Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen"

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö Tavastkyro Hämeenlinna Tavastehus Ii Iisalmi Idensalmi Iitti Ikaalinen Ikalis Ilmajoki Ilomantsi Ilomants Imatra Inari Enare Inkoo Ingå Isojoki Storå Isokyrö Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen Jockis Joroinen Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää Träskända Kaarina S:t Karins Kaavi Kajaani Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki Bötom Karjalohja Karislojo Karkkila Högfors Karstula Karvia Kaskinen Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen Grankulla Kaustinen Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari Kimitoön Kempele Kerava Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki Kumo Kokkola Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki Kristinestad Kruunupyy Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö Kjulo Lahti Lahtis Laihia Laihela Laitila Lapinjärvi Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta Villmanstrand Lapua Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto Lundo Liminka Limingo Liperi Lohja Lojo Loimaa Loppi Loviisa Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto Larsmo Luumäki Luvia Maalahti Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia Sastmola Miehikkälä Mikkeli S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä Mörskom Mäntsälä MänttäVilppula Mäntyharju Naantali Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen Nousis NummiPusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari Jakobstad Pihtipudas Pirkkala Birkala Polvijärvi Pomarkku Påmark Pori Björneborg Pornainen Borgnäs Porvoo Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe Brahestad Raasepori Raseborg Raisio Reso Rantasalmi Ranua Rauma Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo Sagu Savitaipale Savonlinna Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo Sibbo Siuntio Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo Tövsala Tammela Tampere Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio Torneå Turku Åbo Tuusniemi Tuusula Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy Nykarleby Uusikaupunki Nystad Vaala Vaasa Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli Vetil Vieremä Vihanti Vihti Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat Virdois Vähäkyrö Lillkyro Vöyri Vörå YliIi Ylitornio Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Kommundirektör Namn Rurik Ahlberg Epost Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Förvaltningschef Namn Linda Pada E.post Tfn / Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Utgångspunkten för reformen bör vara att trygga servicen i de kommuner som har svårigheter att garantera den grundläggande servicen för sina invånare. Behovet är olika i olika delar av landet. Reformen handlar i stor utsträckning om den åldrande befolkningens behov. De utmaningar som föranleds av den förändrade demografin löses inte med ändrade kommungränser. Andelen över 75åringar har ökat i Korsholm från 5,26% år 1980 till 8,37% år Kommunens befolkning har ökat under samma tid med 36%. Kommunen anpassar sig kontinuerligt till en förändrad befolkningsstruktur och denna anpassning fortsätter också framöver. Korsholms kommun har som en följd av KSSRlagstiftningen år 2009 grundat ett samarbetsområde tillsammans med dåvarande VöråMaxmo kommun och Oravais kommun (efter deras samgång år 2011 Vörå kommun). Utöver primärvärden som nu ingår i samarbetsområdets verksamhet finns ett principiellt ställningstagande att överföra socialvården förutom dagvården. Det är inte ändamålsenligt att staten först initierar en reform som kullkastas några år senare. Samordningen av specialsjukvård, primärhälsovård och socialvård är av stor betydelse för att trygga den offentliga ekonomin, säkra serviceutbudet och trygga tillgången på personal på lokal, regional och nationell nivå. Korsholms kommun reserverar möjligheten att komplettera utlåtandet efter att kommunen kunnat ta del av regeringens planer för social och hälsovården. Statens viktigaste uppgift i förhållande till kommunerna är att vara en pålitlig och långsiktig samarbetspart som lever upp till en stabil finansiering.

