keskiarvo 18,90 20,74 75 % 19,47 21,50 Maksimi 20,25 22,50 Kemiönsaar 19,00 19,75 Veroprosentti Kauniainen 16,00 16,50 Espoo 17,50 18,00 Eurajoki 17,82 18,00 Helsinki 17,50 18,50 Luhanka 19,00 18,50 Naantali 16,78 18,50 Vantaa 18,50 19,00 Inari 19,00 19,00 Sysmä 18,00 19,00 Kaarina 18,16 19,25 Kerava 18,00 19,25 Kustavi 19,25 19,25 Sipoo 18,75 19,25 Ylitornio 18,50 19,25 Hirvensalmi 18,50 19,50 Keitele 18,50 19,50 Kirkkonummi 18,25 19,50 Koski Tl 18,00 19,50 Lieto 18,55 19,50 Luoto 18,50 19,50 Veroprosentti Savonlinna 20,02 22,50 Vimpeli 19,75 22,25 Siikalatva 19,58 22,25 Ruovesi 18,75 22,25 Orivesi 19,00 22,25 Outokumpu 19,50 22,25 Ähtäri 19,75 22,00 Veteli 19,50 22,00 Urjala 19,50 22,00 Tuusniemi 18,50 22,00 Teuva 19,25 22,00 Suonenjoki 19,50 22,00 Simo 20,00 22,00 Siikajoki 19,50 22,00 Raasepori 19,79 22,00 Reisjärvi 20,00 22,00 Rautalampi 19,50 22,00 Pukkila 18,50 22,00 Pieksämäki 18,75 22,00 Paltamo 19,00 22,00 Verotettava tulo /as 2016 Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Verotettava tulo /as 2016 Kauniainen Espoo Kirkkonummi Helsinki Tuusula Sipoo Nurmijärvi Pirkkala Siuntio Järvenpää Kaarina Porvoo Naantali Kerava Vantaa Vihti Hyvinkää Ylöjärvi Inkoo Rauma Verotettava tulo /as 2016 Merijärvi Lestijärvi Perho Soini Rääkkylä Kivijärvi Siikainen Vesanto Ranua Rautavaara Polvijärvi Kärsämäki Valtimo Pielavesi Pertunmaa Pihtipudas Kaavi Pudasjärvi Karvia Reisjärvi Eff.veroprosentti Minimi 12,49 11,34 25 % 13,71 13,15 Keskiarvo 14,22 13,88 75 % 14,74 14,61 Maksimi 16,08 16,12 Kemiönsaari 13,86 12,60 Eff.veroprosentti Luhanka 12,82 11,34 Sysmä 13,00 11,55 Karvia 13,26 11,57 Tervo 13,19 11,82 Ylitornio 13,70 11,94 Polvijärvi 13,04 12,03 Eurajoki 13,70 12,05 Ranua 13,28 12,06 Miehikkälä 12,50 12,07 Rautavaara 13,17 12,12 Juva 13,26 12,15 Kivijärvi 13,26 12,19 Pertunmaa 13,26 12,23 Korsnäs 13,93 12,27 Vesanto 13,65 12,27 Siikainen 13,70 12,29 Koski Tl 12,91 12,31 Merikarvia 14,00 12,34 Karstula 13,28 12,37 Parikkala 12,70 12,39 Eff.veroprosentti Hanko 15,19 16,12 Siuntio 15,34 15,96 Kaskinen 14,28 15,80 Kotka 15,11 15,77 Mänttä-Vilppula 15,94 15,66 Savonlinna 15,47 15,54 Raasepori 15,72 15,50 Kangasala 15,12 15,46 Pirkkala 15,67 15,46 Keminmaa 16,08 15,45 Kokkola 15,08 15,45 Kemi 15,99 15,42 Siilinjärvi 14,69 15,36 Lempäälä 14,82 15,30 Kempele 14,84 15,30 Pietarsaari 15,36 15,30 Raahe 15,81 15,25 Masku 13,43 15,25 Kirkkonummi 15,08 15,20 Simo 15,80 15,18 Kommunen har beskattningsrätt (obegränsad). Rätten kommer inte att begränsas ens Inkomstskattens belopp beror på kommuninvånarnas inkomstnivå, avdragen från inkomstskatten (effektiv skatt) och skattesatsen. Den kommunala inkomstskatten är ändå snarare proportionell än progressiv.

23 Kommunens fastighetsskatter Kiinteistövero e/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Kiinteistövero e/as Eurajoki Pelkosenniemi Kustavi Utajärvi Kittilä Vaala Tervola Sodankylä Kolari Puumala Taivassalo Luhanka Ristijärvi Inari Parainen Kuhmoinen Kemijärvi Inkoo Loviisa Hirvensalmi Kiinteistövero e/as Ylöjärvi Nousiainen Aura Liminka Tornio Tyrnävä Hankasalmi Lumijoki Uurainen Imatra Laihia Jokioinen Karvia Perho Karijoki Paimio Ilmajoki Merijärvi Kontiolahti Rauma Kommunen tar ut skatt också på fastigheter inom sitt område. Den huvudsakliga fastighetsskatten tas ut för mark osv., för stadigvarande bostäder och andra bostadshus (fritidsbostäder). Det finns också kraftverksskatt och skatt för obebyggda tomter. Skatten på fritidsbostäder får inte vara hur stor som helst (begränsad i förhållande till permanent boende). I motsats till kommunens inkomstskattesats har fastighetsskatten inte obegränsad nedre gräns. Fastighetsskattesatsens nivå har stigit mycket mera än inkomstskattesatsen. Yleinen KIVE Muutos-% Maksimi 1,00 % 1,35 % 35,00 % Minimi 0,50 % 0,60 % 20,00 % Keskiarvo 0,69 % 0,96 % 39,90 % Vakit asrak, KIVE Muutos-% Maksimi 0,50 % 0,75 % 50,00 % Minimi 0,22 % 0,32 % 45,45 % Keskiarvo 0,30 % 0,47 % 56,07 % Muu asrak, KIVE Muutos-% Maksimi 1,00 % 1,35 % 35,00 % Minimi 0,50 % 0,60 % 20,00 % Keskiarvo 0,83 % 1,03 % 23,89 %

24 Andel av intäkterna från samfundsskatten 24 Yhteisövero e/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Yhteisövero e/as Pyhäjärvi Savukoski Kaskinen Harjavalta Rautavaara Helsinki Puumala Heinävesi Ilomantsi Loviisa Multia Vieremä Kittilä Uusikaarlepyy Rauma Honkajoki Vaasa Puolanka Kangasniemi Valtimo Yhteisövero e/as Ylöjärvi Luoto Liminka Lumijoki Pornainen Tyrnävä Siuntio Keminmaa Simo Hailuoto Akaa Nivala Merijärvi Vesilahti Järvenpää Alavieska Ilmajoki Utsjoki Ulvila Kemiönsaari Kommunerna får av staten en egen andel av de samfundsskatteintäkter som företagen genererar. Denna fördelningsandel mellan kommunerna och staten avtalas (årligen). Kommunernas inbördes andelar av samfundsskatten grundar sig på antalet företag i kommunen och antalet anställda i företagen samt företagens beskattningsbara intäkter. Alla intäkter från samfundsskatten delas INTE ut till den kommun där företaget har sin hemvist eller sitt huvudkontor. Samfundsskattebeloppet kommer att sjunka i samband med vård- och landskapsreformen. Från tid till annan talas det om att samfundsskatten kunde slopas på grund av konjunkturväxlingarna å andra sidan fråntar det en del av kommunens motivation att försöka locka till sig företagsverksamhet som ökar kommunens livskraft.

25 Statsandelen av skattefinansieringen Statsandelarna finansierar både kostnaderna för de lagstadgade tjänsterna OCH jämnar ut inkomstskillnaderna mellan kommunerna (skatteutjämning). Varje kommuninvånare kostar kommunen så mycket som självfinansieringsandelen är. Yksityiskohtainen jaottelu: Lask. Kust. Hinnat, : Nykytilanne: Puhdas siirto Esitys Nykytilanne Puhdas s. Esitys Ikä , , ,62 Ikä , , ,91 Ikä , , ,15 Ikä , , ,40 Ikä (ehdotus 16 +) ,50-61,19 Ikä , Ikä , Ikä , Ikä , Ikärakenne yht Sairastavuus , Työttömyysaste ,34 78,50 - Kaksikielisyys ,54 242,02 264,21 Vieraskielisyys , ,99 91,86 Asukastiheys ,36 34,20 48,39 Saaristo ,37 333,11 363,65 Koulutustausta ,39 367,88 29,39 Saaristo-osakunta ,65 Muut lask.kustannukset Syrjäisyys ,16 60,37 60,37 Saamen kotiseutualueen kunta ,84 766,71 766,71 Työpaikkaomavaraisuus ,17 18,32 - Hyvinvoinnin ja terv. edistäminen ,02 Työttömyysaste (rahoitus vos-% ,87 Lisäosat, yht Självfinansieringsandelen för en kommuninvånare är 1072,89 /inv.

