Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA"

Transkript

1 Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2016

2 Finlands Kommunförbund Budget Innehåll Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf Allmänt Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Placerings- och finansieringsverksamhet Forskning och utveckling Investeringar 7 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna Intäkter av den ordinarie verksamheten Kostnader för den ordinarie verksamheten Tillförda medel 9 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy

3 Finlands Kommunförbund Budget BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF 1.1 Allmänt De strukturella förändringar som påbörjades i förbundskoncernen år 2013 har fortsatt under 2015 med utveckling av koncerntjänsterna. Kommunförbundets löneräkning, ekonomiförvaltning och interna ICT-enhet övergick till den servicecentral som verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab och som tillhandahåller merparten av dessa tjänster också för koncernens dotterbolag. I den nuvarande strukturen ägs Kommunernas hus av Kommunernas hus Ab, och Kommunförbundet Service Ab ansvarar för tjänsterna i huset. Kommunförbundet Holding Ab ansvarar för ägarstyrningen. På lång sikt är omstruktureringarna avsedda att tydliggöra de olika aktörernas roll i koncernen, göra verksamheten mer genomskinlig, förbättra den strukturella flexibiliteten och ge ekonomiska och kvalitativa fördelar på koncernnivå. Planen för kostnadseffektivitet i Kommunförbundets ekonomi och verksamhet rapporterades till fullmäktige Till planen hör sexton (16) åtgärder, som ingår i följande fyra (4) områden: 1. Den föränderliga omvärlden 2. Processer Utveckling och genomlysning av Kommunförbundets verksamhet 3. Personal och ledarskap 4. Ekonomi och strukturer Regelbundna rapporter ges om hur planen framskrider. Kommunförbundet har som mål att år 2017 uppnå nollresultat efter placeringsoch finansieringsverksamheten. Då placerings- och finansieringsverksamheten har ett genomsnittligt resultat på cirka 2,5 miljoner euro innebär det att ett operativt verksamhetsresultat på cirka -2,5 miljoner euro eftersträvas för år Nyckeltal för (budget), miljoner euro Resultat för den Personal- Övriga operativa kostnader fasta kostnader verksamheten Utfall ,3 15,4 16,1 Utfall ,8 13,8 14,4 Budget ,8 13,0 13,4 Budget ,1 12,8 13,6 Mål ,5

4 Finlands Kommunförbund Budget Resultaträkning för Finlands Kommunförbund rf (1000 euro): Budget 2016 Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter Utomstående finansiering Medlems- och serviceavgifter Intäkter sammanlagt KOSTNADER Löner och arvoden Pensions- och andra lönebikostnader Personalkostnader sammanlagt Avskrivningar Övriga personalkostnader och utbildning Resor Köpta tjänster Marknadsföring, PR och representation Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader sammanlagt KOSTNADER SAMMANLAGT Överskott/underskott Placerings- och finansieringsverksamhet Extraordinära poster ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2016 budgeterats till sammanlagt 2,3 miljoner euro, medan budgeten 2015 var 2,1 miljoner. Hyresintäkterna har budgeterats till 1,3 miljoner euro 2016, medan de i budgeten 2015 var 1,0 miljoner. Försäljningen av förtjänst- och hederstecken beräknas sjunka ytterligare. För 2016 är budgeten 0,4 miljoner euro, medan budgeten för 2015 var 0,5 miljoner euro och försäljningen år ,7 miljoner euro. Försäljningen av sakkunnigtjänster har budgeterats till 0,5 miljoner euro för både 2015 och År 2014 uppgick försäljningen av sakkunnigtjänster till 0,7 miljoner euro.

5 Finlands Kommunförbund Budget Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 2,2 miljoner euro i budgeten 2016, medan den i budgeten 2015 var 1,8 miljoner. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter är på samma nivå i budgeten 2016 som i budgeten 2015, dvs. 17,1 miljoner euro. Serviceavgifterna för sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger har budgeterats till samma nivå som utfallet år 2015, dvs. 1,9 miljoner euro. 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 12,8 miljoner euro, medan de i budgeten 2015 var 13,0 miljoner. I personalbudgeten 2016 ingår i genomsnitt 157 årsverken, medan antalet var i genomsnitt 169 i budgeten Den budgeterade personalstyrkan för 2016 är förenlig med den långsiktiga personalplanen, och personalminskningen innebär att personalkostnaderna sjunker med 0,7 miljoner euro. Personalbudgeten görs på personnivå. På grund av olika personalförändringar (visstidsanställningar, byte av arbetsuppgifter, nyanställda som kostar betydligt mer än de tidigare etc.) stiger de genomsnittliga personalkostnaderna per anställd från till euro per månad. Denna förändring i kostnadsstrukturen syns i form av att personalkostnaderna stiger med 0,5 miljoner euro. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2016 B ,7 169,3 177,3 195,9 226,4 222,4 En del av minskningen i antalet årsverken beror på att anställda överförts till koncernbolagen. Debiteringarna för dessa personer ingår i övriga verksamhetskostnader. 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt exerna servicekostnader uppgår i budgeten 2016 till 4,2 miljoner euro, medan beloppet i budgeten 2015 var 4,4 miljoner. Minskningen beror på att personalkostnaderna, utbildningskostnaderna och användningen av köpta tjänster minskat. De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 9,5 miljoner euro (9,0 miljoner euro i budgeten 2015, utfallet 10,4 miljoner euro år 2014). De består främst av debiteringar för tjänster av koncernbolagen Kommunförbundet Service Ab, Kommunförbundet Holding Ab, Kommunernas hus Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 8,4 miljoner euro.

6 Finlands Kommunförbund Budget Kostnaderna för förbundskoncernens ekonomi- och löneförvaltning samt interna ICT-servicecentral, vilka verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab, är på samma nivå i budgeten 2016 som motsvarande kostnader i budgeten Utvecklings- och effektiveringsåtgärderna i koncernens servicecentral kommer att minska kostnadsnivån år Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn verkställer Kommunförbundet de beslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. För närvarande är förbundets kapitalförvaltare Nordea Asset Management Finland och Seligson & Co Varainhoito. Placeringarna görs i regel via fonder. Det gör placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimerar det administrativa arbetet och möjliggör en fortlöpande effektiv riskspridning. Rapporteringen ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetskontroll av kapitalförvaltarna. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Placeringspolicyn har diskuterats med experter från Suomen Sijoitustutkimus Oy. Placeringspolicyn motsvarar det nuvarande behovet och det finns inga grunder för att föreslå ändringar. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten (budget) Placerings- och finansieringsverksamhet (1 000 euro) Budgeterat 2016 Budgeterat 2015 Utfall 2014 Placeringsportfölj Vinstutdelning Finansiering Sammanlagt