10 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Korsholms kommun rankas i den mest fördelaktiga kvintilen enligt de demografiska och strukturella kriterier som arbetsgruppen använt. Korsholms kommun har kontinuerligt anpassat sig till en åldrande befolkning sedan år Andelen barn i åldern 04 år har varit på en relativt konstant hög nivå (6,27,0%) under samma tidsperiod, men ändrad lagstiftning har ökat kommunens förpliktelser. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Kommunerna i Vasaregionen har en god ekonomi, med relativt låg skuldsättning (Korsholms proportionella skuldsättning ,8%) och för Korsholms del är statsandelarnas andel av inkomstunderlaget 23,2 procent, inte speciellt högt. Enligt arbetsgruppens utredning hör Korsholms kommun till landets starkaste tiondel vad gäller ekonomin. Utredningen utgår alltför mekaniskt från antagandet att kommunerna inte skulle vidta åtgärder för att anpassa sina ekonomier till realekonomin. Detta återspeglar inte hur kommunerna tidigare fungerat. Utgångspunkten för framtidsprognoserna till 2030 innehåller därför ett osäkerhetsmoment som gör prognoserna otillförlitliga. Flera kommuner har under största delen av 2000talet uppvisat en sjunkande effektiv skattesats, så även i Korsholm, trots höjningar av kommunalskatten. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? I Vasaregionen hanteras samhällsstrukturen bäst genom effektiverat MALsamarbete. Regionstrukturen i Österbotten bygger på en relativt stadsnära välmående landsbygd, vilket visat sig vara en konkurrensfördel. Vasa stad har godkänt en generalplan för hela staden och Korsholm uppgör en strategisk generalplan för hela Korsholms kommun. Den strategiska generalplanen beräknas bli klar För tillfället planerar Vasaregionens kommuner göra upp en strategisk generalplan för hela regionen. Korsholms kommun och Vasa stad har haft ett intensivt samarbete t.ex. vid uppgörande av delgeneralplanen för ett gemensamt bostadsområde i Böle, ett gemensamt logistikcenter (Granholmsbackens delgeneralplan), delgeneralplanen för TölbyVikby som möjliggör en flytt av travbanan bort från stadens centrum samt i samband med omfattande arrangemang föranledda av Smedsby nya omfartsväg som samtidigt fungerar som Vasas norra infart. Omfartsvägen byggs åren För hela Österbotten har 2008 godkänts en ny landskapsplan. För kommunerna i Vasaregionen är Vasa stad det naturliga centret för handel, arbetsplatser och gemensamma kommunala funktioner. Detta återspeglas också av kommunernas ställningstaganden visàvis den nya landskapsplanen, dess etapplaner och samkommunernas och gemensamma bolags investeringar. På detta sätt har åstadkommits en stark centrering av dessa funktioner, helt i linje med de riksomfattande målsättningarna för markanvändningen (kapitlen: 1) fungerande regionstruktur, 2) enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön samt 4) fungerande förbindelsenät och energiförsörjning). De finländska stadsregionerna har i internationell jämförelse överlag liten inverkan på klimatutsläpp. Strukturen eller typ av bostadsområden har enligt forskning (Jukka Heinonen 2012) inte heller visat sig ha en signifikant inverkan på minskande klimatutsläpp. Istället är klimatutsläppen mer beroende av konsumtionsvolymen, även om privatbilismen i sig påverkas av samhällsstrukturen. Konkurrensen om invånare mellan kommunerna i Vasaregionen är inte ett inrikesnollsummespel. Regionens befolkning ökar även på grund av en positiv nettomigration från utlandet. I Österbotten har arbetskraftsinvandringen lett till en positiv inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden. Även landsbygdsnäringarna får tillskott till arbetskraften och vissa byar, som tidigare lidit av befolkningsminskning, har fått en liten befolkningsökning. Nettomigrationen bidrar alltså även till att förstärka den redan

11 decentraliserade regionstrukturen. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? De språkliga grundrättigheterna går före pendlingsområdet som kriterium för organisering av den kommunala servicestrukturen. Flera juridiska experter, bl.a. Kaarlo Tuori (Kuntarakennekirja s.116), har också påpekat att språkliga rättigheter är en bindande grundrättighet, till skillnad från de kvantitativa kriterier som tillämpas i finansministeriets utredning. Korsholms kommun är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen med starka aktörer inom bl.a. den eltekniska och verkstadsindustrin (se punkten näringsväsendet ). Den gemensamma arbetsmarknaden i regionen innebär att ett betydande antal personer pendlar och utför sina ärenden i Vasa. Följden av den mångsidiga och fungerande arbetsmarknaden i regionen är att också ca 1400 personer pendlar från andra kommuner till arbetsplatser i Korsholm. Ur invånarperspektiv råder i regionen en sund konkurrens mellan kommunerna som ger alternativ till boende och kulturmiljöer, service, arbetsplatser och livskvalitet. Den specialiserade servicen i Vasa, särskilt specialsjukvården (samkommunen Vasa sjukvårdsdistrikt), andra stadiets yrkesutbildning (samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), Wasa Teater (samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), Vasa ishall och Botniahallen i Korsholm (samkommunen Vasaregionens arenor), gemensam avfallshantering genom Stormossen och Westenergy m.fl., är viktiga serviceformer och anläggningar för våra kommuninvånare som Korsholms kommun investerat i under många årtionden. Dessutom erlägger Korsholms kommun ett bidrag till Vaasan kaupunginteatteri. Kommunernas ställningstaganden om koncentration av gemensamma funktioner till regioncentrum påverkar pendlingsförhållandena. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Den lokalt inom kommunal regi ordnade servicen fungerar väl. Service som kräver ett större befolkningsunderlag sköts via olika samarbetsstrukturer. Flera funktioner som räddningsverk, avfallshantering, specialsjukvård, miljöhälsovården, den svensk och finskspråkiga specialomsorgen, andra stadiets utbildning etc fungerar i samarbetsområden som går långt utöver de kommungränser som arbetsgruppen föreslår. Korsholms kommun påpekar också att de samkommuner som skapats på språklig grund, t.ex. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, fungerar väl och att dessa skall få fortsätta sin verksamhet. Korsholms kommun påpekar att arbetsgruppens förslag om upprätthållandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningen är diametralt olika i den finsk respektive svenskspråkiga versionen av rapporten. Även övriga samkommuner och värdkommuner med svensk landsbygdsprägel fungerar väl. De språkliga grundrättigheterna går före pendlingsområdet som kriterium för organisering av den kommunala servicestrukturen. Arbetsgruppen har inte i sitt arbete utgått ifrån grundlagens mom. Om självstyrelse på större förvaltningsområden än kommuner bestäms genom lag. Formuleringen bygger på att inte all service kan upprätthållas av primärkommuner. Utredningen borde breddas med en analys baserande på GrL mom. om vilka funktioner som borde skötas av större administrativa områden än kommuner. En sådan utredning skulle ge alternativ till det som nu föreslås av arbetsgruppen. En naturlig utgångspunkt bör vara de strukturer som byggts upp som en följd av KSSRlagstiftningen. Samkommuner är en särskilt viktig samarbetsform, för att kommunerna tillsammans fritt och smidigt ska ordna sin serviceproduktion. Samkommunens språkliga status är också reglerad i lag, vilket inte gäller för verksamhet som upprätthålls av en värdkommun. Stora primärkommuner har de största negativa effekterna för språket (Sisäasiainministeriön julkaisu 8/2006). Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med över invånare. Detta samarbete kan ytterligare fördjupas för att skapa en integrerad social och hälsovård med tillräckligt stort befolkningsunderlag. Arbetsgruppens förslag skulle innebära en märkbar minskning av tillgången till specialsjukvård i Österbotten, med en risk att upp till tio specialiteter skulle flyttas över till ERVAområdena. Detta skulle för Österbottens del

