Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö Tavastkyro Hämeenlinna Tavastehus Ii Iisalmi Idensalmi Iitti Ikaalinen Ikalis Ilmajoki Ilomantsi Ilomants Imatra Inari Enare Inkoo Ingå Isojoki Storå Isokyrö Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen Jockis Joroinen Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää Träskända Kaarina S:t Karins Kaavi Kajaani Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki Bötom Karjalohja Karislojo Karkkila Högfors Karstula Karvia Kaskinen Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen Grankulla Kaustinen Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari Kimitoön Kempele Kerava Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki Kumo Kokkola Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki Kristinestad Kruunupyy Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö Kjulo Lahti Lahtis Laihia Laihela Laitila Lapinjärvi Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta Villmanstrand Lapua Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto Lundo Liminka Limingo Liperi Lohja Lojo Loimaa Loppi Loviisa Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto Larsmo Luumäki Luvia Maalahti Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia Sastmola Miehikkälä Mikkeli S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä Mörskom Mäntsälä MänttäVilppula Mäntyharju Naantali Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen Nousis NummiPusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari Jakobstad Pihtipudas Pirkkala Birkala Polvijärvi Pomarkku Påmark Pori Björneborg Pornainen Borgnäs Porvoo Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe Brahestad Raasepori Raseborg Raisio Reso Rantasalmi Ranua Rauma Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo Sagu Savitaipale Savonlinna Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo Sibbo Siuntio Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo Tövsala Tammela Tampere Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio Torneå Turku Åbo Tuusniemi Tuusula Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy Nykarleby Uusikaupunki Nystad Vaala Vaasa Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli Vetil Vieremä Vihanti Vihti Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat Virdois Vähäkyrö Lillkyro Vöyri Vörå YliIi Ylitornio Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Stadsdirektör Namn Mikael Jakobsson Epost Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Stadssekreterare Namn Niklas Talling E.post Tfn Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Finland och de nordiska länderna har av tradition haft ett starkt kommunalt självstyrei. Till det kommunala självstyret hör att man på lokal nivå via demokratiskt beslutsfattande kan fatta beslut om servicen som påverkar människornas vardag. Det kommunala självstyret är viktigt att bevara också i framtiden. Ifråga om kommunernas situation delar staden Jakobstad den bedömning som finns både i regeringsprogrammet och i rapporten från arbetsgruppen över kommunalförvaltningens struktur. För det första bör kommunen ha en sådan storlek att den klarar av både att ge service och utveckla livskraften via en aktiv näringspolitik på sitt område. Framförallt inom den kommunala servicen kommer det i framtiden att finnas ett allt större behov för allt mera nischade kompetenser och ett kollegialt stöd inom olika professioner vilket i sin tur innebär ett minimum av kritisk massa för en kommun som är avsevärt större än i dagens kommunfält. För det andra borde finansieringen och anordnandet av servicen vara i samma, demokratiskt valda, händer. Detta förutsätter dels en översyn av kommunernas finansieringssystem och dels en förstärkning av det demokratiska beslutsfattandet. För det tredje borde det demokratiska deltagandet och beslutsfattandet utvecklas.