7 Finlands Kommunförbund Budget Forskning och utveckling I budgeten 2016 är Kommunförbundets egna insats för forskning och utveckling 1,1 miljoner euro och den externa finansieringen 2,2 miljoner euro. Kommunförbundets egna insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. År 2016 inriktas forsknings- och utvecklingsverksamheten i allt högre grad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Statens åtstramade finanspolitik återspeglas i den externa projektfinansieringen. Å andra sidan kan statens spetsprojekt enligt regeringsprogrammet öppna nya finansieringsmöjligheter. Verksamheten stabiliseras enligt de tillgängliga resurserna. 1.7 Investeringar Investeringar som gäller fastigheten sköts via Kommunernas hus Ab och ICTinvesteringar via FCG Finnish Consulting Group Ab. Kostnaderna för dessa ingår i de serviceavgifter, hyror, underhållsvederlag och finansieringsvederlag som dotterbolagen debiterar. År 2016 planeras inköp av två tjänstebilar till ett anskaffningspris på sammanlagt euro.

8 Finlands Kommunförbund Budget Budget för KT Kommunarbetsgivarna Enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) godkänns Kommunala arbetsmarknadsverkets budget av kommunernas centralorganisations fullmäktige. Arbetsmarknadsverkets bruttoutgifter uppgår till euro år Verksamhetsinkomsterna har uppskattats till euro. I betalningsandelar av kommunerna uppbärs enligt budgeten euro. 2.1 Intäkter av den ordinarie verksamheten Inkomsterna från försäljning av sakkunnig- och utbildningstjänster uppgår till euro. Publikationsinkomsterna uppgår till euro och de övriga inkomsterna till euro. 2.2 Kostnader för den ordinarie verksamheten Budget Bokslut (1000 ) B B Den största kostnadsposten i budgeten är löner och lagstadgade lönebikostnader. De uppgår till sammanlagt cirka euro, vilket är omkring 55 % procent av alla kostnader. De övriga kostnaderna uppgår till euro, vilket är mer än i budgeten Höjningen beror på renoveringen av lokaler, de förändrade debiteringsgrunderna för ICT-tjänster och ökningen av externa tjänster. KT Kommunarbetsgivarna betalar kostnaderna för lokaler och administrativa tjänster till Kommunernas hus Ab, Kommunförbundet Service Ab och Finnish Consulting Group Ab. Antal årsverken hos KT Kommunarbetsgivarna B2016 B ,6 53,5 49,0 48,3 45,8 44,0 I siffrorna ovan ingår Avainta rf:s personal, som i budgeten 2016 består av åtta (8) personer.

9 Finlands Kommunförbund Budget Tillförda medel Kommunernas betalningsandelar Budget Bokslut (1000 ) B B Betalningsandelarna uppbärs hos kommunerna så att hälften tas ut enligt kommunens beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen det föregående året och den andra hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. De slutliga kommunvisa betalningsandelarna räknas ut i samband med bokslutet.

10 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 1 Finlands Kommunförbund rf:s medlemskap i organisationer och årlig medlemsavgift (euro) Organisationer i Finland Levande stadskärna rf Helsingforsregionens handelskammare HL7 Finland ry Huoltaja-säätiö 481 Näringslivets arkivförening rf 50 Trafikskyddet 100 Förbundet för ungdomsbostäder rf 400 PANK ry 500 Pohjola-Norden rf 340 Projektföreningen rf 87 Interna revisorer rf 240 Skills Finland ry Suomalaisen Työn Liitto 97 Finlands Hembygdsförbund rf 800 Nationalekonomiska Föreningen rf 38 Työelämän tutkimusyhdistys ry 40 Finansministeriet 130 Kuntatekniikan foorumi Maarakennusalan neuvottelukunta MANK ry Föreningen för Finlands Stadssekreterare rf 15 Finlands Kvalitetsförening rf Finska Andelslaget för ersättning av läkemedelsskador 5 Föreningen för sjukhushygien i Finland rf 250 Samfundet Finland-Ryssland 723 Finlands Företagsmentorer rf Finlands regionala utvecklingssammanslutning SEKES rf Internationella organisationer European Health Property Network Council of European Municipalities and Regions IHF International Hospital Federation HOPE European Hospital and Healtcare Federation KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer Organisationer i Finland HENRY ry Internationella organisationer CEEP European Centre of Employers and Enterprises EFEE EuropeanFederation of Education Employers HOSPEEM EuropeanHospital & Healtcare Employers' Association WorldatWork Society of Certified Professionals

11 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 2 Kommunernas medlemsavgifter till Kommunförbundet och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna Medlemsavgiften enligt kalkylen: KT Kommunarbetsgivarna: Betalningsandel euro, varav 80 % tas ut i förskott = euro. Hälften av medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet 1) och hälften på de beskattningsbara inkomsterna 2). Medlemsavgift för det övriga förbundet: Medlemsavgifterna uppgår till sammanlagt euro, varav ¾ tas ut på basis av invånarantalet 1) och ¼ på basis av de beskattningsbara inkomsterna 2). Kommunens invånarbaserade medlemsavgift sänks dock med 15 procent för den del av invånarantalet som överstiger Om de beskattningsbara inkomsterna per invånare överstiger genomsnittet för samtliga kommuner ( /inv.), sänks kommunens inkomstbaserade andel av medlemsavgiften med 25 procent av den överstigande delen. Medlemsavgiften för de åländska kommunerna är dessutom nedsatt med 25 procent. 1) 2) 1) Antal invånare vid årsskiftet 2014/2015 (Källa: Statistikcentralen) Med beskattningsbara inkomster avses beskattningsbara inkomster från 2014 som motsvarar den debiterade kommunalskatten (Källa: Skatteförvaltningens förhandsbesked ) Kommun Invånar- Beskattnings- Medlemsavgifter år 2016 bara inkomster/inv. antal KT Kommun- Övriga Sammanlagt vid årsskiftet år 2014* arbets- Kommun- 2014/2015 (inv.antal givarna förbundet ) euro euro euro Hela landet Akaa Alajärvi Alavieska Alavus Asikkala Askola Aura Birkala Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Brändö Bötom Eckerö Enare

12 Finlands Kommunförbund Budget Enonkoski Enontekis Esbo Etseri Eura Euraåminne Evijärvi Finström Forssa Fredrikshamn Föglö Geta Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halsua Hammarland Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Hirvensalmi Hollola Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Högfors Idensalmi Ii Iitti Ikalis Ilmajoki Ilomants Imatra Ingå Jakobstad Janakkala Jockis