12 innebära en ojämlik tillgång till specialsjukvård. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? I dagsläget har Korsholm företag och under de senaste fem åren har den årliga nettoökningen av antalet företag varit 45. Företagen i Korsholm är väl förankrade i Vasaregionens energikluster ( inom kommunen finns tiotals företag som är globala marknadsledare, systemleverantörer eller underleverantörer inom klustret och kommungränserna har ingen direkt betydelse för deras verksamhet. Kommunens och hela regionens näringsliv har en styrka i klara spjutspetsar inom eltekniska och verkstadsindustrin samtidigt som man har ett mångsidigt näringsliv från starka primärnäringar till en snabbt växande tjänstesektor. Regionsamarbetet har utvecklats mycket positivt under de senaste åren inom näringslivsutvecklingen och samverkan mellan hela regionens kommuner och övriga regionala aktörer fungerar bra genom VASEK. Inom logistiken pågår betydande gemensamma satsningar av Vasa och Korsholm, dessa kommer att förbättra verksamhetsförutsättningarna för näringslivet i hela regionen. Korsholms kommun har tillsammans med Vasa stad år 2012 grundat bolaget Kova Login för att gemensamt utveckla ett logistikcenter invid Vasa flygfält. Betydande investeringar görs också för att höja regionens attraktionskraft, här kan nämnas bl.a. den aktuella satsningen i Vasaregionens hästsportcenter och den gemensamma regionmarknadsföringen med fokus på tillgången på kompetent arbetskraft och nya företagsetableringar. Kommunerna deltar starkt i utvecklingen av utbildningen på alla nivåer i regionen, detta är synnerligen viktigt då regionen har den bästa sysselsättningsgraden nationellt. Inom välfärdsbranschen pågår åtgärder för att stärka tjänsteutbudet genom den privata sektorn, här kan nämnas det gemensamma servicesedelsystemet för hela regionen. Vasaregionen och landskapet Österbotten har utvecklats bäst inom hela landet enligt många mätare. Exportvärdet i landskapet står för hela 12% av teknologiindustrin i Finland och utvecklingen har varit i särklass bäst i hela landet. Industrin i regionen gör betydande satsningar i forskning och utveckling, värdet har fördubblats inom 5 år till dagens 140 m /år (två av landets tre största investerare i forskning och utveckling är verksamma i regionen). Korsholms kommun deltar aktivt i regionens gemensamma näringslivsutveckling och politik med betydande ekonomiska insatser. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Arbetsgruppens granskning via sina kriterier ger entydigt och klart belägg för att Korsholms kommun ingår i en utvecklingszon med stark potential och att kommunerna i allt mera omfattande samarbete på alla områden utvecklar nya former för samarbete. Korsholms kommun anser att kommunen redan är en sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. Korsholms kommun har en optimal storlek på organisationen, vilket innebär att kommunen effektivt och flexibelt kan möta invånarnas behov. Österbotten bär på ett erkänt starkt socialt kapital. Den nuvarande kommunala strukturen stöder det sociala kapitalet, genom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare samt genom sin roll som identitetsbärare.