26 Statsandelsförhållandet och det totala skatteuttaget 26 vos veroprosenttia Minimi -0,1 0,1 25 % 9,1 11,6 Keskiarvo 16,0 20,7 75 % 21,6 28,3 Maksimi 37,9 50,9 Kemiönsaari 16,2 24,6 vos veroprosenttia Kauniainen arvoa 1,2 ei löydy 0,1 Espoo arvoa -0,1 ei löydy 0,9 Helsinki arvoa 1,7 ei löydy 2,3 Kirkkonummi arvoa 3,0 ei löydy 2,8 Tuusula arvoa 2,9 ei löydy 2,8 Pirkkala arvoa 4,1 ei löydy 3,0 Järvenpää arvoa 3,0 ei löydy 3,3 Kerava arvoa 1,9 ei löydy 3,3 Nurmijärvi arvoa 3,7 ei löydy 3,5 Sipoo arvoa 4,4 ei löydy 3,8 Siuntio arvoa 4,0 ei löydy 3,9 Vantaa arvoa 3,0 ei löydy 4,4 Vihti arvoa 4,2 ei löydy 4,6 Naantali arvoa 4,2 ei löydy 4,6 Kaarina arvoa 4,4 ei löydy 4,7 Masku arvoa 5,0 ei löydy 5,0 Rusko arvoa 6,6 ei löydy 5,1 Porvoo arvoa 4,6 ei löydy 5,2 Muurame arvoa 6,0 ei löydy 5,6 Inkoo arvoa 3,3 ei löydy 5,7 vos veroprosenttia Ranua arvoa 37,9 ei löydy50,9 Rautavaara arvoa 34,7 ei löydy47,0 Kivijärvi arvoa 30,2 ei löydy46,1 Vesanto arvoa 35,2 ei löydy45,6 Salla arvoa 30,8 ei löydy44,4 Puolanka arvoa 30,1 ei löydy44,2 Pudasjärvi arvoa 30,5 ei löydy43,3 Posio arvoa 27,3 ei löydy42,6 Kannonkoski arvoa 28,3 ei löydy41,3 Rääkkylä arvoa 32,1 ei löydy40,8 Perho arvoa 29,5 ei löydy40,4 Valtimo arvoa 32,0 ei löydy40,3 Utsjoki arvoa 23,5 ei löydy40,0 Merijärvi arvoa 30,8 ei löydy39,9 Kärsämäki arvoa 28,1 ei löydy39,8 Pihtipudas arvoa 28,3 ei löydy39,1 Pielavesi arvoa 28,1 ei löydy38,8 Lestijärvi arvoa 27,1 ei löydy38,7 Kinnula arvoa 35,4 ei löydy38,0 Enontekiö arvoa 30,3 ei löydy38,0 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Minimi 16,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 18,2 25 % 20,25 1,5 1,0 11,6 0,0 0,0 36,6 Keskiarvo 20,7374 2,2 1,8 20,7 0,0 1,5 46,9 75 % 21,5 2,3 2,3 28,3 0,0 2,1 55,5 Maksimi 22,5 13,1 7,3 50,9 0,0 22,1 91,9 Loviisa 19,75 3,2 3,4 10,5 0,0 0,9 37,8 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Kauniainen 16,5 1,1 0,4 0,1 0,0 0,0 18,2 Pirkkala 20 1,1 0,8 3,0 0,0 0,0 24,9 Helsinki 18,5 1,6 2,8 2,3 0,0 0,0 25,2 Kerava 19,25 1,4 1,4 3,3 0,0 0,0 25,4 Kaarina 19,25 1,0 0,6 4,7 0,0 0,0 25,5 Espoo 18 1,5 1,8 0,9 0,0 3,5 25,7 Järvenpää 19,75 1,5 0,5 3,3 0,0 0,7 25,7 Tuusula 19,5 1,1 0,8 2,8 0,0 2,1 26,2 Kirkkonummi 19,5 1,1 0,8 2,8 0,0 2,1 26,3 Naantali 18,5 1,6 1,9 4,6 0,0 0,0 26,6 Vantaa 19 1,7 1,5 4,4 0,0 0,0 26,7 Rusko 19,75 1,1 0,9 5,1 0,0 0,0 26,8 Nurmijärvi 19,5 0,9 0,7 3,5 0,0 2,4 27,1 Vihti 20,5 1,3 0,6 4,6 0,0 0,4 27,4 Siuntio 21,5 1,7 0,4 3,9 0,0 0,0 27,4 Muurame 19,5 1,2 1,1 5,6 0,0 0,0 27,4 Ylöjärvi 20,5 0,0 0,0 6,9 0,0 0,0 27,4 Sipoo 19,25 2,0 1,0 3,8 0,0 1,9 28,0 Porvoo 19,75 1,7 1,5 5,2 0,0 0,3 28,5 Hyvinkää 19,75 1,5 1,3 6,1 0,0 0,0 28,6 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Rautavaara 21 1,8 6,6 47,0 0,0 15,5 91,9 Reisjärvi 22 2,2 1,1 34,0 0,0 22,1 81,4 Pielavesi 20,75 2,3 2,7 38,8 0,0 15,9 80,5 Valtimo 21 1,7 4,1 40,3 0,0 12,4 79,5 Vesanto 21 2,4 2,3 45,6 0,0 4,5 75,8 Konnevesi 21,5 2,3 2,0 27,8 0,0 21,4 75,0 Kivijärvi 21 4,4 3,2 46,1 0,0 0,0 74,8 Ranua 19,75 1,8 1,2 50,9 0,0 0,0 73,7 Kaavi 21,25 3,2 2,5 37,8 0,0 8,0 72,6 Perho 21 1,7 1,9 40,4 0,0 7,2 72,2 Puolanka 21,5 2,5 3,9 44,2 0,0 0,0 72,2 Pudasjärvi 20,5 2,1 2,7 43,3 0,0 2,7 71,3 Salla 20,5 2,8 2,5 44,4 0,0 0,0 70,2 Utsjoki 20,75 3,4 0,7 40,0 0,0 4,9 69,9 Utajärvi 20,5 8,2 2,7 37,8 0,0 0,6 69,7 Posio 21,75 3,3 1,9 42,6 0,0 0,0 69,5 Kannonkoski 21 2,8 3,3 41,3 0,0 0,0 68,4 Sulkava 21,5 3,1 3,5 37,8 0,0 1,3 67,2 Rääkkylä 21,5 2,8 2,1 40,8 0,0 0,0 67,2 Pelkosenniemi 21,5 13,1 2,1 30,2 0,0 0,1 67,0 Den vänstra tabellen visar statsandelsbeloppet omvandlat till skatteprocentenheter ju större tal, dess mera beroende är kommunen av statsandelen. Den högra tabellen visar kostnaderna för kommunens servicestruktur, när hela skattefinansieringen omvandlas i skatteprocentenheter. Kostnaderna för servicestrukturen i Rautavaara motsvarar 91,9 skatteprocentenheter

27 Det totala skatteuttaget 2016 Kemiönsaari Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Yhteisövero 0,69 0,64 0,82 0,85 0,78 Kiinteistövero 2,74 2,62 3,19 3,27 3,37 Valtionosuus 23,22 22,32 24,53 23,59 24,59 Nettolainaus 0,20 0,00 0,63 7,17 1,29 Kokonaisveroaste 46,61 45,34 48,93 54,63 49,78 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Nettolainaus Valtionosuus Kiinteistövero Yhteisövero Veroprosentti Om hela skattefinansieringen (inkl. upplåning) tas ut med skattesatsen, kräver Kimitoöns servicestruktur en kommunalskatt på ca 50 skatteprocentenheter. 0,

28 28 Den kommunala verksamhetens huvudnivåer (statistikklassificering)

29 29 Allmän förvaltning och övriga tjänster

30 30 Bildning

31 31 Grundtrygghet (social- och hälsovård)

32 Utgifter och inkomster specificeras Figurerna visar de kommunala utgifternas art. Den vänstra figuren (Vindala) visar hur Vindala i praktiken köpte in alla kommunala tjänster av andra tjänsteproducenter. En normal kommun, här tillväxtkommunen Kyrkslätt, ordnar i mycket högre grad sina tjänster som egen tjänsteproduktion. 32

33 Kommunens/kommunkoncernens finansiering Kemiönsaari Vuosikate Satunnaiset tuotot Satunnaiset kulut Tulorahoituksen korjauserät Investoinnit Investointimenot Rahoitusosuudet investointeihin Investointien omahankintamenot Investointihyödykkeiden myyntitulot Nettoinvestoinnit Varsinaisen toiminnan ja investointien kassavirta, netto Antolainauksen muutokset Antolainan antaminen Antolainan lyhennys Nettoantolainaus Lainakannan muutokset Lainanottaminen Lainan lyhennys Pitkäaikainen laina, nettomuutos Lyhytaikainen laina, muutos Lainakannan muutos, netto Muut maksuvalmiuden muutokset Muutos omassa pääomassa Muutos toimeksiantojen varoissa Muutos vaihto-omaisuudessa Muutos saamisissa Muutos korottomissa veloissa Muut maksuvalmiuden muutokset, netto Rahoitustoiminnan nettokassavirta Rahavarat Rahavarojen muutos Rahavarat Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör vara > (större än) avskrivningarna. Likaså bör årsbidraget vara större än nettoinvesteringarna. Annars blir kommunen skuldsatt och börjar sälja ut egendom. I en kommun är låneamortering inte en utgift och låntagning inte inkomst (jfr stat och företag och förgången tid). Ett lån övergår senare som amorteringar till skatteintäkter som kommunen tar ut. När är det motiverat med skuldsättning? kontakten mellan generationerna och inflyttare Upplösning av kassamedel ändrar inte resultaträkningens under/överskott, de likvida medlen är förhandsuppbörd. Rätt nivå? 33 Investointien tulorahoitus-% 203,0 % 112,0 % 195,7 % 68,4 % 38,4 % 105,8 % Pääomamenojen tulorahoitus-% 79,0 % 67,6 % 84,9 % 48,9 % 32,2 % 65,8 % Lainanhoitokate 1,25 1,57 1,45 1,62 1,90 1,68

34 Finansieringsanalysens (officiella) mätare inkomstfinansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringarna beskriver hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har täckts med inkomstfinansiering som fås från differensen mellan intäkter och utgifter med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses finansieringsanalysens utgifter för anskaffning av investeringar minskade med finansieringsandelarna (men alltså inte med realisationsintäkter) jämförbarheten försvåras bl.a. av omorganisering av verksamheten och investeringarnas årliga växling verkan av hur verksamheten är organiserad kan elimineras t.ex. genom att från investeringarna dra av anskaffningsutgiften för aktier som tecknas i samband med bolagisering inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag / (Egna anskaffningsutgifter för investeringar + utlåningens nettoökning + låneamorteringar) beskriver årsbidragets dvs. intäktsfinansieringens andel av det sammanlagda beloppet för egna anskaffningsutgifter för investeringar, utlåningens nettoökning och låneamorteringarna resten måste finansieras med nya lån eller till exempel med likvida medel jämförbarheten försvåras av samma faktorer som för investeringarnas intäktsfinansiering verkan av hur verksamheten är organiserad kan elimineras t.ex. genom att från investeringarna dra av anskaffningsutgiften för aktier som tecknas i samband med bolagisering och lånen till bolaget penningtillgångar = finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden kassautbetalningar kassautbetalningarna sammanställs från räkenskapsperiodens resultaträkningsposter och finansieringsanalysens poster beskriver det totala beloppet för penninganvändningen under räkenskapsperioden tillräcklig kassa (d) = 365 d * penningtillgångar / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden beskriver det inbördes förhållandet mellan de föregående, penningtillgångar och kassautbetalningar, alltså hur många dagars penninganvändning som kan täckas med de likvida medlen problemet är slumpmässigheten i mängden penningtillgångar vid tidpunkten för bokslutet beskriver endast läget vid just den tidpunkten 34