13 Finlands Kommunförbund Budget Joensuu Jomala Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Kaavi Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karleby Karlö Karstula Karvia Kaskö Kauhajoki Kauhava Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi Keminmaa Kempele Kervo Keuruu Kihniö Kimitoön Kinnula Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsholm Korsnäs

14 Finlands Kommunförbund Budget Koski Åbo l Kotka Kouvola Kristinestad Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kumlinge Kumo Kuopio Kuortane Kurikka Kuusamo Kyrkslätt Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Kökar Lahtis Laihela Laitila Lapinlahti Lappajärvi Lappo Lappträsk Larsmo Laukaa Lemi Lemland Lempäälä Leppävirta Lestijärvi Lieksa Limingo Liperi Loimaa Lojo Loppi Lovisa Luhanka Lumijoki Lumparland Lundo Luumäki Luvia Malax

15 Finlands Kommunförbund Budget Mariehamn Marttila Masku Merijärvi Miehikkälä Muhos Multia Muonio Muurame Mynämäki Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Mörskom Nakkila Nivala Nokia Nousis Nurmes Nurmijärvi Nykarleby Nyslott Nystad Nådendal Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Outokumpu Padasjoki Paltamo Pargas Parikkala Parkano Pedersöre Pelkosenniemi Pello Pemar Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pihtipudas Polvijärvi

16 Finlands Kommunförbund Budget Posio Pudasjärvi Pukkila Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pyttis Påmark Pälkäne Pöytyä Rantasalmi Ranua Raseborg Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Reso Riihimäki Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi Rusko Rääkkylä S:t Karins S:t Michel Saarijärvi Sagu Salla Salo Saltvik Sastamala Sastmola Savitaipale Savukoski Seinäjoki Sibbo Sievi Siikainen Siikajoki

17 Finlands Kommunförbund Budget Siikalatva Siilinjärvi Simo Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sottunga Storkyro Storå Sulkava Sund Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Tammela Tammerfors Tavastehus Tavastkyro Tervo Tervola Tohmajärvi Toholampi Toivakka Torneå Träskända Tusby Tuusniemi Tyrnävä Tövsala Uleåborg Ulvsby Urjala Utajärvi Utsjoki Uurainen Vaala Valkeakoski Valtimo Vanda Varkaus

18 Finlands Kommunförbund Budget Vasa Vehmaa Vesanto Vesilahti Vetil Vichtis Vieremä Viitasaari Villmanstrand Vimpeli Virdois Virolahti Vårdö Vörå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Åbo Äänekoski Östermark Övertorneå

19 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 3 Grunderna för fakturering av avgiftsbelagd service vid Finlands Kommunförbund Avgifter för Kommunförbundets tjänster Kommunförbundets styrelse har godkänt följande principer för förbundets tjänster och serviceavgifter: 1.1 Tjänster som ingår i medlemsavgiften Intressebevakning för kommunerna och samkommunerna gemensamt utvecklingsarbete och forskning sakkunnigservice per telefon och e-post (den första timmen) information (bl.a. cirkulär, informationsblad, tillämpningsanvisningar, allmän statistik, webbtjänster). 1.2 Avgiftsbelagda tjänster Skriftliga utlåtanden, även arbetsdryga svar på e-postfrågor. Frågeställaren måste först underrättas om faktureringen mer krävande juridisk rådgivning och uppdrag förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga utbildning publikationer extra exemplar av informationsbladen. 2 Grunder för fakturering av avgiftsbelagda tjänster 2.1 Sakkunnigtjänster För skriftliga utlåtanden per post eller e-post inom normal tidsram till en kommun eller dess representant eller till Kommunförbundets samarbetspartner som har serviceavtal, faktureras varje påbörjad arbetstimme som överstiger den första timmen. Riktpriset är 150 euro/timme + moms. I Kommunförbundets medlemsavgift och i serviceavtalen ingår den första timmen av sakkunnigservice. För varje följande påbörjade timme debiteras riktpriset per timme. För övriga aktörer med kommunal bakgrund debiteras dubbelt pris och för andra organisationer minst ett dubbelt pris. För brådskande utlåtanden (svar önskas inom 1 3 dagar) faktureras dubbelt pris. Om utlåtandet kräver mycket omfattande utredningar, bestäms priset enligt särskild överenskommelse. Förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga faktureras enligt överenskommelse. Faktureringen baserar sig på använd arbetstid samt rese- o.d. omkostnader. Samma grunder tillämpas också på videoförhandlingar. Det riktgivande sakkunnigarvodet för föreläsningar, förhandlingar och hörande är 150 euro per timme + moms. Faktureringen baserar sig på tid som använts för förberedelser och genomförande samt resekostnader. Eventuella räkningar från resebyråer m.m. vilka föranleds av uppdraget skickas direkt till uppdragsgivaren

20 Finlands Kommunförbund Budget för att onödig kedjefakturering ska kunna undvikas. Om tillställningen kräver flera föreläsare avtalas priset separat. 2.2 Publikationer Det pris som fastställs för respektive publikation (genomsnittligt pris ca 20 euro + leveranskostnader). 2.3 Heders- och förtjänsttecken Priserna på heders- och förtjänsttecken år 2016 är följande: Hederstecken i guld Hederstecken i silver Förtjänsttecken i guld (40 år) Förtjänsttecken i guld (30 år) Förtjänsttecken i silver (20 år) Förtjänsttecken i brons (10 år) Specialförtjänsttecken 817 euro 210 euro 159 euro 141 euro 120 euro 93 euro 116 euro

21 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 4 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF PLACERINGSPOLICY FASTSTÄLLD AV FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS STYRELSE ALLMÄNT Finlands Kommunförbund rf är en tvåspråkig intresse-, service- och utvecklingsorganisation för kommunerna och hela kommunsektorn. Också bland annat sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och landskapsförbunden är med i verksamheten. Kommunförbundets och dess bolags tjänster täcker alla delområden inom den kommunala verksamheten: social- och hälsovård, undervisning och kultur, samhälle, teknik och miljö, region- och näringsutveckling, kommunal ekonomi, juridik, kommunutveckling och forskning, information och internationella ärenden. Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Kommunförbundet. Till förbundskoncernens bolag hör revisions- och konsultkoncernen Audiator, kongresshotellet Gustavelund, KL-kustannus och FCG Finnish Consulting Group, vars verksamhet är indelad i tre affärsverksamhetsgrupper: FCG Infra och miljö, FCG Utbildning och konsultering och FCG Internationell konsultering. Kommunrekry (KL-Kuntarekry) är ett nationellt rekryteringssystem för kommunsektorn och KL-Kuntahankinnat sköter gemensam upphandling för kommunerna. Kommunförbundet bildades år 1993 då Finlands Stadsförbund, Suomen Kunnallisliitto, Finlands svenska kommunförbund, Sjukhusförbundet, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter, Landskapens förbund i Finland och Kommunala arbetsmarknadsverket slogs ihop till en allmännyttig förening. Grunden till Kommunförbundets placeringstillgångar lades till stor del år 1998 när Kommunförbundet sålde en betydande del av sin ägarandel i IT-bolaget Novo Group. Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde fastställt dessa placeringsanvisningar, som syftar till att dokumentera och fastställa principerna för den placeringsverksamhet som förbundet idkar för egen räkning.