13 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Korsholms kommun omfattar analysen som finns i det statistiska materialet. Enligt den statistik som sammanställt för kommunerna placerar sig Korsholm högt jämfört både regionalt och nationellt. Statistiken återspeglar också att utmaningarna är olika i olika delar av landet, där Österbotten klarar sig väl i jämförelse med andra regioner. Korsholm har tilldelats den mest fördelaktiga kvintilen för Befolkningsändring , Försörjningskvot och Andelen över 75åriga och 65åriga. Korsholms kommun anser att beräkningsgrunderna som använts i rapporten stöder kommunens målsättning att fortsätta utveckla sin verksamhet som egen kommun i nära samarbete med sina grannar Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Österbotten genomförde omfattande kommunsammanslagningar på 1960 och 1970talen. Nuvarande Korsholm bildades år 1973 genom en sammanslagning av fem kommuner. Nuvarande nationella språklagstiftning är stiftad för nuvarande karaktär av kommunstruktur. Om kommunstrukturen ändras radikalt bör också språklagstiftningen förändras för att trygga de språkliga grundrättigheterna. (Auli ValliLintus konstaterande på finansministeriets höranderunda i Vasa ). Ett sådant förändringsarbete har inte inletts. Kommunreformen har inte heller koordinerats med uppgörandet av den nationella språkstrategin under statsministerns ledning. Grundlagsutskottet har slagit fast att man redan i lagberedningen måste beakta att ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunernas språkliga ställning (GrUB 10/1998, GrUU 37/2006 och GrUU 33/2009). De förslag i tjänstemannaberedningen som ändrar kommunernas majoritetsspråk strider därför mot grundlagsutskottets ställningstagande. Samarbetsmodeller behövs för att de har en mindre negativ inverkan på den språkliga servicen. Stora

14 primärkommuner har de största negativa effekterna för språket (Sisäasiainministeriön julkaisu 8/2006). Det är av såväl lokal, regional, nationell och internationell betydelse att svenskan behålls som ett levande förvaltningsspråk i Finland. Grundlagen utgår från möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region /landskapsnivå. I det fortsatta utredningsarbetet anser Korsholms kommun att samarbetsmodeller bör ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Ett sådant alternativ bör vara en landskapsförvaltning med ansvar för specialsjukvård, landskapsutveckling och andra stadiets utbildning. Samarbetsområden bildade som ett resultat av KSSRlagstiftningen bör fungera som utgångspunkt i det fortsatta arbetet Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

15 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Korsholms kommun motsätter sig den av finansministeriet föreslagna kommunindelningsutredningen. Korsholm efterlyser en utredning omfattande hela Österbotten (Jakobstad, Kaskö, Kristinestad, Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Laihela, Larsmo, Lillkyro, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Storkyro, Vasa och Vörå, sammanlagt invånare) som tar fasta på vilken förvaltningsmodell som bäst beaktar Österbottens behov. För att uppfylla regeringsprogrammets avsikt I samband med reformen av kommun och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden bör hela området ingå i utredningen för att täcka de överkommunala funktioner (t.ex. specialsjukvård, räddningsväsendet, andra stadiets utbildning på svenska och förutsättningar för näringslivsutveckling) som till betydande utsträckning omfattar hela Österbotten eller stora delar därav. För Österbottens del är en indelning i pendlingsområden en otillräcklig modell. Den av finansministeriet föreslagna indelningen av Österbotten i tre utredningsområden leder till förlorat helhetsperspektiv, splittrar österbottniska samarbetsstrukturer och marginaliserar delar av Österbotten, vilket försämrar möjligheten att upprätthålla högklassig service som motsvarar invånarnas förväntningar och önskemål. Utan helhetsperspektiv försvagas invånarnas rättigheter. En utredning över hela Österbotten motsvarar målsättningarna i regeringsprogrammet Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia.