35 Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör som minst vara > avskrivningarna (helst ska årsbidraget vara >nettoinvesteringarna + låneamorteringen) Vilken nivå är rätt för avskrivningar? - Avskrivningsnivån bör motsvara egendomsslitaget och/eller den årliga nytta som egendomen ger. Likaledes - eftersom nettoinvesteringarna ofta är större än avskrivningarna, bör årsbidraget vara större än nettoinvesteringarna. Annars skuldsätter sig kommunen eller säljer ut egendom. Bäst är det, om man utöver detta som inkomstfinansiering kunde ta ut t.ex. 1/10 av lånebeståndet, då också lånet minskar. 35 Att upplösa kassamedel ändrar inte resultaträkningens under/överskott, kassatmedlen är förhandsuppbörd. Kassamedel eller penningtillgångar består av egendom som lätt går att omvandla i likvida medel. Alla penningtillgångar är inte kommunens egna, endast en del är förhandsuppbörd. Penningtillgångarna rekommenderas omfatta ca 20 betalningsdagar. Vad är det för skillnad på likviditeten hos en kommun och ett privat företag? När är skuldsättning motiverat? kopplingen mellan generationerna och inflyttare i kommunen. Upplåningen finansieras i efterhand genom skatteuppbörd. Kommunen och permissioner Avskrivningar i kommunen och i företag

36 Intäkterna i resultaträkningen ökar kassan och ändrar samtidigt genom resultatet under/överskottet. Intäkterna kan också omfatta sådan försäljning av egendom där försäljningspriset överskrider balansvärdet. Därför kan influtna kassamedel som upplöses inte på nytt påverka resultatet. (Den egentliga verksamhetens) RESULTATRÄKNING Resultaträkningens och finansieringens inverkan på kommunens kassa Kommunens kassa (eller egentligen penningtillgångar) Resultaträkningens utgifter minskar kassan och ändrar samtidigt genom resultatet under/överskottet. Utgifterna kan också omfatta sådan försäljning av egendom där försäljningspriset underskrider balansvärdet. Om man återbetalar lån från kassan, kallas det finansiering. Det är inte utgifter som inverkar på under- eller överskottet. När kassan stärks genom lyft av lån, kallas det finansiering. Det är inte utgifter som inverkar på undereller överskottet. Ändringar i lånebeståndet påverkar resultatet (resultaträkningen) som en 36 ändring i ränteutgifter. FINANSIERING (av investeringar och lånebetalning) Investeringarna och lånebetalningen finansieras av resultaträkningens poster genom årsbidraget och tillfälliga intäkter och utgifter En ändring i kassan inverkar på resultatet som en ändring i ränteintäkter, men påverkar inte undereller överskottet. Om man betalar investeringsutgifter från kassan, kallas det finansiering. Egendomens övergång från en form till en annan ändrar inte under- eller överskottet. Investeringar påverkar resultatet (resultaträkningen) genom avskrivningar.

37 Ska vi investera?

38 Investeringar Vad är en investering? Vad är en nettoinvestering? Hur finansieras driftsutgifterna och investeringsutgifterna? Hur syns det i resultaträkningen och finansieringsanalysen? Kan man investera samtidigt som man sparar? Ett grundläggande fel är att investeringarna och deras inverkan på driftsekonomin inte sammanpassas i budgetskedet. Kommunen har endast en sorts penningmedel När man ser över ekonomin och bedömer finansieringens hållbarhet bör kommunens och kommunkoncernens finansiella helhet beaktas så att investeringarna tas med i helhetsbedömningen 38

39 Investeringar - livskraftsprojekt 39 Investeringarna/projekten som livskraftstillväxt Man bör hålla korgen med tjänster & korgen med livskraft i minnet (Livskrafts)investeringarna och (livskrafts)projekten görs i rädsla för sammanslagningar; mycket Tiebout Livskraftsprojekten Går det att svänga om utvecklingen? Vem kan? Riskhantering. Projektautomater Risk att projekten blir kvar i strukturerna för att saneras Vilken investering tryggar livskraften, vilken inte; vilken investering ger kommunen inflyttare; kan inte också investeringar finansieras genom användning Skolan, serviceinrättning för äldre Sporthall Ishall, kulturhus, simhall Livskraftspolitisk investering - spa Ansvarstagande Näringspolitiskt projekt bostadsmässa eller motsvarande Hissbolag på vilket håll i Finland Hur inverkar investeringarna på driftsekonomin? Inverkar en kommunal investering på inflyttningen i kommunen??

40 Investoinnit Toivakassa Kemiönsaari Vuodessa Vuodessa Vuodessa Bruttoinvestoinnit eur/as koko maa keskimäärin Nettoinvestoinnit eur/as koko maa keskimäärin Vuosikate euroa/asukas koko maa keskimäärin Poistot eur/as koko maa keskimäärin Ali/ylijäämä eur/as koko maa keskimäärin Vuosikate - Nettoinvestoinnit eur/as koko maa keskimäärin Käyttöomaiosuuden arvo eur/as koko maa keskimäärin Poistot käyttöomaisuudesta %:ia 4,0 % 4,7 % 5,0 % koko maa keskimäärin 4,0 % 4,1 % 4,3 % Investeringstakten har ökat under den senaste avstämningsperioden och är klart högre än landets medeltal. Har de gett en ökning av anläggningstillgångar? Årsbidraget har inte räckt till för att finansiera investeringarna skuldbeloppet ökar. finansieringsutgifterna ökar Avskrivningsbeloppet över medeltalet. Vad är investeringsbehovet? Finns det behov av investeringar? 40

41 Granskning av balansräkningen Allt som har skett syns i balansräkningen Balansräkningen ändras genom de intäkter och utgifter som framgår av resultaträkningen (kumuleras i balansräkningens under/överskott) och de investeringar som framgår av finansieringsanalysen. Granskningen börjar med balansräkningen i primärkommunen och går vidare till koncernens balansräkning. 41

42 Av kommunens balansräkning framgår bl.a. Kemiönsaari Kuntanumero 322 Omat luvut Omat luvut Kunnan tase Muutos % 2015 Muutos % 2016 Muutos % Δ13 16 muutos/v Pysyvät vastaavat ,6 % ,8 % ,9 % 22,3 % 7,1 % Pysyvät vastaavat /as ,6 % ,4 % ,4 % 24,8 % 7,8 % Vieras pääoma ,7 % ,8 % ,2 % 18,0 % 7,3 % Vieras pääoma /as ,7 % ,5 % ,7 % 20,4 % 8,0 % Lainakanta ,4 % ,6 % ,5 % 31,5 % 13,9 % Lainakanta /as ,5 % ,4 % ,0 % 34,2 % 14,6 % Sijoitukset ,2 % ,2 % ,3 % -0,3 % -0,1 % Sijoitukset /as ,8 % ,7 % ,2 % 1,8 % 0,6 % Kumulatiivinen ali/ylijäämä ,2 % ,2 % ,5 % 23,4 % 7,3 % Kumulat. Jäämät /as ,3 % ,8 % ,0 % 25,9 % 8,0 % Nettovarallisuus ,5 % ,7 % ,4 % 5,6 % 1,8 % Nettovarallisuus /as ,5 % ,2 % ,9 % 7,8 % 2,5 % Omavaraisuusaste % 62,8 % 64,5 % 57,0 % 59,5 % Gearing (nettovelk.aste) 19,5 % 21,8 % 42,2 % 44,3 % Poistot./..Nettoinvestoinnit

43 Allmänna nyckeltal koncernens balansräkning Kemiönsaari Kuntanumero 322 Konsernitase Ka.2016 Konsernitase Ka.2016 Taseen loppusumma Antolainat, 1000, konserni Taseen loppusumma /as Antolainat, /as, konserni Oma pääoma + var Josta kunnan osuus Oma pääoma + var. /as Antolainat, 1000, kunta Vieras pääoma Antolainat, /as, kunta Vieras pääoma /as Rahoitusomaisuus, Lainakanta Rahoitusomaisuus /as Lainakanta /as Josta kunnan osuus Rahoitusomaisuus, 1000, kunta Josta kunnan osuus Rahoitusomaisuus /as, kunta Lainakanta, 1000, kunta Omavaraisuusaste% 51 % 43 % 46 % 43 % Lainakanta /as, kunta Gearing (nettovelk.aste) 0,47 0,66 0,64 0,66 Asukasluku Quick Ratio 1,88 3,14 2,10 2,11 43

44 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen lånebeståndet 44 Lainakanta /as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Lainakanta /as Enonkoski Karvia 97 0 Kauniainen 0 0 Koski Tl Sysmä Ylitornio Hirvensalmi Polvijärvi Rauma Merikarvia Parikkala Isokyrö Luumäki Taivalkoski Kuhmoinen Leppävirta Pälkäne Virrat Punkalaidun Pello Lainakanta /as Reisjärvi Rautavaara Hanko Kyyjärvi Konnevesi Karkkila Kaustinen Lahti Kannonkoski Raahe Kotka Keuruu Hartola Virolahti Kokkola Vantaa Taivassalo Teuva Toholampi Kauhajoki Lainakanta vpyksikköä Minimi 0,0 0,0 25 % 7,6 12,9 Keskiarvo 13,7 20,0 75 % 17,8 25,6 Maksimi 48,3 85,6 Kemiönsaari 13,0 22,7 Lainakanta vpyksikköä Enonkoski 1,5 0,0 Karvia 1,1 0,0 Kauniainen 0,0 0,0 Koski Tl 3,8 0,3 Sysmä 6,7 0,9 Ylitornio 5,1 1,2 Rauma 0,5 2,0 Hirvensalmi 4,6 2,0 Polvijärvi 2,7 2,8 Merikarvia 9,7 3,3 Parikkala 1,2 3,6 Isokyrö 11,4 3,7 Luumäki 0,0 4,2 Leppävirta 2,2 4,7 Pälkäne 7,5 4,8 Kuhmoinen 21,9 5,0 Taivalkoski 11,4 5,0 Kerava 10,8 5,4 Nakkila 4,2 5,4 Virrat 3,7 5,5 Lainakanta vpyksikköä Reisjärvi 42,2 85,6 Rautavaara 28,5 75,6 Kyyjärvi 37,7 67,3 Kannonkoski 37,0 55,8 Konnevesi 16,8 54,1 Kaustinen 20,1 47,8 Hartola 23,3 46,3 Karkkila 25,1 42,5 Hanko 21,0 42,0 Kärsämäki 32,6 41,9 Kivijärvi 14,7 40,7 Teuva 1,6 40,2 Nivala 35,1 40,0 Soini 48,3 39,9 Virolahti 30,2 39,9 Toholampi 20,6 39,6 Keuruu 17,4 38,7 Lahti 20,3 38,6 Posio 16,5 38,4 Heinävesi 4,3 37,3 Konsenivelka eur/as 2016 Minimi 0 25 % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Konsenivelka eur/as 2016 Vesanto 0 Koski Tl 728 Enonkoski 801 Parikkala 805 Merikarvia 815 Sysmä 911 Ylitornio Polvijärvi Siikainen Isojoki Nakkila Pälkäne Rauma Korsnäs Myrskylä Multia Taivalkoski Vöyri Ruovesi Ypäjä Konsenivelka eur/as 2016 Espoo Hartola Halsua Kotka Rautavaara Kyyjärvi Raahe Kaustinen Kokkola Keuruu Reisjärvi Vantaa Kittilä Nivala Kemijärvi Mikkeli Suonenjoki Kajaani Hanko Konnevesi När är en kommun alltför skuldsatt? Eller för litet skuldsatt? Ränterisken bör beaktas Derivat, när är det bra, när opassande för verksamhetsområdet Koncernens lånebestånd vs primärkommunens lånebestånd Lånebestånd euro/inv. hur mycket lån per kommuninvånare Lånebeståndet i procentenhet skatt beskriver hur mycket skattesatsen bör höjas (för ett år), om kommunen vill betala bort hela lånet på en gång).

45 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen penningtillgångar 45 Rahavarat eur/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Rahavarat eur/as Reisjärvi Heinola Kyyjärvi Kärsämäki Espoo Luumäki Savukoski Joroinen Hirvensalmi Merijärvi Eurajoki Pyhäjoki Evijärvi Hailuoto Kuhmo Tervola Ylitornio Tervo Kannonkoski Oulainen Rahavarat eur/as Pomarkku 19 0 Seinäjoki 41 1 Nousiainen Halsua 38 9 Hattula 16 9 Riihimäki Savonlinna Siikalatva Saarijärvi Mäntsälä Honkajoki Lapinlahti Pöytyä Salla Muurame Pieksämäki Toholampi Oripää Naantali Järvenpää 5 38 Rahavarat vpyks Minimi 0,0 0,0 25 % 1,1 1,1 Keskiarvo 5,2 5,2 75 % 7,1 6,4 Maksimi 37,4 50,7 Kemiönsaari 4,8 3,5 Rahavarat vpyks Reisjärvi 22,8 50,7 Kyyjärvi 30,6 36,6 Kärsämäki 28,1 31,4 Merijärvi 21,7 30,3 Heinola 25,3 26,3 Savukoski 4,9 23,2 Hirvensalmi 11,1 23,1 Luumäki 29,7 22,8 Joroinen 6,8 20,1 Tervo 24,4 19,9 Kannonkoski 23,7 19,9 Ranua 6,7 19,4 Perho 21,8 18,9 Pihtipudas 22,9 18,0 Pyhäjoki 21,8 17,7 Evijärvi 1,3 17,7 Sysmä 9,6 17,5 Kuhmo 14,1 17,5 Polvijärvi 11,3 17,1 Ylitornio 11,4 16,9 Rahavarat vpyks Pomarkku 0,2 0,0 Seinäjoki 0,3 0,0 Nousiainen 2,0 0,0 Hattula 0,1 0,1 Riihimäki 1,8 0,1 Savonlinna 0,3 0,1 Halsua 0,4 0,1 Siikalatva 12,1 0,1 Mäntsälä 0,4 0,1 Saarijärvi 14,6 0,1 Honkajoki 0,4 0,1 Muurame 0,1 0,1 Pöytyä 1,7 0,2 Lapinlahti 1,9 0,2 Salla 0,3 0,2 Naantali 1,0 0,2 Järvenpää 0,0 0,2 Pieksämäki 0,3 0,2 Toholampi 2,0 0,2 Asikkala 0,7 0,3 Likviditet inte samma betydelse som förut en kommun får ALLTID lån. Lämplig kassastorlek, nollkassaprincipen en del kommuner använder banken som sin kassa tidigare var strävan 30 dagars likviditet. Idag inte längre någon egentlig rekommendation, dagar kan underlätta livet. Kommuncertifikat kortfristiga finansiella värdepapper, med den metoden finansierar kommunerna sin verksamhet, räntan rentav <0.

46 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen nettolån 46 Nettolaina eur/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Nettolaina eur/as Hirvensalmi Luumäki Ylitornio Enonkoski Sysmä Polvijärvi Tervola Koski Tl Heinola Kauniainen Ranua Kuhmoinen Karvia Evijärvi Merikarvia Eurajoki Parikkala Puumala Savukoski Virrat Nettolaina eur/as Hanko Rautavaara Karkkila Kaustinen Konnevesi Lahti Keuruu Kotka Hartola Kokkola Teuva Toholampi Virolahti Paimio Muhos Raahe Laukaa Ylivieska Riihimäki Vantaa Nettolaina vpyks 2016 Vero% Minimi -21,0 17,00 25 % 8,8 20,38 Keskiarvo 14,8 20,81 75 % 21,9 21,50 Maksimi 63,8 22,50 Kemiönsaari 19,1 19,75 Nettolaina vpyks 2016 Vero% Hirvensalmi -21,0 20,00 Luumäki -18,6 19,75 Enonkoski -16,7 21,00 Sysmä -16,7 19,00 Ylitornio -15,7 19,25 Polvijärvi -14,3 20,25 Tervola -9,7 19,50 Ranua -8,4 19,75 Koski Tl -8,3 19,50 Karvia -7,2 19,75 Kuhmoinen -6,6 20,75 Heinola -6,5 20,50 Merikarvia -5,6 19,50 Evijärvi -5,3 21,50 Parikkala -4,4 19,50 Savukoski -4,3 21,75 Puumala -4,3 20,00 Eurajoki -3,8 18,00 Virrat -3,0 20,75 Merijärvi -2,9 21,50 Nettolaina vpyks 2016 Vero% Rautavaara 63,8 21,00 Konnevesi 48,5 21,50 Kaustinen 46,9 21,50 Hartola 44,9 21,50 Hanko 41,6 21,75 Karkkila 41,0 20,75 Toholampi 39,4 21,50 Teuva 38,9 22,00 Keuruu 37,6 20,50 Soini 37,2 21,75 Virolahti 36,0 20,00 Kannonkoski 35,9 21,00 Lahti 35,8 20,25 Reisjärvi 34,9 22,00 Muhos 33,3 20,50 Kangasniemi 32,1 20,75 Kokkola 31,7 21,75 Kotka 31,3 21,50 Veteli 31,3 22,00 Kyyjärvi 30,7 21,00 Det lönar sig att se på kommunens (och också koncernens) verkliga lånebelopp som nettoskuld, då dras penningtillgångarna av från lånebeståndet. Kommunen kan lyfta lån till kassan, denna metod visar det verkliga skuldbeloppet. TEUVA

47 Nettolånebestånd Kemiönsaari Kemiönsaari Lainakanta Rahavarat Nettolaina Kunnan nettolainakanta Nettolaina /as Nettolaina vero-% 8,20 16,62 18,35 15,61 11,96 12,33 9,47 10,83 17,51 19,14 Verrokit ka /as Verrokit ka vero-% 1,82-2,53-6,56-10,47-7,58 3,20 10,44 9,26 9,90 11,99 Maan ka /as Maan ka vero-% 8,54 8,37 8,87 8,74 9,57 11,53 12,49 13,18 13,93 14,84 47

48 48 Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Minimi % 267 Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Kannonkoski Helsinki Eurajoki Kaskinen Kauniainen Tervola Oulu Pietarsaari Enonkoski Pyhäjoki Karvia Kerava Mäntsälä Miehikkälä Kivijärvi Parikkala Somero Kinnula Luhanka Luumäki Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Teuva Jämijärvi -985 Honkajoki -901 Kotka -886 Kauhajoki -822 Ähtäri -670 Kihniö -537 Hyrynsalmi -516 Aura -486 Akaa -479 Pielavesi -445 Raasepori -419 Haapavesi -417 Muonio -377 Vaasa -363 Rantasalmi -276 Vimpeli -235 Humppila -177 Säkylä -176 Hankasalmi -174 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen under/överskott Underskott i resultaträkningen visar att man genom regelbunden finansiering med årsbidraget inte har lyckats täcka avskrivningarna (huvudregel). Under- eller överskott i balansräkningen visar resultaträkningens årliga sammanlagda under- och överskott. Överskott ÄR INTE detsamma som pengarna i kassan.

49 Käyttöomaisuus eur/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Kemiönsaari Käyttöomaisuus eur/as Helsinki Kannonkoski Kaskinen Rautavaara Hanko Konnevesi Miehikkälä Keuruu Lestijärvi Oulu Pietarsaari Lahti Juva Kotka Eurajoki Kauniainen Espoo Virolahti Kivijärvi Sipoo Käyttöomaisuus eur/as Nakkila Lemi Jämijärvi Multia Aura Humppila Ruovesi Honkajoki Savukoski Pyhäranta Pöytyä Sysmä Isokyrö Liperi Hirvensalmi Ulvila Ypäjä Kontiolahti Karijoki Koski Tl Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen anläggningstillgångar I anläggningstillgångarna bokförs alla slag av kommunal egendom fast och lös. Anläggningstillgångarnas värde är INTE nödvändigtvis och inte ens sannolikt detsamma som egendomens reella värde (innehav av skog, elbolag osv.), men summan ger en god fingervisning om storleksklassen. Anläggningstillgångarna i Kaskö inbegriper en stor hamninvestering detta är det motsatta förhållandet mot exempelvis skogsinnehav hamnmarknaden i Kaskö är inte nödvändigtvis särskilt stor.

50 Övrigt om balansräkningen Balansräkningens risker: 50 Utlåningsfordringar alltjämt får kommunen i mycket begränsad utsträckning ge ut lån till organisationer i den närmaste kretsen. Utlåningsfordringar har använts som instrument för att organisera egendomen. Detta är inte längre att rekommendera. Borgen alltjämt får kommunen i mycket begränsad utsträckning gå i borgen för organisationer i den närmaste kretsen. Det var borgen som nästan fick Högfors att falla och fick Juankoski på fall. Detta är inte längre att rekommendera. Placeringar kommunerna placerar i allmänhet i samkommuner eller motsvarande. Valutakrediter kommunerna tar inte längre valutakrediter på samma sätt som förr. Valutakrediter börjar vara mycket sällsynta i kommunernas balansräkning (10-15 kommuner). Skydd Leasing-avtal används särskilt vid egendomsregleringar kommunen blir inte skuldsatt, även om lånet sakligt sett har ordnats som leasinglån som det också betalas ränta på. Knep framgår av balansräkningen eller noterna

51 51 Operativa mätningar

52 Operativa mätningar Operativa utgifter verksamheten och ibland också miniminivån fastställd i lag. Mätning Nettoutgifter euro/invånare eller euro/elev eller euro/lektion Blir det dyrare för en till invånarantalet liten kommun att ordna tjänster än en till invånarantalet stor kommun eller en till arealen vidsträckt eller liten kommun? 52

53 Nettoutgiftens enhetspris Kemiönsaari Yleishallinto eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kemiönsaari Muut palvelut eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kemiönsaari Sivistys eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden

54 Nettoutgiftens enhetspris Kemiönsaari Sosiaalitoimi /as Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kemiönsaari Terveydenhuolto eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kemiönsaari Perusturva yhteensä eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden

55 Vad kan anpassas penningkonsumtion i förhållande till andra Kemiönsaari Kaikki yhteensä eur/asukas Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kunnan kaikki palvelut yhteensä nettomeno eur/as Kemiönsaari Suomi Verrokki Kemiönsaari Suomi Verrokki 55

56 Luhanka Kyyjärvi Rautavaara Lumijoki Vehmaa Toivakka Reisjärvi Tervola Posio Sysmä Polvijärvi Luumäki Ilomantsi Eurajoki Vöyri Harjavalta Pudasjärvi Hanko Leppävirta Kitee Kauhajoki Loimaa Lieto Siilinjärvi Riihimäki Järvenpää Vaasa Vantaa Invånarantal och nettoutgifter euro/inv Kaikki yhteensä 56

57 57 Kommunens areal och nettoutgifter euro/inv.

58 Kommunens befolkningstäthet och nettoutgifter euro/inv. Riippuvuus Ylhall ja mupat Opetus ja kultt SOTE Kaikki yht. Asukasluku -0,230 0,120-0,224-0,221 Pinta-ala 0,265 0,228 0,307 0,419 Tiheys -0,197 0,174-0,206-0,178 58

59 Enhetspriserna avslöjar mera Kemiönsaari Liikuntatoimi, menot eur Liikuntatoimi, tulot eur Nettomenot eur Liikuntatoimi nettomenot eur/as 59,3 52,4 66,1 69,3 72,0 70,1 76,3 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 65,0 67,7 70,9 75,7 77,6 78,4 83,6 Viiteryhmä, 27 kuntaa 51,5 53,3 56,1 60,4 61,7 67,9 76,4 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden Kemiönsaari Kansalaisopistossa opetustunteja yhteensä Nettomenot eur/oppitunti Manner-Suomen kuntien keskiarvo Viiteryhmä, 27 kuntaa Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden /opetustu Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden

60 Förändring i produktiviteten Även om kommunens utgiftsstruktur är mycket strömlinjeformad i förhållande till andra kommuner kan problemet trots det vara att kommunen är bäst bland de drunknande... Man måste också analysera förändringen i kommunens egen produktivitet eftersom hela den offentliga sektorns produktivitet sjunker. Om man med samma ansträngning kan producera mera av en slutprodukt; eller om man kan producera samma mängd slutprodukter eller tjänster med mindre ansträngning än tidigare, kan man tala om produktivitetsökning. I följande presentation är vi ute efter storleksklasser eller trender om exempelvis elevantalet sjunker under granskningsperioden och det reella eurobeloppet som används för tjänsten stiger, kan man fundera på om produktiviteten har stigit eller sjunkit. I översikten kan kvalitetsförbättring, medvetna tilläggsinsatser (exempelvis ökat antal skolbiträden) och motsvarande inte beaktas. Också i de fallen måste man fundera, har man råd med dessa satsningar? 60

61 Förändringar i produktiviteten Kemiönsaari Asukasluku Perusterveydenhuolto, menot Perusterveydenhuolto, tulot Perusterveydenhuolto nettomenot vuoden 2015 rahanarvossa Perusterveydenhuollon nettomenot euroa/asukas Nettomeno2015/Vuoden 200X nettomeno -30,1 % -24,1 % -16,2 % -14,9 % -11,5 % -21,6 % 0,0 % Asukasluku Erikoissairaanhoito, menot Erikoissairaanhoito, tulot Erikoissairaanhoito nettomenot vuoden 2015 rahanarvossa Erikoissairaanhoito nettomenot euroa/asukas Nettomeno2015/Vuoden 200X nettomeno -17,0 % -11,9 % -14,8 % -13,7 % -9,7 % -1,3 % 0,0 % 61

62 Vad inverkar på intäkter och utgifter Invånarantalet ändring i invånarantal Ändring i befolkningen Befolkningens egenskaper Försörjningskvot Nollåringar, över 75/85-åringar Befolkningens medelålder och medianålder Hög medelålder euro/invånare dyra vårdkostnader Låg medelålder i allmänhet stigande invånarantal höga kostnader euro/invånare för dagvård och grundläggande utbildning Stor förändring bra eller dåligt? Befolkningens åldersstruktur; inflyttning och utflyttning; nativitet och mortalitet dock inte dyra eller förmånliga kostnader euro/enhet 62

63 63 Mätning, kommunens positionering

64 Nyckeltal Formeln för nyckeltalen i bokslutet finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse Nyckeltalen beräknas enligt formlerna och ska gå att härleda från bokslutskalkylerna resultaträkningens nyckeltal finansieringsanalysens nyckeltal balansräkningens nyckeltal Se hur nyckeltalen som härleds från balansräkningens mätare utvecklas exempelvis hur investeringarna inverkar på lånebeståndet och hur kommunens ställning förändrats i förhållande till sig själv OCH i förhållande till något referensobjekt. Granskningen går vidare till koncernbalansräkningen. 64

65 Skapa dig en bild av vad man jämför med och varför Hur jämför man Med vem jämför man Vad jämför man Mätare Nyckeltal Tidsperiod eller genomskärning På samma sätt, från samma källa 65

66 Om tolkning av kommunens bokslut Det har blivit viktigare att tolka kommunens bokslut 66 kommunernas allmänna ekonomiska situation Skyldigheten att täcka underskottet Kommun- och servicestrukturreformen Å andra sidan har det blivit svårare att följa upp kommunekonomins utveckling och att jämföra med hjälp av nyckeltal verksamheten organiseras på olika sätt och har olika omfattning problemen med det nuvarande bokföringssystemet, t.ex. skillnaderna i strukturen för eget kapital. Man har inte alltid koll på hur boksluten i dagens form ska analyseras eller på begränsningarna i analys endast av bokslutet. Jämförbarheten för nyckeltal som räknas från olika år försvagas av flera faktorer, exempelvis: bolagisering och överföring av verksamhet till en samkommun, också köptjänster införande av koncernkonto betydande kapital från uppdrag förändringar i bokföringsprinciper (omvärderingsfond) Vid förändringar är det att rekommendera att man parallellt med nyckeltalen utifrån beräkningarna också framför jämförbara nyckeltal från vilka ändringens effekt tas bort Jämförelsen mellan kommunerna underlättas (särskilt framöver) av koncernbokslutets nyckeltal Vid tolkningen måste dock alltid skillnaderna i omfattning av kommunens verksamhet beaktas Allt är inte heller självklart utan kännedom om fenomenens bakgrundsfaktorer Mätning euro/invånare eller euro/skatteprocentenhet betalar alla tillbaka lånet betalas lånet med intäkter?

67 Det statistikförs och statistikförs inte om kommunerna i den offentliga statistiken Resurser inte antal anställda Transportkostnader Kostnader för underhåll Städkostnader Kostnader för mathållningen Kostnader för administrationens stödtjänster Numera endast mycket få producerade enheter 67

68 Kumulativa och balansräkningsskulder lång väg till sund ekonomi Årsbidraget har inte finansierat investeringarna de senaste åren Årsbidraget har täckt avskrivningarna. Årsbidraget har räckt till att avkorta lån. Penningtillgångarna har inte sysselsatt kassan de senaste åren. 68

69 Kumulativa och balansräkningsskulder lång väg till sund ekonomi 69 Investeringarna avsevärt större än avskrivningarna Investeringarna större än årsbidraget Avskrivningarna mindre än årsbidraget Överskott i balansräkningen, kommunen skuldsätter sig.

70 Kommunen jämfört med grannarna Kemiönsaari Kaarina Paimio Parainen Salo Sauvo Asukasluku Toimintakate Verotulot Veroprosentti 19,75 19,25 20,75 19,75 20,75 21,00 Yleinen kiinteistövero 1,10 1,00 1,00 1,50 0,90 1,00 Valituinen asunto 0,37 0,37 0,37 0,47 0,55 0,52 Muu kuin vakituinen asunto 1,10 1,00 1,00 1,35 1,15 1,12 Verotettava tulo Valtionosuus Rahoitus Poistot Muut Toimintatuotot Toimintamenot Tulovero Yhteisövero Kiiinteistövero Yleinen kiinteistöveropohja Vakituinen asunto, verotuspoh Muut kuin vakituinen asunto

71 Kommunen jämfört med grannarna Kemiönsaari Kaarina Paimio Parainen Salo Sauvo Korkotulot Muut rahoitustulot Korkomenot Muut rahoitusmenot Muut Jäämä Kunnan lainakanta Kunnan rahavarat Kunnan nettolaina Konsernin lainakanta Konsernin rahvarallisuus Konsernin nettolaina Kunnan käyttöomaisuus Konsernitase

72 Mätare Enligt bokföringsnämndens anvisningar Driftsintäkter/Driftsutgifter % Årsbidrag/Avdrag % Årsbidrag, /invånare Inkomstfinansierings-% av investeringar = årsbidrag/nettoinvesteringar Inkomstfinansierings-% av kapitalutgifter = årsbidrag/nettoinvesteringar + utlåningens nettoökning + låneamortering Låneskötselbidrag = (årsbidrag + ränteutgifter) / ( ränteutgifter + låneamortering) Krismätare Eeros favoriter Förändring i invånarantal - åldrande Beskattningsbar inkomst euro/invånare Nettolån Inte endast genomskärning, punktmätning, utan en om än liten tidsserie vore bra tolkningen av mätarna för en kommun med ökande invånarantal är en annan än för en kommun med invånarantal på tillbakagång 72

73 73 Kommunen håller ekonomin i balans

74 Ekonomiska balanser Resultaträkningens (bokförings)balans När är resultaträkningen i balans och när är den på riktigt i balans? Finansieringsanalysens balans finansiell balans Balansräkningens underskott Konstellationer årsbidrag > avskrivningar, årsbidrag > 0, årsbidrag > nettoinvesteringarna Verklig balans när kommunen inte skuldsätter sig Skuldsättningsproblematiken hurdana kommuner kan (och kanske ska) skuldsätta sig? 74

75 Förändring (mrd euroa) Muutos Vuosikate 1,97 3,20 4,30 5,42 7,13 9,15 11,07 12,86 15,33 17,38 18,72 20,78 22,98 24,87 27,57 Poistot 1,29 2,61 4,01 5,44 6,89 8,37 9,93 11,58 13,25 14,98 16,86 18,91 20,98 23,06 25,17 Nettoinvestoinnit 1,95 3,83 5,84 7,47 8,69 10,87 13,33 15,80 16,88 19,52 22,24 24,95 26,52 29,01 31,45 Lainakanta 4,47 5,19 6,11 7,05 7,68 8,15 8,63 9,78 10,46 10,95 12,21 13,79 14,67 15,50 16,09 11,62 Rahavarat 2,63 2,62 2,67 2,91 2,87 4,25 3,91 4,08 4,51 3,75 3,34 4,32 4,30 4,11 4,59 1,97 Kumulatiivinen ylijäämä 2,51 2,68 2,93 2,94 3,47 4,01 4,93 5,22 7,01 7,48 6,57 6,96 9,36 9,53 10,31 7,80 Veroprosentti 18,39 18,51 18,57 18,72 18,90 19,05 19,20 19,31 19,67 19,73 19,87 20,12 20,47 20,66 20,74 2, Kumulatiivinen vuosikate, nettoinvestoinnit ja poistot , mrd euroa 18 1,97 1,24 1,10 1,11 1,72 2,02 1,92 1,80 2,47 2,05 1,34 2,06 2,19 1,89 2,70 1,29 1,33 1,39 1,44 1,45 1,48 1,56 1,65 1,67 1,74 1,87 2,06 2,06 2,08 2, ,9463 1,8877 2,0106 1,6266 1,2181 2,1847 2,4591 2,4663 1,0814 2,6403 2,7192 2,708 1,5729 2,4919 2, ,4677 5,1883 6,1095 7,0452 7,6797 8,1478 8,6307 9, ,459 10,948 12,212 13,787 14,671 15,504 16, Lainakanta, rahavarat ja taseen kumulatiivinen ylijäämä mrd euroa Vuosikate Poistot Nettoinvestoinnit Lainakanta Rahavarat Kumulatiivinen ylijäämä

76 Problemet har varit att Tiden av kraftig tillväxt bröts till dags dato är det knapphet som har delats ut, på grund av det allmänna ekonomiska läget Ökningen i skattefinansiering har saktat av och saktar fortsättningsvis av beskattningsbar inkomst i kommunen statsandelar till kommunen kommunerna har anpassat och fortsätter anpassa, servicekostnaderna har ökat särskilt när det gäller vårdtjänster. På grund av åldrandet ökar behovet av vårdrelaterade tjänster särskilt i kranskommunerna och servicebehovets relativa andel i redan åldrande kommuner på tillbakagång. 76

77 Deflatoidun toimintakatteen muutos Har kommunerna kunnat anpassa? 140% Toimintakatteen ja asukasluvun muutos % 100% 80% 60% 40% 20% Kemiönsaari; -9%; 28% Keskiarvo 40,5 % Muutos-% Liminka 122,6 % Lempäälä 92,0 % Eurajoki 89,2 % Ylöjärvi 88,0 % Masku 85,4 % Pukkila 82,0 % Tyrnävä 81,6 % Vesilahti 81,3 % Pirkkala 80,5 % Kempele 79,1 % Aura 76,9 % Oripää 76,9 % Askola 76,1 % Seinäjoki 73,2 % Oulu 72,5 % Kaarina 71,2 % Nurmijärvi 69,8 % Keskiarvo 40,5 % Muutos-% Savukoski 0,5 % Puumala 5,0 % Kristiinankaupunki 5,5 % Soini 6,5 % Isojoki 12,0 % Pyhäntä 12,4 % Pelkosenniemi 12,5 % Halsua 13,0 % Rääkkylä 14,7 % Hartola 15,0 % Kuusamo 15,5 % Kauniainen 15,7 % Enonkoski 15,7 % Kemijärvi 15,8 % Merijärvi 15,8 % Vimpeli 16,1 % Virolahti 17,7 % 0% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Asukasluvun muutos

78 78 Poistot e/as Minimi % Keskiarvo % Maksimi Sauvo Poistot e/as Pukkila Ranua Kivijärvi Kannonkoski Kauniainen Pudasjärvi Kaskinen Pelkosenniemi Utajärvi Porvoo Rautavaara Hämeenkyrö Liminka Helsinki Vantaa Kemiönsaari Keuruu Reisjärvi Lempäälä Padasjoki Poistot e/as Halsua Sauvo Sievi Joroinen Hattula Nousiainen Ähtäri Sulkava Kruunupyy Urjala Paimio Evijärvi Siikalatva Humppila Aura Pedersöre Nivala Karijoki Jämijärvi Kemi Hur har balansen åstadkommits? Avskrivningsnivån för låg avskrivningsnivå också med dåligt årsbidrag kan underskott undvikas. Har normerats. Skattesatsen med större skattesats högre skatteintäkter. Statsandelarna en får mera än en annan Beskattningsbar inkomst euro/invånare större beskattningsbar inkomst och lättare större skatteintäkter. Fastighetsskattebasen en bra fastighetsskattebas goda skatteintäkter. Tomtförsäljning särskilt tillväxtkommunerna kranskommunerna tar in goda intäkter genom att sälja tomter. Effektiv inkomstskattesats

79 Förändring Verotett. tulo eur/as 4 % 2 % Valtionosuus eur/as 10 % 3 % Toimintakate eur/as 6 % 3 % Ökningen i beskattningsbar inkomst har halverats och fortsätter nästan negativ. Ökningen i statsandelar har dalat till en tredjedel och fortsätter nästan negativ. Ökningen i driftsbidrag har kunnat halveras. Ytterligare År 2014 hade 105 och år 2015 hade 86 kommuner bättre driftsbidrag 1000 euro än året innan. Ytterligare År 2014 hade 86 och år 2015 hade 56 kommuner bättre verksamhetsbidrag euro/inv. än året innan. Kommunerna har alltså också själva lyckats anpassa sin utgiftsutveckling. 79

80 Skattesatser Minimit Kauniainen 15,00 Luumäki 16,00 Ruokolahti 16,00 Helsinki 16,50 Rauma 16,57 Maksimit Karkkila 19,75 Maalahti 19,75 Lestijärvi 19,50 Kruunupyy 19,50 Toholampi 19,50 Minimit Kauniainen 16,50 Espoo 18,00 Eurajoki 18,00 Helsinki 18,50 Luhanka 18,50 Naantali 18,50 Maksimit Savonlinna 22,50 Outokumpu 22,25 Orivesi 22,25 Ruovesi 22,25 Siikalatva 22,25 Vimpeli 22,25 80 Anpassning genom skattesatser!

81 Fastighetsskattesatser Anpassning genom skattesatser!

82 Balanskrav i den kommunala ekonomin icke-balans är det enda sättet att kränka det kommunala självstyret utvärderingsförfarandet för kommuner. Ingen större betydelse för kommunstrukturen i nuläget (och i själva verket inte förr heller). Den förebyggande betydelsen är större. 82

83 Budget & Bokslut Budget och plan Skattesatser Beredningen tidpunkt och process Beredningsansvaret Bindande Löpande budgetering Ekonomisk balans - täckningsplikt Bokslut Budgetens utfall Beredning Beredningstidpunkt Bokslut, ansvarsfrihet Statistikföring Koncernen Extern - intern Skattesatser Fullmäktige ska enligt kommunallagen senast i samband med att budgeten godkänns fastslå inkomstskattesatsen. Enligt kommunallagen ska budgeten och ekonomiplanen göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Enligt 91 a i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) ska en kommun senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Kommunen ska framöver (2019) ange inkomstskattesatsen med noggrannheten av en 83 hundradedels procentenhet.