22 Finlands Kommunförbund Budget TILLGÅNGARNAS ROLL I KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDETS ÄGARINTRESSEN Kommunförbundet är en icke-vinstdrivande allmännyttig förening. Förbundets verksamhet leds av fullmäktige med 101 ledamöter och styrelsen med 15 ledamöter. Fullmäktige och styrelsen väljs vart fjärde år vid förbundskongressen, som sammanträder året efter kommunalvalet. En del av Kommunförbundets uppgifter sköts via enheter i bolagsform. Som ägare har Kommunförbundet strategiska och samhälleliga intressen samt placerarintressen. De strategiska bolagsinnehaven är en del av den service och utvecklingsverksamhet som Kommunförbundet tillhandahåller kommunerna och samkommunerna. Bolag som ägs på samhälleliga grunder utför något viktigt samhällsuppdrag, för vilket det saknas en fungerande marknad eller som har en tydlig samhällelig dimension. De bolagsinnehav som grundar sig på placerarintressen ingår i Kommunförbundets placeringsportfölj som förvaltas i enlighet med fastställda avkastningsmål och riskgränser. En stor del av förbundets tillgångar är likvida, dvs. kan lätt omvandlas till pengar (bland annat en likvid placeringsportfölj). Tack vare sin goda kreditvärdighet har Kommunförbundet, om förbundet så önskar, goda möjligheter att lätt få finansiering till förmånliga villkor exempelvis från banker. De allra förmånligaste banklånen beviljas vanligen mot säkerheter. Användning av förmånliga krediter som finansieringsalternativ kan bli aktuellt till exempel om det finns ett behov av att öka/finansiera strategiska placeringar vid en tidpunkt då det skulle vara ofördelaktigt att lösgöra medel från den likvida placeringsportföljen. DE LIKVIDA PLACERINGSTILLGÅNGARNAS ROLL Den likvida planeringsportföljen uppgår till cirka 67 miljoner euro (hösten 2012). Till Kommunförbundets största innehav hör Kommunernas hus och aktieinnehav i FCG Finnish Consulting Group Ab och Ekokem Oy. År 2012 var Kommunförbundets verksamhetskostnader omkring 32 miljoner euro, varav 19 miljoner euro täcks med inkomster från medlemsavgifter, serviceavgifter och hyresinkomster. Cirka 7 miljoner euro täcks genom projektfinansiering och annan service- och produktförsäljning. Det operativa underskottet är sålunda 6 miljoner euro. Underskottet har täckts med utdelning från bolagsinnehaven och avkastning från den likvida placeringsportföljen. Intäkter på 4 miljoner euro har budgeterats för att täcka kostnaderna i anknytning till placerings- och finansieringsverksamheten. Efter dessa intäkter är underskottet då cirka 2 miljoner euro. Förutom för finansiering av verksamheten kan kapitalet och avkastningen från Kommunförbundets likvida placeringsportfölj användas enligt behov för att öka/finansiera strategiska placeringar och i annan företagsverksamhet som är viktig med tanke på den kommunala sektorn.

23 Finlands Kommunförbund Budget AVKASTNINGSMÅL OCH PLACERINGSHORISONT FÖR DEN LIKVIDA PLACERINGSPORTFÖLJEN I fråga om avkastningsmålet för placeringsportföljen bör man ta ställning både till storleken på det kassaflöde som behövs från portföljen årligen och behovet att bibehålla portföljens realvärde. Ett kontinuerligt kassaflöde från Kommunförbundets likvida portfölj behövs för finansieringen av verksamheten. Å andra sidan är det viktigt att kapitalet i portföljen bibehålls med tanke på finansieringen av framtida strategiska placeringar. Avkastningsmålet för portföljen utgår från dessa behov. Den likvida placeringsportföljens andel av verksamhetsfinansieringen har uppskattats vara i genomsnitt 2 miljoner euro per år över tid. Detta motsvarar en årlig avkastning/ett årligt kassaflöde på cirka 3 % av placeringsportföljen på cirka 65 miljoner euro. Det är naturligt att förbereda sig på att det uppskattade finansieringsbehovet på cirka 2 miljoner euro ökar i takt med inflationen. Den likvida placeringsportföljen bör då avkasta minst 3 % + inflation, för att köpkraften för kapitalet och det årliga kassaflödet på cirka 3 % ska förbli på samma nivå. Eftersom kapitalet i den likvida placeringsportföljen kommer att användas först efter flera år till exempel för att öka/finansiera de strategiska placeringarna, är det viktigt att en bibehållen köpkraft beaktas då avkastningsmålet ställs upp. Det långsiktiga avkastningsmålet (5 10 år) för Kommunförbundets likvida placeringsportfölj, är 3 % + inflation. Då i genomsnitt cirka 3 % används årligen för finansiering av Kommunförbundets verksamhet, bibehålls kapitalets realvärde, vilket möjliggör en motsvarade inflationskorrigerad finansieringsandel över tid. Om det fattas beslut om att den likvida placeringsportföljens kapital ska användas till exempel för finansiering av strategiska placeringar, görs det en ny bedömning av avkastningsmålet och/eller den finansieringsandel som årligen ska lyftas från portföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Om till exempel 20 % av kapitalet i den likvida planeringsportföljen används för att öka de strategiska placeringarna, kan man besluta att använda cirka 20 % mindre från den likvida portföljens avkastning för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet i fortsättningen. Då behöver avkastningsmålet för den likvida planeringsportföljen inte ändras, utan det minskade kapital som kvarstår ökar fortfarande i takt med inflationen (om kapitalförvaltningen lyckas uppnå avkastningsmålet 3 % + inflation). Alternativt kan man besluta att ett kassaflöde i samma storleksklass (dvs. över 3 %) också i fortsättningen ska tas från den minskade placeringsportföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då krymper realvärdet på placeringsportföljens kapital, om man inte samtidigt beslutar höja avkastningsmålet genom en ändring av placeringsportföljens sammansättning och risknivå.