16 Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunerna har redan gjort en utredning år för det område som föreslås av finansministeriet. Nio kommuner uttalade sig för utökat samarbete inom utredningsområdet. Två (Vasa stad och Lillkyro) tog ställning för en sammanslagning. Korsholms kommun anser att kommunfusioner skall ske på frivillig bas. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Korsholms kommun har redan år 2011 deltagit i en statlig kommunindelningsutredning utförd av utredningsman Harry Bondas. Bondas konstaterar i sin utredning att det område som skulle krävas för en partiell sammanslagning avsevärt skulle försämra funktionsförmågan för Korsholms kommun och kommunens förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen. Vidare konstaterade utredaren att det inte finns förutsättningar för en sammanslagning mellan Vasa stad, Korsholms kommun och Lillkyro kommun. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ekonomisk kompensation för tilläggskostnader som uppstår i samband med en samgång skall täckas av staten. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Staten bör behandla hela landets invånare likvärdigt vilket förutsätter en utjämning mellan kommunerna. Utjämningsprincipen är en följd av grundlagens stadganden. Statsandelssystemets syfte är inte att tvinga fram fusioner. Statsandelssystemet skall trygga en jämlik tillgång till basservice oberoende av kommunstruktur. Såväl grundlagsutskottet som juridisk förvaltningsexpertis har uttalat att med utökade förpliktelser bör följa av staten anvisad finansiering. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Se ovan. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Kommunsammanslagningar skall inte ske via tvång. Annat, vad? Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia Er motivering för tidtabellen. De angivna tidsramarna kan inte accepteras. En landsomfattande reform av kommunernas verksamhetsfält kan inte ske på basis av det förslag som lagts fram. En eventuell fortsatt beredning bör ske mer noggrant och det ska ges tid för ett kvalitativt lagstiftningsarbete.

17 Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Korsholms kommun har svårt att se att det skulle finnas ett förändringsstöd som skulle befrämja ett frivilligt genomförande av förslaget Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. I enlighet med regeringsprogrammet skall I samband med reformen av kommun och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter, såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden. För Österbottens del är inte detta gjort. Hela Österbotten bildar ett område med särart och uppfyller samtliga kriterier som avses i regeringsprogrammet. Därför är arbetsgruppens infallsvinkel felaktig då den valt att utgå ifrån pendlingsområden, vilket också delar upp Österbotten i tre skilda enheter med förlorad helhetsbild som följd då t.ex. samkommuner och andra samarbeten har hela eller stora delar av Österbotten som verksamhetsområde. Ifall staten tillsätter en statlig kommunindelningsutredare bör utredningsområdet vara hela Österbotten och inte pendlingsområdena. Korsholm kommun motsätter sig att staten använder tvång för att genomföra ändringar i kommunindelningen, särskilt om förändringen leder till att majoritetsspråksförhållanden byts. Språkliga rättigheter är en bindande grundrättighet, till skillnad från de kvantitativa kriterier som tillämpas i finansministeriets utredning. Alternativa modeller bör utarbetas för kommunerna med omsorgsfullt gjorda konsekvensbedömningar. En alltför snabb process omöjliggör en kvalitativt högstående process och lagstiftning Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? De kommunala uppdragen är tidskrävande och förutsätter en stor kapacitet att ta in mycket ny information. Förutsättningarna för kommunens förtroendevalda att handha krävande kommunala uppdrag bör stärkas Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Nuvarande kommunstruktur stöder närdemokratin i Österbotten med sitt direkta ansvar och budgetmakt. Ett föreslaget system med geografiska delområdesförvaltningar och fullmäktigen leder till överbyråkratisering, oklara beslutsprocesser och otydliga kompetensgränser utan möjlighet till reellt inflytande Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Nuvarande finansieringssystem fungerar rätt bra. En breddning av kommunernas skattebas borde eftersträvas. Kommunernas effektiva skattegrad ska höjas.

18 Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Se nedan. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Se nedan. Definieringen av kommunernas nya uppgifter Den grundläggande frågan är dimensioneringen av välfärdstjänsterna. Alla tjänsters dimensionering bör kritiskt kunna granskas och bedömas huruvida mervärdet av dem är avgörande för Finlands välfärdssystem. T.ex. måste samhället kritiskt kunna fråga sig om eftermiddagsvård skall erbjudas alla eller bara en del och för vilka åldersgrupper. Man bör också kunna kritiskt bedöma om kommunerna skall erbjuda tandvård åt alla invånare trots att det råder brist på tandläkare i landet och det finns privata alternativ. Samhället bör kunna granska hur det nuvarande dagvårdssystemet kunde justeras för att hejda kostnadsstegringen. Man bör också kunna ifrågasätta behovet av flera omfattande och kostsamma utredningar för tämligen enkla ändringar i detaljplaner etc. Det är problematiskt då beslutsfattaren (staten) endast till begränsade delar är ansvarig för utgifterna dess egna beslut medför. Med vetskap om de stora ekonomiska utmaningar samhället står inför är det av största betydelse att inga ytterligare kostnadsdrivande beslut tas på statlig nivå, samtidigt som tidigare beslut bör granskas kritiskt Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. En kommunreform får inte försvaga svenskans ställning i landet. Österbotten bör betraktas som en helhet och inte som skilda pendlingsområden. Korsholms kommun motsätter sig tvångssammanslagningar.

