Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö Tavastkyro Hämeenlinna Tavastehus Ii Iisalmi Idensalmi Iitti Ikaalinen Ikalis Ilmajoki Ilomantsi Ilomants Imatra Inari Enare Inkoo Ingå Isojoki Storå Isokyrö Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen Jockis Joroinen Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää Träskända Kaarina S:t Karins Kaavi Kajaani Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki Bötom Karjalohja Karislojo Karkkila Högfors Karstula Karvia Kaskinen Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen Grankulla Kaustinen Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari Kimitoön Kempele Kerava Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki Kumo Kokkola Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki Kristinestad Kruunupyy Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö Kjulo Lahti Lahtis Laihia Laihela Laitila Lapinjärvi Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta Villmanstrand Lapua Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto Lundo Liminka Limingo Liperi Lohja Lojo Loimaa Loppi Loviisa Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto Larsmo Luumäki Luvia Maalahti Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia Sastmola Miehikkälä Mikkeli S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä Mörskom Mäntsälä MänttäVilppula Mäntyharju Naantali Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen Nousis NummiPusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari Jakobstad Pihtipudas Pirkkala Birkala Polvijärvi Pomarkku Påmark Pori Björneborg Pornainen Borgnäs Porvoo Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe Brahestad Raasepori Raseborg Raisio Reso Rantasalmi Ranua Rauma Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo Sagu Savitaipale Savonlinna Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo Sibbo Siuntio Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo Tövsala Tammela Tampere Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio Torneå Turku Åbo Tuusniemi Tuusula Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy Nykarleby Uusikaupunki Nystad Vaala Vaasa Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli Vetil Vieremä Vihanti Vihti Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat Virdois Vähäkyrö Lillkyro Vöyri Vörå YliIi Ylitornio Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel stadsdirektör Namn Riitta ElNemr Epost Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel förvaltningschef Namn DanAnders Sjöqvist E.post Tfn Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Varför kommunsammanslagningar nu? Sammanslagningar kan göras vid behov, närmare år 2030, om behov då föreligger. Försörjningskvoten är en grov mätare Kommunerna har möjlighet att anpassa sig till föränderliga situationer bl.a. genom att: 1. förnya servicestrukturen 2. intensifiera samarbetet mellan kommunerna Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? I statistiken för försörjningskvoten 2030 finns alla personer med som till sin ålder hör till ifrågavarande kolumn, alltså naturligtvis även de som mår bra, det s.k. produktiva åldrandets åldersklasser, som på många sätt gagnar samhället. Dessa aktiva pensionärer sköter om sig själva och sin funktionsförmåga, deltar i föreningsoch frivilligarbete, studerar, skjuter upp sitt servicebehov och medverkar till att bromsa upp kostnadsökningen. Denna nya kultur för tidigt åldrande har inte beaktats i statistiken för försörjningskvoten, utan i denna räknas enbart med att behovet av service för äldre kommer att fördubblas fram till år Kommunens utvecklingsmöjligheter (i Kristinestad t.ex. vindkraften) beaktas inte, utvecklingsåtgärderna förbättrar stadens ekonomi och därmed även möjligheterna att klara av försörjningskvoten. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Perspektiven är realistiska, men beaktar inte utvecklingsmöjligheterna.

10 Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Felaktigheter i rapporten: i utredningen kan nämnas konstaterandet på sid 261/del II(i den finskspråkiga versionen) är avståndet till närmaste huvudcentrum inte orimligt långt från någon av kommunerna. Störst är avståndet från Korsnäs, som ligger 49 km från Vasa, och Storkyro, som43 kilometer från Vasa. I sammanhanget nämns inget om att avståndet från Kristinestad till Vasa är 100 km. Å andra sidan konstateras på annat ställe, s. 269(i den finskspråkiga versionen), att "Att kommunerna i regionen (KristinestadKaskö Närpes) enligt förslaget inte ska läggas samman med Vasaregionen beror på de långa avstånden. Avståndet från Kristinestad till Vasa är t.ex. över 100 kilometer. Kommunreformen för inte med sig förändringar i samhällsstrukturen. Den service som invånarna behöver måste även i fortsättningen ordnas som närservice. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Tågförbindelser och flygstation på 100 km avstånd Kristinestad och Närpes bildar egna områden för uträttande av ärenden Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? den viktigaste basservicen fungerar enligt närserviceprincipen och servicehelheten (skola, basservice) förnyas som bäst ( ) så att den ska motsvara framtida servicebehov. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? FM:s arbetsgrupp har inte alls beaktat de förnyelser som genomförts inom Kristinestads näringslivsfunktion under den senaste tiden, t.ex. att staden grundat ett eget näringslivsbolag som erbjuder skräddarsydda tjänster åt företagarna, stadens Cittaslowstatus samt näringslivsbolagets tyngdpunktsområden (nätverksbildning för olika teman, flexibilitet och innovationer). Angående förnybar energi kan konstateras att inom stadens område finns många olika planer på utbyggande av vindkraften. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Försörjningskvoten har för stor tyngd i rapporten Med tanke på utvecklandet av servicen: enligt bedömningarna blir avståndet till servicen längre vid en kommunsammanslagning, vilket är oacceptabelt med tanke på nuvarande befolkningsstruktur. Vi vill bibehålla de 100åriga gymnasietraditionerna (svenska, finska) genom att proaktivt utveckla samarbetet inom undervisningen med nätverken Pienet lukiot och Vi 7. Näringsfunktionen, se föregående punkt. Möjligheterna att anpassa verksamheten till kraven (såsom skett också tidigare) bör beaktas