24 Finlands Kommunförbund Budget RISKER Ett avkastningsmål som siktar på en avkastning högre än inflationen förutsätter att det också finns andra än helt riskfria placeringar i portföljen. Då är det inte bara sannolikt, utan ett faktum att portföljens värde också kommer att sjunka under någon tidsperiod och med viss sannolikhet. I praktiken bestäms portföljens risk (volatilitet) i hög grad av andelen aktier som ingår i portföljen, dvs. utgående från aktieviktningen. Den största risken med en likvid aktieportfölj är att avkastningsmålet för kapitalet inte uppnås på lång sikt. Detta kan äventyra den likvida placeringsportföljens roll som kapitalreserv för eventuella tilläggsplaceringar på strategiska och samhällsmässiga grunder, och portföljens roll i delfinansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Denna risk kan förverkligas snabbt (under 0 3 år) om till exempel värdet på en stor del av portföljens placeringsobjekt sjunker till följd av en utdragen recession, eller långsamt (under mer än tio år) om placeringsverksamheten inte uppnår avkastningsmålet 3 % + inflation. Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att denna risk ska realiseras på kort sikt, innebär det att placeringsportföljens risknivå måste begränsas kraftigt (till exempel genom att andelen aktier i portföljen hålls på en låg nivå). Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att risken realiseras på lång sikt bör andelen aktier vara hög som skydd mot inflation. Kommunförbundets styrelse har beslutat gå in för att minimera denna risk på lång sikt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv och i finansieringen av verksamheten talar för att man bör sträva efter inflationsskydd på lång sikt, trots att det innebär större värdefluktueringar på kort sikt. RISKER: Spridning I syfte att minska riskerna strävar man efter att sprida placeringarna effektivt i olika tillgångsslag (aktier, räntebärande instrument och övriga placeringar), såväl geografiskt som inom de olika tillgångsslagen (till exempel genom att placera i flera aktier inom flera olika sektorer). RISKER: Neutral allokering, maximi- och minimigränser Olika tillgångsslag (såsom aktier och ränteplaceringar) har olika avkastnings- och riskegenskaper. Den förväntade avkastningen på flera års sikt är bättre för en väl diversifierad aktieportfölj än för ränteplaceringar. Volatiliteten är också större för en aktieportfölj än för ränteplaceringar. Långsiktiga placerare som iakttar en måttfull placeringsstrategi har ofta både aktie- och ränteplaceringar i sin portfölj. En neutral allokering beskriver en idealisk fördelning av tillgångsslag i portföljen i ett neutralt marknadsläge (då det inte finns förväntningar på synnerligen gynnsamma eller ogynnsamma ekonomiska utsikter) med beaktande av Kommunförbundets mål och begränsning av portföljrisken. Placeringsportföljens långsiktiga avkastning utgår till största delen från denna neutrala allokering. En neutral allokering är normalt långsiktig och justeras främst då det görs grundläggande ändringar i målen eller i inställningen till risker. Den neutrala allokeringen har valts i samråd med en extern rådgivare.

25 Finlands Kommunförbund Budget Följande tabell visar den neutrala allokeringen i Kommunförbundets placeringsportfölj: Neutral % Minimi % Maximi % Aktier Inhemska Europa Övriga utv. markn EM Ränteplaceringar Låg risk (Staten och IG) Högre risk (HY och EM) Korta (under 12 mån) Övriga placeringar Hedge Råvaror I de situationer där man bedömer att avkastningsutsikterna för något visst tillgångsslag (såsom ränteplaceringar) avviker från det normala, kan man avvika från den neutrala allokeringsprincipen inom ramen för vissa minimi- och maximigränser. Om till exempel den förväntade avkastningen på räntemarknaden bedöms bli lägre än vanligt, kan man temporärt minska andelen ränteplaceringar i portföljen. Likaså, om aktiemarknaden bedöms vara exceptionellt dyr, kan aktiernas andel i portföljen minskas temporärt. Normalt fortsätter man för en tid att under- eller övervikta ett tillgångsslag i förhållande till en neutral allokering, tills marknadsläget har neutraliserats. Ett vanligt sätt att bedöma hur framgångsrik portföljförvaltningen har varit är att följa portföljens totala avkastning i förhållande till jämförelseindex för en neutral allokering. Då man dessutom följer avkastningen av olika tillgångsslag (som aktier och ränteplaceringar) i förhållande till lämpliga index och referensgrupper, kan man analysera hur allokeringsbesluten (mer aktier eller mer ränteplaceringar) och placeringsbeslut inom tillgångsslagen (till exempel vilken sektor eller vilket lands aktier) har inverkat på portföljens totala avkastning under olika tidsperioder. Motsvarande analyser kan också göras per kapitalförvaltare (vilket är en del av kvalitetskontrollen inom portföljförvaltningen).

26 Finlands Kommunförbund Budget Minimi- och maximigränserna finns också till för att man inte kontinuerligt ska behöva göra balanserande köp då viktningarna av de olika tillgångsslagen avviker från den neutrala allokeringen på grund av olika värdeutveckling. Minimi- och maximigränserna har fastställts efter omsorgsfullt övervägande och avsikten är att varken överskrida eller underskrida gränserna. Då är det helt naturligt att man tidvis "är tvungen" att sälja till exempel aktier vid plötsliga stora värdefluktuationer på marknaden, trots att det alltid finns de portföljförvaltare som anser att det går att få ännu större intäkter genom att tänja på gränserna under en gynnsam utveckling på marknaden. På motsvarande sätt kan portföljförvaltaren ibland vara tvungen att köpa ett visst tillgångsslag då marknaden i fråga sjunker, trots att portföljförvaltaren, utgående från de dystra utsikterna, då kan vara av den åsikten att det snart är möjligt att köpa till ännu förmånligare priser. En sådan inverkan av minimi- och maximigränserna - att tidvis vara "tvungen" att köpa billigt eller sälja dyrt - är en del av den inbyggda planmässiga mekanismen för spridning av riskerna över tid. RISKER: Gränser som gäller enskilda emittenter En tillräcklig riskspridning också inom de olika tillgångsslagen (till exempel flera aktier från flera olika sektorer) är en viktig del av en effektiv portföljförvaltning. Högst 10 % av kapitalet kan placeras i enskilda emittenters värdepapper. Placeringar med en viktning på över 5 % kan utgöra högst 40 % av kapitalet. Fondplaceringar är i sig alltid diversifierade placeringsobjekt, så de omfattas inte av gränserna 10 % och 5 %. RISKER: Likviditet Placeringar görs enbart i likvida placeringsobjekt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv förutsätter att man vid valet av placeringar fäster särskild vikt vid placeringens eftermarknad (placeringsobjektet ska gå lätt att sälja och köpa på reglerade marknadsplatser såsom börsen, där prisbildningen är offentlig och genomskinlig) och likviditet. I enlighet med minimigränsen för ränteplaceringar ska minst 5 % av portföljen alltid vara i placeringar på penningmarknaden (eller i motsvarande fonder) för att det årliga kassaflöde som behövs för finansiering av Kommunförbundets verksamhet smidigt ska kunna lösgöras från portföljen, oberoende av marknadsläget. RISKER: Placeringsobjekt i utländsk valuta För aktieplaceringarnas del (både direkt i aktier och i fonder) är noteringsvalutan för ett placeringsobjekt en sekundär faktor då placeringsbeslut fattas. Exempelvis ett finländskt bolag noterat i euro som säljer 90 % av sin produktion till USA är normalt känsligare för dollarns värdeförändringar än ett bolag som är noterat i svenska kronor på Stockholmsbörsen och som i huvudsak har sin affärsverksamhet i Sverige och Finland. I fråga om ränteplaceringar har valutan däremot en stor inverkan på placeringens totala avkastning i euro. Valutamarknadens utveckling är normalt ännu svårare att förutse än ränte- och aktiemarknadens trender och riktning. Kommunförbundets medel placeras i regel inte i ränteinstrument ellerpå konton i utländsk valuta.