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Finlands Kommunförbund 3.2.2011 KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Koefficient för invånarantal: 0,352147 Koefficient för beskattningsbara inkomster: 0,00002308 1) Beskattningsbara

Läs mer

Landskap 2013. Kommuner 2013

Landskap 2013. Kommuner 2013 Kommuner 2013 (31.12.2012) Landskap 2013 (Statsrådets beslut om landskap 799/2009) 020 Akaa 06 Birkaland 005 Alajärvi 14 Södra Österbotten 009 Alavieska 17 Norra Österbotten 010 Alavus 14 Södra Österbotten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 oktober 2011 1089/2011 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015 Kommunernas sammanslagningsutredningar och - förslag 5.1.2015 Nyland: utredningskriterierna Kommunens befolkningsunderlag < 20 000 Pendlingskriteriet Metropolkriteriet Samhällsstrukturkriteriet Kriteriet

Läs mer

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets.

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagens bestämmelser om valkretsindelningen ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen I de andra valkretsarna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna i vallagen om indelningen i valkretsar

Läs mer

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen.

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så att indelningen i valkretsar

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Dnr A72/200/2016 FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Skatteförvaltningen har med stöd av 91 a 3 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådant det lyder

Läs mer

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009 020 AKAA X X X X X X X 005 ALAJÄRVI X X X X X X X 009 ALAVIESKA X X X X X X 010 ALAVUS X X X X X X X X X X 015 ARTSJÖ X X X X X X X 016 ASIKKALA X X X X X X X X X X 018 ASKOLA X X X X X X X X X X 019 AURA

Läs mer

Justitieministeriets förordning

Justitieministeriets förordning Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med justitieministeriets beslut

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 2 december 2002 Nr 118 119 INNEHÅLL Nr Sidan 118 Statsrådets förordning om användningsplan i landskapet Åland för frekvensområden i televisionsoch

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2010 Nr 426 431 INNEHÅLL Nr Sidan 426 Lag om ändring av lagen om försäkringsavtal... 1609 427 Lag om ändring av 35 i äktenskapslagen...

Läs mer

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%)

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%) Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per, 30.4.2012 e- Andel e- Nylands 3901 1128 28,92 % Egentliga Finlands 6449 2590 40,16 % Satakunta 3858 1549 40,15 % Tavastlands 4350 1684 38,71 % Birkalands 4520

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Enligt de preliminära uppgifterna för Statistikcentralens

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 oktober 2012 581/2012 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden Utfärdad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 3 juli 2013 534/2013 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om rättshjälpsbyråernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Upphandlingsområden Bilaga 8 26.2.2014 29/331/2014 Till serviceproducenterna UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Kronoby kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Inger Bjon 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn

Läs mer

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska

Läs mer

RP 123/2012 rd. ändras så att det på fastlandet finns 12 valkretsar i stället för nuvarande 14. Det föreslås ringar.

RP 123/2012 rd. ändras så att det på fastlandet finns 12 valkretsar i stället för nuvarande 14. Det föreslås ringar. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen I de andra valkretsarna

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 3608 Nr 1310 Bilaga FREKVENSPLAN 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.1 Analog televisionsverksamhet: Rundradion Ab Ort 1 Kanal ERP Anm. (kw) 1 Av praktiska skäl

Läs mer

Lag. om ändring av vallagen

Lag. om ändring av vallagen Lag om ändring av vallagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i vallagen (714/1998) 5, 12, 14 17, 58 och 73, av dem 5 sådan den lyder i lag 563/2015, 14 och den finska språkdräkten i 58 sådana de

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd

Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd Begäran om utlåtande 1 (5) Dnr: 7.11.2014 1236-1317/940/2014 Teleföretagen Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd Följande landskapsförbund startar ansökningsförfarandet

Läs mer

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Vastaajan tiedot E-mail info@korsnas.fi Aloitusaika 30.8.2013 Lopetusaika 30.8.2013 1. 1. Kommunnummer: 1. Kommunnummer: 20 0 5 0 9 0 10 0 16 0 18

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Inga Roos 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn

Läs mer

Nr 943. Statsr'dets beslut. om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling. Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998

Nr 943. Statsr'dets beslut. om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling. Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998 2567 Statsr'dets beslut om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998 Statsr'det har vid föredragning fr'n jord- och skogsbruksministeriet

Läs mer

VM/2199/ /2012. Beslut. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen Kommunstyrelserna

VM/2199/ /2012. Beslut. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen Kommunstyrelserna Beslut VM/2199/02.02.06.00/2012 Kommun- och regionförvaltningsavdelningen 5.2.2013 Kommunstyrelserna Beslut om den slutliga justeringen av statens fordringar på underhållsstöd som Folkpensionsanstalten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 3 oktober 2007 Nr 865 869 INNEHÅLL Nr Sidan 865 Statsrådets förordning om utsökningsdistrikten... 3875 866 Justitieministeriets beslut om utsökningsverkens