84 Ekonomisk balans: 110 i kommunallagen Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas bli ett överskott i balansräkningen det år då budgeten görs upp. Om ett underskott i kommunens balansräkning inte kan täckas under planperioden, måste det i samband med ekonomiplanen beslutas om specifika åtgärder (åtgärdsprogram) för att täcka det otäckta underskottet under en täckningsperiod som fullmäktige beslutar separat (skyldighet att täcka underskott). Skyldigheten att täcka underskott betyder att kommunen måste åstadkomma äkta resultat (intäkterna i resultaträkningen tillräckligt mycket större än utgifterna). Också en engångsförsäljning där försäljningspriset tillräckligt mycket överskrider värdet i balansräkningen kan få bort underskottet i balansräkningen. Detta är emellertid inte ofta en tillräcklig strukturell förändring. Både i budgeten, men också i planen, lönar det sig att ta en titt på (räkna ut) driftsbidragets tillväxtkoefficient: är koefficienten mycket liten och något anpassningssätt inte har skrivits ut, kan balansen utgå från skrivbordsarbete eller politisk vi får hoppas-ändamålsenlighet. Andra sätt att skriva ut balans är exempelvis intäkter från försäljning av tomter eller en orealistisk förhöjning av skatteintäkter utan skattehöjningar. 84

85 Utvärderingsförfarandet i den nya kommunallagen Ett utvärderingsförfarande kan inledas, 1) om kommunen inte har täckt underskottet (i primärkommunens balansräkning) inom den tidsfrist som anges (obs. övergångsbestämmelserna), eller 2) utifrån kriterierna för en kriskommun (obs. koncernuppgifter fr.o.m. 2017): underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare, eller om alla följande ekonomiska nyckeltal två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden: kommunkoncernens årsbidrag är negativt kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än kommunernas genomsnittliga lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent 85

86 86 FM kriterier

87 Förändring av inkomster och utgifter Kemiönsaari -0,62 % -0,84 % -0,67 % Kemiönsaa ri Koko Sama kasvu maa Kemiönsa ari Koko Sama kasvu maa Kemiönsaa ri Sama kasvu Toimintakate 3,14 % 4,37 % 4,65 % 5,74 % 4,51 % 4,74 % 1,23 % 1,10 % 1,10 % Verotettava tulo 1,35 % 1,72 % 2,09 % 3,54 % 2,85 % 3,24 % -1,53 % -0,06 % -0,07 % Veroprosentti 0,107 0,160 0,160 0,000 0,156 0,149 0,000 0,206 0,206 Yhteisöverot 4,61 % 3,40 % 2,97 % -19,25 % -5,77 % -4,83 % 5,11 % 6,18 % 6,19 % Kiinteistöverot 7,88 % 7,24 % 7,67 % 3,56 % 5,97 % 6,12 % 7,02 % 7,68 % 7,69 % Valtionosuudet 4,76 % 6,23 % 6,45 % 7,21 % 4,09 % 3,89 % 1,70 % 1,28 % 1,28 % Poistot 11,34 % 2,66 % 3,20 % -1,28 % 6,84 % 7,03 % 14,50 % 4,77 % 4,78 % Bruttoinv. eur/as Koko maa Vad har hänt på Kimitoön hur har ekonomin anpassat sig?.. 87

88 Tryckkalkyl tillväxt baserad på det som varit och beräknade nettoinvesteringar Kemiönsaari Trendi: TP 2015 TP 2016 Tpe Asukasluku Muutos kpl Verotettava tulo Muutos-% 4,73 % -1,87 % 1,11 % -2,48 % 2,87 % Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Toimintakate Muutos 1000 e Muutos %:ia 2,27 % -0,59 % 3,32 % 1,98 % 2,00 % Sopeutus Muutos %:ia eur/as -0,05 % 5,95 % 2,96 % 2,96 % Verorahoitus Tuloveron muutos 1000 e Toimintakate/Verorahoitus 91 % 91 % 95 % 100 % 101 % Käyttökate Rahoitustuotot ja -kulut Vuosikate Poistot Satunnaiset tulot ja menot Ylijäämä/alijäämä Kumulatiivinen ylij/alij Kumulatiivinen ylij/alij./as Beräkning av trycket Kimitoön Nettoinvestoinnit Lainakanta 1000 eur Lainakanta eur/as Nettolaina 1000 eur Nettolaina eur/as Nettolaina/Verorahoitus 37 % 39 % 51 % 63 % 70 % Nettolaina veroprosenttia 88 17,51 19,14 24,15 29,39 32,05 88

89 Varför är beslutsfattandet så svårt?? Uppdelat beslutsförfarande och tryck från ett otal intressentgrupper en utmaning påtryckningens mångfacetterade former Markägare Föreningar och andra sammanslutningar Folkrörelser Principmotståndare Kommuninvånare / bybor Medier Beslutsfattande av förtroendevalda Beslutsfattande av tjänsteinnehavare Medier Näringslivet 89 Statsförvaltningen Släktförhållanden Politik Personal / fackföreningar både som förtroendevalda och drivande egna intressen.

90 Egen anpassning före en kris eller till följd av en kris Läget i den kommunala ekonomin är en fråga om ledarskap vem vill bli politisk beslutsfattare, vem vill bli ledande tjänsteinnehavare kommundirektör. Ingen lagstadgad plikt, men alltid är det någon som inser också en moraliskt plikt. Är i själva verket den största förhalaren och motståndaren av förändring alls på självstyrets sida, eller den som inte agerar ansvarslöst. Skuldsättning även om man lyckas få bukt med skuldsättningen kommer finansieringskostnaderna att öka. Beroende på kommunens ställning får man balans på olika sätt ofta svårare att anpassa en tillväxtkommun än en stagnerande kommun. Att få en stagnerande kommun i balans är som att balansera en enda stagnerande by man måste genom att mönstra ut onödiga delar säkerställa att helheten kvarstår; detsamma gäller förvisso också tillväxtkommuner; i växande är det svårt att finna det som på riktigt är onödigt och svårare att programmera helheten. Att mönstra ut en enhet som verkar förnuftig kan ur helhetens synpunkt vara viktigare än vad som kan verka skadligt ur den enhetens synpunkt som ska läggas ned. Det är bra att snabbt fatta och verkställa besvärliga, men strategiska beslut. 90

91 91 Livskraft

92 92 Stärkande av livskraften som ett anpassningselement

93 Specialfrågor Derivat Andra risker i balansräkningen Knep egendom till egna bolag, finansieringsleasing till innehaven Vad betyder stark kassa? Kan man lita på de uppgifter kommunerna lämnar tjänsteansvar och revision samma revisor flera år - Kittilä Vad granskas tillfälliga inkomster och utgifter Driftsbidragets ökning i budgeten bra att räkna ut ökningen och jämföra med tidigare finns det anpassningssätt, detsamma gäller den beskattningsbara inkomsten är den uppskattade tillväxten överoptimistisk? Nettoinvesteringarna positivt Utlåningsfordringar Borgen ej att rekommendera 93

94 Kommunernas ekonomiska problem har (särskilt) varit att social- och hälsovårdskostnaderna har stigit okontrollerat och oförutsägbart för kommunen och för snabbt i förhållande till kommunernas inkomster. kvar för kommunerna att finansiera blir sådana tjänster där behovet till och med minskar (allmän förvaltning, teknik osv. samt tjänster i anknytning till undervisning och kultur) Det, vars tillväxt kommunerna (i snitt) inte har kunnat kontrollera övergår på landskapets (statens) finansierings- (och anpassnings-) ansvar Här växer behovet ytterligare. Vård- och landskapsreformen Varför hjälpa kommunernas synvinkel? Hurdant blir landskapens anpassningsbehov? Hur går det egentligen med åldrandet? Vem är egentligen effektiv och vem inte? 94

95 Tillväxten i det förflutna Trendikasvu Muutos% Muutos Osuus Kemiönsaari euroa muut:sta Kaikki % Muut % ,7 % SOTE % ,3 % Sosiaalitoimi % ,0 % Terveydenhuolto % ,3 % Perusterveys yms % ,3 % Erikoissairaanhoito % ,0 % Muutos Osuus Koko m aa Muutos-%euroa m uut:sta Kaikki % Muut % ,8 % SOTE % ,2 % Sosiaalitoimi % ,4 % Terveydenhuolto % ,9 % Perusterveys yms % ,5 % Erikoissairaanhoito % ,4 % 95

96 Ändring av finansieringen euro/inv. uppgift Kunta /as Aura 237 rajautuu maks 100 Kaarina 74 Koski tl -57 Kustavi -72 Kemiönsaari 73 Laitila 24 Lieto 128 rajautuu maks 100 Loimaa 29 Parainen 68 Marttila 49 Masku 149 rajautuu maks 100 Mynämäki 197 rajautuu maks 100 Naantali 49 Nousiainen 200 rajautuu maks 100 Oripää 47 Paimio 74 Pyhäranta -55 Pöytyä -5 Raisio 12 Rusko 111 rajautuu maks 100 Salo -57 Sauvo 108 rajautuu maks 100 Somero 42 Taivassalo -265 rajautuu maks 100 Turku 31 Uusikaupunki 30 Vehmaa 388 rajautuu maks 100 Största delen av kommunerna i Egentliga Finland verkar få nytta av finansieringsändringen i samband med reformen

97 Kunta 97 Uusikaupunki 30 Ändringen av finansieringen euro/inv. uppgift vs ändringen av statsandelar /as Aura 237 rajautuu maks 100 Kaarina 74 Koski tl -57 Kustavi -72 Kemiönsaari 73 Laitila 24 Lieto 128 rajautuu maks 100 Loimaa 29 Parainen 68 Marttila 49 Masku 149 rajautuu maks 100 Mynämäki 197 rajautuu maks 100 Naantali 49 Nousiainen 200 rajautuu maks 100 Oripää 47 Paimio 74 Pyhäranta -55 Pöytyä -5 Raisio 12 Rusko 111 rajautuu maks 100 Salo -57 Sauvo 108 rajautuu maks 100 Somero 42 Taivassalo -265 rajautuu maks 100 Turku 31 Vehmaa 388 rajautuu maks 100 SOTE VOS eur/as eur/as Veropros Aura ,51 Kaarina ,19 Koski tl ,27 Kustavi ,74 Kemiönsaari ,04 Laitila ,14 Lieto ,21 Loimaa ,74 Parainen ,47 Marttila ,48 Masku ,55 Mynämäki ,54 Naantali ,38 Nousiainen ,47 Oripää ,19 Paimio ,20 Pyhäranta ,38 Pöytyä ,57 Raisio ,26 Rusko ,68 Salo ,33 Sauvo ,37 Somero ,90 Taivassalo ,58 Turku ,01 Uusikaupunki ,14 Vehmaa ,36 Ändringen av statsandelarna verkar mycket mera ödesdiger för flera kommuner än den slutliga reformen som ska var slutförd 2024.