27 Finlands Kommunförbund Budget RISKER: Mål och gränser som gäller samarbetspartner Kommunförbundets placeringar görs enbart via eller genom förmedling av etablerade och välrenommerade banker, kapitalförvaltningsbolag och fondbolag som omfattas av myndighetstillsyn. Kommunförbundet är en ansvarsfull placerare och förutsätter att dess samarbetspartner ska ha undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar. Kommunförbundets mål är likväl att få en så bra avkastning på sin portfölj som möjligt med den risknivå man valt. Frågan är med vilka metoder denna avkastning ska åstadkommas. Ansvarsfull placering betyder inte automatiskt en högre eller lägre avkastning. Det är närmast fråga om verksamhetssättet, eftersom de företag som iakttar principerna för hållbar utveckling också verkar sköta sina ekonomiska åtaganden, vilket innebär mindre risker. Ansvarsfullhet kan inte betraktas som ett hinder för att nå avkastningsmålen. RISKER: Fondtyper och placeringsobjektens kostnadsstruktur För att undvika att placeringarna hamnar i skatteparadis, kan Kommunförbundets medel i fråga om fondplaceringar endast placeras i reglerade europeiska fonder (i enlighet med UCITSdirektivet). Kommunförbundets medel kan endast placeras i sådana placeringsobjekt som har en klar och genomskinlig kostnadsstruktur. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunförbundets styrelse följer regelbundet upp placeringsportföljens utveckling som en del av ägarpolitiken och Kommunförbundets övriga ekonomiska rapportering. Placerings- och finansieringsverksamhetens viktigaste resultat rapporteras regelbundet till styrelsen. Kapitalförvaltaren eller någon motsvarande aktör som man särskilt kommit överens om, lämnar sin översikt om placeringstillgångarnas och marknadens läge regelbundet, dock minst två gånger per år. Vid Kommunförbundets styrelsesammanträde (det så kallade budgetsammanträdet) fastställer styrelsen följande års placeringsplan och överlämnar den till fullmäktige för godkännande. Planen kan innehålla till exempel ställningstaganden om riktlinjer och beslut inom riskgränserna i denna placeringsanvisning. Exempelvis då utsikterna är sämre än normalt kan man besluta att den maximala viktningen av aktier i portföljen ska begränsas till en nivå som är lägre än den maximigräns som anges i placeringsanvisningen, eller besluta att man vill undvika en viss typ av emittenter i fråga om ränteinstrument. Följande års placeringsplan bereds i samråd med till exempel ekonomiska experter, marknadsanalytiker och/eller övriga sakkunniga. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Placeringsbeslut, kapitalförvaltare/fonder Med beaktande av Kommunförbundets egna resurser är linjen att de placeringsbeslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak ska verkställas via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning.

28 Finlands Kommunförbund Budget Eventuella beslut om egna placeringar (delar av portföljen som står utanför kapitalförvaltningen) fattas av ekonomi- och förvaltningsdirektören inom ramen för denna placeringsanvisning och den årliga placeringsplanen. För att motparts- och förvaltarrisken ska spridas används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. I syfte att göra placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimiera det administrativa arbetet och fortlöpande trygga en effektiv riskspridning görs placeringar i regel via fonder. Avtalen med kapitalförvaltarna undertecknas av Kommunförbundets verkställande direktör och ekonomi- och förvaltningsdirektör. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ger kapitalförvaltarna anvisningar inom ramen för denna placeringsanvisning. Oberoende av de åtgärder som eventuellt föranleds av den kontinuerliga kvalitetskontrollen av kapitalförvaltarna konkurrensutsätts kapitalförvaltningen med minst 5 års mellanrum i syfte att trygga ett kostnadseffektivt pris. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Rapportering Kommunförbundets styrelse och ledning ges regelbundet en rapport med åtminstone följande uppgifter om den likvida placeringsportföljens placeringar och utveckling: a. kapitalets utveckling b. avkastningens utveckling under olika tidsperioder c. avkastningen i förhållande till jämförelseindex för neutral allokering d. riskutvecklingen e. de viktigaste portföljdelarnas avkastning och risker (per tillgångsslag) f. den rådande allokeringen i förhållande till en neutral allokering och riskgränser g. geografisk fördelning h. de största enskilda placeringarna och deras procentuella andel av portföljen i. de viktigaste risk- och effektivitetsmåtten j. VaR-analys för bedömning av hur omfattande negativa marknadsförändringar påverkar portföljvärdet k. jämförelse av kapitalförvaltare och kvalitetskontroll Rapporten sammanställs av en aktör som är oberoende av kapitalförvaltarna. Aktören deltar minst två gånger per år i Kommunförbundets styrelsesammanträden. Ledningsgruppen ska regelbundet ges rapporter minst två gånger per år. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ska ges rapporter minst fyra gånger per år.