10 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på anordnandet av framtidens service är det viktigt att dels försörjningsbalansen och dels sysselsättningsgraden är i balans. Ur ett regionalt perspektiv har centralorten Jakobstad en stor tillväxt i antalet seniorer medan de omgivande kommunerna har en god demografisk utveckling gällande barn och ungdomar. Detta accentueras ännu av att det finns en klar tendens att äldre personer söker sig till centralortens centrum. Som helhet skulle den föreslagna storkommunen ha en god demografisk balans. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Jakobstad har en självförsörjningsgrad på arbetsplatser på 130%, vilket är landets 6. högsta siffra. På motsvarande sätt är självförsörjningsgraden för Pedersöre 74%, Larsmo 50% och Nykarleby 95%. Området utgör ett naturligt arbetsmarknadsområde och en pendlingsregion. Kronoby har en betydande utpendling till både Jakobstadsregionen och Karlebyregionen så ur denna synvinkel är förslaget till att Kronoby själv kan välja inriktning befogat. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att pendlingen från Karleby till Jakobstad (495 personer år 2009) är nästan dubbelt så stor som i motsatt riktning (272 personer år 2009). Detta påvisar styrkan i Jakobstads näringsliv som centralort för sin region. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Utredningen påpekar att samhällsstrukturen i Jakobstadsregionen är problematisk. Områdena Sandsund i Pedersöre kommun samt områdena Lilla Furuholmen, Vikarholmen och Risö i Larsmo är sammanväxta i Jakobstads samhällsstruktur. Dessutom är Bennäs, Kållby, Holm och Edsevö funktionellt en del av Jakobstads samhällsstruktur. Den suboptimering av samhällsstrukturen som dagens splittrade kommunfält i Jakobstadsregionen ger upphov till är problematiskt ur följande perspektiv utbredningen av samhällsstrukturen anordnande av en optimal servicestruktur anordnande av servicelogistik trafikpolitisk planering statens trafik och klimatpolitiska målsättningar Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Staden Jakobstad har en självförsörjningsgrad på 130%. Detta innebär en inpendling på 3895 personer från Pedersöre, 887 från Larsmo, 345 från Nykarleby och 188 från Kronoby. Detta innebär en naturlig efterfrågan på dagvård där föräldrarna arbetar som inte kan motsvaras av dagens utbud. I optimering av servicenätet såsom skolor och hälsomottagningar leder kommungränserna till att en funktionell logik inte följs. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Den splittrade kommunstrukturen leder till att utbud och efterfrågan inte möts ifråga om grundläggande service. En större kommunstorlek ger bättre möjligheter till rekrytering av personal med nischad kompetens och att skapa kompetenscentra inom olika sektorer inom kommunen, En av de viktigaste rekryteringsfaktorerna inom många professioner utgörs av möjligheter till kollegialt stöd och en större kommun har ett bättre utgångsläge i konkurrensen om arbetskraften i framtiden. En större kommun har dessutom bättre möjligheter för flexibla arbetsarrangemang och arbetsrotation vilket i sin tur ytterligare ökar attraktiviteten. En större kommun ger bättre möjligheter att placera bägge partners i arbete inom arbetsmarknadsområdet, vilket kan vara en avgörande konkurrensfördel i rekryteringen.

11 En större kommun är genom olika backup arrangemang också mindre sårbar. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Kommunerna i Jakobstadsregionen (staden Jakobstad, Pedersöre kommun, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Kronoby kommun) idkar redan nu ett intensivt samarbete inom näringsväsendet inom ramen för Näringscentralen Concordia Ab. Dessutom är Staden Jakobstad aktionär i teknologicentret Ketek Ab i Karleby. Kommunstrukturen har lett till en suboptimering i planeringen av företagsområden samt till en konkurrens om företag mellan kommunerna som inte alltid har sunda drag. En gemensam kommun i Jakobstadsregionen skulle ge den nya kommunen näringspolitiska muskler för näringspolitiska investeringar och därigenom på ett helt annat sätt ombesörja för livskraften i regionen. Det kan tilläggas att näringslivet och dess intresseorganisationer har redan i åratal förespråkat en storkommun i Jakobstadsregionen. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Finansieringen och anordnandet av servicen bör vara i samma, demokratiskt valda, händer. Det skulle minska behovet av samarbetsarrangemang och indirekt demokratiskt valda organ. Detta förutsätter dels en översyn av kommunernas finansieringssystem och dels en förstärkning av modeller för det demokratiska beslutsfattandet Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä

12 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Ei vastauksia Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Det viktigaste kriteriet vid bedömandet av området för kommunsammanslagning utgörs av, alldeles som rapporten återger, att kommunen bildar ett funktionellt arbetsmarknads, pendlings och ärendeområde Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Staden Jakobstad Pedersöre kommun Larsmo kommun Nykarleby stad Kronoby kommun, ifall kommunen så önskar Eventuella utredningspartners beroende på kommunens egen vilja: Evijärvi kommun Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

13 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Staden Jakobstad Pedersöre kommun Larsmo kommun Nykarleby stad Kronoby kommun, ifall kommunen så önskar Bör tillfrågas över intresse att deltaga: Evijärvi kommun Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Se förra svaret Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Det bästa alternativet är ifall kommunerna på frivillig väg kan initiera en dylik utredning. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ifall frivillighet inte kan uppbådas en logisk följd. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Incitament fungerar alltid bättre än statlig styrning. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer I regeringsprogrammet står att statsandelssystemet skall förenklas och göras mera sporrande. Detta är en målsättning som staden Jakobstad stöder. I regeringsprogrammet står också att kommunstorleken skall vara sådan att de helheter som bildas så långt som möjligt kan leva på sina egna skatteinkomster och att de nya

14 kommunhelheterna skall ha muskler för utvecklandet av kommunens livskraft. Detta är en riktig målsättning och en kommun i Jakobstadsregionen i enlighet med rapportens förslag är ändamålsenlig. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Finansieringssystemet, statsandelar och skatteutjämning, bör sträva efter en kommunstruktur där anordnaroch finansieringsansvaret ligger på en och samma enhet under demokratisk styrning och kontroll. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Annat, vad? En språkkonsekvensbedömning bör göras av hur garantera servicen åt den finskspråkiga minoriteten i regionen Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? 0 1 från och med ingången av 2013 från och med ingången av 2014 från och med ingången av 2015 från och med ingången av 2016 från och med ingången av Er motivering för tidtabellen. Det väsentliga är inte det exakta årtalet utan att en funktionell kommunstruktur kan fås till stånd i Jakobstadsregionen. Staden Jakobstad har en flexibel beredskap att acceptera den tidtabell som överenskommes om regionalt.

15 Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Ei vastauksia Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. Ei vastauksia Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Ifråga om revideringen av kommunallagen är de viktigaste helheterna som bör överses ekonomi, förvaltning, ledningen av kommunerna och det demokratiska beslutsfattandet. Den viktigaste delen är utvecklandet av det demokratiska beslutsfattandet. Ett alternativ är att gå mot den svenska modellen med heltidsarvoderade beslutsfattare. I kommunallagen kunde övervägas att sätta in klara befolkningsgränser när en kommun skall ha heltidsarvoderade förtroendemän Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Ifall man får till stånd en förstorning av kommunstorleken kunde frågan om kommundelsnämnd tas upp i samband med revideringen av kommunallagen Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Systemet borde förtydligas och systemet borde ha klara incitament för kommunerna att utveckla sin livskraft och näringspolitik. Kommunerna borde vara av sådan storlek att anordnandet, finansieringen och det demokratiska beslutsfattandet kring offentliga tjänster kan samordnas så långt som möjligt Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Starkare kommuner minskar behovet av statlig mellanstegsförvaltning. Statliga uppgifter på regional nivå ifråga om livskraft, närings och arbetsmarknadspolitik kan med fördel överföras på kommunerna. I Danmark var en av utgångspunkterna för kommunreformen att kommunen fungerar som en inkörsport till hela den offentliga sektorns tjänster. Detta vore även en bra målsättning att kommunal, statlig och FPA:s service vore tillgänglig via samservicepunkter i anslutning till kommunerna. Detta skulle förtydliga tillgängligheten av den offentliga sektorns tjänstepalett för den enskilde medborgaren. Definieringen av kommunernas nya uppgifter I statens basserviceprogram finns redan idag en linjedragning att kommunerna inte skall påföras nya uppgifter. Ifall nya uppgifter påförs bör en fullständig finansiell kompensation komma från staten. Nuvarande system av subjektiva rättigheter och normstyrning bör ses över.

16 Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Se stycket om Danmark under svaret avsnitt II, 3 del, punkt 1.