98 Nettoutgifternas utveckling i servicestrukturen ytterligheter Kuntaan jäävät Maakunnalle siirtyvät Minimi -47 % 40 % Ens neljännes 16 % 65 % Keskiarvo 24 % 76 % Mediaani 26 % 74 % Kolmas neljänne 35 % 84 % Maksimi 60 % 147 % I vänstra tabellen nedan visas de kommuner där ökningen i de tjänster som blir kvar i kommunen efter reformen har varit särskilt långsam ( ). I högra tabellen nedan visas de kommuner där tillväxten bland kommunerna har varit störst i de tjänster som blir kvar. Koko kasvu Kasvusta 1000 e Kuntaan Maakunnan 1000 e Kuntaan jäävät SOTE jäävät vastuulle Veteli % 147 % Honkajoki % 138 % Soini % 125 % Savukoski % 112 % Hanko % 111 % Hyrynsalm i % 110 % Halsua % 107 % Nakkila % 104 % Vimpeli % 103 % Juankoski % 102 % Sulkava % 102 % Pello % 100 % Hartola % 100 % Koko kasvukasvusta 1000 e Kuntaan Maakunnan 1000 e Kuntaan jää SOTE jäävät vastuulle Inkoo % 40 % Eurajoki % 45 % Siuntio % 46 % Liminka % 48 % Kaskinen % 50 % Uurainen % 50 % Hailuoto % 51 % Korsnäs % 52 % Mäntsälä % 52 % Kalajoki % 52 % Lumijoki % 53 % Kirkkonumm % 53 % Utajärvi % 53 % Taivassalo % 53 %

99 Kemiönsaari Trendi: TP 2015 TP 2016 Tpe Asukasluku Muutos kpl Verotettava tulo Muutos-% 4,73 % -1,87 % 1,11 % -2,48 % 2,87 % 2,61 % 1,71 % 1,71 % 1,75 % 1,75 % 1,82 % Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 Toimintakate Muutos 1000 e Muutos %:ia 2,27 % -0,59 % 3,32 % 1,98 % 2,00 % -65,29 % 1,43 % 1,46 % 1,48 % 1,48 % 1,53 % Sopeutus Muutos %:ia eur/as -0,05 % 5,95 % 2,96 % 2,96 % -64,99 % 2,23 % 2,22 % 2,20 % 2,20 % 2,18 % Verorahoitus Tuloveron muutos 1000 e Toimintakate/Verorahoitus 91 % 91 % 95 % 100 % 101 % 102 % 101 % 99 % 98 % 97 % 97 % Käyttökate Rahoitustuotot ja -kulut Vuosikate Poistot Satunnaiset tulot ja menot Ylijäämä/alijäämä Kumulatiivinen ylij/alij Kumulatiivinen ylij/alij./as Nettoinvestoinnit Lainakanta 1000 eur Lainakanta eur/as Nettolaina 1000 eur Nettolaina eur/as Nettolaina/Verorahoitus 37 % 39 % 51 % 63 % 70 % 229 % 245 % 261 % 272 % 285 % 297 % Nettolaina veroprosenttia 17,51 19,14 24,15 29,39 32,05 35,21 38,30 41,08 43,49 45,71 47,73 99

100 Skattestrukturen före och efter reformen Figuren intill utgår från antagandet att skattesatserna 2019 hålls på 2016 års nivå och att det 2020 görs en sänkning i inkomstskatten på 12,47 procentenheter. Som sista kommun av dagens modell 2019 finansierar inkomstskatten ca 82 % skatteintäkterna. Eftersom avdragen ska överföras från kommunens inkomstskatt till statsskatten kan den effektiva skatten till och med ge ett bättre utfall än idag. Fastighetsskattens relativa andel växer mer än dubbelt. Även om den inlupna samfundsskatten i kommunerna överförs landskapen till godo ökar också samfundsskattens betydelse. Satsningar allt mera på permanent fastighetsskatt. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Verolajien suhteellisen osuuden muutos Tulovero % 64 % Kive % 32 % Yhteisövero % 5 % Verot yhteensä % 100 % 20 % 10 % 0 % Tulovero Kive Yhteisövero 100

101 Koncernens krismätning Konsernin kriisimittarit TP 2016 Tpe Peruskunnan alijäämä Alijäämää 4 peräkkäisenä vuonna Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Konsernin alijäämä /as /as ja 1000 /as Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Täyttyy Täyttyy Konsernin vuosikate Kunnan verot 19,75 19,75 19,75 19,75 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 Konsernin lainamäärä Suhteellinen velkaantuneisuus Konsernin vuosikate Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Kunnan verot Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Konsernin lainamäärä Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Suhteellinen velkaantuneisuus Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Montako

102 Landskapskalkyler Landskap: Egentliga Finland 102

103 Ändring av intäkter och utgifter social- och hälsovård samt brand- och räddningsväsendet Varsinais-Suomi Menot Sote Palo ja pelastus Muut tehtävät Summa Tulot Yleiskat. Rah. Järj. sote & PP Yleiskat. Rah. Järj. muut Yleiskat. Rah. Järj Netto eur/as Siirtymätasaus eur/as Netto-siirtymätasaus eur/as

104 104 Effektivitetsbedömning av utkasten till vård- och landskapslagarna

105 Anpassningsbehov 1000 euro, kalkylläge Kasvu Tulot Menot Netto Uusimaa Varsinais-Suomi Satakunta Kanta-Häme Pirkanmaa Päijät-Häme Kymenlaakso Etelä-Karjala Etelä-Savo Pohjois-Savo Pohjois-Karjala Keski-Suomi Etelä-Pohjanmaa Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa Pohjois-Pohjanmaa Kainuu Lappi Koko maa Nollinriktning baserad endast på behovet - Inga antagna index, ingen antagen inflation

106 Anpassningsbehov euro/inv. och skatteprocentenhet Muutos e/as Järj. Verotettava tulo Veroprosentti yksikköä Järj. 106 Uusim aa ,67 1 Varsinais-Suom i ,52 12 Satakunta ,20 14 Kanta-Häm e ,61 8 Pirkanm aa ,99 4 Päijät-Häm e ,94 2 Kym enlaakso ,36 11 Etelä-Karjala ,71 9 Etelä-Savo ,67 16 Pohjois-Savo ,21 15 Pohjois-Karjala ,56 7 Keski-Suom i ,96 3 Etelä-Pohjanm aa ,77 13 Pohjanm aa ,18 5 Keski-Pohjanm aa ,06 10 Pohjois-Pohjanm aa ,18 6 Kainuu ,33 18 Lappi ,87 17

107 Ny kommunstrategi Starkare roll än tidigare Mera konkret Måste vara starkt förenad med kommunens egen ekonomi

108 Kommunstrategi 39 Kommunen måste ha en kommunstrategi där fullmäktige fastställer de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beakta: 1) främjande av kommuninvånarnas välfärd; 2) ordnande och produktion av tjänster; 3) servicemålen i lagarna om kommunens uppgifter; 4) ägarpolitiken; 5) personalpolitiken; 6) kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och påverkan; 7) livsmiljöns och regionens livskraftsutveckling Kommunstrategin ska utgå från en bedömning av kommunens nuläge och kommande ändringar i verksamhetsmiljön och deras inverkan på hur kommunens uppgifter genomförs. Kommunstrategin ska också fastlägga utvärdering och uppföljning av utfallet. 108 Det finns bestämmelser i 110 i kommunallagen om att strategin ska iakttas i kommunens budget och ekonomiplan. Kommunstrategin justeras minst en gång per fullmäktigeperiod.

109 Avtalsvillkor understödsvillkor Avtalstillsyn Reaktioner på avvikelser Marknaden upphandling tredje sektorn understöd Samverkan mellan kommunerna Intressesammanslutningaslutningar Dottersamman- grundavtal, samarbetsavtal, Koncernanvisning bolagsordningar, delägaravtal, Styrelsearbetet delvis koncernanvisning Bolags-, samkommuns- m.fl. stämmor Styrelsearbetet Representanter i organ Koncerntillsyn Målen för kommunstrategin Kommunens egen organisation och egna affärsverk Förvaltningsstadga Budget och ekonomiplan Intern tillsyn 109

110 Teoretisk modell för en strategi Främjande av välfärd Ordnande och produktion av service Personalpolitik Kommunstrategin Strategin ska beakta: Servicemålen i lagarna om kommunens uppgifter Ägarpolitik Livsmiljöns och regionens livskraftsutveckling Kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och påverkan Vid behov konkretiseras målen för kommunstrategin i program för genomförande av strategin Budget och ekonomiplan för kommunens verksamhet Områdes- och enhetsvisa verksamhetsplaner Mål Affärsverksamhetsplaner för kommunalt ägda bolag, verksamhetsplaner för samarbetsorganisationer Permanenta instrument: förvaltningsstadga, koncernanvisningar, grundavtal och samarbetsavtal Koncept för gott ledarskap och bra kontroll Utvärdering av utfallet 110