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Finlands Kommunförbund 3.2.2011 KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Koefficient för invånarantal: 0,352147 Koefficient för beskattningsbara inkomster: 0,00002308 1) Beskattningsbara

Läs mer

Landskap 2013. Kommuner 2013

Landskap 2013. Kommuner 2013 Kommuner 2013 (31.12.2012) Landskap 2013 (Statsrådets beslut om landskap 799/2009) 020 Akaa 06 Birkaland 005 Alajärvi 14 Södra Österbotten 009 Alavieska 17 Norra Österbotten 010 Alavus 14 Södra Österbotten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 oktober 2011 1089/2011 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015 Kommunernas sammanslagningsutredningar och - förslag 5.1.2015 Nyland: utredningskriterierna Kommunens befolkningsunderlag < 20 000 Pendlingskriteriet Metropolkriteriet Samhällsstrukturkriteriet Kriteriet

Läs mer

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets.

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagens bestämmelser om valkretsindelningen ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen I de andra valkretsarna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen.

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så att indelningen i valkretsar

Läs mer

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Dnr A72/200/2016 FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Skatteförvaltningen har med stöd av 91 a 3 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådant det lyder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna i vallagen om indelningen i valkretsar

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Enligt de preliminära uppgifterna för Statistikcentralens

Läs mer

Justitieministeriets förordning

Justitieministeriets förordning Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med justitieministeriets beslut

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009 020 AKAA X X X X X X X 005 ALAJÄRVI X X X X X X X 009 ALAVIESKA X X X X X X 010 ALAVUS X X X X X X X X X X 015 ARTSJÖ X X X X X X X 016 ASIKKALA X X X X X X X X X X 018 ASKOLA X X X X X X X X X X 019 AURA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2010 Nr 426 431 INNEHÅLL Nr Sidan 426 Lag om ändring av lagen om försäkringsavtal... 1609 427 Lag om ändring av 35 i äktenskapslagen...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 oktober 2012 581/2012 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden Utfärdad

Läs mer

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Upphandlingsområden Bilaga 8 26.2.2014 29/331/2014 Till serviceproducenterna UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 2 december 2002 Nr 118 119 INNEHÅLL Nr Sidan 118 Statsrådets förordning om användningsplan i landskapet Åland för frekvensområden i televisionsoch

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Kronoby kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Inger Bjon 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 3 juli 2013 534/2013 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om rättshjälpsbyråernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%)

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%) Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per, 30.4.2012 e- Andel e- Nylands 3901 1128 28,92 % Egentliga Finlands 6449 2590 40,16 % Satakunta 3858 1549 40,15 % Tavastlands 4350 1684 38,71 % Birkalands 4520

Läs mer

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska

Läs mer

Lag. om ändring av vallagen

Lag. om ändring av vallagen Lag om ändring av vallagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i vallagen (714/1998) 5, 12, 14 17, 58 och 73, av dem 5 sådan den lyder i lag 563/2015, 14 och den finska språkdräkten i 58 sådana de

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Inga Roos 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Den svarande instansens officiella namn Namn - Ingå kommun 2. Namn på den person som registrerat svaren Namn - Anne Öhman 3. Kontaktuppgifter för den person som ansvarar för

Läs mer

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015 5 Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 5 FAMILJ 6 36 STUDIER 5 869 ANTALET FÖRSTA UPPEHÅLLSTILLSTÅND TOTALT 79 ARBETE 5 36 INTERNATIONELLT

Läs mer

Nr 943. Statsr'dets beslut. om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling. Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998

Nr 943. Statsr'dets beslut. om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling. Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998 2567 Statsr'dets beslut om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998 Statsr'det har vid föredragning fr'n jord- och skogsbruksministeriet

Läs mer

VM/2199/ /2012. Beslut. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen Kommunstyrelserna

VM/2199/ /2012. Beslut. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen Kommunstyrelserna Beslut VM/2199/02.02.06.00/2012 Kommun- och regionförvaltningsavdelningen 5.2.2013 Kommunstyrelserna Beslut om den slutliga justeringen av statens fordringar på underhållsstöd som Folkpensionsanstalten

Läs mer

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 3608 Nr 1310 Bilaga FREKVENSPLAN 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.1 Analog televisionsverksamhet: Rundradion Ab Ort 1 Kanal ERP Anm. (kw) 1 Av praktiska skäl

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Korsnäs kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Christina Båssar 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 4 juni 2007 Nr 632 INNEHÅLL Nr Sidan 632 Statsrådets förordning om stödjande av företagsverksamhet på landsbygden... 3095 Nr 632 Statsrådets

Läs mer

Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd

Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd Begäran om utlåtande 1 (5) Dnr: 7.11.2014 1236-1317/940/2014 Teleföretagen Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd Följande landskapsförbund startar ansökningsförfarandet

Läs mer

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet Kommunikationsverket 70 E/2016 M 1 (39) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den xx juni 2016 Kommunikationsverket har med stöd av

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 3 oktober 2007 Nr 865 869 INNEHÅLL Nr Sidan 865 Statsrådets förordning om utsökningsdistrikten... 3875 866 Justitieministeriets beslut om utsökningsverkens

Läs mer

RP 123/2012 rd. ändras så att det på fastlandet finns 12 valkretsar i stället för nuvarande 14. Det föreslås ringar.

RP 123/2012 rd. ändras så att det på fastlandet finns 12 valkretsar i stället för nuvarande 14. Det föreslås ringar. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen I de andra valkretsarna

Läs mer

Pensioner i siffror 2013

Pensioner i siffror 2013 Pensioner i siffror 2013 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Begäran om utlåtande SHM Svarstid (UTC+2) 2016-02-09 12:56:29 Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn Kristinestads stad 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn Dan-Anders

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 december 2010 Nr 1034 1038 INNEHÅLL Nr Sidan 1034 Lag om handläggningen av brottmål som gäller personer som i samband med Europeiska unionens

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 januari 2011 43/2011 Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2011 Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2011 I enlighet med

Läs mer

Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010

Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010 Tjänstemannaunionens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2010 Välkommen att svara på Tjänstemannaunionen TU:s arbetsmarknadsundersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet

Läs mer

Lag. om ändring av vallagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015

Lag. om ändring av vallagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 Lag om ändring av vallagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i vallagen (714/1998) 1, den finska språkdräkten i 2 3 mom., 3 och 5, den finska språkdräkten i

Läs mer

Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner

Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner Tjänstemannaunionens och Fackförbundet Suoras arbetsmarknadsundersökning 2010 om arbete och löner Välkommen att svara på årets upplaga av arbetsmarknadsundersökningen (TMT del 1) för Tjänstemannaunionen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 17 januari 2006 Nr 6 8 INNEHÅLL Nr Sidan 6 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om användningsplan för frekvensområden

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Nedervetil fullmäktigegrupp i Kronoby kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Elisabeth Hagström 3. Kontaktuppgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 290/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så att den finska

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 4.11.2016 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2014-2015 (inkl. särredovisade affärsverk)