11 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? På frågan gällande den demografisk utvecklingen och strukturen svarar Kristinestad delvis. I frågorna där svaren är Nej ges följande kommentar: Vi är optimistiska tack vare många förnyelser och framtidsplanerna: förnybar energi och näringarna (se ovan), Cittaslow och ökande antal turister, hälsocampus, inflyttare i olika åldrar, tvåspråkigheten Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Trots kommunsammanslagningar skulle livskraften för en kommun med stor yta och litet befolkningsantal bli så svag (jämfört med de stora kommuner som ev. bildas) att detta skulle leda till att området utarmas Det demokratiska beslutsfattandet skulle fjärma sig, vilket försämrar befolkningens möjligheter att delta i den nya kommunen Minoritetens språkliga rättigheter måste tryggas Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

12 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej

13 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Annat, vad? Fullmäktige har beslutat att Kristinestad är självständigt. Utredning som startas av kommunen själv. Staden kan utreda, utredningen fungerar som underlag för senare beslutsfattande. Skattebasen. Skattekompletteringen bör fortgå: då bör beaktas bl.a. de långa avstånden, befolkningsminskningen och indragningen av statens arbetsplatser i regionen Vi vet inget om SOTE reformen varför vi inte kan ta ställning nu Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia Er motivering för tidtabellen. Vi kan inte svara på denna fråga i detta skede. Svar är möjligt efter att utredningen blivit klar Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Ei vastauksia.

14 Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. I samband med behandlingen av Kristinestads utlåtande beslöt stadsfullmäktige att under punkten 3. Del: genomföring av en kommunsammanslagning och punkten 2 Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? [i utskriftsversionen av webropolblanketten punkt 12.2] ge som svar: NEJ med följande tillägg: Kristinestad ställer sig positivt till en av ministeriet finansierad FRIVILLIG utredning om servicestrukturerna, i första hand utgående från område som statsrådet föreslår, i andra hand utgående från ett område där Vasa ingår. Övriga synpunkter: På de orter där kommunsammanslagning genomförs måste kommunernas namn och bl.a. vägskyltar bibehållas med tanke på identiteten Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Självbestämmanderätt för kommundel i frågor som rör kommundelens invånare. Nämnd med beslutanderätt (egen budget) Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Självbestämmanderätt för kommundel i frågor som rör kommundelens invånare. Nämnd med beslutanderätt (egen budget) Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? fastighetsskattens beaktande i samkommunernas kostnadsfördelning skattekompletteringens fortbestånd (beakta bl.a. avstånden, befolkningsminskningen) Vem finansierar specialsjukvården om kommunen inte gör det? landsting? = landstingsskatt. Kan ingå sjukvård, brandkår, vissa uppgifter inom ELYcentralerna (bla. Vägfrågor). Landstingsval och gemensam sammanslutning (samarbete). Kan minska på antalet samkommuner. Medför minskad påverkningsmöjlighet. sjukvårdens organisering. Kommunerna (stora kommuner) tar över enklare specialsjukvårdsuppgifter. Vi har ren sådan beredskap. om vi inte har råd bör staten minska på de subjektiva rättigheterna (normtalko) skyddade och Natura områden (beskattas?); är ej med i systemet ELYcentralernas övervakning av markplaneringen borde begränsas (besvärsrätt bara gällande väsentliga saker).

15 Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Normstyrningen Jämlik service i kommuner av samma storlek Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna arbetsgruppen (färdigt ). Om vi inte har råd med all service, granska lagstiftningen för att motsvara statens och kommunernas resurser (ansvar till individen) vården av missbrukare till staten Definieringen av kommunernas nya uppgifter Stärka Vasa sjukvårdsdistrikt. Vem finansierar specialsjukvården om inte kommunen gör det? Kommunerna borde besluta om fiskevattnen i kommunen samt sälar Markplaneringen borde höra till kommunens avgörande. ELYcentralernas övervakning av markplaneringen borde begränsas. (Besvärsrätt bara gällande väsentliga saker) Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Bildandet av nya kommuner ska basera sig på frivillighet, dvs. de måste utgöra sådana helheter som kommunerna och deras invånare godkänner. Innan beslut fattas måste arbetsfördelningen mellan stat och kommun vara klar. Eftersom reformen motiveras med inbesparingar och effektivare samhällsstruktur bör regeringen först koncentrera sig på stadsregionernas markplanering, boendet och trafikens samordning. Här kan man göra de största och snabbaste inbesparingarna (de 100 minsta kommunerna använder 3 miljarder euro dvs., 8,6 % av kommunernas totala utgifter/år. De 200 minsta kommunerna använder 5 miljarder euro dvs. 14,3 % av kommunernas totala utgifter/år.) De mindre kommunerna kan lättare förnya och anpassa sin serviceproduktion till nutidens krav (jfr. de stora kommunerna där det går långsammare). Fråga: Vad är det som medför nytta: en stor kommun eller en effektiv serviceorganisation? Serviceproduktionens pris/invånare måste beaktas. Staten har en stor arbetsbörda att reda ut varför serviceproduktionen/inv. i en del stora kommuner eller organisationer är mycket mindre effektiv än serviceproduktionen/inv. i många små randkommuner. Effektiva serviceorganisationer kan finnas i både stora och små kommuner. Staten bör under de första åren av reformen fokusera på kommuner som sköter sin serviceproduktion mindre effektivt, vilket alltså kan vara fallet i både stora och små kommuner. De effektiva kommunerna kunde fungera som exempel på god praxis. Om servicen koncentreras till centralstäder, vad blir då den totala kostnaden för detta med beaktande av de exempel som redan kommit fram i offentligheten på att kostnaderna ökat i sammanslagna kommuner? Man bör komma ihåg att kommunsektorn (omsorg m.m.) är arbetskraftsintensiv. Ca 90 % av kommunernas kostnader går till servicen. Dessutom överför staten hela tiden sina uppgifter till samservicepunkter.

16 Statens övriga åtgärder i denna situation: 1.Att fastställa förfaranden som motiverar människorna att stanna kvar längre i arbetslivet. Binda pensionsåldern till den förväntade återstående livslängden. 2.Förbättra förutsättningarna för företagande. Arbetsplatserna ger skatteinkomster med vilka välfärdstjänsterna kan upprätthållas. 3.Sporra arbete med åtgärder som gör att arbetslösa kan komma snabbare tillbaka ut i arbetslivet. 4.Låta kommunerna dra bästa möjliga nytta av de samarbetsområden som grundats inom ramen för KSSRprocessen (naturligtvis med iakttagande av utvecklingen av serviceproduktionens kostnader/inv.) och redan inledda innovativa förnyelser av servicestrukturen. 5.Beakta kommunernas utvecklingsmöjligheter och anpassningsförmåga. I Finland har både staten och kommunerna i årtionden anpassat sig till förändring. 6.Se över var man kan pruta på servicen. Måste staten alltid ta hand om oss från vaggan till graven? Åtgärder för att motivera individen att ta mera ansvar för sig själv (t.ex. sköta om sin kondition). Jfr. även möjligheterna med produktivt åldrande som nämnts ovan. Staten ska också beakta att en sund konkurrens kommunerna emellan är bra; den uppmuntrar till förnyelse och förbättrar konkurrensförmågan (jfr. endast en stor kommun med omkringliggande förtvinande randkommuner). OBS även: är det förnuftigt att sträva till åldersklasser med 50 barn om avståndet från hemmet till skolan blir t.o.m. över 200 kilometer? Staten har ju som målsättning att bibehålla närservicen. Nackdelarna med tvångssammanslagningar Tvångssammanslagningarna sänker drastiskt värdet på bostäderna i de kommuner som indras. Servicekapaciteten kommer inte att användas fullt ut i dessa kommuner. God infrastruktur lämnar utan användning då man samtidigt måste investera stora tilläggssummor i storkommunerna. Hur blir det med hanteringen av den totala ekonomin i ett sådant arrangemang? Detta bör beaktas då man bedömer reformens för och nackdelar. Andra hälsningar till arbetsgruppen: Närservicen måste skrivas in i lagen. Fem års anställningsgaranti måste säkras, eftersom Kssrlagen är tidsbestämd. En kommun som sammanslås måste ha rätt att använda sin förmögenhet. Kommunens namn och skyltar måste bibehållas. Om kommunernas antal blir 6070 kan man då längre tala om kommuner? Är det inte då snarare frågan om områden? En förutsättning för en lyckad sammanslagning är att kommuninvånarna, beslutsfattarna och personalen förbinder sig till projektet. Kristinestad ifrågasätter den planerade kommunreformen. Att bilda större kommuner är inte den bästa modellen för att lösa de problem som finns.