Läs mer

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015 5 Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 5 FAMILJ 6 36 STUDIER 5 869 ANTALET FÖRSTA UPPEHÅLLSTILLSTÅND TOTALT 79 ARBETE 5 36 INTERNATIONELLT

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Den svarande instansens officiella namn Namn - Ingå kommun 2. Namn på den person som registrerat svaren Namn - Anne Öhman 3. Kontaktuppgifter för den person som ansvarar för

Läs mer

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Vastaajan tiedot E-mail minna.koivisto@vm.fi Aloitusaika 4.9.2013 Lopetusaika 4.9.2013 1. 1. Kommunnummer: 1. Kommunnummer: 20 0 5 0 9 0 10 0 16

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 17 januari 2006 Nr 6 8 INNEHÅLL Nr Sidan 6 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om användningsplan för frekvensområden

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Korsnäs kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Christina Båssar 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 december 2010 Nr 1034 1038 INNEHÅLL Nr Sidan 1034 Lag om handläggningen av brottmål som gäller personer som i samband med Europeiska unionens

Läs mer

Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010

Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010 Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010 Välkommen att svara på Tjänstemannaunionen TU:s arbetsmarknadsundersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet

Läs mer

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet Kommunikationsverket 70 E/2016 M 1 (39) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den xx juni 2016 Kommunikationsverket har med stöd av

Läs mer

Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner

Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner Välkommen att svara på årets upplaga av arbetsmarknadsundersökningen (TMT del 1) för Tjänstemannaunionen

Läs mer

Effektanalys av stomnätsplan

Effektanalys av stomnätsplan Effektanalys av stomnätsplan Seminar i Norge 13.3.2007 Vad är det frågan om STOMNÄTSPLAN Nationellt viktiga stomnät inom landtrafiken i Finland gäller vägar och järnvägar stomnätet ett nytt begrepp i Finland

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 4 juni 2007 Nr 632 INNEHÅLL Nr Sidan 632 Statsrådets förordning om stödjande av företagsverksamhet på landsbygden... 3095 Nr 632 Statsrådets

Läs mer

Pensioner i siffror 2013

Pensioner i siffror 2013 Pensioner i siffror 2013 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Begäran om utlåtande SHM Svarstid (UTC+2) 2016-02-09 12:56:29 Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn Kristinestads stad 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn Dan-Anders

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen 1 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att valkretsindelningen ändras så att det på fastlandet

Läs mer

Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA

Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2016 Finlands Kommunförbund Budget 2016 2 Innehåll Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf 3 1.1 Allmänt 3

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail larsmo.kommun@larsmo.fi Aloitusaika

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Nedervetil fullmäktigegrupp i Kronoby kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Elisabeth Hagström 3. Kontaktuppgifter

Läs mer

Lag. om ändring av vallagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015

Lag. om ändring av vallagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 Lag om ändring av vallagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i vallagen (714/1998) 1, den finska språkdräkten i 2 3 mom., 3 och 5, den finska språkdräkten i

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 januari 2011 43/2011 Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2011 Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2011 I enlighet med

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail nykarleby.stad@nykarleby.fi Aloitusaika

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@jakobstad.fi Aloitusaika 12.4.2012

Läs mer

Trafikverket i Finland nya kontrakter under Magnus Nygård, head of unit

Trafikverket i Finland nya kontrakter under Magnus Nygård, head of unit Trafikverket i Finland nya kontrakter under 2018-2020 Magnus Nygård, head of unit 1 Vi bidrar till att utveckla trafiksystemet i Finland Vi ansvarar för vägarna, järnvägarna och farlederna i Finland och

Läs mer

Printed at 27. joulukuuta 2011 11:19:58 Page 1 or 1

Printed at 27. joulukuuta 2011 11:19:58 Page 1 or 1 Folkpensionsanstalten/aktuarialgruppen 27.12.2011 Tabell Y/1:35 1 PENSIONSBELOPP OCH BELOPP som hör samman med BOSTADSBIDRAG beräknade i euro från och med 1.1.2012 Tabellerna upptar förmåner utan avvägning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 15 juli 2010 Nr 668 671 INNEHÅLL Nr Sidan 668 Lagomstatsborgenföretteuropeisktfinansielltstabiliseringsinstrument... 2305 669 Lag om sättande

Läs mer

Bild: Unto Tapio. Plan för väghållningen och trafiken 2013-2017. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

Bild: Unto Tapio. Plan för väghållningen och trafiken 2013-2017. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur Bild: Unto Tapio Plan för väghållningen och trafiken 2013-2017 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur Förord Framför dig har du planen för väghållningen och trafiken

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail kronoby.kommun@kronoby.fi Aloitusaika

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1771 1779 INNEHÅLL Nr Sidan 1771 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om tingsrätternas domkretsar...

Läs mer

RP 8/2010 rd. I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie riksdagsval

RP 8/2010 rd. I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie riksdagsval Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 290/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så att den finska

Läs mer

Sysselsättningsöversikt mars 2015

Sysselsättningsöversikt mars 2015 UTSIKTER MARS 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt mars 2015 Får publiceras 23.4.2015 kl. 9.00 Antalet arbetslösa fortsätter att öka snabbare än genomsnittet i landet. Antalet nya lediga

Läs mer

Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009

Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009 Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009 Välkommen att svara på Tjänstemannaunionen TU:s arbetsmarknadsundersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet

Läs mer

KRYSSNING! LAURI TÄHKÄ AKU HIRVINIEMI. Välkommen med på Raisioagros. Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Aktuell information för producenter

KRYSSNING! LAURI TÄHKÄ AKU HIRVINIEMI. Välkommen med på Raisioagros. Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Aktuell information för producenter Välkommen med på Raisioagros KRYSSNING! HELSINGFORS STOCKHOLM HELSINGFORS 4 6.2.2014 SILJA SYMPHONY Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Underhållning av AKU HIRVINIEMI Stjärnartisten LAURI TÄHKÄ Steg

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2006 004 ALAHÄRMÄ x x x x x '005 ALAJÄRVI x x x x x x '006 ALASTARO x x x x x x x x '009 ALAVIESKA x x x x x x '010 ALAVUS x x x x

Läs mer

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 4.11.2016 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2014-2015 (inkl. särredovisade affärsverk)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie

Läs mer

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 oktober 2012 regeringens

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email kristinestad@krs.fi Aloitusaika

Läs mer

Pensioner i siffror 2014

Pensioner i siffror 2014 Pensioner i siffror 2014 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift 2.6.2017 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2015-2016 (inkl.

Läs mer

Sysselsättningsöversikt april 2015

Sysselsättningsöversikt april 2015 UTSIKTER APRIL 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2015 Får publiceras 27.5.2015 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten fortsätter ännu att öka, ökningen är nästan en femtedel jämfört

Läs mer

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR 1 FIRMA OCH HEMORT Andelslagets firma är Metsäliitto Osuuskunta, på engelska Metsäliitto Cooperative. Nedan i dessa stadgar används benämningen Metsäliitto. Metsäliittos

Läs mer

HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

HUR SER STARKA KOMMUNER UT? HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email staden@narpes.fi Aloitusaika 16.2.2012

Läs mer

Kvarkenrådet Merenkurkun neuvosto The Kvarken Council

Kvarkenrådet Merenkurkun neuvosto The Kvarken Council rådet Merenkurkun neuvosto The Council rådet Merenkurkun neuvosto Olaus Magnus 1539 rådet Merenkurkun neuvosto Norge Suomi Finland Rossijskaja Federacija Sverige Eesti Latvija Danmark Deutschland Polska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Enligt förslaget skall bestämmelserna

Läs mer

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia. NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.fi Vem? Nätverksbyggare Projekt näringsliv Förändring Konkurrenskraft

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2010 Nr 1213 1218 INNEHÅLL Nr Sidan 1213 Lag om ändring av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Boende 2009 Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Få höga byggnader i Finland Byggnader med en och två våningar utgjorde tillsammans 95 procent av hela byggnadsbeståndet. Enligt Statistikcentralen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 15 februari 2006 Nr 102 110 INNEHÅLL Nr Sidan 102 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om inrikesministeriet... 353 103 Statsrådets

Läs mer

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL +2 nya öppnades i början av 2016 5 ANTALET ANSTÄLLDA 508 VARAV 203 NYA ANSTÄLLDA VERKSAMHETS- STÄLLEN 31.12.2015 UTGIFTER 207MN INTÄKTER 8,7MN I SEPTEMBER ÖPPNADES EN FLYKTINGSLUSS I TORNEÅ 88 273 INLEDDA

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Pensioner i siffror 2012

Pensioner i siffror 2012 Pensioner i siffror 2012 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@korsnas.fi Aloitusaika 11.4.2012

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om försök med regionfullmäktige och om ändring av lagen om försök med samarbete inom regioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015

Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015 1 (8) Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015 STÖDREGIONREFORM Det finns färre än 400 gårdar, som på basis av 2014 års uppgifter har skiften i både den nya AB-region och den nya C-region.

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Kommunförbundets. landsbygdsstrategi

Kommunförbundets. landsbygdsstrategi Kommunförbundets landsbygdsstrategi Innehåll Vad är landsbygdspolitik? 3 Mål och vision i Kommunförbundets landsbygdsstrategi 4 Prioriteringsområden i Kommunförbundets landsbygdspolitik 5 Balans i den

Läs mer