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Mötesinformation Tid Onsdag 11.11.2015 kl. 14.00 18.00 Torsdag 12.11.2015 kl. 9.00 13.40 Plats Kommunernas hus, stora föreläsningssalen och konferensrummen

Läs mer

Printed at 27. joulukuuta 2011 11:19:58 Page 1 or 1

Printed at 27. joulukuuta 2011 11:19:58 Page 1 or 1 Folkpensionsanstalten/aktuarialgruppen 27.12.2011 Tabell Y/1:35 1 PENSIONSBELOPP OCH BELOPP som hör samman med BOSTADSBIDRAG beräknade i euro från och med 1.1.2012 Tabellerna upptar förmåner utan avvägning

Läs mer

Pensioner i siffror 2014

Pensioner i siffror 2014 Pensioner i siffror 2014 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@korsholm.fi Aloitusaika 13.4.2012

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen 1 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att valkretsindelningen ändras så att det på fastlandet

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift 2.6.2017 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2015-2016 (inkl.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 15 juli 2010 Nr 668 671 INNEHÅLL Nr Sidan 668 Lagomstatsborgenföretteuropeisktfinansielltstabiliseringsinstrument... 2305 669 Lag om sättande

Läs mer

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR 1 FIRMA OCH HEMORT Andelslagets firma är Metsäliitto Osuuskunta, på engelska Metsäliitto Cooperative. Nedan i dessa stadgar används benämningen Metsäliitto. Metsäliittos

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 oktober 2012 regeringens

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009

Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009 Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009 Välkommen att svara på Tjänstemannaunionen TU:s arbetsmarknadsundersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet

Läs mer

RP 8/2010 rd. I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie riksdagsval

RP 8/2010 rd. I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie riksdagsval Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie

Läs mer

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL +2 nya öppnades i början av 2016 5 ANTALET ANSTÄLLDA 508 VARAV 203 NYA ANSTÄLLDA VERKSAMHETS- STÄLLEN 31.12.2015 UTGIFTER 207MN INTÄKTER 8,7MN I SEPTEMBER ÖPPNADES EN FLYKTINGSLUSS I TORNEÅ 88 273 INLEDDA

Läs mer

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2006 004 ALAHÄRMÄ x x x x x '005 ALAJÄRVI x x x x x x '006 ALASTARO x x x x x x x x '009 ALAVIESKA x x x x x x '010 ALAVUS x x x x

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2010 Nr 1213 1218 INNEHÅLL Nr Sidan 1213 Lag om ändring av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017 Finlands Kommunförbund Budget 2017 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017 Finlands Kommunförbund rf, styrelsens sammanträde 20.10.2016 Finlands Kommunförbund Budget 2017 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 15 februari 2006 Nr 102 110 INNEHÅLL Nr Sidan 102 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om inrikesministeriet... 353 103 Statsrådets

Läs mer

Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015

Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015 1 (8) Grundstöd, bakgrundsmaterial för vårens utbildning 2015 STÖDREGIONREFORM Det finns färre än 400 gårdar, som på basis av 2014 års uppgifter har skiften i både den nya AB-region och den nya C-region.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1771 1779 INNEHÅLL Nr Sidan 1771 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om tingsrätternas domkretsar...

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagen ändras. Enligt förslaget skall bestämmelserna

Läs mer

Pensioner i siffror 2012

Pensioner i siffror 2012 Pensioner i siffror 2012 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Vastaajan tiedot E-mail info@korsnas.fi Aloitusaika 30.8.2013 Lopetusaika 30.8.2013 1. 1. Kommunnummer: 1. Kommunnummer: 20 0 5 0 9 0 10 0 16 0 18

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Trafikverket i Finland nya kontrakter under Magnus Nygård, head of unit

Trafikverket i Finland nya kontrakter under Magnus Nygård, head of unit Trafikverket i Finland nya kontrakter under 2018-2020 Magnus Nygård, head of unit 1 Vi bidrar till att utveckla trafiksystemet i Finland Vi ansvarar för vägarna, järnvägarna och farlederna i Finland och

Läs mer

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2002 2011, analys

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2002 2011, analys Sidan 1 (22) Innehållsförteckning Sammandrag 2 Allmänt 3 Premieinkomstens utveckling 3 Marknadsandelar 4 Resultatet av lagstadgad olycksfallsförsäkring 6 Nyckeltal 11 Bilaga 1. Försäkringsrörelsens utjämnade

Läs mer

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen

Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Enkät till kommunerna om totalreformen av kommunallagen Vastaajan tiedot E-mail minna.koivisto@vm.fi Aloitusaika 4.9.2013 Lopetusaika 4.9.2013 1. 1. Kommunnummer: 1. Kommunnummer: 20 0 5 0 9 0 10 0 16

Läs mer

Gäller från INNEHÅLL

Gäller från INNEHÅLL Pensionstabeller INNEHÅLL Belopp i samband med pensionsförmånerna... 2 Gränsbelopp i samband med pensionsförmånerna... 3 Folkpension och extra fronttillägg... 4 Kompletteringsbelopp till fortsättningspension

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Församling Tidsperiod Kortnr Filmnr. Ylikylä Kommunionbok 1761-1864 VA 282-VA 314. Teijo Kommunionbok 1766-1860 VA 254-VA 281

Församling Tidsperiod Kortnr Filmnr. Ylikylä Kommunionbok 1761-1864 VA 282-VA 314. Teijo Kommunionbok 1766-1860 VA 254-VA 281 Församling Tidsperiod Kortnr Filmnr. Bjärnå Kommunionbok 1729-1795 JK 845 Kommunionbok 1729-1747 JK 846 Flyttningslängd 1745-1748 Kommunionbok 1748-1755 Flyttningslängd 1748-1754 Absolutionslängd 1748-1752

Läs mer

RP 2/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 2/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

KRYSSNING! LAURI TÄHKÄ AKU HIRVINIEMI. Välkommen med på Raisioagros. Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Aktuell information för producenter

KRYSSNING! LAURI TÄHKÄ AKU HIRVINIEMI. Välkommen med på Raisioagros. Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Aktuell information för producenter Välkommen med på Raisioagros KRYSSNING! HELSINGFORS STOCKHOLM HELSINGFORS 4 6.2.2014 SILJA SYMPHONY Två nätter ombord, en dag i Stockholm! Underhållning av AKU HIRVINIEMI Stjärnartisten LAURI TÄHKÄ Steg

Läs mer

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 26 augusti 2014 Senaste årlig översyn genomförd den 5-7 december 2014 Inledning Denna

Läs mer

HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

HUR SER STARKA KOMMUNER UT? HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer